Förslag till riksdagsbeslut

Sverige ska vara en aktiv medlem i Nato och tydligt driva de intressen som ökar alliansens och därmed Sveriges säkerhet. Det finns goda möjligheter att ta initiativ till detta, bland annat eftersom våra nordiska grannländer alla är med i Nato. Det finns därmed en unik historisk möjlighet att stärka vår säkerhet i samförstånd och driva en offensiv politik som möter hotbilder i stället för att agera i efterhand. Sverige­demokraterna menar att vi behöver ta vara på detta tillfälle, och nu när vi ser en omvärld där hoten ökar så ska vi möta detta i tid och inte i efterhand.

Stärk Natos strategiska avskräckning

En av Natos grunduppgifter är att avskräcka motståndare från att inleda någon form av aggression. Detta görs både genom konventionell och icke-konventionell avskräckning. Nato har en icke-konventionell avskräckning främst bestående av de amerikanska kärnvapnen där de amerikanska taktiska kärnvapnen som finns utplacerade i Europa utgör en viktig komponent. Det icke-konventionella hotet ökar mot Nato, och Ryssland har redan världens största kärnvapenarsenal och en massiv överlägsenhet gällande taktiska kärnvapen i Europa. Detta samtidigt som Kina kraftigt ökar sin kärnvapen­förmåga. Nato behöver proaktivt möta detta och rusta upp även på det icke-konventionella området. Detta står inte i motsatsförhållande till det långsiktiga målet att åstadkomma avrustning bland annat inom ramen för icke-spridningsfördragets mål, men det kan inte ske utifrån en svaghet som riskerar att bjuda in till aggression eller utpressning.

Stärk Natos robotförsvar

Hoten mot Sverige och våra allierade i Nato ökar i och med spridningen av lång­räckviddiga robotsystem och utveckling av dessa system i stater som Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea. Irans anfall mot Israel med långdistansvapen inklusive robotar och Rysslands upprepade anfall mot Ukraina med robotar utgör exempel på att hotet ökat. Risken finns också att en robot som bär ett massförstörelsevapen, exempelvis ett kärnvapen, kan åstadkomma omfattande skada på kort tid. I dagsläget har Nato ett robotförsvar, och det ingår som en del av avskräckningen vid sidan om konventionell och nukleär förmåga. Robotförsvaret behöver dock utvecklas för att kunna möta både dagens hot och de hot som kan uppstå i framtiden. Utifrån dagens utveckling finns det ett behov av att kraftigt öka förmågan bland annat genom fler system som kan skydda mot anfall med långräckviddiga vapensystem.

Stärkt förmåga att möta det kinesiska hotet

Kina rustar upp i allt snabbare takt, utmanar i allians med andra auktoritära regimer den regelbaserade världsordningen och hotar genom militär närvaro även vår del av världen, Europa och Nato allt tydligare och på många områden. Kina och Ryssland har genom­fört flera övningar ihop, och Kina har en omfattande handel med Ryssland. Detta hot behöver mötas brett bland Natos stater och även kunna mötas utanför Europa. Nato behöver både ha kännedom om Kinas militära och politiska utveckling och utveckla förmågan att kunna möta detta på alla plan och djup. Det kan vara lämpligt att Nato utvecklar sina förbindelser med stater som möter liknande hot från Kina, inte minst i Sydostasien och exempelvis Taiwan.

Nato ska fokusera på sina kärnuppgifter

I dagens läge med ökade militära hot behöver Nato ha ett tydligt fokus på sina kärn­uppgifter som främst utgör avskräckning och förmåga att motstå väpnad aggression mot alliansens medlemmar. Andra frågor, som exempelvis klimatfrågan, finns det många andra internationella organisationer som har större erfarenhet av att hantera. Naturligtvis finns det samband och synergier att belysa och hantera mellan olika organisationer, men om Nato ska hantera och handlägga klimatfrågor i allt högre utsträckning så riskerar dubbla strukturer och kompetenser att byggas upp. Därför är det viktigt att Nato kan prioritera och fokusera på att lösa sina kärnuppgifter och tillse att fokus inte splittras på flera andra frågor oaktat dessa frågors vikt. Sverigedemokraterna ser därför att Natos roll gällande uppgifter som ligger utanför kärnverksamheten, såsom exempelvis frågor om klimatförändringar, behöver minska.

Aron Emilsson (SD)
Markus Wiechel (SD)	Rasmus Giertz (SD)
Yasmine Eriksson (SD)	Angelika Bengtsson (SD)