Förslag till riksdagsbeslut

Skolan är vid sidan av familjen oerhört viktig för barns och ungdomars utveckling.

Sverigedemokraterna har sedan riksdagsinträdet 2010 lagt fram och pläderat för en

mängd förslag för att vända den negativa utveckling som årtionden av skolpolitiska

beslut och massinvandring bidragit till och återskapa en skola i världsklass. Vi har lagt

förslag för att stärka elevers kunskaper, ge elever och lärare efterlängtad arbetsro samt

göra skolan till en trevlig och trygg arbetsplats. Vi kan med glädje konstatera att merparten av våra förslag som berör återinfört kunskapsfokus och upprätthållande av ordning och trygghet och mer därtill nu verkar bli en realitet. Skolans utveckling går således mot något nytt och hoppfullt och Sverigedemokraterna är en aktiv del i detta. 

I Tidöavtalet återfinns gamla sverigedemokratiska käpphästar och förslag: reformering av läroplanen, fokus på kunskap och bildning, satsning på läroböcker, inrättande av en klassikerlista, tidiga stödinsatser, bättre tillgång till små undervisningsgrupper för elever som behöver och riktat stöd till särbegåvade, uppförandekontrakt mellan skola, elev och elevens föräldrar, ökade befogenheter för rektorer och lärare, ordningsregler som beslutas av skolans vuxna, förstärkt elevhälsa, ökad likvärdighet genom nationella kvalitetskrav och införande av en nationell skolpengsnorm, ökad satsning på Skolinspektionen och därtill skärpt tillsyn av skolor med konfessionell inriktning avseende extremism och islamism, ökade insatser mot hedersrelaterat förtryck, flytt av elever som mobbar eller utgör fara och detta under längre tid än nuvarande lagstiftning medger, anmälningsplikt vid brott på skolan, krav på ekonomisk buffert och skärpt ägarprövning för friskolor, avlastning och mer tid för lärare att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, samt höjd lärarstatus genom höjda antagningskrav till lärarutbildningen.

Arbetet med att återuppbygga en kunskapsfokuserad skola med arbetsro och

trygghet kommer att kräva både klarsyn och mod. Skolan måste därutöver bidra till

sammanhållning baserad på svenska normer och värderingar i en tid när Sverige, i

spåren av massinvandring och bejakad mångkultur, har tillåtits slitas isär. I denna

kommittémotion lyfter vi ytterligare några förslag av vikt för att helheten ska bli så

gynnsam som möjligt i återskapandet av en svensk grundskola i världsklass.

 

Värdet av förskoleklassen som övergång mellan förskola och grundskola

1. En utredning som presenterades 2021 föreslår att förskoleklassen blir nya årskurs 1

från och med hösten 2026 och att barnen ska undervisas utifrån samma läroplan som

övriga årskurser i grundskolan och ges ämnesundervisning. Detta stora fokus på lärande

kommer att ske på bekostnad av den lek som barn i sexårsåldern behöver. Vi vill

understryka förskoleklassens unika värde som övergång mellan förskola och skola. Lek

och lärande står inte mot varandra utan lek är en möjlighet för barn att internalisera

kunskaper och expandera sitt lärande. 

Meriterade forskare befarar att förslaget om tioårig grundskola kommer att minska

leken väsentligt och hävdar att ingen forskning ger stöd för att tidigare skolstart leder

till bättre resultat senare i livet. I förskoleklassen kan skolmognad avgöras, elevers

behov av särskilt stöd uppmärksammas och skolstarten skräddarsys för att så långt som

möjligt passa varje barn. Oavsett om förskoleklassen är en egen skolform, eller ingår i

en tioårig grundskola, ska leken fortsatt stå i centrum och den unika kompetens som

pedagoger i förskoleklass besitter tas tillvara. Regeringen borde beakta förskolans värde

som övergång mellan förskola och grundskola i sitt fortsatta arbete.

