Förslag till riksdagsbeslut

I förskolan läggs vid sidan av familjen grunden för våra barns framtid. De normer och värderingar som är gällande i förskolan och hur verksamheten är upplagd utgör en stor del av barnens utgångspunkter för hur de tar sig vidare i livet. Det är därför viktigt att barnens vistelse i förskolan innebär att samhället ger dem bästa tänkbara omsorg, trygghet och stimulans för deras utveckling och lärande.

Det är viktigt att barn ges en reell möjlighet att bli en del av det svenska samhället. Verksamheten ska därför bedrivas på svenska språket. Förskolan ska utöver svenska språket ge barnen del av svensk kultur och svenska värderingar där jämställdhet är centralt. Förskolan ska därför vara helt fri från värderingsstyrd slöja.

Genuspedagogik som den ser ut i dag ska inte användas eftersom den i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka. Alla barn ska ha rätt att få vara som de är.

Personalen utgör förebilder för barnen. Det är därför centralt att personalen har erforderliga pedagogiska kunskaper och kan agera professionellt. Det är även av stor vikt att arbetsmiljön är trevlig, att lokalerna är anpassade för verksamheten och att inne- och utemiljöerna är utformade för rätt antal barn.

Den fria leken ska dominera verksamheten inom förskolan. Där tränar barnen social kompetens, samarbete, kreativitet och initiativförmåga. Barnen ska ha en rolig och stimulerande tid i förskolan, men tiden ska samtidigt vara skolförberedande med språklig och motorisk stimulans.

Att förskolebarnen utvecklar sin språkliga förmåga är grundläggande för en lyckad övergång till förskoleklassen. Andra viktiga skolförberedande inslag är att lära sig att lyssna, att lära sig empati och att respektera människor och djur. Kreativ verksamhet, enklare räkneövningar och läsning ska vara återkommande inslag i förskolans verksamhet.

Förskolan ska vara fri från politiska ställningstaganden och indoktrinering och ska verka för att barnen lär sig vikten av demokrati och eget tänkande och att få bilda sig sin egen uppfattning.

Evidensbaserad verksamhet

1. Förskolan ska vara en plats fri från pedagogiska experiment. Förskolan ska därför inte bedriva genuspedagogisk verksamhet som den ser ut i dag. Förskolan ska låta barn få vara barn, och alla barn oavsett kön ska få leka med det som finns tillgängligt. Barn ska inte tvingas in i traditionella könsmönster på samma vis som barn inte ska pressas att undvika könsstereotypa val. Barn ska få utvecklas i den riktning som faller dem naturligt. Sverigedemokraterna motsätter sig därför dagens genuspedagogik som i hög grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Pojkar ska inte utmanas att gå utanför könsstereotypa val och exempelvis tvingas att leka med dockor mot sin vilja, lika lite som flickor ska utmanas att mot sin vilja leka med bilar och actionfigurer. Det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka.

Alla barn ska få vara som de är och förskolan ska därför inte aktivt verka för att motverka könsmönster utan i stället verka för den fria viljan och barns rätt att utvecklas på det vis som faller dem naturligt. Som konkreta exempel anser Sverigedemokraterna att ”snögubbe” inte ska ersättas av ”snöfigur” eller att ”han” eller ”hon” i en barnsång ska bytas ut till ”hen”. Inte heller ska politiska eller andra trender styra förskole­pedagogiken. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta värdet av att inte tillåta politiska trender eller genusstyrande verksamhet som den ser ut i dag.

Utredning av genuspedagogiken

2. Vi ser med oro hur den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar alltmer. Diagnostiseringen könsdysfori har ökat med mer än 2 300 procent under den senaste 10‑årsperioden i Sverige. Det är mycket oroande att olika typer av tvångsmetoder, som till exempel ”motstyrning”, används flitigt inom området genuspedagogik. Man anser att barnet redan lever under det tvång som könsrollerna skapat och därför har man rätt att tvinga barnet att leka på ett annat sätt, med andra leksaker, eller ha andra kläder på sig. Man kan fråga sig om den vuxne, som befinner sig i en överordnad maktposition, menligt skapar en könsförvirring hos det barn som blir utsatt för åtgärden? Regeringen borde därför överväga att utreda hur genuspedagogiken bedrivs i förskolan och om det finns kopplingar till den ökade psykiska ohälsan hos barn.

