Förslag till riksdagsbeslut

Normalt sker beskattning för fysiska personer i enlighet med inkomna kontrolluppgifter under inkomstslaget tjänst, och i enlighet med dessa av personen avgiven inkomst­deklaration. När kontrolluppgifter saknas, eller när den skattskyldiges inkomster är väldigt låga, gör Skatteverket en skönsmässig uppskattning av inkomsterna. Detta beskattningsförfarande sker inte minst för personer som är verksamma inom tydliga skatteundandragande områden. Det uppskattade beloppet tas av Skatteverket upp till beskattning i den fysiska personens inkomstdeklaration. Den skönsmässiga uppskattade inkomsten läggs till grund för Skatteverkets taxering och beslut om pensionsgrundad inkomst, Pensionsmyndighetens beslut om pensionsrätt samt andra utbetalningar från välfärdssystemen. Eftersom någon preliminär skatt inte har dragits på beloppet innebär det att den fysiska personen själv ska betala in inkomstskatten på detta belopp.

Det är helt uppenbart orimligt att individer genom direkt felaktigt beteende i form av undanhållande av inkomster för beskattning och utebliven redovisning av inkomster i inkomstdeklaration, kan tillgodogöra sig skatte- och avgiftsfinansierade förmåner utan att ha erlagt de skatter och avgifter som åligger dem att betala.

Endast drygt 10 procent av de på dessa belopp beräknade skatterna betalas normalt sett in till staten. Samtidigt utgår pensionsrätt och sociala förmåner för mångmiljon­belopp på 90 procent av beloppen, för vilka de skattskyldiga aldrig betalat någon skatt.

Det befintliga systemet uppmuntrar sålunda till felaktigt beteende och ger de som undanhåller inkomst från beskattning under vissa förutsättningar rätt till samma förmåner som de som gör rätt för sig. För att komma till rätta med denna orimlighet bör sålunda inkomst av tjänst inte vara pensionsgrundande i de fall då inkomstskatten är skönsmässigt uppskattad och obetald.

 

 

 

Boriana Åberg (M)