 

Betydelsen av svenska språket i skolan

2. Samtalsspråket i skolan ska alltid vara svenska under lektionstid undantaget

språklektioner, skolor för nationella minoriteter samt de internationella skolor som av

hävd har tillstånd att undervisa på andra europeiska språk. Att tala svenska med sina

svenska och utländska kamrater i skolan är troligen det mest effektiva sättet att lära sig

god svenska. Förstärkt svenskundervisning ska ges till elever med undermåliga

svenskkunskaper och resurserna bör tas från den nuvarande modersmålsundervisningen.

Regeringen borde beakta betydelsen av svenska som samtalsspråk i skolan.

 

Föräldrars ansvar för de egna barnens uppfostran

3. Ett gott samarbete med föräldrar är mycket viktigt så att barnen känner att

vuxenvärlden hjälps åt för att ge varje barn de bästa förutsättningar. Ansvaret för barns

väl och ve flyter för mycket idag och behöver tydliggöras så att barn får det de behöver.

Det är skolans ansvar – och inte föräldrars – att förse barn och unga med de kunskaper

som behövs så att de står väl rustade inför vidare studier eller arbetsmarknad. Det är

föräldrars ansvar – och inte skolans – att tillse att barn och unga har en god uppfostran

och uppför sig väl. Föräldrars ansvar för barns uppfostran och utveckling omnämns

även i barnkonventionen artikel 18. 

Sverigedemokraterna anser att det är viktigt med en tydligare uppdelning av

ansvarsfördelning och vill att föräldrars ansvar för de egna barnens uppfostran ska

skrivas in i skollagen. Regeringen borde i sitt arbete överväga att fastställa föräldrars

ansvar för barns uppfostran i skollagen.

 

Skriftliga ordningsomdömen från och med åk 1

4. Problem med oordning i skolan inverkar mycket negativt på lärandet. Skriftliga

ordningsomdömen bör införas från och med årskurs 1. Syftet är att uppmuntra eleven att

vara ordningsam i skolan och ge vårdnadshavarna adekvat information om hur deras

barn sköter sig. Frågor som berör barns uppförande kan kännas obekväma att ta upp

med föräldrar, men med ordningsomdömen faller sig detta samtal naturligt. Ytterligare

en vinst med skriftliga ordningsomdömen är att det går att göra jämförelser över tid av

huruvida uppförandet förbättras. En god ordning i skolan främjar målet om att alla

elever ska uppnå kunskapsmålen och få goda resultat samt att miljön i skolan ska vara

trivsam för alla. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa skriftliga

ordningsomdömen fr.o.m. åk 1.

 

Avskaffa obligatorisk modersmålsundervisning

5. I Tidöavtalet fastslås att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över

modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller

elevens kunskapsutveckling i svenska språket, samt att de nationella minoritetsspråkens

särställning i lagen ska beaktas. Sverigedemokraterna anser att det absolut viktigaste är

att alla elever snabbast möjligt lär sig tala och skriva god svenska. PIRLS 2021 visar att

läsförmågan har försämrats för de elever som inte alltid talar svenska hemma. För att ge

dessa elever en ärlig chans måste samhällets begränsade resurser riktas mot satsningar

på att utveckla god svenska. Sverige bör avskaffa modersmålsundervisning i likhet med

Danmark, som redan 2006 avskaffade modersmålsundervisningen med stöd av

forskning som visar att modersmålsundervisning inte ger positiv effekt vid tillägnandet

av det nya landets språk. Nationella minoritetsspråk ska naturligtvis vara undantagna.

Det står alla fritt att själv bekosta modersmålsundervisning utanför ordinarie

undervisningstid. Regeringen borde i sitt arbete för en bättre skola överväga en

uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken

undantagna, utmönstras.

