Förslag till riksdagsbeslut

Motivering

Lagreglerna om hets mot folkgrupp i brottsbalken och våra grundlagar har ett gott syfte, att motverka rasism och angrepp mot olika grupper i samhället till följd av exempelvis etnisk bakgrund, religion eller annat. Samtidigt är lagstiftningen utformad så att det är tillåtet att ”föra en saklig och vederhäftig diskussion” om exempelvis religioner och att framföra mer allmän kritik. Exakt var den gränsen går är ganska vagt.

Lagreglerna om hets mot folkgrupp omfattar enligt förarbetena och domstolsbeslut även skydd för majoritetsbefolkningen, dvs. infödda svenskar. Dock anses det att majoritetsbefolkningen får acceptera mer än vad en minoritetsgrupp ska behöva tåla.

Diskussioner har också förekommit om vad man får och inte får framföra på sociala medier och hur spritt ett uttalande måste vara för att inte falla in under vad man anses få säga ”inom den privata sfären”.

Ytterligare en oklarhet gäller riksdagsledamöter. De har full frihet att uttala vad de vill i riksdagens kammare, men detta skydd gäller inte vad ledamöterna framför i sociala medier. Detta är märkligt med tanke på hur viktiga sociala medier är i dagens politiska arbete. Detta bör kompletteras i lagstiftningen.

Lagreglerna om hets mot folkgrupp har delvis förändrats över tid, och genom rättsliga avgöranden har olika praxis uppkommit. Det finns en uppenbar anledning att göra en ny övergripande översyn och uppdatering av lagreglerna om hets mot folkgrupp för att anpassa dem till dagens samhälle och samhällsdebatt och samtidigt kodifiera rådande rättspraxis.

 

Jan Ericson (M)

Lars Beckman (M)