Förslag till riksdagsbeslut

För drygt 25 år sedan, 1997, infördes hem-pc-reformen genom beslut i Sveriges riksdag. Syftet var att höja den digitala kompetensen.

Hem-pc-reformen var en reform i Sverige som gav anställda i Sverige en möjlighet att skattefritt låna – eller hyra mot så kallat bruttolöneavdrag – en persondator med tillbehör. Efter avtalsperioden, ofta tre år, fick man köpa datorn till marknadspris på begagnatmarknaden. Under reformen fick många svenskar tillgång till pc i hemmet och datorkunskaperna steg bland allmänheten.

I IT-kommissionens utredning från 2002 svarade 71 procent av de tillfrågade i en undersökning att de hade förbättrat sina datorkunskaper av att ha en hem-pc. Även arbetsgivarna, 74 procent, ansåg att anställda hade höjt datorkompetensen. Genomgången av reformen från 2002 visade att 850 000 persondatorer hade levererats mellan januari 1998 och slutet av 2001 genom reformen. I samma rapport konstaterades att ca 1 miljon svenskar fick tillgång till pc i sitt hem under den tiden.

Nu står Sverige mitt uppe i nästa stora teknikkliv, artificiell intelligens (AI). AI påverkar redan idag våra dagliga vanor, då den till exempel finns inbyggd i sökmotorer för information på internet och förslag på ny musik att lyssna på. Många företag börjar också se över hur de kan använda AI för att rationalisera administration, göra beslutsanalyser eller företagsspecifik användning för att utveckla företagets egna produkter och tjänster.

Hem-pc-reformen kom drygt 10 år efter att pc-datorn introducerats i Sverige i början av 1980-talet. Med den betydligt högre introduktionstakten av ny teknik, så har vi inte råd att vänta 10 år, om det exportberoende Sverige ska fortsätta att vara en konkurrenskraftig nation. Vi måste ta till vara den innovationskraft som finns i Sverige och kanalisera den till att utnyttja AI för nya produkter och tjänster. Inom vilket område kommer nästa stora exportsuccé ligga, vilka AI applikationer kommer att skapa nya globala företag och jobb i Sverige? 

Vad skulle då kunna vara nyckeln till en högre AI-kunskap i samhället? För att Sverige ska kunna utvecklas som en ledande nation inom AI måste vi skapa en kultur där AI används och utforskas av alla. Genom att främja lekfullhet och experimenterande med AI kan vi på ett naturligt sätt öka förståelsen för teknologins styrkor och svagheter.

Ett konkret exempel är att lära sig att interagera med AI-verktyg genom så kallad prompting. Det innebär att man lär sig att formulera sina frågor eller instruktioner på ett sätt som gör att AI kan leverera de mest relevanta och användbara svaren. På samma sätt som vi alla behövde lära oss att ”googla” effektivt, behöver vi nu utveckla färdigheter inom prompting för att fullt ut dra nytta av AI.

Lek och experimenterande med AI kan få stor betydelse för Sveriges innovationskraft på området. Lekfullhet främjar kreativitet och nyfikenhet, vilket är avgörande för att människor ska förstå både styrkor och begränsningar med AI.

Genom att experimentera i sin vardag kommer människor att få en praktisk förståelse av AI, vilket i sin tur kan överföras till arbetslivet.

När människor får leka och upptäcka AI privat, blir de bättre rustade att använda dessa insikter i arbetslivet. Detta kan främja innovation inom olika branscher, eftersom de som lär sig AI i vardagen kommer att hitta nya sätt att använda tekniken på sina arbetsplatser. Det finns idag en rad AI-verktyg för lek och lärande. På bara något år har de utvecklats kraftigt, inte minst när det gäller källhänvisningar till det material som användare får som svar, då en kritik mot AI varit just kvaliteten på svaret där det förekommit rena osanningar.

Om vi vill skapa en större förståelse för vad AI är och hur det kan användas och stimulera innovationsförmågan med hjälp av AI, så är det avgörande att vi skapar lättillgängliga sätt för människor att prova dessa verktyg. Det kan exempelvis göras genom att skicka ut informationsblad om AI-verktyg till hushåll eller erbjuda introduktions- och fördjupningskurser. AI-verktygen på marknaden erbjuder i många fall mer avancerade betalversioner, som skulle kunna subventioneras i likhet med hem-pc-reformen för dem som vill gå djupare i sin AI-användning. Därigenom kan hushåll, inklusive barn och ungdomar, få tillgång till avancerade verktyg för experimenterande.

Genom att göra AI till en del av vardagen blir det mer sannolikt att människor tar till sig teknologin och använder den för att lösa problem i både privatlivet och arbetslivet.

För att säkerställa Sveriges framtida konkurrenskraft måste vi göra det möjligt för alla att utforska och leka med AI. Genom att sänka tröskeln för tillgång till AI-verktyg och uppmuntra till experimenterande i vardagen, kommer vi som land att kunna utveckla en bredare AI-kunskap, som i sin tur leder till innovation och tillväxt i både privata och offentliga sektorer.

Vi föreslår därför att riksdagen föreslår till regeringen att utreda en hemchattreform för att öka människors AI-kunskap, skapa en AI-kultur i Sverige och därigenom stimulera innovation och tillväxt i Sverige.

Helena Gellerman (L)

Camilla Mårtensen (L)