 

Avskaffa svenska som andraspråk

6. Att tala och skriva god svenska är det absolut viktigaste för att en elev ska nå

framgång i skola och arbetsliv. Sedan 1995 erbjuds vissa elever att läsa svenska som

andraspråk (SVA) istället för svenska. Dessa elever nästan dubblerades mellan 2010

2020. Ca 137 000 elever läser SVA och 40 procent av eleverna som läser ämnet är

födda i Sverige. Av de elever som läste SVA fick 64 procent godkända betyg i åk 9

2020. Lärarbehörigheten är lägre än 50 procent. 

Svenska som andraspråk är likställt med svenska meritmässigt, men omgärdas trots

det av flera oklarheter och brister. Det är dessutom det enda ämnet i grundskolan som är

behovsprövat och det saknas objektiva kriterier för att avgöra vem som ska läsa SVA

istället för svenska. Enligt skolförordningen 5 kap. 14 § får en rektor besluta att elever

som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som

modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och invandrarelever som har

svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare ska få undervisning i

SVA.

Sverigedemokraterna anser att SVA ska avvecklas. Bästa hjälpen för elever att lära sig god svenska sker genom anpassad undervisning och höga förväntningar. Alla elever som har svenska som modersmål, och som huvudsakligt umgängesspråk med en

vårdnadshavare, ska delta i vanlig svenskundervisning. Elever med annat språk än

svenska som modersmål ska gå i förberedelseskola till dess eleven kan tillräckligt

mycket svenska för att tillgodogöra sig ordinarie svenskundervisning, likväl som all

övrig undervisning. Regeringen borde överväga att avveckla svenska som andraspråk.

 

Behov av att gå om en årskurs

7. Undervisningen i varje årskurs bygger på de baskunskaper som varje elev ska ha

förvärvat årskursen innan. Utan en stadig grund i skolämnena/kärnämnena blir det svårt

för en elev att klara undervisningen och eleven riskerar att hamna allt mer efter med

följden att vederbörande upplever hopplöshet och kanske ger upp. Om rektor inte ser

rimliga möjligheter att eleven kan klara av nästkommande årskurs behöver eleven gå

om aktuell årskurs. Rektor gör en samlad bedömning och efter samråd med elevens

lärare fattar rektor det slutgiltiga beslutet om en elevs eventuella behov att gå om en

årskurs. Detta beslut ska ske i omsorg om eleven och följa eleven även om

vederbörande väljer att byta skola. Vid behov av en andra bedömning kan eleven tillåtas

göra ett kunskapstest. Målsmän ska informeras i god tid om att deras barn riskerar att

inte godkännas eller nå målen. Målsättningen är att elever som inte når upp till betyget

E i dag får bättre möjligheter till detta, samt att betydligt fler elever lämnar grundskolan

med godkända betyg. Regeringen borde överväga en ordning där elever ska ha erhållit

kunskaper att klara nästa årskurs innan de fortsätter i nästföljande klass.

 

Delat ansvar vid åtgärdsprogram

8. Bestämmelser kring åtgärdsprogram återfinns i skollagens tredje kapitel. För att dessa

åtgärdsprogram ska nå största möjliga framgång behövs ett delat ansvar mellan skola,

föräldrar och elev. I skollagen behöver därför delat ansvar mellan skola och föräldrar

betonas i lågstadiet och delat ansvar mellan skola och elever i övriga årskurser.

Regeringen borde i sitt arbete överväga att betona delat ansvar mellan skola, föräldrar

och elever i bestämmelserna kring åtgärdsprogram.

 

Obligatoriska betyg från och med årskurs 4

9. Fördelarna med att införa tidiga betyg är flera. Betyg medverkar till att höja

kunskapsnivån och kvalitetsnivån i skolan, tydliggör kunskapsmålen och synliggör

elevernas kunskapsutveckling. Betyg i relativt tidiga årskurser möjliggör tidig upptäckt

av barn i behov av stödinsatser, vilket är det enskilt viktigaste argumentet. Betyg gör det

också möjligt för föräldrarna att få en mer rättvis bild av sitt barns kunskapsnivå. De

omdömen som ges verbalt till elever och föräldrar har i praktiken inte visat sig vara

tillräckliga. 

