Förslag till riksdagsbeslut

Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 

Tusental kronor

Anslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Statskontoret	113 142	±0
1:2	Kammarkollegiet	165 671	±0
1:3	Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter	25 550	±0
1:4	Arbetsgivarpolitiska frågor	2 443	±0
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	17 295 000	±0
1:6	Finanspolitiska rådet	12 133	−6 000
1:7	Konjunkturinstitutet	74 837	±0
1:8	Ekonomistyrningsverket	224 363	±0
1:9	Statistiska centralbyrån	687 238	±0
1:10	Bidragsfastigheter	440 000	±0
1:11	Finansinspektionen	846 586	10 000
1:12	Riksgäldskontoret	392 878	±0
1:13	Bokföringsnämnden	14 752	±0
1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter	170 458	±0
1:15	Statens servicecenter	937 147	50 000
1:16	Finansmarknadsforskning	30 753	±0
1:17	Upphandlingsmyndigheten	103 508	±0
1:18	Utbetalningsmyndigheten	197 619	±0
99:1	Stockholmsinstitutet	±0	20 000
99:2	Klimatinvesteringsmyndighet	±0	70 000
Summa		21 734 078	144 000

Anslag 1:6 Finanspolitiska rådet

Finanspolitiska rådet är den myndighet som har satts att vaka över det finanspolitiska ramverket. Rådet ska bedöma om finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser och bedöma om finanspolitiken är i linje med konjunktur­utveck­lingen, långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. Dessa variabler är dock i sig inte ensidigt tekniska utan i stor utsträckning beroende av antaganden om ekonomins funktionssätt. Rådet har i uppdrag att verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken. Sedan inrättandet 2007 har dock rådet inte bidragit till att bredda diskussionen om ramverket. Finanspolitiska rådet har i sin ekonomiska modell anslutit sig till den nationalekonomiska mittfåran, som exempelvis innebär en syn på finanspolitikens begränsade roll för den totala efterfrågan. Finansiella mål anses därmed inte stå i konflikt med reala. Vänsterpartiet anser att den ekonomiska politiken i stället bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål blir verktyg för att uppnå de reala målen. Vänsterpartiets slutsats är att Finanspolitiska rådet i sin nuvarande utformning saknar kompetens att föra en diskussion om den ekonomiska politiken utanför de ramar som en ensidig nationalekonomisk modell innebär. Vänsterpartiet anser därför att Finanspolitiska rådet kan avvecklas. Myndigheten kan med fördel ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens. Vänsterpartiet föreslår därför en minskning av anslaget med 6 miljoner kronor 2025, för att helt avveckla anslaget under 2026.

Anslag 1:11 Finansinspektionen

För att stärka Finansinspektionens arbete mot penningtvätt föreslår Vänsterpartiet en höjning av anslaget med 10 miljoner kronor 2025.

Anslag 1:15 Statens servicecenter

Statens servicecenter fyller en viktig funktion i samhället, särskilt när det gäller att öka den statliga närvaron i landet. De tillhandahåller administrativt stöd till andra myndig­heter och hjälper enskilda och företag att navigera och använda tjänster från bl.a. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen en besparing på anslaget med 50 miljoner kronor. Vänsterpartiet avvisar besparingen.

Nytt anslag: Stockholmsinstitutet

Som beskrivits ovan anser Vänsterpartiet att Finanspolitiska rådet bör avvecklas. Myndigheten kan med fördel ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens. Vi föreslår ett inrättande av Stockholmsinstitutet för tvärvetenskaplig samhälls­ekonomisk forskning. Denna myndighet bör få i uppdrag att bidra till diskussionen om finans­politiken utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta innebär att analysen tar i beaktande såväl ekonomiska effekter som sociala och institutionella. Institutet ska på så sätt bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politiken och dess syfte, effektivitet och effekter på samhället i stort. För 2025 anslår Vänsterpartiet 20 miljoner kronor till det nya institutet.

Nytt anslag: Klimatinvesteringsmyndigheten (KLIMA)

I Vänsterpartiets budgetmotion för 2025 lägger Vänsterpartiet fram förslag på ett stort klimatinvesteringsprogram. För att planera och koordinera investeringsprogrammet föreslår Vänsterpartiet att en ny myndighet tillskapas, en klimatinvesteringsmyndighet (KLIMA), som ska se till att investeringsprogrammet implementeras på ett effektivt sätt. För 2025 anslår Vänsterpartiet 70 miljoner kronor till den nya myndigheten.

Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)	Samuel Gonzalez Westling (V)
Andreas Lennkvist Manriquez (V)	Isabell Mixter (V)
Daniel Riazat (V)	Vasiliki Tsouplaki (V)
Ida Gabrielsson (V)