I Sverige behöver vi fler som arbetar och bidrar till såväl samhället som sin egen utveckling. I dag har vi en gräns för hur mycket en student får tjäna innan studiebidraget minskas om jag fått ihop mer inkomst per halvår än den statligt uppsatta gränsen för inkomst. Detta strider mot allt sunt förnuft då vi indirekt säger att arbete inte ska löna sig, att du hellre ska låna på studiemedel än försöka försörja dig själv till så stor grad du kan genom eget arbete.

Att arbeta under studietiden är enbart av godo så länge du samtidigt klarar av att fullfölja din utbildning och ta det förväntade antalet poäng. Med studenter som både klarar studier och samtidigt fyller på med arbetslivserfarenhet, med kontakter som skapar nätverk och ökar anställningsbarheten då CV:t redan vid examen innehåller referenser för att ta nästa steg i arbetslivet. Här straffar dagens system drivkraft och egen ambition och vilja att arbeta parallellt. Idag säger systemet ingenting om studiemedel, studielån och val att tillbringa kvällar och helger på krogen – förrän möjligen om studenten inte klarar sina poäng. Däremot skriker systemet till om du istället har studiemedel och tillbringar kvällar och helger på ett arbete – då ryker studiemedlet som ett kvitto på att arbete inte ska löna sig.

Systemet bidrar till helt fel signaler till våra unga och studerande och bör ändras så att studiemedlet enbart är kopplat till tagna poäng i förhållande till studietakten och inte beroende av lön från extraarbete. Sverige bör uppmuntra till ansträngning och att skaffa sig erfarenhet – även under studietiden.

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)