Förslag till riksdagsbeslut

 

Infrastrukturplan

Ett övergripande mål för de allra flesta nationer i området kring Arktis bör vara att området fortsatt kommer att vara ett stabilt och välmående lågspänningsområde. Samtidigt ser vi hur Arktis förändras och blir mer av en geopolitisk hot-spot och tillgängligt som en följd av klimatförändringarna och ryskt och rysk-kinesiskt intresse.

Stigande temperaturer påverkar inte bara ekosystemet och de samhällen vi ser i regionen, utan kommer även att påverka den ekonomiska verksamheten och det leder till nya utmaningar säkerhetspolitiskt. I synnerhet kommer vi att se nya möjligheter för handel och resursutvinning, vilket ställer krav på ett hållfast reglemente men även en robust och hållbar infrastruktur och säkerhetspolitisk motståndskraft mot störningar.

 

För att möta dessa utmaningar och möjligheter är det av stor vikt att de demokratiskt sinnade arktiska länderna samverkar i skapandet av en gemensam infrastrukturplan. En integrerad infrastrukturplan kan omfatta förbättrad transport, kommunikation, energi och miljöskydd med fokus på att underlätta för både lokalbefolkningen och industriella aktörer.

Genom att investera i infrastruktur kan vi inte bara förbättra levnadsstandarden för de som bor i regionen, utan också skydda det känsliga arktiska ekosystemet från negativa effekter av resursutvinning och annan mänsklig aktivitet. Det är avgörande att Sverige, som en av de arktiska staterna, ligger i framkant när det gäller att utveckla en infrastrukturplan som är långsiktigt hållbar och i enlighet med Sveriges intressen samtidigt som den ekonomiska utvecklingen kommer den lokala befolkningen till godo.

 

Genom att initiera denna plan kan vi bidra till nya handelsmöjligheter, en stark ekonomisk utveckling och en bättre framtid för Arktis och dess invånare, samtidigt som vi skyddar vår planet och det som gör Arktis unikt. Regeringen bör ta initiativ till en sådan med andra likasinnade stater.

 

Nato-strategi i Arktis

Hotbilden i Arktis stiger i takt med klimatförändringarnas effekter. Temperaturen ökar i såväl hav som tonläge från Ryssland och andra auktoritära stater. Det brådskar att göra något åt hotbilden i Arktis. Det här behöver adresseras och det krävs en genomtänkt säkerhetspolitisk strategi och en samlad militär upprustning. Det krävs en strategiskt genomtänkt sådan och att länder som USA, Kanada, Danmark och Norge stärker sin militära närvaro i sitt eget närområde, liksom Sverige i vår del av Arktis. Samlat bör vi också stärka den gemensamma aktiviteten i den transatlantiska länken.

I och med att samtliga nordiska länder numera är medlemmar av Nato, så finns det också en ökad möjlighet att forma en gemensam strategi kring Arktis. Det skulle innebära att alliansen uppdaterar styrkemålen med hänsyn till att inkludera kapaciteter med specialutrustning såsom isförstärkning av fregatter. Sådant kostar i dag resurser, men räknas inte in av Nato som medlemsländernas bidrag i försvarsalliansen.

Det här kan vara problematiskt, då det försvårar för folkvalda att motivera för sina befolkningar varför dessa investeringar behöver ske, om det riskerar att påverka välfärden och inte räknas som Natobidrag.

Det är en styrka för Nordeuropa, Arktis och det demokratiska väst att även Sverige och Finland numera är medlemmar av Nato, men långt kvar innan Nato har etablerat en trovärdig militär avskräckning mot Ryssland i Arktis. En samlad strategi ger förutsättningar att sätta upp mål och indikatorer för dessa i arbetet mot ett Arktis där såväl miljö, urfolk och kultur och natur ska kunna bevaras och utvecklas i ett fredligt klimat.

 

 

Aron Emilsson (SD)
Markus Wiechel (SD)	Yasmine Eriksson (SD)
Rasmus Giertz (SD)	Angelika Bengtsson (SD)