Förslag till riksdagsbeslut

Under flera år har det skett en kraftig ökning av unga som vill ha hjälp med skulder hos Kronofogden. Enligt Kronofogden ansöker de om skuldsanering utan att uppfylla kraven och får då avslag på sin ansökan. Många unga har alltså inte kunskap om hur det går till att få en skuldsanering, utan tror att det bara är något som man kan ”beställa” och sedan blir skulderna avskrivna. Det som krävs för att ansöka om skuldsanering är att du har så stora skulder som du inte kan betala tillbaka under en överskådlig framtid.

 Enligt Kronofogden ansökte 15 325 personer om skuldsanering första halvåret av 2020 och det är en ökning med 41 % jämfört med samma period 2019. Ökningen har fördubblats bland unga mellan 18 och 34 år. Detta är ett ständigt ökande problem. Att en ung person ansöker om skuldsanering för att försöka komma ur svåra skuldproblem är bra och Kronofogden arbetar på att få ”rätt personer” att ansöka. De ger snabba besked till alla unga som inte har förutsättningarna att få skuldsanering och upplysa om vart de kan vända sig i stället för att få hjälp – exempelvis till kommunernas budget- och skuldrådgivare.

 Samhällets insatser för att visa vägen dit man kan få hjälp är viktiga, men än viktigare är att samhället förebygger skuldsättning bland unga från början. Man kan inte förutsätta att ungdomar idag har någon som de kan prata med i sin omgivning om hur man ska sköta sin privata ekonomi på bästa sätt. Samhället måste bli bättre på att utbilda unga människor i ekonomiska frågor för att ge dem en bra start i livet. Privatekonomi som undervisning redan i grundskolan och som följer gymnasiet är nödvändigt för att bryta den trend vi sett nu de senaste åren.

 Alla unga går tyvärr inte gymnasiet, och därav är det än viktigare att det införs som ett obligatoriskt ämne redan i grundskolan. ”Koll på cashen”[1] är ett samarbete mellan Kronofogden, Finansinspektionen och Konsumentverket. Det är ett undervisningsmaterial som har tagits fram tillsammans med elever och lärare och som inriktar sig på både gymnasiet och högstadiet och fokuserar på pengar, skulder och vad som kan hända om man inte betalar. Eleverna får kunskap genom att diskutera och reflektera över sin egen privatekonomi och de val de dagligen gör. Det finns även ”Skuldkollen föräldrar” – tips och råd om hur föräldrar kan prata pengar med sina barn.

Det finns material med goda intentioner men dessa behöver ”byggas ut” och bli ett skolämne och vara obligatoriskt för alla högstadie- och gymnasieelever. Jag har tidigare lyft frågan i en motion från Riksmötet 2022/23 men anser att detta är en högaktuell fråga då unga fastnar i skulder som är svåra att ta sig ur.

Marléne Lund Kopparklint (M)

Jennie Wernäng (M)