Värdet av det svenska språket

3. Språket är den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration och det är därför av stor vikt att samtalsspråket i förskolan är svenska. Den vuxna personalen utgör före­bilder för barnen. Att tala godkänd svenska ska vara ett krav för att få anställning i svenska förskolor. Varje anställd ska ha godkända språkprov eller valideringstest på C1-nivå. Det är vad Socialstyrelsen godtar för språklig behörighet till yrkeslegitimationer. Skollagen och förordning 2011:326, som avser behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, ska ändras enligt förslagets intentioner. Regeringen borde beakta vikten av det svenska språket i förskolan och överväga att all pedagogisk förskolepersonal ska vara certifierad i svenska språket på nivå C1 för att få anställning.

Certifiering i svenska för redan anställd personal

4. Redan befintlig pedagogisk personal och förskolerektorer som inte uppfyller språk­kraven i svenska motsvarande nivå C1 ska erbjudas kompletterande utbildning. Skol­lagen och förordning 2011:326, som avser behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, ska ändras enligt förslagets intentioner. Regeringen borde överväga att erbjuda certifiering i svenska språket på nivå C1 för barnskötare, förskollärare och förskolerektorer som i dag är anställda på förskolor.

Skärpta krav för antagning till barnskötarutbildning

5. Samma krav på svenska språkkunskaper ska ställas på personer som har ett annat språk än svenska som modersmål och som vill studera till barnskötare eller förskollärare eller gå en rektorsutbildning. För att antas till utbildning för förskollärare krävs i dag examen från en högskoleförberedande barnskötarutbildning, alternativt godkänd svenska från yrkesexamen. Barnskötare blir den som går det högskoleförberedande barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet, men för antagning till yrkesutbildning för att bli barnskötare krävs enbart genomgången sfi samt svenska som andraspråk på grund­läggande nivå. Krav för antagning till denna yrkesutbildning borde rimligen vara certifiering i svenska på nivå C1. Regeringen borde överväga att skärpa kraven till certifiering i svenska på nivå C1 för antagning till yrkesutbildning för att bli barn­skötare.

Modersmålsundervisning ska utmönstras från förskolans läroplan

6. Pirls 2021 visar att läsförmågan har försämrats för de elever som inte alltid talar svenska hemma. För att ge dessa elever en ärlig chans måste samhällets begränsade resurser riktas mot satsningar på att utveckla god svenska. Förskolans uppdrag att utveckla barnets modersmål bör därför helt strykas från förskolans läroplan för att ge utrymme för den språkutveckling som bevisligen ger effekt, det vill säga den svenska. Att utveckla sitt modersmål står respektive familj fritt att göra på fritiden och den undervisningen bör bekostas av barnets vårdnadshavare framför med allmänna skatte­medel. Regeringen borde i sitt arbete för en bättre förskola överväga en uppdatering av förskolans läroplan där modersmålsundervisningen utmönstras med undantag för de nationella minoritetsspråken.

Slöjförbud i förskolan

7. Med den massiva invandringen till Sverige de senaste decennierna har värderingar och synsätt som inte accepteras i landet fått fotfäste, speciellt i utsatta områden. Det är en påtaglig kulturkrock när kvinnor bär slöja, niqab eller burka. Bruket strider mot den syn på kvinnors och mäns jämställdhet som under århundranden har utvecklats i Sverige. Beslöjning strider mot barns och de båda könens lika värde och rättigheter, mot svenska grundläggande värderingar och dessutom mot FN:s barnkonvention. I en hederskultur är vikten av flickors och kvinnors kyskhet central. Små flickor är barn, inte objekt som behöver skyla sig för andras blickar. Kvinnlig personal ska inte bära slöja som innebär signalerande till förskolebarn att kvinnor ska döljas. Demokrati, jämlikhet och jämställdhet är grundläggande principer i Sverige. Värderingsstyrd könsbunden slöja med syftet att skyla just flickor och kvinnor står i uppenbar strid med detta. Varken personal eller barn ska bära värderingsstyrd slöja under någon del av förskole­dagen. Små flickor ska ges chansen att leva utan de värderingar där kvinnan ses som ofri och osjälvständig och som en ägodel av män. Regeringen borde låta arbetet mot hedersrelaterat förtryck även omfatta ett slöjförbud.

