Förslag till riksdagsbeslut

Den svenska apoteksmarknaden avreglerades 2009. En reform som inneburet större frihet för såväl medborgare som företag, men framför allt en betydligt bättre tillgänglighet. Många minns tiden där man fick resa fler mil för att kunna köpa Alvedon till ett sjukt barn. Idag finns det cirka 1400 öppenvårdsapotek, vilket är mer än 50% fler än innan avregleringen. Apotekens genomsnittliga öppettider har ökat med 7 timmar i veckan. Dessutom finns det över 5 000 försäljningsställen, utöver apoteken, som säljer vissa receptfria läkemedel. Vi har med andra ord fått en tillgänglighet till butiker som säljer apoteksvaror som ingen kunde föreställa sig för 15 år sedan.

På senare år har denna tillgänglighet förbättrats ytterligare genom framväxten av en omfattande försäljning av apoteksvaror via nätet. Samtidigt som man kunnat notera en liten tillbakagång för e-handel i allmänhet 2022 – 2023 har just försäljningen av apoteksvaror fortsatt att öka, och 2023 var den varukategori som e-handlades av flest konsumenter.

Tyvärr råder i dag inte konkurrensneutralitet mellan nätapoteken och de fysiska apoteksbutikerna. Gällande lagstiftning på området föreskriver nämligen att det alltid måste finnas en utbildad farmaceut på plats i en apoteksbutik för att kunna hantera utlämningen av receptbelagda mediciner. Detta krav gäller dock inte för nätapoteken, där det räcker att utbildad farmaceut finns tillgänglig digitalt.

Kravet på en på plats närvarande farmaceut är otidsenligt. Farmaceutens uppgift kan precis lika gärna utföras på distans genom digital medverkan, precis som det i dag görs på nätapoteken. Och för att göra en annan jämförelse, även många medicinska bedömningar inom sjukvården.

Förutom att ett vidmakthållande av kravet att det ska finnas en farmaceut på plats innebär en snedvridning av konkurrensen mellan de olika apoteksslagen, riskerar det att leda till försämrad tillgänglighet till apoteksbutiker, särskilt i glesbefolkade områden.

 

 

 

Boriana Åberg (M)