Från och med höstterminen 2021 får rektor besluta att betyg ska sättas i årskurs 4. Vi

befarar att denna frivillighet leder till att betyg kommer att sättas i skolor där elever

överlag är studiemotiverade, men inte i de skolor där elever behöver införda betyg för

höjd studiemotivation. Alla elever ska om möjligt ges samma villkor. Tydliga

utvärderingar ska vara en naturlig del i skolan och betyg bör därför vara obligatoriska

från årskurs 4. Regeringen borde i sitt arbete överväga obligatoriska betyg från och med årskurs 4.

 

Betyg i varje enskilt ämne

10. Det ska finnas en likvärdighet i betygssättning där samma regler och system gäller

för alla skolor. Kunskaper ska också utvärderas och presenteras så stringent som

möjligt. Därför vill vi att rektorer inte ska kunna besluta om sammanfattande betyg i

SO-ämnen (samhällsorienterande ämnen) och NO-ämnen (naturorienterande ämnen).

Det som gäller nu är att rektorer för skolor som har ämnesövergripande undervisning i

natur- och samhällsorienterande ämnen kan välja att sätta sammanfattande betyg i

årskurs sex. Den valfriheten ger stora skillnader mellan skolor, vilket medför ojämlikhet

och svårighet att jämföra förutsättningar och resultat. Om alla elever får betyg enligt

samma system så har de mer likvärdiga förutsättningar, krav på kunskapsinhämtning

och i att uppvisa inhämtade kunskaper. Om betyg ges i varje enskilt ämne så innebär det

en fokusering på varje specifikt ämne och ett tydliggörande av vad som krävs gällande

kunskapsinhämtningen. Regeringen borde i sitt arbete överväga att betyg ska ges i varje

ämne i grundskolan.

 

Årskursvis indelning av timplanen i matematik

11. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för

tillgången på ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och

naturvetenskap fallit drastiskt sedan 1990-talet. Timplanen i matematik för grundskolan

bör delas upp årskursvis för att öka möjligheterna att upptäcka elever som halkar efter i

undervisningen, men också för att tydliggöra vad eleverna ska ha lärt sig efter varje

årskurs. Med nuvarande undervisning riskerar elever med något långsammare inlärning

att hamna efter i undervisningen och tappa motivationen. Samtidigt riskerar elever med

snabbare inlärning att tappa motivationen för att de saknar utmaningar. Regeringen

borde i sitt arbete överväga att införa årskursvis indelning av timplanen i matematik.

 

Införande av allmän och särskild kurs i årskurs 7

12. När Lpo 94 infördes försvann allmän och särskild kurs – de så kallade

alternativkurserna – i engelska och matematik. Nivågruppering möjliggör

kunskapsutveckling och stimulans för fler elever och därför bör allmän och särskild

kurs i ämnena matematik, svenska och engelska införas från och med årskurs 7.

Nivågrupperingen ska vara flexibel och eleverna ska vid behov kunna byta

undervisningsnivå. På så vis kan nivågrupperingen tjäna som stöd för alla elever.

Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa nivågruppering i allmän och särskild

kurs i matematik, svenska och engelska från och med årskurs 7.

Privatekonomi tyngdpunkt i högstadiets hem- och konsumentkunskap

13. En betydande andel av Sveriges unga saknar grundläggande kunskap om privatekonomi vilket kan leda till en tuff start i vuxenlivet. Mellan 2011 och 2021 ökade medianskulden bland unga vuxna från 9 500 kronor till 15 200 kronor – 36 procent mer för unga män och 102 procent för unga kvinnor. Ökningen beror främst på konsumtionsskulder. Åtta procent av unga mellan 16–22 år uppgav därtill att de utsatts för försäljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri under 2022. Hem- och konsumentkunskapen i årskurs 7–9 består av tre huvudsakliga delar: mat och matlagning, privatekonomi och konsumtion, samt levnadsvanor. Att elever får kunskaper som gör att de kan navigera rätt i privatekonomiska frågor är vida mer angeläget än ”samtal om upplevelser av smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning” eller ”arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv”. Regeringen borde överväga att låta privatekonomi utgöra den absoluta tyngdpunkten i hem- och konsumentkunskap i högstadiet. 