Förbud mot klädkontroll

8. Det har återkommande rapporterats om fall där vårdnadshavare bett förskolans personal att säkerställa och kontrollera att deras barn använder värderingsstyrd slöja under sin vistelse på förskolan. Personal har vittnat om att man inte har kunnat neka detta på grund av bristande lagstiftning samt för att undvika konfrontation och konflikt. För att säkerställa dessa flickors rätt att få vara barn, samt ge stöd till personalen att kunna neka denna begäran, behöver lagstiftningen revideras på ett sådant vis att denna typ av kontroll blir olaglig och därmed inte möjlig att genomföra. Regeringen borde omfatta ett förbud mot klädkontroll i sitt fortsatta arbete mot hedersrelaterat förtryck.

Arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i Lpfö 18

9. Barns utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck kan upptäckas redan i förskolan. Det kan ta sig olika uttryck från att vårdnadshavare till exempel sätter upp begränsningar utifrån kön för vem barnet får leka med, sova vid eller vem som till exempel får byta blöja på barnet till att barnet begränsas och kontrolleras utifrån hederskontext eller att personalen upptäcker könsstympning. I förskolans läroplan Lpfö 18 nämns inte heders­relaterat våld och förtryck överhuvudtaget. Det är en allvarlig brist. Det bör ingå i läroplanens uppdrag att identifiera förtryck och agera till skydd för utsatta barn. Regeringen borde överväga att införa ett uppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i Lpfö 18.

Mat av god kvalitet och enligt svensk djurlagstiftning

10. Måltiderna är en central del i tillvaron på förskolan som innebär samling och social samvaro och möjliggör pedagogiska inslag. Matkvaliteten är oerhört viktig för såväl vuxna som förskolebarn. God matkvalitet påverkar den personliga hälsan, orken och utvecklingen. Valet av råvaror påverkar dessutom miljön och det öppna landskapet. Det bästa är om när- och härodlade råvaror kan användas, om tillagning sker på plats i tillagningskök och om halvfabrikat väljs bort. Sverigedemokraterna anser även att det kött som serveras ska vara producerat på ett sätt som minst motsvarar svensk djurlag­stiftning. På så sätt erhålls en matkvalitet som kan mäta sig med de bästa skolköken i Europa. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta värdet av god matkvalitet och att köttet som serveras är producerat enligt svensk djurlagstiftning.

Förbättrad arbetsmiljö och vistelsemiljö

11. Sverige har en väl fungerande barnomsorg, men vardagen för den personal som arbetar för att våra barn ska ha kontinuitet i omsorgen och vara trygga lämnar dock en del övrigt att önska genom ett ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal och hög personalomsättning. Förskolepersonal har gått samman i ”Förskoleupproret” ˗ ett nätverk över hela landet för att tillsammans kämpa för förbättrade villkor, en bättre arbetsmiljö och en förbättrad arbetssituation. Sverigedemokraterna vill se större fokus och fler insatser avseende personalens förutsättningar.

För att förbättra miljön för både barn och personal måste till exempel ljudvolymen ned och lokalerna vara anpassade till verksamheten genom att ett minimikrav på antal kvadratmeter per barn fastställs. Det pedagogiska uterummet behöver också ses över och tillgång till friyta regleras. I Boverkets vägledning anges ett rimligt mått utifrån antalet barn till 40 kvm friyta per barn i förskolan. Den totala friytan ska helst överstiga 3 000 kvm (drygt en halv fotbollsplan) eftersom forskning visar att en barngrupp kan få svårt att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov på en yta som är mindre än så. Sverigedemokraterna anser att Boverkets råd och rekommendationer bör fastställas som minimikrav enligt lag. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta kravspecifikationer för förbättrad arbetsmiljö och vistelsemiljö för både barn och personal i förskolan.

Införande av en bemanningsnorm

12. Barn behöver rik tillgång till vuxna för trygghet, omsorg och stöd. I Sverige är det inte reglerat vilken personaltäthet som förskolan ska ha. Skolverket skriver att det viktigaste för en god kvalitet i förskolan är personalens utbildning och kompetens. Det finns inte heller några lagstadgade fasta gränser för hur stora barngrupperna får vara, men det finns riktmärken. För barn som är 1–3 år är riktmärket för barngruppens storlek 6–12 barn. För barn som är 4–5 år är riktmärket 9–15 barn. Norge har fattat beslutet att införa en lagstadgad bemanningsnorm som började gälla 2018. Enligt normen får det vara max tre barn per anställd på en småbarnsavdelning och sex barn per anställd på en storbarnsavdelning för att försäkra att alla barn har tillräckligt med vuxna omkring sig. Regeringen borde överväga att tillsätta en utredning som undersöker möjligheterna att införa en bemanningsnorm i förskolan.

