Förslag till riksdagsbeslut

I Sverige finns ett system med karensavdrag för den som behöver sjukskriva sig från sitt arbete. Karens vid sjukdom har funnits i Sverige i drygt 30 år och infördes av  den moderatledda regeringen 1993 som en åtgärd i spåren av finanskrisen. Trots att riksrevisionsverket påvisade att den inte hade effekt så behölls den. Karensens införande innebar en förskjutning av arbetsmarknaden där arbetstagarna fick stå tillbaka. Sverige är det enda landet i Norden som har ett karensavdrag.

1 januari 2019 ersattes den tidigare karensdagen med ett karensavdrag. Det kan ses som ett steg i rätt riktning men mer måste göras. Karensavdraget är djupt orättvist och drabbar de yrkesgrupper som tjänar minst, framförallt de som arbetar i välfärden och framförallt kvinnor. Inom flera tjänstemannayrken finns möjligheten att jobba hemifrån vid lättare sjukdom, något som inte är möjligt i yrken som tex undersköterska eller barnskötare. Undersökningar visar att ungefär hälften av svenskarna ibland går till jobbet trots att man är sjuk. Undersköterskor och ensamstående mammor är överrepresenterade. Dessutom så uppger kvinnor i arbetaryrken att de tvingas prioritera att vara hemma när barnen i sjuka i stället för att vara hemma när de själva är sjuka.

Den påverkan på ekonomin som idag uppstår för yrkesgrupper som inte kan jobba hemma är orättvis. Sverige behöver en modell som minskar ojämlikheten, minskar smittspridningen och förbättrar folkhälsan. Karensavdraget bör avskaffas och sjuklön utgå redan från första arbetsdagen.

Louise Thunström (S)