Förslag till riksdagsbeslut

Den som idag bedriver verksamhet med att sälja husbilar i Sverige är tvungen att vara med och finansiera skrotningen av husbilar i landet. Det finns idag en aktör på marknaden för återvinning och kostnaden får bedömas som en schablon man har kommit överens om mellan branschen för försäljning och aktören för återvinning. Kostnaden är 5 000kr för en husbil.

Det är dock inte husbilsbranschen som kontrollerar att återvinningen går korrekt till och då också har möjlighet att se att prisbilden verkar stämma. Istället är det Naturvårdsverket vilket innebär att branschen hamnar i en situation där enskilda handlare får betala för något de har kontroll över.

Vidare är det endast producenter och ordinarie importörer som tvingas finansiera skrotning av husbilar i Sverige. Detta oavsett om fordonet är sålt av en svensk producent eller ordinarie importör. Den samlade kostnaden av skrotning av husbilar skickas att gemensamt betalas av dessa aktörer. Andra aktörer som exempelvis sidoimporterar behöver inte vara med och ta ansvar för skrotning av uttjänta fordon.

Således läggs ett stort ansvar på företag som är aktiva i en viss bransch utan att det nödvändigtvis är just de företagen som har någon koppling till den husbil som skrotas. Att då få betala en återvinningsavgift är inte rättvist. Det kan också konstateras att många av de husbilar som idag skrotas är sådana som sålts av företag som kanske inte heller längre existerar.

Ett sätt att delvis komma till rätta med problemet kunde vara att göra en kontroll av de fordon som ska skrotas och vem som var ursprunglig försäljare. Ett sådant system eller något annat system för att hjälpa branschen bör utvärderas genom att regeringen överväger att tillsätta en utredning i syfte att skapa ett mer rättvist producentansvar. 

 

Magnus Resare (M)