Inlämnande och förnyelse av registerutdrag

13. Riksdagen beslutade våren 2021 att registerutdrag vid anställning inom skolväsendet endast ska visas upp och sedan noteras som klanderfritt. Sverigedemokraterna anser i likhet med Skolverket att begäran om inlämnat registerutdrag är en viktig del av skolans säkerhetsarbete och att barnperspektivet väger tyngst i denna fråga. Det är av stor vikt att det finns en väldokumenterad historik för uppföljning om någon oegentlighet uppstår. Den mänskliga faktorn öppnar för fusk och personliga bedömningar i en fråga som kan vara av avgörande betydelse för enskilda elevers väl och ve. Av denna anledning anser Sverigedemokraterna att de tidigare reglerna för inlämnande av registerutdrag ska återinföras och att utdragen ska omfatta fler brottskategorier. Registerutdragen bör även förnyas årligen precis som i annan verksamhet som rör barn. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga inlämnade, årligen förnyade och mer omfattande registerutdrag.

Utvidgad registerkontroll

14. Bestämmelserna i skollagen om registerkontroll bör utvidgas till att även omfatta chaufförer som transporterar barn kopplat till förskolans verksamhet. En obligatorisk registerkontroll för chaufförer som anlitas av förskolan minskar risken för att någon som tidigare dömts för exempelvis sexualbrott kommer i kontakt med barn. Därmed skulle skyddet stärkas ytterligare för barn i förskolan. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga utvidgad registerkontroll.

Krafttag mot tystnadskulturen

15. Den svenska förskolan lider likt många andra verksamheter av problem med den organisatoriska tystnaden. Offentliganställda ska känna trygghet i att delge viktig och relevant information till lokala beslutsfattare och snarare premieras för denna insats. Sverigedemokraterna anser att krafttag behöver tas för att motverka den rådande tystnadskulturen inom den svenska förskolan. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga krafttag mot tystnadskulturen.

Undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser

16. I början av 2020 drabbades Sverige och världen av covid-19-pandemin. Samtidigt som Folkhälsomyndigheten uppmanade till distansering och att stanna hemma vid minsta symptom var landets förskolor fortsatt tvingade att ta emot barn minst 15 timmar per vecka i enlighet med rådande lagstiftning. Sverigedemokraterna föreslår att rätten till förskola om 15 timmar per vecka för barn vars vårdnadshavare är arbetssökande eller föräldralediga, vilket regleras i 8 kap. 6 § skollagen, tillfälligt och på initiativ av huvud­mannen inte ska kunna tillämpas under en tid. Ett dylikt beslut ska kunna gälla så länge som allmän smittspridning råder enligt Folkhälsomyndigheten och/eller så länge som Arbetsförmedlingen har paus för aktivitetsrapportering för arbetssökande och bedriver utbildning och andra gruppaktiviteter på distans. Detta innebär att friska barn, som normalt vistas på förskolan upp till 15 timmar per vecka (eller mer i de fall huvud­mannen lokalt beslutat om längre vistelsetid), till vårdnadshavare som är arbetssökande eller föräldralediga i stället stannar hemma, vilket innebär ett minskat tryck på barn­omsorgen och en minskad risk för smittspridning. Undantag gäller som vanligt för exempelvis barn med speciella behov och vårdnadshavare med funktionsvariation med mera i samråd med huvudmannen. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser.

Minskat antal lagfästa timmar

17. Situationen på våra förskolor runt om i landet har länge varit alarmerande med växande barngrupper och svårigheter att rekrytera utbildad personal. Detta har resulterat i att vi har misslyckats med att ge våra barn den bästa tänkbara omsorgen, tryggheten och stimulansen för deras utveckling och lärande. Det är Sverigedemokraternas grundläggande uppfattning att förskolan främst ska vara till för de barn vars föräldrar arbetar eller studerar. Sveriges kommuner står inför stora utmaningar och svårigheter att på sikt kunna säkra och trygga de grundläggande delarna i vår välfärdsstat. Vi behöver därför modifiera och revidera de delar i 8 kap. 6 § skollagen som stipulerar att kommunerna ska erbjuda barnomsorg minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan till de barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Sverigedemokraterna ser det som nödvändigt att sänka detta krav på våra kommuner till två timmar per dag eller 10 timmar i veckan för att säkra omsorgen, tryggheten och stimulansen för de barn som är i behov av en förskoleplacering. Regeringen borde överväga att utreda möjligheten att minska antalet lagfästa timmar för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga.

