Förslag till riksdagsbeslut

Skattesystemet

Konkurrenskraftig inkomstbeskattning

Staten ska ta ut skatter för att finansiera polis, försvar, välfärd och offentliga invester­ingar. Samtidigt är det ett faktum att höga skatter urholkar privat konsumtion, hämmar näringslivets utveckling och på sikt försvagar själva skattebasen. Ungefär två tredjedelar av samhällets skatteintäkter kommer från inkomstbeskattning, vilket är relativt högt i en internationell jämförelse. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att man på sikt och med bibehållen budgetbalans bör eftersträva skattesatser som underlättar rekrytering av internationell spetskompetens och på ett generellt plan stärker det svenska näringslivets konkurrenskraft.

Inkonsekventa skatteskillnader

På olika områden har skattesystemet inbyggda skatteskillnader som i vissa fall ter sig ologiska. Bland annat gäller inte samma skatt för lön som för pension och skatten skiljer sig kraftigt mellan olika kommuner. Sverigedemokraterna värnar det kommunala själv­styret, men det är samtidigt inte rimligt att arbetsinkomster ska beskattas olika på geografisk grund när de välfärdstjänster som vi betalar för inom kommunsektorn har lagstadgade krav på sig att vara likvärdiga över hela landet. Dessvärre har kommuner med ett svagare beskattningsunderlag tvingats ha högre kommunalskattesatser än andra kommuner, vilket kan vara ett problem för deras möjlighet att attrahera kompetens. Olika bolagsformer, kapitalinvesteringar och fastighetstyper har olika former av beskatt­ning vilket ger upphov till ytterligare skevheter för näringslivet.

Ännu ett exempel är att det i dag erbjuds så kallade pedagogiska måltider för vård­anställda på de avdelningar i kommunernas äldreomsorg som är demensboenden för att stimulera och motivera brukare med demenssjukdomar med risk för undernäring. Personal med tillsynsansvar för demenssjuka inom äldreomsorgen samt personer med psykiska funktionshinder är undantagna skattepliktig kostförmån. Samtidigt är personal på somatiska avdelningar som tillämpar samma typ av pedagogiska måltider inte befriade från skattepliktig kostförmån, vilket också är svårt att motivera. Även lagfarter och pantbrev vid köp av fastighet utgör exempel på indirekt beskattning som inte står i proportion till de administrativa kostnader som utförs. Orättvisor och skevheter under­gräver allmänhetens förtroende för skattesystemet och riskerar på sikt att undergräva skattemoralen hos både privatpersoner och företag. Sverigedemokraterna vill därför tillsätta en utredning som identifierar alla de olika delar av skattesystemet som i dag innebär inkonsekvent och ologisk beskattning. En sådan utredning skulle föreslå konkreta reformer på varje enskilt område för att komma tillrätta med obalanserna. Reformer av detta slag bör inte leda till ett högre skatteuttag totalt sett, utan snarare balanseras av effektiviseringar av den offentliga ekonomin. Utredningen behöver därför ta utgångspunkt från både intäkter och kostnader.

Beskattning av svenska sjömän

Beskattningen av svenska sjömän är komplicerad och beror inte bara på fartygets flagg utan även på vilken typ av trafik fartyget för tillfället bedriver och vilket eller vilka vatten som för tillfället trafikeras. Det finns även en 183-dagarsregel som har visat sig vara svårtolkad och stundom ologisk. Detta leder inte bara till en stor administrativ börda för rederierna utan även till att den enskilde sjömannen inte på förhand kan räkna ut hur mycket skatt som ska betalas och därmed inte heller vilken nettolön denne kommer att få förrän efter att lönen utbetalats. För att svenska sjömän ska ha en förut­sägbar och rättssäker beskattning, behöver beskattningen av svenska sjömän utredas och reformeras.

Avdrag

Sparande och överskuldsättning

Under en längre tid har skuldsättningen successivt ökat i samhället vilket långsiktigt kan komma att utgöra en samhällsrisk. Riksbanken, IMF och OECD har varnat för specifikt svenska hushålls skuldsättning. Därför är det i allmänhet positivt att uppmuntra till sparande och motverka överskuldsättning. Sverigedemokraterna vill utreda hur inkomst­skatteavdragen och ränteavdrag behöver utformas för att i högre grad stimulera till ökat sparande och förhindra överskuldsättning. En utredning bör innefatta en differentierad syn på bolån, företagslån, privatlån utan säkerhet, synliggörande av alla skulder samt ett gemensamt avdragssystem för alla typer av insättningar, beskattning av vinster och uttag, samtliga beskattningsmodeller, förvaltning, transaktioner och allt som påverkar området. Detta för alla insättningar på bankkonton, värdepappersdepåer, fondkonton, investeringssparkonton, kapitalförsäkringar och pensionskonton.

Vidare vill Sverigedemokraternas återinföra schablonmässig beskattning av privat pensionssparande, som ger incitament för alla att spara privat till pensionen. De som i dag har privata pensionsförsäkringar bör kunna nyttja dem igen för sparande med förmånliga skattevillkor, och banker och försäkringsbolag ska kunna erbjuda denna produkt igen.

Rut och rot

I dag gäller olika avdrag för rut och rot. I allmänhet uppfattas systemet något förvirrande och inkonsekvent och det bör ses över för att bli mer enhetligt. Det är också av intresse att lägga till fler tjänster i rutavdraget, såsom läxläsning.

Det har vidare visat sig att rut- och rotavdragen inte alltid enbart används inom Sverige så som det är avsett. Det finns anledning att utreda förekomsten och omfattningen av missbruk, samt presentera åtgärder för att komma till rätta med problemen. Sverige­demokraterna förespråkar en utredning av rut och rot med betoning på enhetlighet, ökad sysselsättning och minskad brottslighet.

Kontroll av reseavdragen

Systemet med reseavdrag medför emellanåt felrapporteringar till Skatteverket, vilket tyder på att det inte alltid nyttjas på ett korrekt sätt. Vår bedömning är att det behövs en effektiviserad kontroll av reseavdrag, som görs på deklarationen. Skatteverket bör i det pågående arbetet, avseende hur systemet för kontroll av reseavdrag kan effektiviseras, prioritera utvecklingen av tekniska hjälpmedel i granskningen av inkomstdeklarationer och reseavdraget. Syftet med en effektivisering bör vara att beivra fusk, men det ska samtidigt inte försämra möjligheterna att bo och arbeta på olika platser i landet. Det bör utredas hur artificiell intelligens kan stärka systemets effektivitet och tillförlitlighet.

Per Söderlund (SD)
Erik Hellsborn (SD)	Eric Westroth (SD)
Bo Broman (SD)	Markus Wiechel (SD)