När välviljan slår knut på sig själv skadas trovärdigheten för vårt land. Idag väntar mängder av människor på att resa tillbaka till sina hemländer efter avslag på att få vistas i Sverige. Ett snabbt beslut och en i närtid stående avresa torde vara det bästa för individen och det mest effektiva för det svenska samhället.

Idag samlas istället människor som inte har rätt att vistas här men inte heller reser tillbaka i förvar. En kostsam verklighet både för individen och för samhället. Med många länder har Sverige idag avtal om mottagande vid utvisning men tyvärr saknas detta fortfarande med allt för många. Att utöka antalet avtal skulle underlätta arbetet med att skyndsamt verkställa beslut som innebär utvisning. Dagens brist på genomförda utvisningar riskerar att både kosta enorma summor för svenska staten, ge onödigt arbete där resurserna skulle kunna prioriteras annorlunda samt medföra personligt lidande i att ”vara mellan två länder”. En skyndsam hantering efter beslut är fattat är att föredra.

Ann-Sofie Lifvenhage (M)