En individanpassad förskollärarexamen

18. Att läsa till förskollärare tar i normalfallet ca tre och ett halvt år, vilket motsvarar 210 högskolepoäng. För den som varit barnskötare i minst fem år finns möjligheten att på distans studera med förlängda terminer i kombination med arbete och därmed bli utbildad förskollärare på ca två och ett halvt år. Det råder stor brist på förskollärare i Sverige. Att sätta sig i skolbänken i två och ett halvt till tre och ett halvt år för att erhålla en relativt låg lön attraherar inte när andra utbildningar av samma längd resulterar i andra yrken med bättre lön och villkor. Precis som många behöriga lärare väljer att arbeta som annat än just lärare, väljer många personer som vore mycket lämpliga att arbeta som förskollärare ett annat yrke på grund av de långa studierna.

För att göra yrket mer attraktivt föreslår Sverigedemokraterna att man utreder möjligheten till en förkortad förskollärarutbildning som ändå håller samma kvalitet. På samma sätt som Linnéuniversitetet i Växjö kan erbjuda en ett år kortare utbildning om du tidigare arbetat som barnskötare i minst fem år, kan man med ett personligt test och utvärdering av kandidaten konstatera vilka förkunskaper som finns för utformning av en individanpassad utbildning på distans. Med individanpassad studietakt av samma kvalitet som den ordinarie kan kandidaten i slutändan erhålla en examen som förskollärare på betydligt kortare tid än tre och ett halvt år. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga en individanpassad förskollärarexamen.

Framtidens förskola

19. Utvecklingen i förskolan är i otakt med de allt högre ambitionerna eftersom många i personalen saknar adekvat utbildning och arbetssituationen är pressad. I enlighet med flertalet forskare och pedagoger anser Sverigedemokraterna att det – mer än 50 år efter den historiska Barnstugeutredningen – är hög tid att tillsätta en utredning om den svenska förskolan med uppdraget att göra en grundläggande genomgång av önskvärda och faktiska förutsättningar för en förskola värd namnet över hela landet. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga att tillsätta en utredning om förskolan.

Nationella riktlinjer för den pedagogiska omsorgen

20. Ett alternativ till förskolor är pedagogisk omsorg. Trots att denna form av omsorg är ett viktigt alternativ till den traditionella förskolan är den inte uppmärksammad i samma utsträckning som förskolan. En problematik är det professionella dilemmat, eftersom verksamheten oftast drivs i personalens eget hem, samt frågeställningar om huruvida verksamheten verkligen kan beskrivas som pedagogisk. Utgångspunkten ska alltid vara barnets bästa. Alla barn är inte redo att vid exempelvis ett års ålder möta omvärlden i en större barngrupp med begränsad uppmärksamhet. Därför är pedagogisk omsorg vid sidan av förskola eller hemmavistelse ett viktigt alternativ för att upprätthålla valfrihet för varje barn.

Det finns därför behov av att inrätta nationella riktlinjer som tar fasta på jämförbara krav på hur den pedagogiska omsorgen ska bedrivas och verksamheten erbjuda likvärdiga möjligheter oavsett var omsorgen bedrivs. Enligt Skolverket ska förskolans läroplan vara vägledande. Den är alltså inte bindande för pedagogisk omsorg. Skollagen (2010:800) tar i kapitel 25 upp vissa premisser som ska gälla pedagogisk omsorg. Det finns även allmänna råd daterade 2012 för pedagogisk omsorg, vilka förmedlas via Skolverket. Råd är bra, men otillräckliga. Större likvärdiga möjligheter behöver ges. I enlighet med en av slutsatserna i Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (U 2018:08) anser Sverigedemokraterna att de allmänna råd som Skolverket ger ska förtydligas och göras om till föreskrifter av närmast berörd myndighet. Valfriheten och mångfalden ska värnas och Sverigedemokraterna motsäger sig ett etableringsstopp för pedagogisk omsorg och menar att framtida verksamhet i stället ska ha tydligare regelverk att förhålla sig till. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga nationella riktlinjer för den pedagogiska omsorgen.

Pedagogisk omsorg ska vara icke-konfessionell

21. Sverigedemokraterna anser att pedagogisk omsorg ska vara icke-konfessionell oavsett huvudman eftersom insynen i verksamheten är begränsad. Konfessionell inriktning ska således inte tillåtas inom pedagogisk omsorg. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga ett förbud mot konfessionell inriktning inom pedagogisk omsorg.

Patrick Reslow (SD)
Robert Stenkvist (SD)	Jörgen Grubb (SD)
Anders Alftberg (SD)