Förslag till riksdagsbeslut

I Sverige är vi stolta över våra OS och elitidrottare. De utgör enorma insatser som förebilder för barn och unga och bidrar också positivt till Sverigebilden.

Att vara elitidrottare kräver dock mycket träning och minsta lilla skada kan omkullkasta idrottskarriären. De flesta idrottsgrenar har också en begränsning i ålder, det vill säga hur länge man kan vara kvar i toppnivå.

Därför ligger det i samhällets intresse att även idrottare på elitnivå kan studera och ta examen, även under tiden de tränar och idrottar.

För många år sedan inrättades olika former av idrottsutbildningar, där utbildningen skräddarsys efter individen, förutom att vi har olika gymnasieprogram som erbjuder idrottsprofil.

 

Vi har NIU, nationellt godkänd idrottsutbildning och RIG, Riksidrottsgymnasier. Kring dessa former finns en rad problem, där skolformerna inte kan verka inom regelverket.

Ett problem är att elever och vårdnadshavare inte får ha några kostnader som behövs för idrottandet enligt skollagen, som säger att skolgången ska vara avgiftsfri för alla. Det är dock omöjligt om man exempelvis är dressyr-ryttare på elitnivå. Dessa behöver ha rätt att använda egen häst under utbildningen, vilket medför kostnader.

Det finns andra oklarheter kring hur andelen behöriga lärare måste vara vid dessa elitutbildningar. Det är inte självklart att en tränare i alpin skidåkning också är utbildad lärare eller vill bli.

Därutöver är det inte tydligt reglerat hur kostnaderna ska fördelas mellan olika intressenter vid dessa skolor som har riksintag. Ska hemkommunen ha möjlighet att neka en elev utbildningen, om kommunen anser att kostnaden är för stor, är en fråga.

Det är en angelägenhet för hela Sverige att OS och elitidrottare kan planera för även en civil karriär och få en adekvat utbildning.

Frågor kring RIG och NIU bör därför ses över.

 

 

Kristina Axén Olin (M)
Emma Ahlström Köster (M)	Peter Ollén (M)
Carl Nordblom (M)