 

Olovlig frånvaro

14. För att inhämta kunskap behöver eleverna vara närvarande i skolan. Närvaro ska

främjas och frånvaro ska åtgärdas och noteras i betyget. Även i kommande yrkesliv är

det av största vikt att vara delaktig och närvarande. Det är därför nödvändigt att det lärs

in från start i skolan och att åtgärder sätts in på ett tidigt stadium vid olovlig frånvaro.

Skolverket informerar om att rektorn är skyldig att utreda upprepad och längre frånvaro,

samt att vårdnadshavare ska informeras. Dock ges väldigt lite information om

åtgärdande. Vårdnadshavare ska omedelbart få information från skolan vid elevens

frånvaro. Elever med olovlig frånvaro har uppvisat bristande ansvarstagande, vilket bör

få konsekvenser. Därför är det viktigt att olovlig frånvaro framgår i betyget. Regeringen

borde i sitt arbete överväga att införa olovlig frånvaro i betyget.

 

Ökad reglerad undervisningstid på svenska

15. Svenska språket är av oersättligt värde för vår sammanhållning. Med stöd av språklagen §5 ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” är det därför viktigt att tillse att den övervägande delen av undervisningen i svenska skolor sker på svenska språket. Idag lyder regleringen att grundskolan ska ha minst 50 procent undervisning på svenska, vilket lämnar öppet för att lika mycket undervisning sker på ett annat språk. Det är inte bra nog. Vi värnar svenska språket och önskar att denna procentsats regleras uppåt. Regeringen borde i sitt arbete överväga en ökad reglerad undervisningstid på svenska språket.

 

Den svenska kulturen och det svenska kulturarvet

16. Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att

förmedla en djupgående förståelse och acceptans för svensk kultur och svenskt

kulturarv. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur,

samhällssystem, traditioner, normer, värderingar, språk och religion. Utan goda

kunskaper om kulturarv, vilket även omfattar medborgaransvar och hur vi bör behandla

varandra, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället.

Skolan bör därför betona svensk kultur, den kristna etiken och den västerländska

humanismens centrala betydelse för vårt samhälle, samt Sveriges immateriella och

materiella kulturarv – det vill säga tidigare generationers samlade kunskap och

erfarenheter samt bekantskap med äldre föremål, fornlämningar, kulturmiljöer och

byggnadsverk. Undervisningen om svensk kultur och svenskt kulturarv ska följa eleven

genom hela grundskolan och anpassas till respektive kursplan. Regeringen borde beakta

detta i arbetet med läroplaner och ämnesplaner.

 

Värdet av läxor

17. Läxor utgör ett naturligt inslag i lärandet och är ett viktigt komplement till den

schemalagda undervisningen. Det finns en mängd läxor som inte kräver stöd av några

större förkunskaper eller hjälp av förälder så som stavning, glosor, träning på

multiplikationstabell, utantillinlärning, läsning, välskrivning med mera. Vi vill också

framhålla att arbetet med läxor kan utgöra kvalitetstid mellan barn och föräldrar.

Regeringen borde i sitt fortsatta arbete värna förekomsten av läxor.

 

Obligatorisk förberedelseskola

18. Invandrade elever har specifika behov och behöver lära sig svenska för att kunna

tillgodogöra sig utbildning. Behov finns även ofta av grundläggande kunskaper i de

övriga ämnen som jämnåriga elever redan har. Det finns idag kommuner som har någon

typ av förberedelseskola eller förberedelseklasser. Att ha möjlighet att inrätta detta är

inte tillräckligt. Sverigedemokraterna vill kraftigt begränsa antalet nyanlända elever,

men de som kommer bör sättas i obligatorisk förberedelseskola. Denna verksamhet ska

ligga i egna lokaler, avskild från skolans ordinarie verksamhet.

