Förslag till riksdagsbeslut

Många barn i Sverige har en förälder som har blivit misshandlad av den andra föräldern. Hundratals är de kvinnor som har mördats av en nuvarande eller före detta partner. Dessa kvinnor var mammor, döttrar, systrar och vänner. Alla drabbades av mäns våld mot kvinnor. Detta är ett brott som kräver ett hårt och proportionerligt straff. Kvinnor som misshandlas blir brottsoffer och dessa förtjänar såväl skydd som stöd. Det är upp till samhället att skapa ett skyddsnät som räddar och stödjer kvinnor som lever under dessa omöjliga förhållanden.

Den tidigare regeringen genomförde ett stort antal viktiga insatser på detta område med allt från straffskärpningar och ökade resurser till förebyggande insatser. Men mer måste göras. Det krävs ett stort antal olika åtgärder på många områden för att få slut på våldet. När en kvinna vågar ta steget att lämna en våldsam partner är det viktigt att det finns stöd att få. Lika viktigt är det att få till en långsiktighet för att kunna börja ett nytt liv.

Det finns flera typer av våld även så kallat eftervåld. Det är inte ovanligt att kvinnor lämnar en våldsam relation men känner sig tvingade att gå tillbaka när de exempelvis inte lyckas få till en rimlig bostadssituation för sig själva och barnen. Till exempel handlar det om kvinnor som inte fått till en bodelning och därmed inte har ekonomiska möjligheter till en hållbar bostadssituation. Maken eller sambon har vägrat medverka till en bodelning och situationen har till slut tvingat brottsoffret tillbaka till förövaren. Tillbaka till våldet. Efter en skilsmässa eller separation bör en bodelning göras skyndsamt, men det finns inte någon lag som anger hur lång tid den ska eller som mest får ta. Det är inte rimligt; vi behöver införa en tidsgräns vid bodelning.

I april 2023 ställde sig riksdagens civilutskott bakom en uppmaning om att reger­ingen ska vidta åtgärder för en mer fungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelning. Detta gjordes mot bakgrund av att det för den som har det sämre ställt ekonomiskt har stor betydelse att man kommer till ett slut. Riksdagen menade att regeringen ska börja kartlägga problemet med att en part drar ut på tiden i bodelningsprocesser och en del av detta är att se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns. Detta tillkännagivande byggde på flera motioner från allmänna motionstiden. Kammaren beslutade enligt civilutskottets betänkande. Det är alltså hög tid att se över detta skyndsamt och det finns stort stöd i riksdagen och aktuellt utskott.

 

Sanne Lennström (S)
Eva Lindh (S)	Yasmine Bladelius (S)
Anna Wallentheim (S)