Förslag till riksdagsbeslut

 

Företagandet är nyckeln till Sveriges välstånd och utveckling. Med ett gott företags­klimat stärks förutsättningarna för fler svenska företagsidéer och uppfinningar. Så skapas de jobb som finansierar vår gemensamma välfärd och gör att vi möter framtiden bättre rustade med nya lösningar för de utmaningar och omställningar vi står inför.

Svensk tillväxt behöver stärkas. Europa har halkat efter dramatiskt när det gäller tillväxt och Sverige ligger i EU:s bottenliga. Konkurrenskraftsfrågan behöver med andra ord få hög prioritet och regeringen har sedan tillträdet startat upp ett antal arbeten som kommer bidra till att stärka företagandet: minskad regelbörda, ett pålitligt energisystem och minskad kriminalitet kommer på sikt sänka företagens kostnader och stärka lönsam­heten. Men en framgångsrik arbetslinje där så många svenskar som möjligt jobbar förut­sätter också en genomtänkt företagarlinje. Det måste bli mindre kostsamt för företagen att skapa de jobb som finansierar vår välfärd. Kostnaden för att anställa behöver med andra ord minska.

En tydlig arbetslinje gör det mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Vi föreslår att den politiken vässas ytterligare med att sänka kostnaderna för att skapa jobb. En ständigt återkommande fråga företagare lyfter är just de orimligt höga kostnaderna för att anställa. Utöver lönerna som företagen betalar till sina anställda tillkommer arbetsgivar­avgifter på 31,4 procent. I avgiften ingår nödvändiga avsättningar till bl.a. pension och sjukförsäkring som kommer arbetstagaren till del, men också en allmän löneavgift på drygt 11 procent – en dold skatt som går direkt in i statskassan.

Den allmänna löneavgiften infördes på nittiotalet med syftet att finansiera Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Vid införandet uppgick avgiften till 1,5 procent av bruttolönen – i dag uppgår avgiften till drygt 11 procent. Den allmänna löneavgiften motiveras inte av att EU-medlemskapet har blivit dyrare. Istället har den använts som ett sätt att upprätthålla skatteinkomsterna. Det är en orättvis ordning och bör avskaffas. Skattesystemet ska präglas av transparens och den allmänna löneavgiften uppfyller knappast det kravet. Höga arbetsgivaravgifter utan koppling till försäkrings­systemet ligger heller inte i linje med ambitionen att skapa en större efterfrågan på arbetskraft. 

Att slopa den allmänna löneavgiften i ett slag skulle innebära ett alltför stort intäkts­bortfall för staten. Icke desto mindre behöver denna straffskatt på jobbskapande ses över. Detta bör ske i samband med att man också ser över företagens kostnader för att anställa i syfte att sänka densamma.

Anna af Sillén (M)

Mats Green (M)