Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen bör ges i uppdrag att skyndsamt utreda möjligheten att återinföra tolvstegs­behandlingar inom Kriminalvården. Tolvstegsbehandling har sitt ursprung i organisa­tionen Anonyma Alkoholister och är en väl etablerad behandlingsform för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Då missbruk av alkohol och droger är en kraftfull riskfaktor för återfall i brott har tolvstegsbehandling sedan början av 1990-talet använts inom svensk kriminalvård i syfte att förebygga intagnas brottsåterfall.

Flera internationella studier antyder ett samband mellan tolvstegsbehandling och minskad risk för återfall i brott. En övergripande utvärdering av Kriminalvårdens narkotikasatsning från Brottsförebyggande rådet pekar i samma riktning.

Tolvstegsbehandlingarna har avvecklats inom Kriminalvården, trots kritik mot beslutet. Nu erbjuds bara kortare behandlingar med inriktning på kognitiv beteende­terapi, vilket i sig är bra, men viktiga delar saknas i dagsläget. Det tar tid att göra de livsstilsförändringar som behövs för att komma bort från kriminalitet och narkotika och hitta verktyg för det, därför bör även olika stödprogram erbjudas såsom Alphakurser.

Fram till avvecklandet bedrevs tolvstegsbehandling på fyra av landets 46 anstalter: Gävle, Hinseberg, Skänninge och Österåker. Skänningeanstalten byggdes särskilt med avseende på att behandling där skulle utgå från tolvstegsmetoden, med behandlingsrum och möjlighet till separata avdelningar för intagna som valde metoden.

Ett flertal studier visar att intagna som genomgått tolvstegsbehandling under sin anstaltsvistelse har minskad risk att återfalla i brott. För intagna som fullföljt behand­lingen är återfallsrisken 17 procent lägre jämfört med klienterna i kontrollgruppen. Resultatet är statistiskt säkerställt. Så tolvstegsprogrammet har gjort stor nytta för såväl den enskilda individen som för samhället. Så att på nytt införa tolvstegsprogrammet inom kriminalvården vore en stor vinst för alla.

Dan Hovskär (KD)