Förslag till riksdagsbeslut

”Akut vattenbrist i Kivik – tankbilar kör i skytteltrafik på nätterna.” Så lät en rubrik under sommaren 2022 som ett av flera exempel på vattenbrist i Skåne. På Gotland är akut vattenbrist en återkommande nyhet och nya insatser som att avsalta havsvatten har införts för att säkra tillgång till dricksvatten.

Men Skåne och Gotland är inte ensamma om att ha problem med vattenbrist. 106 av Sveriges 290 kommuner, från Haparanda i norr till Vellinge i söder, hade i augusti 2021 antingen bevattningsförbud eller krav på begränsningar av vattenanvändning. Vatten­brist har blivit ett återkommande och normaliserat fenomen i Sverige. Men åtgärderna som riktar sig mot att ändra medborgarnas vattenkonsumtion lyser med sin frånvaro.

Alla kan hjälpa till när det är vattenbrist. Första steget är att sluta vattna trädgårdar etc. Men hållbar vattenanvändning kan även vara att sprida ut vattenanvändningen över dygnet, att starta tvätt- och diskmaskin på kvällen, men också enkla saker som att stänga av kranen när vi borstar tänderna eller tvålar in oss i duschen kan ha stora effekter om många gör det samtidigt.

Ska vi lyckas vända vattenbristen samtidigt som klimatet blir varmare måste det dock även ske teknologiskiften där vattenbesparande teknologier slår igenom. Men där det ges stöd till olika former av energibesparande insatser måste vattenbesparande insatser idag bära sig själva. Med tanke på de stora samhällskonsekvenserna och kostnaderna borde även stöd till vattenbesparande teknologier införas.

Om den enskilda medborgaren genom ett blått avdrag kan dra av kostnader för inköp av teknologier som hjälper till att spara vatten på samma sätt som medborgaren kan dra av kostnader för inköp av teknologier som hjälper till att spara eller skapa energi skulle vattenförbrukningen snabbare kunna minskas. Till fördel för hela samhället.

Niels Paarup-Petersen (C)