Förslag till riksdagsbeslut

Allemansrätten är en unik möjlighet för oss alla att röra oss fritt i naturen som finns i Sverige, Norge och Finland. Den är delvis reglerad i lag, men grundar sig till största delen på sedvanerätt och motsatsvis tolkning av vissa lagar, d v s det som inte uttryckligen är förbjudet är tillåtet. Allemansrätten är något vi ska vara rädda om, men som också bygger på att vi tillsammans tar ansvar och visar hänsyn till djur, natur och markägare.

Möjligheten att vandra i naturen över privat mark ska självklart inte leda till extra förpliktelser eller besvär för markägaren. Om en vandrare skulle snubbla på en sten eller rot är ansvaret helt logiskt vandrarens, och markägaren kan sålunda inte hållas ansvarig för detta. Däremot om en vandrare skadar sig på spänger som är i dåligt skick kan det leda till att markägaren blir skadeståndsskyldig gentemot vandraren. Detta helt oavsett vem som har lagt dit spängerna.

Att en markägare, som helt utan ersättning upplåter sin mark ska kunna hållas ansvarig om en vandrare skadar sig är helt orimligt. Ansvaret måste alltid ligga på den som väljer att vandra eller på annat sätt utöva Allemansrätten, även om vandringsleden är försedd med spänger

 

 

Boriana Åberg (M)