Innan överflyttning till ordinarie undervisning ska eleven ha godkänt på ett

nationellt prov utformat av Skolverket i svenska, samhälls- och medborgarkunskap,

engelska och matematik för den årskurs som ska påbörjas för att säkerställa att eleven

kan följa med i undervisningen. Elever slussas över från förberedelseskola till ordinarie

undervisning genom inledande kontakttid i tilltänkt klass. På så vis erhålls likvärdig

standard i alla kommuner istället för det godtycke som råder idag och läraren i den

mottagande klassen får på så sätt en mer homogen grupp, vilket främjar studiero och

undervisningskvalitet. Skolverket bör ta fram lämpligt material och garantera att denna

verksamhet fungerar på samma vis över hela landet och att elever inte överförs till

vanliga klasser innan de kan följa undervisningen. 

Vårt förslag om förberedelseskolor bygger i stora stycken på befintlig personal. I

och med att vi vill avskaffa modersmålsundervisningen kan modersmålslärare i stället

erbjudas arbete i förberedelseskolan tillsammans med behöriga lärare.

Förberedelseskolan kan hysa såväl förberedelseklasser som kompletterande

stödundervisning. Efter skoldagen förblir förberedelseskolan tillgänglig för de

överflyttade elever som känner att de behöver extra stöd med det egna språket som

referens. På så vis kommer överflyttade elever också i kontakt med nyanlända elever

och blir en inspirationskälla för dem. Denna form av förberedelseskola gynnar både

elever i den ordinarie skolan samt nyinvandrade elever eftersom de nyanlända rustas för

ordinarie undervisning innan de blir del av den. Regeringen borde i sitt arbete överväga

att införa obligatorisk förberedelseskola.

 

Riktade insatser för skolor i utsatta områden

19. Läsåret 2023/24 uppgick andelen elever med utländsk bakgrund till 27 procent. Med utländsk bakgrund avses att eleven är född utomlands eller född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar. Dessa elevers andel har ökat med 50 procent sedan 2010 då 18 procent av eleverna hade utländsk bakgrund. Andelen elever med utländsk bakgrund är nu så hög att dessa elever inte kan integreras genom att spridas jämt i Sveriges alla klassrum. Idéer om att använda skolor som integrationsverktyg genom bussning, lottning och kvotering måste omedelbart överges. Istället ska ett paket med riktade insatser införas mot skolor med hög andel invandrarelever och ordningsproblem i allmänhet, samt skolor i utsatta områden i synnerhet. Dessa insatser ska för samhällets och elevens bästa utgöras av: disciplin, införda regler och normer som bygger på svensk tradition och svenska värderingar, tydligt kunskapsfokus där svenska utgör förstaspråk och talas i alla klassrum (bortsett språkundervisning) och korridorer, höga förväntningar på uppförande och akademiska prestationer, omedelbara konsekvenser vid dåligt uppförande och regelbrott och positiv återkoppling vid goda resultat och skötsamhet, längre skoldagar, sommarskola, mobilförbud och skoluniform. Utbildningsmodellen No Excuses som i dag tillämpas i liknande områden i USA och England kan användas som inspiration, men behöver anpassas efter svenska förhållanden. Regeringen borde i sitt arbete överväga riktade insatser mot skolor i utsatta områden.

 

Daglig fysisk aktivitet och återinförda friluftsdagar

20. Den senaste Pep-rapporten visar att 2 av 10 barn och ungdomar når daglig

rekommendation av fysisk aktivitet. Sverigedemokraterna har under lång tid drivit

frågan om utökad idrottsundervisning och vill poängtera värdet av daglig fysisk aktivitet

för barns och ungas välmående. Detta kan ske utanför lektionstid i anslutning till skolan

och genom olika typer av samverkansprojekt. Ett bra exempel är det så kallade

Bunkefloprojektet som startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola,

idrottsföreningar och forskning. Projektet visade att barn och ungdomar som fick en

timmes fysisk aktivitet varje dag även förbättrade sina studieresultat. Störst var

skillnaden för pojkarna.

