Förslag till riksdagsbeslut

Det finns en växande insikt om att kultursektorn i Sverige behöver stärkas genom nya finansieringsformer. Kulturens roll som en viktig samhällsbärare och utvecklingsmotor är odiskutabel, men sektorns beroende av statliga och kommunala medel har i vissa fall skapat utmaningar när det gäller långsiktig hållbarhet och utveckling. För att säkerställa ett levande och mångsidigt kulturliv även i framtiden bör det därför utredas om ett system för skatteavdrag för kulturstöd kan vara en lämplig lösning. Liknande system har införts i flera andra länder, där de har visat sig vara effektiva verktyg för att engagera privatpersoner och företag i att stödja kulturen.

En utredning bör kartlägga hur skatteavdrag för kulturstöd fungerar i länder som Frankrike, Storbritannien, USA och Tyskland. Dessa länder har infört olika former av skatteincitament för kulturellt stöd, och deras erfarenheter kan ge värdefulla insikter för en svensk modell. I Frankrike kan exempelvis både företag och privatpersoner få skatteavdrag för donationer till kulturinstitutioner och kulturarvsprojekt, och Stor­britannien erbjuder liknande möjligheter. USA har en lång tradition av att stödja kultur genom privata donationer med avdragsrätt.

Utredningen bör också undersöka vilka effekter ett sådant system skulle ha på svensk kultursektor. En central fråga är hur skatteavdrag kan bredda finansieringsbasen för kulturinstitutioner, konstnärer och andra kulturaktörer utan att vissa typer av kultur­uttryck får oproportionerligt mycket stöd. Det är också viktigt att säkerställa att systemet inte missgynnar mindre, oberoende kulturprojekt och främjar en bredd av kulturuttryck som speglar hela samhället.

En annan fråga som bör tas upp är hur skatteavdrag för kulturstöd kan samspela med befintligt offentligt stöd och hur privata donationer och statliga bidrag kan kombineras för att maximera nyttan. Utredningen bör också se över hur systemet kan vara så enkelt och tydligt som möjligt för donatorer och kulturinstitutioner.

Utredningen bör även analysera vilka typer av kulturaktiviteter och institutioner som skulle omfattas av ett skatteavdragssystem. En bred definition av kultur bör övervägas, inklusive allt från museer och teatrar till konstnärlig produktion, film och bevarande av kulturarv. Det är också viktigt att bedöma framtida behov och se till att systemet är tillräckligt flexibelt.

Utredningen bör även inkludera en analys av kostnader för staten i form av uteblivna skatteintäkter samt en bedömning av de administrativa kostnader som skulle vara för­knippade med att införa och övervaka ett sådant system. Internationella exempel har visat att ekonomiska fördelar ofta uppväger kostnaderna.

Med anledning av ovan bör en utredning undersöka hur skatteavdrag kan bidra till att stärka kultursektorn i Sverige genom att involvera fler aktörer och bredda finansie­ringen, med inspiration från internationella exempel.

Magnus Berntsson (KD)