Förslag till riksdagsbeslut

Vi ser oroväckande tecken på att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar. Med detta följer också en ökad medicinering. Förskrivningen av antidepressiva läkemedel, så kallade SSRI-preparat, har ökat flera år i rad, framför allt till barn- och ungdomar. De senaste åren har förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn- och ungdomar i åldersgruppen 10-19 år ökat med 300 procent.

Med andra ord; psykofarmaka till barn ökar rejält. Idag är det c:a 1 300 sörmländska barn som har dessa mediciner utskrivna. Det är särskilt förskrivningen till flickor som ökar. Hos dem ökade uttagen av antidepressiva läkemedel med 33 procent mellan 2020 och 2022.

Även ADHD-mediciner ökar bland barn och unga (0-19 år). Ca 2000 sörmländska barn har det utskrivet. En ökning med 700 procent på 15 år. I samma åldersgrupp äter ca 270 barn/unga neuroleptika, antipsykotika, vilket är en ökning med 200 procent på 15 år.

Det kan inte vara normalt att förskrivning av mediciner ökar med flera hundra procent på bara några år. Om detta verkligen är en respons på en ökande ohälsa så måste vi ta tag i den och se till att finna vägar för att stoppa den. Det finns också anledning att fråga sig om utskrivning av så starka, i många fall beroendeframkallande, mediciner till minderåriga personer är den bästa metoden att hantera ohälsa.

Det är sjukvården som förskriver mediciner och som ställer diagnos men vi vet att situation i skola och familj ofta bidrar till såväl sjukdom som läkning. Det finns anledning att efterfråga att det görs en sjukvårdsledd uppföljning av förskrivningen av läkemedel mot depression och ADHD till unga där även andra aktörer deltar. En sådan uppföljning bör ge svar på frågor som hur man kan arbeta bättre för att förebygga ohälsa, vilka behandlingsmetoder som fungerar bäst och vilka risker som finns. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Caroline Helmersson Olsson (S)
Hans Ekström (S)	Fredrik Olovsson (S)
Sofia Amloh (S)