Förslag till riksdagsbeslut

Sanktionerna mot Syrien har varit en central del av EU:s utrikespolitik ända sedan 2011, då regimen under Bashar al-Assad började slå ned fredliga protester med våld. Detta lade sedermera grunden till det syriska inbördeskriget. Sanktionerna har riktat sig mot individer och företag som anses stödja den syriska regimen och har bland annat inne­fattat finansiella restriktioner. Målet med sanktionerna har varit att sätta press på regimen och dess allierade för att nå en politisk lösning på konflikten, samt att skydda mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling i regionen.

Trots de goda intentionerna har sanktionerna också haft oönskade effekter för den civila befolkningen, som har drabbats hårt av den förvärrade humanitära krisen i landet. FN och olika internationella hjälporganisationer har gång på gång lyft fram hur sanktio­nerna försvårar tillgången till humanitärt bistånd och nödvändiga varor som mediciner och sjukvårdsutrustning. Den humanitära situationen i Syrien förvärrades ytterligare efter de omfattande jordbävningarna i februari 2023. Jordbävningen drabbade redan utsatta delar av landet, och behovet av humanitärt stöd blev därmed akut. Samtidigt har sanktionerna fortsatt att begränsa möjligheterna för internationella biståndsorganisationer att arbeta effektivt i området.

I ljuset av den förvärrade humanitära situationen har flera EU-länder börjat överväga en justering av sanktionerna mot Syrien. Dessa länder har uttryckt att sanktionerna, i sin nuvarande form, har en oproportionerlig negativ inverkan på civilbefolkningen och hindrar internationella hjälpinsatser.

Sverige har historiskt sett varit en stark röst för mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling i internationella sammanhang. Det är dock viktigt att Sverige också beaktar de humanitära konsekvenserna av sanktionerna och arbetar för att säkerställa att de inte förvärrar lidandet för den syriska civilbefolkningen.

Med tanke på den stora humanitära krisen i Syrien, särskilt efter jordbävningarna 2023, bör Sverige verka inom EU för att överväga en justering av sanktionerna. En sådan justering skulle kunna inkludera lättnader som gör det enklare för civilbefolk­ningen att få tillgång till nödvändiga varor som mat, mediciner etc. Det är viktigt att en sådan justering noggrant balanseras för att säkerställa att den inte leder till att den syriska regimen får ytterligare ekonomiska fördelar eller stärks politiskt.

I ljuset av den pågående humanitära krisen i Syrien, och den ökande internationella diskussionen om sanktionernas effekter på civilbefolkningen, bör Sverige samman­fattningsvis överväga att stödja en justering av EU:s sanktioner i syfte att mildra de negativa konsekvenserna för civilbefolkningen.

Yusuf Aydin (KD)