Förslag till riksdagsbeslut

Ungas psykiska ohälsa ökar lavinartat. Så många som 56 procent av svenska ungdomar uppger att de lider av ängslan, ångest och oro, enligt en undersökning gjord av Myndig­heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är långa, och långt ifrån alla vårdcentraler har tillgång till en barnpsykolog.

Tidiga insatser är ofta helt avgörande för att förebygga att problem med psykisk ohälsa uppstår eller eskalerar. Skolans främsta uppgift är att se till att elever tillgodoser sig de kunskaper de behöver för att klara sig i livet. Men om du lider av nedstämdhet, ångest, oro eller depression är din förmåga att ta till dig kunskaper dock mycket begränsad.

Elevhälsans uppdrag innefattar bland annat att arbeta förebyggande, men också att ha enskilda samtal mellan skolkurator och elever som är i behov av det. I dag kan en skol­kurator ha ansvar för fler än 500 elever. I vissa fall handlar det om fler än 800 elever. Det är inte rimligt att förvänta sig att en skolkurator ska hinna arbeta både förebyggande och ha samtal med elever i behov. Därför bör utredningen ”En förbättrad elevhälsa” (dir. 2024:30) kompletteras med direktivet att utreda ett tak för hur stort antal elever en skolkurator får ha ansvar för. Detta för att säkerställa att elever får ta del av det före­byggande arbetet och får det stöd de har rätt till, att samhället fångar upp barn och unga innan problemen med psykisk ohälsa eskalerar samt att skolkuratorers arbetsbörda förblir rimlig utifrån deras uppdrag.

Joanna Lewerentz (M)