Förslag till riksdagsbeslut

Få nutida författare har påverkat det svenska folket, ja, hela världen, som Astrid Lindgren. Hennes verk har översatts till 109 språk och runt 170 miljoner böcker har sålts som är författade av henne. 

Astrid Lindgrens författarskap har blivit ett kulturarv, med ett persongalleri och tankegods som såväl stora som små refererar till och citerar från, både i Sverige och i andra delar av världen. Hon räds inte det svåra och mörka utan förmedlar ett starkt rättvisepatos med djup empati och solidaritet med samhällets svagaste. Både barn och vuxna hittar något i hennes berättelser. Hon står upp för alla människors lika värde och förmedlar goda, allmängiltiga värderingar med varm humor och osvikligt hjärta. Kanske är det därför hon har blivit så uppskattad i vitt skilda kulturkretsar runt vår jord.

I rollen som samhällsdebattör har Astrid Lindgren varit en kraftfull opinionsbildare, med samhällsförändrande effekter som vi idag ser som självklara. Hon engagerade sig exempelvis djupt i barns rättigheter. Mycket av dagens svenska djurskyddslagstiftning härrör från hennes påtryckningar. Genom den så kallade Pomperipossadebatten väckte hon opinion mot ett orimligt högt skattetryck.

Efter författarens bortgång inrättade Sveriges regering Astrid Lindgren Memorial Award (Alma), världens största pris inom barn- och ungdomslitteraturgenren, jämför­bart med Nobelpriset, ett pris som Astrid Lindgren själv aldrig fick.

Astrid Lindgren har som person, författare och opinionsbildare påverkat sin omvärld på ett sätt som överträffar de flesta samtida svenska medborgare. Hennes popularitet håller i sig generation efter generation. Därför borde Astrid Lindgren uppmärksammas med en egen dag, förslagsvis på hennes födelsedag den 14 november. 

Jag hemställer därför att riksdagen ger tillkänna sin mening att inrätta en nationell Astrid Lindgren-dag, då författarens gärning uppmärksammas på ett särskilt sätt. 

Gudrun Brunegård (KD)