Förslag till riksdagsbeslut

Ekonomiskt utanförskap leder till stora samhällsekonomiska kostnader och stort personligt lidande. Samhällets kostnader för överskuldsättning kan vara så stora som 30 till 50 miljarder kronor. Men studier visar även att suicidrisken hos personer som har ett pågående ärende hos Kronofogden är kraftigt förhöjd. I dagsläget har drygt 400 000 personer en skuld hos Kronofogden. Genom tidiga förebyggande insatser går det att hjälpa privatpersoner och företag att inte bli överskuldsatta och undvika stora vårdinsatser och mänskligt lidande.  Sverige måste ha ambitionen att den som behöver hjälp ska erbjudas stöd som bygger på bästa tillgänglig kunskap.

 

 Förutom en förhöjd suicidrisk är överskuldsättning även en riskfaktor för vissa andra somatiska sjukdomar. På samma sätt som övervikt och ensamhet har blivit föremål för fokuserade politiska insatser behöver även överskuldsättning ses som en bred hälsofråga där insatser från alla delar  av samhället är nödvändiga och där tydliga nationella riktlinjer är en del. Vid skulder har man ofta kontakt med många olika aktörer. Det kan vara allt ifrån Kronofogden, budget- och skuldrådgivare till vården dit människor söker sig för att de inte mår bra. Varje aktör har ansvar för sitt uppdrag, men en tydlig samordning och ansvarsreglering saknas i Sverige.

 

 Därför faller personer med både överskuldsättning och psykisk ohälsa mellan stolarna.

 Kronofogden har inte (och ska inte ha) uppdraget att ta ansvar för någons hälsa, men

 samhället bör formulera en politisk ambition som innebär att även Kronofogden får ett

 utvidgat och/eller förändrat uppdrag att inleda samarbete med den medicinska kompetensen för  att minska psykisk ohälsa och suicidrisker hos överskuldsatta.

 

 

Cecilia Engström (KD)