Förslag till riksdagsbeslut

Svensk arbetsmarknad står med en betydande strukturarbetslöshet. Arbetslösheten bland utrikes födda är hög, samtidigt som arbetslösheten bland inrikes födda är relativt låg.

Vissa län är mer drabbade än andra. I Gävleborgs län lever var femte invånare i yrkesaktiv ålder på offentlig försörjning från bidrags- och ersättningssystemen. Lång-tidsarbetslösheten är hög och ökar. Samtidigt ökar långtidsarbetslösheten bland utom-europeiskt födda jämfört med förra året.

Som ett resultat av den misslyckade integrationen ökar kommunernas försörjningsstöd.

I Tyskland fungerar integrationen bättre än i Sverige. Arbetslösheten bland utrikes födda är nästan tio procentenheter lägre. En viktig förklaring är att trösklarna till arbete är lägre än i Sverige. Ingångslönen är lägre och Tyskland har även en modell – mini-jobs – som innebär att arbetssökande får möjlighet att arbeta deltid om 15 timmar per vecka, till en ersättning om 4 500 kronor per månad.

Den typen av enkla jobb som reformen medfört stimulerar till nya anställningar och att människor i utanförskap gradvis kan arbeta sig upp från bidrag och passiva ersättningar.

Regeringen bör se över möjligheten att genomföra en försöksverksamhet i Gävleborgs län för en ny arbetsmarknadsreform om mini-jobs, under förutsättning att arbetsmarknadens parter tycker att det går att kombinera med den svenska modellen.

Exakt hur systemet kan utformas får undersökas i samråd med arbetsmarknadens parter, men en modell skulle kunna vara att länsstyrelsen står för kontroll och utformning. Sedan kan exempelvis Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) följa upp och utvärdera reformen under ett år. Antalet deltagare bör uppgå till minst 1 000 personer år ett.

Syftet är att lyfta arbetslösa bort från kontraproduktiva försörjningsstöd till arbete och en mer meningsfull tillvaro. Samtidigt förbättras integrationen.

 

Lars Beckman (M)