Idrottsundervisningen bör vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och

motion, mer än tävling och prestation. Forskning inom fysiologi har visat att ökad fysisk

rörlighet är bra för hjärnan och hjärtat, ger bättre koncentrations- och

inlärningsförmåga, ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, samt ökad social

förmåga. Daglig fysisk aktivitet kan naturligtvis även begränsa ökningen av barnfetma.

Utöver detta, och för att ytterligare ge möjlighet till fysisk aktivitet, anser vi att de

reglerade friluftsdagarna ska återinföras. Regeringen borde därför överväga riktlinjer

om daglig fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen, samt verka för att

återinföra de reglerade friluftsdagarna.

 

Nationell riktlinje för individanpassad skolmat

21. Andelen elever som begär specialkost har ökat markant. I en enkätundersökning från 2020 angav 83 procent (av de 171 av landets 290 kommuner som svarade) att andelen elever som vill ha specialkost har ökat kraftigt i grundskolan. Skälen till detta är ofta religiösa och kulturella. Skolor kan få servera mängder av varianter av en och samma lunchrätt och situationen håller på att bli ohållbar. 

Sverige är ett av tre länder i världen som erbjuder gratis fullödig skolmat för alla.

Varje dag serveras omkring 1,4 miljoner skolmåltider. Andelen elever med specialkost

beräknas vara 14,5 procent i genomsnitt. En specialkostportion är dubbelt så dyr som en

ordinarie matportion avseende själva livsmedelskostnaden, men räknas alla kostnader in

beräknas specialkosten vara tre gånger så dyr. Kommunerna får inga extra pengar till

specialkost, och ju mer pengar som läggs på individanpassade måltider desto mindre

blir det till övrig mat. Ska vårt land kunna fortsätta tillhöra det ytterligt fåtal länder som

erbjuder gratis skolmat krävs nationella riktlinjer. Dessa riktlinjer ska omfatta kravet att

dagligen tillhandahålla en kötträtt, en vegetarisk rätt samt specialkost till de elever som

kan styrka medicinska skäl med läkarintyg. All mat ska i möjligaste mån vara

härproducerad, allt kött ska vara producerat i enlighet med svensk djurlagstiftning och

all mat ska serveras enligt tallriksmodellen. Specialkost på grund av religiösa eller

kulturella skäl ska inte erbjudas, utan dessa elever kan äta det vegetariska alternativet.

Regeringen borde i sitt arbete överväga nationella riktlinjer för individanpassad

skolmat.

 

Skoluniform på frivillig basis

22. Fördelarna med konform klädsel är flera. Skoluniform gör det lättare att identifiera

elever som inte hör hemma på skolan och den hets som förekommer när det gäller att

klä sig snyggast eller enligt senaste mode minskar. En gemensam klädsel bidrar även

starkt till att eleverna känner stolthet och samhörighet med den skola de går på. 

Enhetlig klädsel bör införas på frivillig basis i det svenska skolsystemet, vilket innebär

att enskilda kommuner får fatta beslut om enhetlig klädsel och vilken

finansieringsmodell som ska tillämpas. Ingen enskild kommun ska kunna förbjuda

någon friskola i kommunen att använda enhetlig klädsel. Möjligheten att införa

skoluniform bör skrivas in i skollagen. Regeringen borde i sitt arbete överväga

möjligheten att införa skoluniform på frivillig basis.

 

Drogtester vid misstanke om drogpåverkan

23. År 2022 svarade 7 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i åk 9 att de

någon gång använt narkotika, enligt CAN:s nationella skolundersökning.

Stockholmsenkäten 2024, som förutom i Stockholm genomförs i 24 av länets 26 kommuner, visar att 11 procent av pojkarna i åk 9 någon gång använt narkotika under 2023 och motsvarande andel för flickor är 9 procent. Ungas droganvändning måste motas och förhindras oavsett var det sker. Skolan får inte vara en fristad. Regeringen borde i sitt arbete överväga införande av drogtester i skolor vid misstanke att elever är drogpåverkade.

