Förslag till riksdagsbeslut

Skogen är en viktig del av de skånska näringarna. Under lång tid har vi brukat skogen på ett hållbart sätt, något som vi ska vara stolta över. Då det är känt att en aktivt brukad skog binder mer koldioxid på långsikt än en obrukad skog som tappar i takt med tiden, så passar de som hand i handske att bruka skogen för att uppnå klimatnyttan med aktivt brukande. Det som oroar ännu mer är ett EU som ser på skogen från ett perspektiv som inte har förankring i den svenska och skånska myllan. Beslutsrätten behöver ligga nationellt i Sverige när det gäller hur svensk skog ska få brukas och användas. Skogen är en av våra mest betydelsefulla råvaror och har därför en stor inverkan på tillväxten i Skåne och landet, likaväl som på miljön. Därför anser vi att skogen bör värnas. Skogen erbjuder otroliga möjligheter som forskningen skapar och som vi nu ser resultat av på flera håll. Det är viktigt att driva och skapa förståelse för dessa möjligheter med hållbart skogsbruk här och nu och framåt såväl i Sverige som inom EU.

 Fundamentet för ett långsiktigt hållbart skogsbruk utgörs av äganderätten. Samtidigt ger markägare och företagare inom de gröna näringarna i växande omfattning uttryck för oro över att äganderätten håller på att urholkas. Efter omfattande kritik bestämde sig till sist den förra regeringen för att se över artskyddsförordningen. Den utökade nyckelbiotopsinventeringen har till slut avvecklats. Få andra branscher kräver en sådan långsiktighet som skogsindustrin. Skogsägaren och kommande generationer måste kunna räkna med att få skörda frukterna av sitt arbete. Därför behöver vi också inom landet skapa kunskap om och förståelse för olikheterna i vårt land. Den planta som i dag planteras ut kommer att ha haft en helt annorlunda växtperiod då den avverkas om 60 till 70 år jämfört med de träd som i dag avverkas och som planterades på 1950- och 1960-talen. Därför är det av stor vikt att följa den förändrade växtperioden och vad det gör för takt och geografi för skogsnäringen i södra delen av landet. Vi vet i dag att det sker en förändring på runt 5 km om året och det skapar förändrade förhållanden för skogen.

 Förutsättningarna för skog skiljer sig mycket åt i olika delar av landet från norr till söder. Därför behöver också den nationella skogspolitiken i högre utsträckning fokusera på de skillnader som finns gällande klimat, geografi och topografi. Skåne har en oerhört diversifierad topografisk profil med starkt varierande växtförhållanden. Det gör att det är viktigt att ta vara på vad som de facto sker i den södra delen av landet och utöka forskningen från de tre träslagen gran, tall och björk till att innefatta även lövädelträ¬slagen alm, ask, avenbok, bok, ek, lind, lönn och fågelbär. Skåne skiljer sig markant jämfört med det som beskrivs norröver.

 Förädlingsvärde i Skåne

 Skånsk skog innebär användning av skog på flera olika vis och med en stor befolkning ökar också friluftsliv och rekreation. Nya möjligheter med infrastruktur från Tyskland upp genom Danmark till Sverige skapar en potential för t.ex. den som bor i Hamburg att ta del av den skånska skogen. Förädlingsvärdet av vad det kan innebära att få till en ökad besöksnäring och att samtidigt hålla skogen i ett hållbart skick utmanar till nya lösningar.

 Tillverkning av möbler eller trägolv är andra aspekter på brukande av skog. Dagens och morgondagens nya förutsättningar har fått skogsägare att tänka på alternativ som ger dem ett högre förädlingsvärde genom att på det lokala planet ta vara på inte bara råvaran i form av det man sågar utan även spillet som nu blir till en produkt inom energianvändningen.

 Skogens nytta, effekt och värdeskapande tas till vara på olika sätt och tar sig nya former och vägar.

 Skogsbruket är en av basnäringarna i Skåne med 421 000 hektar, 38 % av landarealen. Detta innebär att ungefär en tredjedel av Skånes yta är täckt av skog.

 Främmande trädslag förekommer endast i liten utsträckning, men användningen har ökat med åren, inte minst efter stormarna Gudrun och Per som drabbade Skåne hårt. Under stormen Simone i oktober 2013 drabbades Skåne och Kronobergs län hårdast, enligt Skogsstyrelsen, och även Halland och Blekinge län fick relativt omfattande skador.

 Bedömd volym för Skåne var 450 000–550 000 m3sk (skogskubikmeter) och tar man hela Götaland är siffran 1,5–2 miljoner skogskubikmeter (m3sk). En siffra som utgår från skadeuppskattningar gjorda av Skogsstyrelsen och de olika aktörerna för gällande skogsområde. I landet i stort fällde stormen Hilde 3,5 miljoner skogskubikmeter (2013) och stormen Ivar fällde 8 miljoner skogskubikmeter (2013). Sedan hade vi också stormen Egon i Götaland 2014. Den fällde 2,5–3 miljoner skogskubikmeter. I takt med att klimatförutsättningar förändras, och för att utnyttja den fulla potentialen av skogsbruket. Säkert kommer sydligare trädslag att trivas här med ett förändrat klimat. För det behövs mer forskning i ämnet. De begränsningar som idag finns för skogsbruk med främmande trädslag är kunskaperna om dessa trädslags konsekvenser. Förändringar av trädslag påverkar naturligtvis den biologiska mångfalden, men detta gäller även för byten mellan två inhemska trädslag. Möjligheten till utveckling av reglerna kring användningen av främmande trädslag bör övervägas för att anpassas till klimatförutsättningar som är i förändring. Framförallt i de södra delarna av Sverige.

 Denna motion står samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Emma Ahlström Köster (M)	Ludvig Ceimertz (M)
Lars Johnsson (M)	Noria Manouchi (M)
Louise Meijer (M)	Peter Ollén (M)
Mats Sander (M)	Boriana Åberg (M)