Förslag till riksdagsbeslut

Ekonomisk brottslighet genom företag är samhällsskadlig. Betydande skatteintäkter går förlorade för det offentliga och enskilda drabbas av stora ekonomiska förluster. Vidare löper skötsamma näringsidkare risken att slås ut av konkurrenter som inte följer reglerna. Förtroendet för företag och tilliten till samhällssystemet kan försvagas. Ekonomiska vinster som blir till med bolag som brottsverktyg finansierar också annan grov brottslighet. Den grova ekonomiska brottslighet som begås genom företag är att betrakta som systemhotande. En mångfald av åtgärder måste vidtas för att vända utvecklingen.

Den socialdemokratiska regeringen gav mot denna bakgrund i december 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter. Utredningen överlämnade den 30 juni 2023 betänkandet Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34) och nu föreligger proposition om lagändringar. Den sedan länge debatterade frågan om minsta tillåtna aktiekapital hanteras dock inte.

Utredningen Bolag och Brott hade bland annat i uppdrag att analysera reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolag som del av borgenärsskyddssystemet. Utredningen konstaterar att de successiva sänkningarna av kravet på minsta tillåtna aktiekapital har medfört att reglerna inte längre är ändamålsenliga. Regeringen meddelade också i lagrådsremissen att utredningsbetänkandets förslag till reformerade regler kring tvångslikvidation av aktiebolag bereds vidare i regeringskansliet.

Mot bakgrund av det gedigna kunskapsunderlag som utredningsbetänkandet ger i frågan om aktiekapitalets storlek, menar jag att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en proposition om höjning av minsta tillåtna aktiekapital i aktiebolag till 75 000 kronor.

Lars Isacsson (S)