Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen satsar nu rejält på att minska köerna till bup vilket är bra och välbehövligt efter många års eftersatthet. Antalet barn och unga vuxna som behandlas för depression och ångestsyndrom ökar, och det är betydligt fler flickor och unga kvinnor jämfört med pojkar och unga män som får behandling. Stora regionala skillnader råder vad gäller vård och behandling av psykiatriska tillstånd och sjukdomar. Det framkom i en rapport från Socialstyrelsen i början av år 2020. Siffror från Socialstyrelsen visar också att på tio år har den psykiska ohälsan bland barn och unga tredubblats genom att närmare 5 700 barn i åldern 10–14 år medicineras med antidepressiva läkemedel. Det är dags att vi på allvar reder ut orsakerna till att statistiken ser ut som den gör; orsakerna till att barn mår dåligt måste kartläggas för att insatserna ska kunna riktas på rätt sätt. Det är inte säkert att barn ska behöva medicineras med antidepressiva läkemedel då problematiken skulle kunna lösas genom exempelvis större stöd i skolan, insatser kring hemmet etc.

Forskning visar att många barn får alltför lite tid att anknyta till sina föräldrar. Dr Gordon Neufeld, som är en internationellt erkänd psykolog som arbetar inom området förebyggande av psykisk ohälsa bland barn och unga, är en person som hänvisar till detta.

 Det här är något vi alla kan reflektera över: Många har sett vuxna i lekparken som fokuserar på sina mobiler när barnen söker ögonkontakt och uppmärksamhet. Detta väcker sorg då anknytningen är så viktig för barnets personlighetsutveckling. Anknytning skapar en viktig relation mellan barn och förälder bland annat genom att välbefinnandehormonet oxytocin utsöndras, vilket i sin tur genererar en känsla av trygghet. Enligt dr Gordon Neufeld är anknytning till vuxna i ett tidigt stadium en av de viktigaste skyddsfaktorerna tillsammans med att det ges utrymme att leka, och med det menas inte att låta barn sysselsätta sig med tv-spel, dator eller mobil. De måste också få vila från stress och press. Med denna självklara kunskap till grund bör vi fråga oss själva om denna ständiga skärmtid som vi lägger ned tid på verkligen är så viktig. I synnerhet när det är på bekostnad av våra barns inre trygghet.

 Vi måste ge barn goda förutsättningar att utvecklas på ett tryggt sätt. Därför är det viktigt att det finns tillräcklig kompetens i skolan, sjukvården och barn- och mödravården gällande hur man förebygger psykisk ohälsa och att vi säkerställer att alla barn kommer i kontakt med BVC och att det borde vara obligatoriskt.

 Det finns kunskap om förebyggande arbete men den behöver stärkas genom att man grundligt tar reda på vad barn upplever vara orsakerna till att de mår dåligt. Därefter behöver man utveckla och intensifiera det förebyggande arbete som behöver spridas till första linjens personal som möter barn, unga och föräldrar inom för- och grundskola, mödra- och barnavårdscentraler, sjukvård etc.

Marléne Lund Kopparklint (M)
Jennie Wernäng (M)	Marie-Louise Hänel Sandström (M)