Förslag till riksdagsbeslut

Sverige har blivit ett allt mer digitaliserat men också uppdelat land. Många unga kan inte läsa tillräckligt bra och läser aldrig böcker. Kunskapen om svensk historia och kultur blir allt lägre, vilket minskar möjlighet för gemensamma referensramar.

Utbildningssystemet är en avgörande del i samhället och har en unik möjlighet att överbrygga skillnader hos våra barn och unga.

Fram till år 2011 var estetisk verksamhet ett kärnämne som alla elever, oavsett gymnasieprogram, läste. Efter borttagandet av estetiska ämnen som obligatoriska, har vissa skolor erbjudit estetiska kurser som individuellt val men idag har de flesta gymnasielever inga estetiska ämnen alls.

 Samtidigt visar forskning att all inlärning underlättas genom aktivering av flera delar i hjärnan. Därför har projekt med pulshöjande insatser och dagliga promenader mellan lektioner, visat så positiva effekter i skola och undervisning.

Forskningen bekräftar också att estetiska ämnen, exempelvis bild, dans och musik, ger liknande resultat, det vill säga underlättar inlärning även i andra teoretiska ämnen.

Karolinska institutet bedriver idag forskning kring hur musik och dans påverkar hjärnan vid inlärning, motivation och stressbekämpning, med goda resultat.

Skolverket har uttryckt att det estetiska ämnet i gymnasieskolan bidrog till att utveckla elevers fantasi, kreativitet och estetiska sinne.

Dessa förmågor spelar en stor roll för framtida rekryteringar till den kulturella och kreativa näringen.

Vi behöver återupprätta bildningens betydelse i Sverige och fler unga behöver klara kunskapsmålen i alla ämnen.

 Därför bör en utredning tillsättas angående ett återinförande av estetiska ämnen som obligatoriska på gymnasiet.

 

Kristina Axén Olin (M)
Emma Ahlström Köster (M)	Peter Ollén (M)