Förslag till riksdagsbeslut

När det gäller sexualbrottslingar som har utsatt barn för grova sexualbrott anser jag att man behöver se över tiden som en markering i belastningsregistret finns kvar, särskilt i fall med grova sexualbrott mot barn. Vi lever i en tid där 25 % av alla barn utsatts för någon form av sexuella övergrepp[1]. Det motsvarar åtta barn i en normalstor skolklass.

Den negativa utvecklingen när det gäller utsatta barn måste stoppas. Det ska vara viktigare att skydda våra barn än att undvika att trampa en potentiell förövare på tårna. Barns rätt att inte utsättas för sexuella övergrepp eller för personer som söker efter dem i sexuellt syfte på olika sätt, ska prioriteras på flera nivåer. Därför behöver vi se över lagar och regler. Kontroll av arbetssökande till verksamheter där man arbetar med barn är en sådan åtgärd.

 Arbetsgivare ska idag kontrollera belastningsregistret vid anställningstillfället och pröva lämpligheten, exempelvis inom barnomsorg och skola. Det kan då ha gått fem till tio år och brottsmarkeringen är utgallrad från belastningsregistret om man har varit dömd för sexualbrott mot barn.

 Sådana här brott i barndomen medför ofta livslånga lidanden där en förövare utsatt ett barn för att denne har en sexuell dragning till barn, den sexuella läggningen kan utgöra en risk för återfall.

 När det gäller den här typen av brott, där man kan se återfallsrisker, behöver man se över vilka åtgärder man kan stärka upp runt förövaren. Brottsmarkeringen i belastnings-registret är just en sådan fråga som kan vara ett användbart verktyg för arbetsgivare i verksamheter där målgruppen är barn. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2022/23 men anser att frågan fortfarande är högaktuell.

Marléne Lund Kopparklint (M)

Jennie Wernäng (M)