Idag krävs Polismyndighetens tillstånd för att driva ett hotell eller pensionat som är avsett att samtidigt ta emot minst nio gäster eller som omfattar minst fem gästrum, detta enligt lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse. Verksamheten ska enligt lagen ha en föreståndare som är godkänd av Polismyndigheten och om föreståndaren ändras ska ansökan om godkännande av ny föreståndare eller ersättare göras hos Polismyndig­heten inom loppet av två månader. Om verksamheten upphör ska innehavaren även här anmäla det till Polismyndigheten. De som bryter mot dessa förpliktelser riskerar att dömas till böter. Det är inte konstigt om man rent spontant tycker att det känns lite underligt med allt detta krångel för att få driva ett hotell eller pensionat. Hela tillstånds­plikten känns lite föråldrad, och detta krångel riskerar tyvärr att innebära att några som önskar att starta sin verksamhet avstår eller rent av minskar sin boendekapacitet för att undvika tillståndsplikten. Polisen, som idag har alldeles för mycket administrativt arbete, skulle säkerligen också kunna hantera viktigare ärenden om de slapp hantera den här sortens tillstånd.

 

Så länge det inte handlar om att exempelvis driva ett äldreboende, asylboende eller liknande institutioner bör det inte finnas några hinder för att hyra ut rum till privat­personer eller föreningar eftersom det då är hyresgästen som själv valt att bo där.

 

Det bör ligga i regeringens intresse att ta bort förlegade bestämmelser och istället avreglera för att minska de hinder som finns för näringsverksamhet. Regeringen bör därför utreda en reformering av hotellagen i syfte att underlätta för personer som önskar driva hotell eller pensionat.

 

Markus Wiechel (SD)