HC021852: Förbättrad eftervård för kvinnor med förlossningskomplikationer
2024/25:1852
av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
Förbättrad eftervård för kvinnor med förlossningskomplikationer
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell eftervårdsplan bör inrättas för kvinnor som upplevt komplikationer under förlossningen, inkluderande såväl somatisk som psykologisk behandling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvalitativ uppföljning och dokumentation av förlossningsskador bör införas inom sjukvården i syfte att förbättra behandlingsmetoder och kunskapsutveckling och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabb och effektiv implementering av specialiserad eftervård för kvinnor med förlossningskomplikationer och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bäckenbottenmottagning med specialistkompetens bör inrättas i varje region för att säkerställa tillgänglig och jämlik vård för alla kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Förlossningen är för många kvinnor en både krävande och livsförändrande händelse. Trots att den svenska förlossningsvården håller hög kvalitet internationellt sett, finns betydande brister i eftervården, särskilt när det gäller hanteringen av komplikationer som klipp och sfinkterrupturer. Det är av största vikt att dessa skador inte bara uppmärksammas, utan också behandlas med en helhetssyn för att förbättra kvinnans livskvalitet på lång sikt.
I januari 2023 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner en överenskommelse om förbättringar inom förlossningsvården. Trots denna överenskommelse saknas tydliga riktlinjer för hur eftervården ska utformas, vilket riskerar att viktiga vårdinsatser förbises. Eftervårdsbegreppet är idag mycket brett, och omfattar allt från lindriga besvär till allvarliga skador som kräver specialiserad behandling. Utan noggrann och korrekt uppföljning av komplikationer ökar risken för att svåra skador inte identifieras och behandlas.
Det råder även brist på forskning och förståelse kring hur man bäst hanterar komplikationer som uppstår under förlossningen, vilket skapar osäkerhet och förvärrar kvinnors oro och lidande. Det saknas idag en specialiserad eftervård som tar hänsyn till både kvinnors fysiska och psykiska hälsa. En helhetssyn där medicinskt och psykologiskt stöd erbjuds är avgörande för en fullständig återhämtning. Idag erbjuds specialistvård i stor utsträckning av privata aktörer, vilket begränsar tillgängligheten och skapar ojämlikhet i vården.
Att förbättra eftervården är inte bara en fråga om etisk skyldighet utan även en socioekonomisk investering. Kvinnors rätt till god hälsa måste prioriteras, oavsett om det handlar om att återvända till arbetslivet eller ta hand om sin familj. Ingen kvinna ska begränsas av otillräcklig vård efter förlossningen – detta stärker både individen och samhället i stort. Att förbättra eftervården är inte bara en etisk skyldighet, utan även socioekonomisk investering. Kvinnors rätt att må bra bör prioriteras, om det sedan innebär att gå tillbaka till arbetslivet eller ta hand om sin familj är ett val som individen ska kunna göra och inte begränsas av vilken vård som finns tillgänglig.
|
Jessica Rodén (S) |
Petter Löberg (S) |