Förslag till riksdagsbeslut

En ordningsvakt är en person med ett förordnande av Polismyndigheten att medverka till att upprätthålla allmän ordning. Man har ett antal viktiga befogenheter under sin tjänstgöring som i vissa hänseenden är att jämföra med en polismans. Det kan handla om att till exempel frihetsberöva personer eller att använda våld i vissa situationer.

Ordningsvakt blir man efter en kortare utbildning på tio dagar och en lämplighets­bedömning. Tanken när man införde ordningsvakter genom lagstiftning på 80-talet var att låta det bli en temporär lösning på polisbristen. Polisbristen bestod och ordningsvakt­erna har blivit kvar. Ordningsvakter jobbar nu i många olika sektorer, under evenemang, i kollektivtrafiken, i sjukvården, på bibliotek och i centrum.

Många ordningsvakter är anställda av auktoriserade bevakningsföretag, andra är frilansande. Frilansande ordningsvakter är vanliga vid arrangemang och på krogar och nattklubbar. Gällande ordningsvakter i offentliga lokaler eller affärer är det vanligast att de arbetar för ett bevakningsföretag.

Det är viktigt att allmänhetens förtroende för yrkesgruppen ordningsvakter är starkt. Det är ingen hemlighet att ordningsvakter inom nöjesbranschen inte alltid åtnjuter ett stort förtroende hos allmänheten. Rapporter om övervåld och diskriminering är åter­kommande. Av den anledningen borde en översyn granska om det vore till gagn för allmänheten att ordningsvakter endast fick utöva yrket genom en anställning i ett auktoriserat bevakningsföretag.

 

Mattias Ottosson (S)
Johan Andersson (S)	Johan Löfstrand (S)
Teresa Carvalho (S)