Förslag till riksdagsbeslut

Särskilt begåvade elever är barn och ungdomar som uppvisar exceptionella intellektuella, kreativa eller akademiska förmågor som överstiger det genomsnittliga i sin åldersgrupp. Med rätt stöd har de ofta potential för betydande bidrag till samhället. Men utan det stödet och förståelse för deras unika behov är det en grupp individer som löper risk att underprestera, bli oengagerade, utveckla negativa attityder till skolan och kanske till och med hoppa av i förtid. Enligt skollagen har de, precis som alla andra, rätt till ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling.

Tyvärr är det i praktiken alldeles för få särskilt begåvade elever som får det stöd de har rätt till. Det är inte ovanligt att kunskaperna ute på skolorna om hur man uppmärksammar och hjälper de här individerna är otillräckliga. Många blir därför aldrig sedda eller helt enkelt missförstådda.

En kommunal handlingsplan för särskilt begåvade elever är en god utgångspunkt för att säkerställa att kommunens pedagoger har kunskap om hur man identifierar de särskilt begåvade barnen. Därtill ger den kommunen ett strukturerat tillvägagångssätt för hur det individuella stödet ska utformas och hjälper skolorna att planera och genomföra effektiva insatser. Kommuner har olika förutsättningar och en lokalt utformad handlingsplan är därför en styrka i arbetet då den kan peka ut vilka resurser som finns för att säkerställa att alla elever får sin lagstadgade rätt till en likvärdig utbildning.

Omkring fem procent av svenska elever uppskattas ha en särskild begåvning. I en studie gjord 2020 svarade enbart 33 av 290 kommuner att de hade en handlingsplan för arbetet med särskilt begåvade elever. 2022 låg den siffran uppskattningsvis bara på ett 60-tal kommuner. Det bör därför göras en översyn av möjligheten att införa en obligatorisk skyldighet för varje kommunal skolhuvudman att ha en aktuell handlingsplan.

 

 

 

Marie Nicholson (M)

Katarina Tolgfors (M)