 

Utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning

24. Studie- och yrkesvägledningen bör stärkas och effektiviseras i grundskolan. Det är

viktigt att elever hittar rätt i valen av vidareutbildning till framtida yrkesväg och att de i

möjligaste mån lämnar skolan med goda utsikter på arbetsmarknaden. Det bör på sikt

införas ett tak för hur många elever en studie- och yrkesvägledare har ansvar för.

Studie- och yrkesvägledarnas roll och ansvar behöver förtydligas och samordnas,

kompetensutveckling behöver möjliggöras, digitalt vägledningsstöd behöver utvecklas

och karriärvägledningsperspektivet behöver förstärkas i olika skolämnen. I högstadiet

bör varje elev utföra en veckas obligatorisk prao där ett omdöme ges som bifogas

slutbetyget.

Lärare och övrig personal bör visa engagemang kring målet med skoltiden nämligen

att lära sig saker, forma sin framtid och erhålla ett yrke. Samtal om framtiden ska vara

ett naturligt inslag i utbildningen från första klass och studie- och yrkesvägledaren ska

introduceras redan i tidiga årskurser genom besök och samtal kring vilka fantastiska

möjligheter det finns. Elever bör ges möjlighet till kontinuerliga möten med

yrkesverksamma och arbetsliv under grundskolans årskurser i mellan- och högstadiet.

Skolverket ska bistå med kontinuerlig statistik kring arbetsmarknadsutsikter och livslön,

vilket studie- och yrkesvägledningen ska förmedla till högstadieeleverna. Skolor eller

aktuell kommun kan till exempel anordna minimässor där eleverna får träffa olika

arbetsgivare och branscher som inspirerar till ett framtida yrkesliv. Regeringen borde i

sitt arbete beakta en förbättrad studie- och yrkesvägledning.

 

Demokrati och respekt samt kritiskt och självständigt tänkande

25. Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter

samt stimulera och uppmuntra till kritiskt och självständigt tänkande. Vidare bör etik

och moral betonas mer än i dag så att eleverna lär sig kamratanda, ärlighet, samarbete

och visad hänsyn. I enlighet med detta ska skrivningarna om diskriminering i Lgr 22

ändras. I nuvarande text står: ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har

samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller

funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.” Självfallet ska politisk

åskådning och politisk partitillhörighet inte heller utgöra grund för diskriminering och

därför föras in i läroplanen. Regeringen borde beakta detta i sitt fortsatta arbete.

 

Svenska skolan ska vara partipolitiskt neutral

26. Skolan ska vara neutral och lärare ska inte ta partipolitisk ställning. Det ska föras in i gällande läroplan samt i skollagen att partipolitisk propaganda inte får förekomma under skoltid av skolpersonal. I första hand bör varning ges till den som bryter mot de demokratiska spelreglerna. Entledigande ska bli aktuellt om partipolitiskt ställningstagande fortsatt görs trots varning. Lärarna ska förväntas uttrycka sig så pass neutralt att eleverna inte ska kunna ana vederbörandes partipolitiska preferenser. Regeringen borde beakta detta i sitt fortsatta arbete.

 

Hemundervisning vid extraordinära händelser

27. Coronapandemin innebar många prövningar för både samhälle och skolväsende. Det

är mycket viktigt att ha en bättre förberedelse inför dylika oförutsägbara extraordinära

händelser framgent. När befolkningen ställs inför allvarliga hot behöver skolan kunna

erbjuda flexibilitet för de individer som anses särskilt sårbara. Elever som själva tillhör

riskgrupp, eller vars föräldrar tillhör riskgrupp, bör ha rätt till undervisning och fullföljd

skolplikt hemifrån. Detta skulle vara ett avgränsat undantag från den i övrigt gällande

skolplikten och endast gälla under en begränsad tid. Regeringen borde i sitt arbete

överväga möjligheten till hemundervisning för extra sårbara elever vid extraordinära

händelser.

 

Patrick Reslow (SD)
Robert Stenkvist (SD)	Jörgen Grubb (SD)
Anders Alftberg (SD)