HC01UbU5: Ett effektivare omställningsstudiestöd

Utbildningsutskottets betänkande 2024/25:UbU5

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om omställningsstudiestöd.

Lagändringarna som utskottet tillstyrker syftar till att skapa ett mer effektivt och ändamålsenligt omställningsstudiestöd för att ytterligare förbättra förut­sätt­ning­arna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Ändringarna innebär att bestämmelserna om omställ­nings­studiestödet förenklas och att möjligheterna att få omställnings­studie­stöd för dem som arbetar inom ett bristyrke ökar. Ändringarna innebär också att det efter en viss tid ska vara möjligt att på nytt kvalificera sig för att kunna få omställningsstudiestöd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. De ändringar som avser regelförenklingar och ökade möjligheter till omställningsstudiestöd för dem som arbetar inom ett bristyrke föreslås tillämpas första gången i fråga om ansökningar om omställningsstudiestöd som avser studier som påbörjas den 1 juli 2025 eller senare.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:168 Ett effektivare omställningsstudiestöd. 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Särskilda yttranden

1. Regeringens lagförslag (S)

2. Regeringens lagförslag (V)

3. Regeringens lagförslag (C)

4. Regeringens lagförslag (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2023/24:168 Ett effektivare omställningsstudiestöd. Propositionen bygger på de förslag som Centrala studiestödsnämnden (CSN) lämnade i rapporten Uppdrag att ta fram förslag på regelförenklingar inom omställningsstudiestödet (Regerings­kansliets dnr U2023/03200). Propositionen bygger också på tre promemorior som utarbetats inom Utbildningsdepartementet:

–      Kompletterande förslag vad gäller ikraftträdande av vissa förslag i CSN:s pro­memoria Uppdrag att ta fram förslag på regelförenk­lingar inom omställ­nings­studiestödet (U2023/03200)

–      Ökade möjlig­heter till omställningsstudiestöd för personer inom bristyrken (U2024/00081)

–      Fler veckor med omställningsstudiestöd – för stärkt konkur­rens­kraft, säkrad kompetens­försörjning och livslångt lärande (Ds 2022:29).

Samtliga underlag har remissbehandlats.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1 och regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i lagen (2022:856) om omställ­nings­studiestöd och lagen (2022:864) om ändring i lagen (2022:856) om omställ­nings­studiestöd.

Ändringarna syftar till att skapa ett mer effektivt och ändamålsenligt omställ­nings­studiestöd för att ytterligare förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Ändringarna innebär att bestämmelserna om omställningsstudiestödet förenk­las och att möjligheterna att få omställningsstudiestöd för dem som arbetar inom ett bristyrke ökar. Det föreslås också att det efter en viss tid ska vara möjligt att på nytt kvalificera sig för att kunna få omställningsstudiestöd.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. De ändringar som avser regelförenklingar och ökade möjligheter till omställningsstudiestöd för dem som arbetar inom ett bristyrke föreslås tillämpas första gången i fråga om ansökningar om omställningsstudiestöd som avser studier som påbörjas den 1 juli 2025 eller senare.

Utskottets överväganden

Propositionen

Bakgrund

I december 2020 begärde Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och sam­verk­ans­rådet PTK, IF Metall, Svenska Kommunalarbetareförbundet och Lands­organisa­tionen i Sverige (LO) att regeringen skulle modernisera arbets­rätten i enlighet med förslagen i den principöverenskommelse som parterna enats om. I överenskommelsen efterfrågades ändringar i anställnings­skyddet, inför­an­det av ett nytt parallellt och offentligt studiestöd och ett offentligt grund­läggande omställnings- och kompetensstöd.

I mars 2022 överlämnades propositionen Flexibilitet, omställnings­förmåga och trygghet på arbetsmarknaden till riksdagen (prop. 2021/22:176, bet. 2021/22:AU12, rskr. 2021/22:365) med förslag om en reformerad arbets­rätt, ett nytt omställningsstudiestöd och ett nytt grundläggande omställnings- och kompetens­stöd. Den nya lagen (2022:856) om omställnings­studiestöd trädde i kraft den 30 juni 2022 och omställnings­studiestöd kan lämnas sedan den 1 januari 2023. Omställningsstudiestödet införs stegvis på så sätt att medel för stödet tillförs och skalas upp efter hand för att vara fullt utbyggt till 2026. CSN är ansvarig myndighet.

Omställningsstudiestödet består av en bidragsdel och en lånedel. För att kunna få omställningsstudiestöd behöver den studerande uppfylla det s.k. arbets­villkoret. Arbetsvillkoret består av två delar; den sökande ska både vara väl etablerad på arbetsmarknaden (etableringsvillkoret) och ha en aktuell anknytning till arbets­mark­naden (aktualitetsvillkoret). För att omställnings­studie­stöd ska kunna beviljas krävs även att utbild­ningen kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbets­markna­den med beaktande av arbets­marknadens behov. Stödet är inte en rättighet för de personer som uppfyller villkoren för stödet utan kan endast lämnas om det finns tillgängliga medel. Utöver det statliga omställ­nings­studie­stödet kan vissa anställda få ett kollektiv­avtalat komplett­erande studie­stöd genom sin omställnings­organisa­tion.

Syftet med omställningsstudiestödet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier och att därigenom stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. En målsättning är att rekrytera fler yrkesverksamma till studier. Stödet är tänkt att stärka den enskildes position på arbetsmarknaden och att därmed bidra till att säkra samhällets och näringslivets kompetens­försörjning.

Enligt regeringen har omställningsstudiestödets uppbyggnad och komplexa regelverk bidragit till att skapa långa handläggningstider hos CSN som administrerar stödet. Det innebär i sin tur att många som har sökt omställ­nings­studie­stöd kan behöva vänta länge på ett beslut, vilket är problematiskt för den enskilde som kan få svårt att planera sitt liv under studierna utan besked om sin studieekonomi. Det kan leda till att presumtiva studenter väljer att antingen skjuta upp eller inte genomföra sina planerade studier. Detta är enligt regeringen inte bara negativt för den enskilde som inte kan genomföra sina studier utan på sikt även för rörligheten på arbetsmarknaden och Sveriges kompetens­försörjning. