HC01UbU7: Studiestöd

Utbildningsutskottets betänkande 2024/25:UbU7

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om studie­stöd med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna tar upp frågor om bl.a. villkor för studiestöd, avskrivning av studielån och villkor för studiestartsstöd.

I betänkandet finns åtta reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Villkor för studiestöd

Utskottets ställningstagande

Avskrivning av studielån och examenspremie

Utskottets ställningstagande

Studiestartsstöd

Utskottets ställningstagande

Motioner som bereds förenklat

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Förändrade villkor för studiestöd, punkt 1 (S)

2. Förändrade villkor för studiestöd, punkt 1 (MP)

3. Antal veckor med studiemedel, punkt 2 (V, MP)

4. Översyn av studiestödssystemet, punkt 3 (S, V)

5. Avskrivning av studielån och examenspremie, punkt 4 (V)

6. Avskrivning av studielån och examenspremie, punkt 4 (C)

7. Studiestartsstöd, punkt 5 (S)

8. Studiestartsstöd, punkt 5 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet 40 motionsyrkanden om studie­stöd från allmänna motionstiden 2024/25. Av dessa bereds 21 motionsyrkan­den i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Motions­yrkanden som bereds förenklat finns i bilaga 2. Motionsyrkandena tar upp frågor om bl.a. villkor för studie­stöd, avskrivning av studielån och villkor för studiestarts­stöd.

Utskottets överväganden

Motionerna

Förändrade villkor för studiestöd

I kommittémotion 2024/25:3219 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 anför motionärerna att genomförandet av omställningsstudiestödet behöver säker­ställas. Motionärerna menar att syftet med reformen, att stärka kompetens­försörj­ningen, riskerar att undergrävas om det inte finns goda förutsätt­ningar att genomföra reformen.

I yrkande 8 föreslår motionärerna att förutsättningarna för gymnasieelever som studerar på en annan ort än hemorten ska förbättras. Motionärerna framhåller att inackorderings­tillägget skiljer sig åt beroende på vilken skola eleven går på och vilken kommun föräldrahemmet ligger i. Enligt motionärerna skapar det ojämlika möjligheter och därför behöver inackorder­ingstillägget ses över.

Ett liknande yrkande förs fram i motion 2024/25:1519 av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S). Motionärerna menar att inackorder­ings­tillägget ska ses över så att fler elever får möjlighet att gå i en gymnasie­skola långt från föräldrahemmet.

Enligt motion 2024/25:281 av Mathias Bengtsson (KD) ska elevers rätt till inackorderingstillägg vara likvärdig oavsett om gymnasie­skolan har en kommunal eller fristående huvudman. Motionären vill att de förslag på området som lämnas i Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (SOU 2020:33) ska genomföras, vilket bl.a. innebär att CSN får det samlade ansvaret för stödet för inackordering.

I kommittémotion 2024/25:3052 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 22 anför motionärerna att ukrainska flyktingar ska ha rätt till studiemedel. Ukrainska flyktingar som får skydd genom massflyktsdirektivet bör enligt motionär­erna ha samma sociala förmåner som andra flyktingar som fått uppe­hålls­tillstånd i Sverige.

Ett liknande yrkande förs fram i motion 2024/25:464 av Isak From (S). I motionen framhålls att ukrainska flyktingar bör ha rätt till studiestöd för att kunna delta i utbildning och därmed förbättra förutsättningarna för att etablera sig i samhället.

I motion 2024/25:338 av Jessica Rodén (S) yrkande 1 föreslår motionären att förordningen om statsbidrag för teckenspråksutbildning för föräldrar ska ses över i syfte att främja en mer behovsanpassad och inkluderande utbildning.

I yrkande 2 anför motionären att det bör vara möjligt att få utökad utbild­nings­tid för de föräldrar som inte når utbildningsmålen efter den utbildning om 240 timmar som erbjuds.

I motion 2024/25:2453 av Laila Naraghi m.fl. (S) yrkande 1 föreslår motionär­erna att åldersreglerna för att få studiemedel vid studier på folkhög­skolor ska ses över.

I yrkande 2 framhåller motionärerna att det bör finnas möjlig­het för personer som inte fyllt 20 år att få studiemedel när de deltar i utbildning på grundskole- eller gymnasienivå vid en folkhögskola.

I motion 2024/25:2517 av Sanna Backeskog m.fl. (S) anför motionärerna att villkoren för studiemedel bör ses över i syfte att skapa bättre och mer jämlika förutsättningar. Motionärerna lyfter bl.a. fram att villkoren för studerande föräldrar behöver ses över.

I motion 2024/25:2273 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) vill motionärerna att studiebidraget ska betalas ut direkt till eleven, oavsett elevens ålder, för att fler ungdomar ska få möjlighet att lära sig att ta ekonomiskt ansvar och bli mer självständiga.

Antalet veckor med studiemedel

I partimotion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 91 föreslår motionärerna att antalet veckor som en studerande kan få studiemedel ska utökas. Motionärerna vill förbättra studenters ekonomiska trygghet eftersom den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt.

Översyn av studiestödssystemet

I kommittémotion 2024/25:3219 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 2 föreslår motionärerna att den kommande översynen av studiestödssystemet ska genomföras i form av en parlamentarisk kommitté för att systemet även fortsätt­nings­vis ska vara långsiktigt hållbart. En av de viktigaste faktorerna för att Sverige har haft ett framgångsrikt och världs­ledande studiestöd är enligt motionärerna att det har funnits ett brett parlamentariskt stöd bakom utform­ningen av studiestödet.

Bakgrund och gällande rätt

Kort beskrivning av studiestödssystemet

Det svenska studiestödssystemet består av flera olika ekonomiska stöd till enskilda som studerar. Vilka bidrag och lån en studerande kan ansöka om beror bl.a. på utbildning, ålder och livssituation, t.ex. arbetslöshet eller föräldra­skap. De delar av studiestödssystemet som flest tar del av är studie­hjälp, studiemedel och omställningsstudiestöd.

–      Studiehjälp består av studiebidrag som lämnas till heltids­studer­ande i gymnasie­skolan, extra tillägg som kan lämnas till studerande från inkomst­svaga hushåll och inackorderingstillägg som kan lämnas till vissa studer­ande på fristående skolor som måste bo inackorderade på skolorten. Så länge den studerande är omyndig betalas studiehjälpen vanligen ut till en vårdnads­havare.

–      Studiemedel lämnas till den som studerar på t.ex. högskola, universi­tet, komvux eller yrkeshögskola. Studiemedel består av studiebidrag och studielån. I vissa fall kan den studerande även få tilläggsbidrag, tilläggslån och merkostnadslån.

–      Omställningsstudiestöd har inrättats för att förbättra förutsättningarna för vuxna som är etablerade på arbetsmarknaden att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Omställningsstudie­stödet består av bidrag och lån.

Vid sidan av dessa finns det också flera mindre stöd t.ex. studiestartsstöd, bidrag vid viss föräldra­ut­bildning i teckenspråk (TUFF-ersättning), bidrag till vissa elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan (Rg-bidrag) och stöd i form av inläst studielitteratur till vissa högskolestuderande. Centrala studie­stöds­nämnden (CSN) är huvudsakligen ansvarig myndighet för hanteringen av studie­stöden.

Inackorderingstillägg, en del av studiehjälpen

Gymnasieelever kan få bidrag till inackordering om de behöver bo och studera på en annan ort än på sin hemort. Ansvaret för inackorderingsstöd är uppdelat mellan kommunerna och staten. Elevens hemkommun ansvarar för stödet till elever i skolor med en offentlig huvudman (15 kap. 32 § och 18 kap. 32 § skol­lagen [2010:800]), medan CSN ansvarar för stödet till elever i skolor med enskilda huvudmän (2 kap. 2 § studiestödslagen [1999:1395] och 2 kap. 2 § studie­stödsförordningen [2000:655]). Olika villkor och ersättningsbelopp gäller för det kommunala respektive det statliga stödet.

Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasie­skola lämnade i juni 2020 förslag om att staten ska ta över det samlade ansvaret för stöd för inackordering (Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning, SOU 2020:33). Utredningen före­slår att det nya stödet, studiebidrag till eget boende, ska lämnas till elever som studerar utanför hemorten om motsvarande utbildning saknas på hemorten. Vidare föreslår utredningen att bidraget lämnas med ett belopp som motsvarar 4,97 procent av prisbasbeloppet per månad. Regeringen valde att inte gå vidare med utredningens förslag.

Studiemedel, tilläggsbidrag, tilläggslån och merkostnadslån

Den som är över 20 år kan, utöver att ansöka om studiemedel för studier på högskola eller universitet, ansöka om studiemedel för studier på grundskole­nivå och gymnasial nivå på komvux och folkhögskola eller för studier på yrkes­högskola. Totalbeloppet (bidrag och lån) per studiemånad uppgår till 14 252 kronor för heltidsstudier 2024 och justeras utifrån studietakt och övriga inkomster. Nivån följer utvecklingen av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Studiebidraget är skattefritt och pensions­grund­ande.

I vissa fall kan den studerande även få tilläggsbidrag, tilläggslån och mer­kostnads­lån. Tilläggsbidraget, som lämnas till studerande med barn, är ett kompletterande stöd vars storlek beror på studietakt och antalet barn. Tilläggs­lån kan lämnas till studerande över 25 år som har haft en viss arbets­inkomst före studiestarten. Lån kan även lämnas för vissa merkost­nader som den studerande har i samband med sina studier, t.ex. vid vissa utlands­studier (2 kap. 13 a–15 §§ studiestödslagen).

Den studerande med studiemedel som blir sjuk eller behöver vårda ett sjukt barn under studietiden kan ändå få behålla studiemedlet. Det finns också vissa trygghets­regler för den som gjort en anmälan om sjukdom eller vård av barn och fått den godkänd av CSN. Trygghetsreglerna innebär bl.a. att CSN inte räknar med de veckor som den studerande varit sjuk eller vårdat sjukt barn när det totala antalet använda veckor med studiemedel beräknas (3 kap. 27–32 c §§ studiestöds­förordningen).

Längsta tid för rätt till studiemedel

För varje utbildningsnivå (grundskolenivå, gymnasial nivå och eftergymnasial nivå) finns det gränser för antalet veckor med studiemedel. Beroende på vilken tidigare utbildning den studerande har kan studiemedel betalas ut för studier på grundskolenivå under högst 40, 80 eller 100 veckor och för studier på gymnasial nivå under antingen 80 eller 120 veckor. För studier på efter­gymnasial nivå kan studiemedel beviljas för 240 veckor.

När det gäller äldre studerande kan en person fr.o.m. det år då han eller hon fyller 40 år få studie­medel under ytterligare högst 40 veckor om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses om en person av arbetsmarknadsskäl eller av personliga eller andra liknande skäl behöver fullfölja en utbildning eller behöver en vidare­utbildning eller en breddad utbildning som inte ryms inom det återstående antalet studiemedelsveckor. Studiemedel får även lämnas under längre tid om det finns synnerliga skäl (3 kap. 8–10 §§ studiestödslagen och 5 kap. 1 § Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd om beviljning av studiemedel [CSNFS 2001:1]).

Möjligheten för flyktingar från Ukraina att få studiemedel

Studiemedel får lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de studerande är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här och har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här (3 kap. 4 § studiestödslagen).

Personer från Ukraina som fått uppehållstillstånd med stöd av EU:s mass­flykts­direktiv har inte ett sådant uppehållstillstånd som ger rätt till svenskt studiestöd. För att en person som har fått uppehållstillstånd med stöd av EU:s massflykts­direktiv ska ha rätt till studiestöd krävs att det finns särskilda skäl. Det är en individuell bedömning som görs i varje enskilt ärende. För att det ska finnas särskilda skäl krävs en särskilt stark anknytning till Sverige. Det kan t.ex. vara en stark familjeanknytning eller att Migrationsverket har beslutat att bevilja den sökande flyktingstatus eller alternativ skyddsstatusförklaring i Sverige (csn.se).

Studiemedel vid studier på folkhögskola

Av 3 kap. 2 § studiestödslagen följer att den som är över 20 år kan ansöka om studie­medel för studier på grundskolenivå och gymnasial nivå på bl.a. en folk­hög­skola. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer som beslutar om vilka läroanstalter och utbildningar som är studie­medels­berättigande. Bestämmelser om vilka utbildningar vid folkhögskola som ger rätt till studiemedel framgår av bilagan till studiestödsförordningen. Fram t.o.m. vårterminen det år den studerande fyller 20 år kan den som studerar på folk­högskola få bidrag genom studiehjälpen, dvs. studiebidrag och andra bidrag på motsvarande sätt som vid studier i gymnasieskolan. Vissa arbetslösa kan också få studiestartsstöd för att läsa på folkhögskola.

Omställningsstudiestöd

Sedan januari 2023 finns det ett nytt omställningsstudiestöd för att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden och därmed förbättra omställningen på arbets­marknaden. Intresset för stödet har initialt varit större än vad som tidigare beräknats. Enligt regeringen har det stora intresset, en kort tid för införandet av reformen och ett komplext regelverk skapat långa handläggningstider hos CSN som är den ansvariga myndigheten. För att CSN ska få förutsättningar att klara av den stora ärendemängden har riksdagen efter regeringens förlag beslutat att ge CSN utökade resurser under 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15, bet. 2024/25:UbU2, rskr. 2024/25:103).

Riksdagen har efter regeringens förslag beslutat om regel­förenklingarna för omställningsstudiestödet (prop. 2023/24:168, bet. 2024/25:UbU5, rskr. 2024/25:30). Ändringarna syftar till att skapa ett mer effektivt och ändamåls­enligt omställningsstudiestöd för att ytterligare förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbets­marknaden. Ändringarna innebär att bestämmel­serna om omställnings­studie­stödet förenklas i syfte att korta handläggnings­tiderna och att möjligheterna att få omställ­nings­studiestöd för dem som arbetar inom ett bristyrke ökar. Ändringarna innebär också att det efter en viss tid är möjligt att på nytt kvalificera sig för att kunna få omställningsstudiestöd. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.

Statsbidrag för teckenspråksutbildning

Sedan 1997 får statsbidrag lämnas för kostnader för anordnande av och deltag­ande i teckenspråksutbildning för föräldrar till barn som för kommuni­ka­tion är beroende av teckenspråk (förordningen [1997:1158] om statsbidrag för tecken­språks­utbildning för vissa föräldrar). Utbildningen syftar till att ge föräldrarna sådana färdigheter att de på ett funktionellt sätt kan använda tecken­språk i kontakt med sina barn och därmed främja barnens utveckling. Den s.k. TUFF-utbildningen består av påbyggbara kurser om sammanlagt 240 timmar och följer en kursplan som är framtagen av Skolverket. För att delta ska föräldrarna ha deltagit i regionens introduktionsutbildning i teckenspråk eller ha motsvarande kunskaper. Utbildningen är kostnadsfri och den som deltar kan få ersättning för förlorad arbetsinkomst och vissa resor i anknytning till utbildningen. Utbildningen erbjuds på flera orter av fyra utbildnings­anord­nare (2024). Utbildningen erbjuds också i flera olika former, t.ex. som kvälls­kurser, veckokurser på plats, distanskurser och sommarläger. Inte sällan erbjuds också barntillsyn och logi.

Riksdagen har, i enlighet med regeringens förslag i budget­prop­osi­tionen för 2025, beslutat att avsätta ytterligare 1 000 000 kronor per år för att kunna utöka antalet under­vis­nings­timmar i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15, bet. 2024/25:UbU2, rskr. 2024/25:103).

Översyn av studiestödssystemet

Regeringen anser att det finns ett behov av en översyn av studiestödssystemets samtliga beståndsdelar förutom omställ­nings­studiestöd, studiehjälp och vissa andra mindre stöd under utgiftsområdet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15 avsnitt 2.9). Som skäl pekar regeringen på att grund­erna i dagens studie­stöds­system har funnits sedan 2001 och att det sedan dess inte har genomförts någon större översyn av systemet. Förändringar har dock gjorts och nya stöd har kommit till. Utgångspunkterna för översynen bör enligt regeringen vara ett studie­stöds­system som är följsamt mot dagens och framtida utbild­nings­system och arbetsmarknadens behov. Effektiviteten i rekryteringen till studier ska öka och utgångs­punkterna för när nya utbildningar ska ge rätt till studie­stöd bör ses över. Studiestödet ska enligt regeringen också bidra till en ökad genom­strömning vid högre utbildning samtidigt som tryggheten för de studerande värnas och de studerandes skuldsättning beaktas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det svenska studiestödet är, och ska fortsätta att vara, ett av världens mest generösa. Ett väl avvägt studiestöds­system skapar förutsättningar både för enskilda och för Sverige som nation att växa med kunskap och bidra till samhällets utveckling. Studiestödet är grund-läggande för en jämlik utbildning och ger alla, oavsett bakgrund, möjlighet att studera. Flexibla och väl anpassade beloppsnivåer möjliggör komplettering av tidigare studier eller vidare studier på en högre nivå oavsett ekonomiska förutsätt­ningar. På så sätt slår studiestödssystemet vakt om ett bildningsideal samtidigt som det bidrar till en bättre kompetensförsörjning.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om att på olika sätt förändra och stärka olika bidrag i studiestödssystemet, bl.a. genom ändrade villkor för vissa utbildningar och vissa grupper av studerande, vill utskottet framhålla att studie­stödssystemet, så som det är utformat i dag, är generöst och ger goda möjligheter för studier för personer i olika livs­situationer. Här kan exempelvis nämnas de möjligheter som finns för vissa grupper att ansöka om extra veckor med studiemedel och om extra bidrag och lån. Utskottet noterar att regeringen avser att se över studiestödssystemet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15 avsnitt 2.9). Utskottet konstaterar att de utgångs­punkter för den kommande över­synen som regeringen har presenterat berör områden som lyfts upp i motions­yrkandena. Detta gäller t.ex. utgångspunkterna att tryggheten för de studerande ska värnas och de studerandes skuldsättning ska beaktas samt att studie­stöds­systemet ska vara följsamt mot dagens och framtida utbildnings­system och arbets­marknadens behov. Utskottet ser inte att det finns skäl att föregripa det arbete som regeringen har aviserat ska påbörjas.

När det särskilt gäller frågan om inackorderings­stöd för gymnasieelever noterar utskottet att Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasie­skola (SOU 2020:33) i juni 2020 bl.a. har föreslagit att staten ska ta över det samlade ansvaret för stöd för inackordering. Regeringen valde då att inte gå vidare med förslaget. Utskottet finner inga skäl att i dag göra en annan bedömning.

När det gäller frågan om omställningsstudiestöd kan utskottet konstatera att intresset för stödet blivit större än vad som tidigare beräknats och att administra­tionen av stödet är komplex och tidskrävande. Utskottet vill hänvisa till att riksdagen har beslutat att tillfälligt höja anslaget till CSN för att ge myndig­heten ekonom­iska förutsättningar att klara av den stora ärende­mängden (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15, bet. 2024/25:UbU2, rskr. 2024/25:103) och att riksdagen har beslutat om regelförenklingarna för stödet (prop. 2023/24:168, bet. 2024/25:UbU5, rskr. 2024/25:30). Besluten ökar sannolikheten att studerande får beslut om stöd i tid inför sina planerade studier.

När det gäller yrkandet om att den kommande översynen av studiestöds­systemet ska genomföras i form av en parlamentarisk kommitté konstaterar utskottet att det är viktigt med en långsiktig hållbarhet i systemet. Utskottet ser dock inga skäl att gå ifrån den ordinarie ordningen att regeringen beslutar om formerna för översynen.

Utskottet finner heller inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de förslag som förs fram i övriga yrkanden.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:281 (KD), 2024/25:338 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:464 (S), 2024/25:1519 (S), 2024/25:2273 (SD), 2024/25:2453 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2517 (S), 2024/25:3052 (MP) yrkande 22, 2024/25:3217 (MP) yrkande 91 och 2024/25:3219 (S) yrkandena 2, 4 och 8.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 10 före­slår motionärerna att det ska utformas en modell i vilken en del av studielånet avskrivs för de personer med högskole­examen som börjar arbeta i ett bristyrke i glesbefolkade landsbygds­kommuner. Detta behövs enligt motionärerna för att klara landsbygdens kompetensförsörjning.

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 25 föreslår motionärerna att förutsättningarna för att införa en examens­premie ska utredas. Syftet med examenspremien är att öka studenternas incitament att avsluta sina studier inom utsatt tid.

Bakgrund och gällande rätt

Det finns för närvarande fyra olika studielånssystem med olika återbetal­nings­regler. De fyra olika återbetalnings­systemen avser återbetal­nings­pliktiga studiemedel tagna före 1989, studielån tagna under perioden 1 januari 1989–30 juni 2001, studielån tagna under perioden 1 juli 2001–31 december 2021 och studielån tagna efter den 31 december 2021. Här beskrivs förutsättning­arna för de studie­lån som beviljas i dag.

Enligt studiestödslagen ska den som har fått studielån betala tillbaka lånet. Betalning ska pågå till dess full återbetalning har skett, dock längst till utgången av det år då låntagaren fyller 71 år. Studielån som inte har betalats vid utgången av det år då låntagaren fyller 71 år ska som huvudregel skrivas av. Lån ska också skrivas av om låntag­aren avlider eller har hel sjukersättning och en sammanlagd inkomst som inte överstiger garantinivån för hel sjuk­ersättning enligt 35 kap. 18 § social­försäkrings­balken, eller om det annars finns synnerliga skäl till det (4 kap. 21 och 25 §§ studiestödslagen). Med synnerliga skäl avses exempelvis att låntagaren bedöms ha en varaktigt nedsatt betalnings­förmåga på grund av sjukdom eller handikapp (prop. 1999/2000:10 s. 123).

Enligt gällande rätt finns det inga möjligheter att få studielån avskrivna för personer som tar arbete i någon särskild del av landet eller utbildar sig till ett visst yrke. Det finns heller inga möjligheter att få en examenspremie för t.ex. den som avslutar sina studier inom den utsatta tiden. Däremot finns möjligheter för studerande vid vissa utbildningar, t.ex. för vissa lärar­studerande, att få en högre bidragsdel och därmed en mindre lånedel (3 kap. 9–11 §§ studiestödsförordningen).

Frågan om nedskrivning av studieskulder har hanterats av regeringen, t.ex. till följd av förslag som Tillväxtverket lämnat (Tillväxtverkets rapport Lands­bygd­ers kompetens­försörj­ning, mars 2020). Regeringen valde att inte gå vidare med förslagen i rapporten. Regeringen har tidigare redogjort för studier som visar att individer agerar efter en kortsiktig ekonomisk rationalitet när det gäller studieval. Ekonomiska faktorer påverkar studieval, men individer gör en relativt kortsiktig bedömning av det ekonomiska utfallet av studierna. Det är därför sannolikt att direkta ekonomiska subventioner, t.ex. ett bidrag, har större effekt på individers val än framtida förmåner, t.ex. en kommande låne­avskriv­ning (prop. 2016/17:158 s. 101).

Utskottets ställningstagande

Det finns i dag inom gällande regelverk ingen möjlighet att få studielån avskrivna för personer som tar arbete i någon särskild del av landet eller som utbildar sig till ett visst yrke. Det finns heller ingen möjlighet att få en statlig examenspremie.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen framhållit (senast i bet. 2023/24:UbU7) att avskrivning av studieskulder för vissa yrkesgrupper skulle kunna leda till att låntagarna uppfattar systemet som orättvist och att det finns svårigheter med att använda studiestödssystemet som ett regionalpolitiskt instrument, exempelvis genom avskrivning av studieskulder för akademiker som bosätter sig i glesbygd. Utskottet står fast vid dessa uppfattningar. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:554 (V) yrkande 10.

När det gäller frågan om examenspremie för att öka studenternas incitament att avsluta sina studier inom utsatt tid kan utskottet konstatera att regeringen aviserat att det finns behov av en översyn av studiestödssystemet (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15 avsnitt 2.9). En av utgångspunkterna för över­synen ska enligt regeringen vara att studiestödet ska bidra till en ökad genom­strömning vid högre utbildning. Utskottet ser inga skäl att föregripa den översyn av studiestödssystemet som regeringen aviserat och avstyrker därmed motion 2024/25:3167 (C) yrkande 25.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 21 föreslår motionärerna att studiestartsstödets arbetslöshetsvillkor justeras för att fler arbetslösa ska kunna få stödet. Motionärerna menar att det nuvarande kravet på sex månaders arbetslöshet under en ettårsperiod riskerar att skapa inlåsningseffekter i arbetslöshet och begränsar möjligheterna till snabba utbildningsinsatser.

I kommittémotion 2024/25:3219 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 7 föreslår motionärerna att studiestartsstödet ska ses över så att fler kommer i arbete. Motionärerna menar att översynen bl.a. bör innefatta nivån på stödet och kravet på föregående långvarig arbetslöshet, under förutsättning att det även framöver ska vara personer med stora utbildningsbehov som får stödet för att inte fastna i arbetslöshet.

I kommittémotion 2024/25:856 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 23 föreslår motionärerna att studiestartsstödet ska utvärderas för att säker­ställa att regelverket är ändamålsenligt. Motionärerna vill att fler ska ha möjlighet att ta del av studiestartsstödet för att kunna nå grundskole- eller gymnasie­kompetens. Kravet att man under en tolvmånadersperiod ska ha varit arbetslös minst sex månader ifrågasätts av motionärerna.

Bakgrund och gällande rätt

Studiestartsstöd får lämnas till den som har kort utbildning och ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Stödet fungerar även som ett verktyg som kommunerna kan välja att använda för att se till att vuxna med utbildningsbehov deltar i utbildning. Studiestartsstöd lämnas bara till den som är anmäld som arbets­sökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och lämnas i den mån det finns tillgång på medel. Stödet får lämnas för studerande mellan 25 och 60 år och lämnas i högst 50 veckor vid studier på heltid. Stödet består enbart av bidrag (2, 5, 6 och 16 §§ lagen [2017:527] om studiestarts­stöd). Studiestartsstöd får lämnas till en arbets­sökande som under minst sex av de tolv månaderna närmast före den dag ansökan kom in till CSN har varit arbetslös eller deltagit i ett arbetsmarknads­politiskt program (4 § förordningen [2017:532] om studie­starts­stöd).

Regeringen avser att avveckla studiestartsstödet

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att medlen för studie­starts­stödet minskas under 2025 och att stödet ska vara helt avvecklat till den 1 januari 2026 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 15). Regeringen anser att det är angeläget att stödet fasas ut och avser att återkomma till riksdagen med en proposition om avvecklande av studie­starts­stödet. Detta mot bakgrund av att det finns indikationer på att studiestartsstödet har hanterats på ett sätt som inte är i linje med stödets syfte, vilket enligt regeringen innebär att det finns en överhängande risk för felaktiga utbetalningar. Regeringen hänvisar till att Riksrevisionen i en granskning har funnit att omkring hälften av de studerande med studiestartsstöd hade en färdigställd gymnasieutbildning sedan tidigare och att närmare 30 procent dessutom hade en eftergymnasial utbildning (Kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning – uppdrag, verksamhet och styrning, RiR 2024:3).

Pågående arbete inom området

Arbete pågår för att förtydliga möjligheterna till försörjning för den som behöver studera för att öka sina möjligheter att få en anställning. Ett exempel är den pågående utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjnings­stödet (S 2022:16). Utredningen har bl.a. i uppdrag att klargöra roll­fördel­ningen mellan staten och kommunerna för att säkerställa att bistånds­mottagare får vägledning och stöd i samband med sina studier. Utredningen ska också analysera otydligheter i regelverket när det gäller kompletterande bistånd vid studier för personer inskrivna i arbetsmarknads­politiska program. Uppdraget ska redovisas senast den 14 februari 2025. Regeringen har också gett CSN i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av studiestartsstödet och det högre bidraget inom studiemedlen (CSN:s reglerings­brev för budgetåret 2024). Utvärderingen ska bl.a. fokusera på stödens rekryterande effekt till utbildning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2025.

Utskottets ställningstagande

När det gäller yrkanden om studiestartsstöd vill utskottet inledningsvis framhålla att det är av stor vikt att fler personer med kort utbildningsbakgrund rekryteras till studier för att på så sätt stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det behöver vara enkelt att förstå vilka möjligheter till försörjning som finns för den som behöver studera för att öka möjligheterna att få en anställning.

Utskottet noterar i likhet med regeringen att en hög andel av dem som har tagit del av studiestartsstödet redan har en gymnasieutbildning, vilket inte är i linje med stödets syfte, och att det därmed finns en överhängande risk för fel­aktiga utbetalningar. Utskottet delar därför regeringens bedömning att studie­starts­stödet bör avvecklas. Utskottet konstaterar samtidigt att arbets­sökande med kort utbildning kan få andra typer av ekonomiska stöd. Det kan t.ex. under vissa förutsättningar vara möjligt att studera inom det reguljära utbild­nings­systemet med aktivitetsstöd (2 kap. 1 § förordningen [2017:819] om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser). Utskottet konstaterar också att Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjnings­stödet (S 2022:16) bl.a. har i uppdrag att klargöra rollfördelningen mellan staten och kommunerna för att säkerställa att biståndsmottagare får vägledning och stöd i samband med sina studier. Uppdraget ska redovisas senast den 14 februari 2025.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:856 (V) yrkande 23, 2024/25:3070 (S) yrkande 21 och 2024/25:3219 (S) yrkande 7.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU3 och 2023/24:UbU7. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Regeringen har inte tagit ansvar för att omställningsstudiestödet ska fungera så bra som möjligt. Antalet utbildningsplatser skars ned under reform­ens första år och CSN har inte fått de resurser myndigheten efterfrågat för att inom rimlig tid kunna hantera de inkomna ansökningarna om att ta del av omställnings­studie­stödet. Regeringen har dessutom varit saktfärdig när det gäller att genom­föra de regelförändringar som parterna och CSN föreslagit för att kunna snabba på hand­läggningen. Regeringens bristande ansvars­tagande har under­minerat omställnings­studiestödets förmåga att stärka kompetens­försörjningen på arbets­marknaden.

Det svenska studiestödssystemet är utformat för att ge alla elever och studenter goda förutsättningar att kunna studera. På så vis utjämnas de skillna­der som finns i barns och ungas uppväxtvillkor på grund av familje­bakgrund. En viktig utjämnande faktor är inackorderingstillägget. Tillägget syftar till att skapa mer likvärdiga möjligheter att studera på en plats långt från föräldra­hemmet. I dag beror inackorderingstillägget på vilken skola eleven går på och vilken kommun föräldra­hemmet ligger i, vilket skapar ojämlika möjligheter. Inackord­erings­tillägget bör därför ses över.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Det borde vara en självklarhet att ge ukrainska flyktingar som får skydd genom massflyktsdirektivet samma sociala förmåner som andra flyktingar med uppe­hålls­tillstånd har rätt till, t.ex. rätt till CSN. Det ger bättre förutsättningar för att jobba, leva och bo i Sverige. Frånvaron av dessa grundläggande förmåner skapar sociala problem för såväl vuxna som barn och försämrar möjligheterna till integration i det svenska samhället.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. För att skapa bättre förutsättningar för studenterna behöver antalet veckor som det är möjligt att få studiemedel från CSN utökas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Regeringen har aviserat att studiestödssystemet ska ses över. En av de viktigaste faktorerna för att Sverige har haft ett framgångsrikt och världs­led­ande studiestöd är att det har funnits ett brett parlamentariskt stöd bakom utform­ningen av studiestödet. Därför anser vi att om det ska genomföras en översyn av systemet, ska översynen göras av en parlamentarisk kommitté. Detta för att det även fortsättningsvis ska finnas en långsiktig hållbarhet i studie­stöds­systemet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Arbetet med klimatomställningen kommer att kräva nya insatser för att klara landsbygdens kompetens­försörjning. Ett sätt att öka intresset för att bosätta sig på landsbygden är att göra som i Norge och skriva av studie­lån för personer med högskoleexamen som börjar arbeta i ett brist­yrke på en plats där det råder rekryteringsproblem. Regeringen bör därför ge berörda myndigheter i uppdrag att utforma en modell där delar av studielånet skrivs av för personer med hög­skole­examen som börjar arbeta inom ett bristyrke i glest befolkade lands­bygds­kommuner.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Studiemedelssystemet ska vara flexibelt men det ska också premiera studenter som avslutar sina studier före utsatt tid. För att öka studenternas incitament att avsluta sina studier inom utsatt tid bör ett examenspremiesystem, i likhet med den modell som i dag finns i Norge, utredas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Det nuvarande kravet på sex månaders arbetslöshet under en ettårsperiod för att få studiestartsstöd riskerar att skapa inlåsningseffekter i arbetslöshet och begränsa möjligheterna till snabba utbildningsinsatser. Vi anser därför att arbetslös­hets­villkoret bör lättas upp. Problemet i dag är inte att för många studerar utan snarare att det saknas arbetskraft med rätt utbildning. Studie­starts­stödet är ett viktigt verktyg för att få kortutbildade att ta klivet att gå en utbildning som kan leda till jobb.

Tyvärr visar en granskning från Riksrevisionen att många av dem som hittills har fått studiestarts­stöd inte har hört till den prioriterade målgruppen. Detta ska inte tas till intäkt för att avveckla stödet utan för att man måste jobba hårdare med olika uppsökande och motiverande insatser för att få målgruppen att börja studera. För att öka stödets attraktivitet bör också studie­startsstödet ses över. En sådan översyn bör innefatta nivån på stödet och kravet på föregående långvarig arbetslöshet, under förutsättning att det även framöver ska vara personer med stora utbildningsbehov som ska få stödet för att inte fastna i arbetslöshet. Översynen bör också inkludera hur medelstill­del­ningen kan optimeras.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

 

Ställningstagande

Studiestartsstödet syftar till att öka rekryteringen till studier bland personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna ta del av stödet ställs dock krav på att man ska ha varit arbetslös under minst sex månader av en tolv­månaders­period. Jag vill att fler ska kunna ta del av studiestartsstödet. Studie­starts­stödet behöver därför ses över för att säkerställa att regelverket är ända­måls­enligt för att de som tar del av det ska kunna uppnå grundskole- eller gymnasie­kompetens.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförs ovan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet