Förslag till riksdagsbeslut

Artificiell intelligens (AI) utgör en kraftfull teknologi med potential att väsentligt förbättra effektiviteten och kvaliteten inom den offentliga förvaltningen. Enligt tidigare utredningar beräknas nyttan av AI inom offentlig förvaltning uppgå till cirka 140 miljarder kronor årligen. Trots denna enorma potential möter många kommuner och regioner stora utmaningar i att själva införskaffa och underhålla den nödvändiga AI-infrastrukturen. Dessa utmaningar inkluderar höga kostnader för beräkningskraft, teknisk expertis och säkerhetskrav, vilka särskilt drabbar mindre eller ekonomiskt svagare kommuner och regioner.

 I juni 2021 gav regeringen Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Digg och Skatteverket i uppdrag att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda AI (I2021/01825). Detta resulterade i en slutrapport som pekar på behovet av en gemensam AI-infrastruktur för att säkerställa att alla offentliga aktörer, oavsett storlek eller ekonomisk förmåga, kan dra nytta av AI-teknologins fördelar. Rapporten betonar att utan samordnade åtgärder riskerar skillnaderna mellan olika aktörer inom offentlig förvaltning att öka, vilket kan leda till ojämlikheter och ineffektivitet.

 En statligt finansierad och centraliserad AI-infrastruktur skulle skapa en rättvisare och mer inkluderande offentlig förvaltning genom att erbjuda tillgång till avancerad beräkningskraft och tekniskt stöd till alla kommuner och regioner i Sverige. Detta skulle också säkerställa att standarder för säkerhet och kvalitet upprätthålls på hög nivå över hela landet, samtidigt som dubbelarbete och ineffektiva lösningar kan undvikas.

 En nationell AI-infrastruktur skulle också underlätta för kommuner och regioner att följa kommande EU-regleringar, såsom den förväntade AI-förordningen, och sannolikt minska de kostnader som är relaterade till efterlevnaden, vilket Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har uttryckt oro över.

Dzenan Cisija (S)