Förslag till riksdagsbeslut

Det är mycket illavarslande det som regeringen och SD nu gör verklighet av en generellt sänkt biståndsram. I de minskade ambitionerna angriper man dessutom specifikt det fackliga biståndet.

Fackligt bistånd, eller internationellt fackligt stöd eller solidaritetsstöd, är av avgörande betydelse för att bekämpa orättvisor och motverka exploatering av arbetare över världen. Det är därför självklart för svenska fackföreningar att engagera sig för och med ett fackligt bistånd. Fackföreningar i Sverige kan med det fackliga biståndet ge stöd till arbetare också i andra länder att organisera sig, förhandla om bättre arbetsvillkor och skydda sina rättigheter.

 

Genom det fackliga biståndet så stärks inte enbart arbetsrelaterade frågor som arbetsrätt, kollektivavtal, förhandlingstekniker och arbetares skydd utan också bredare sociala rättigheter såsom yttrandefrihet, mötesfrihet och rätten att faktiskt få organisera sig i fackföreningar. Genom att stärka fackföreningar och arbetarnas rättigheter kan fackligt bistånd bidra till schyssta villkor, bättre arbetsmiljö och minskad fattigdom för den enskilde och för samhället i stort.

 I situationer av kris, såsom naturkatastrofer, väpnade konflikter eller ekonomiska kriser, kan fackligt bistånd också innebära humanitär hjälp. Fackföreningar kan bidra med resurser och stöd till arbetare som drabbats och hjälpa till med återuppbyggnad av lokala samhällen och arbetsmarknader. 

 Det fackliga biståndet främjar demokrati, social rättvisa och samhället i stort. Det är en solidaritet mellan arbetare som alla tjänar på. En mer jämlik värld med fler i arbete med goda arbetsvillkor är en tryggare värld för alla.

 Det ligger i Sveriges intresse att utöka det fackliga biståndet, inte tvärtom som är den väg som regeringen och SD slagit in på. Det är en riktigt dålig prioritering för arbetare runtom i världen som behöver mer av fackligt bistånd och det är en riktigt dålig prioritering för Sverige.

Matilda Ernkrans (S)
Karin Sundin (S)	Denis Begic (S)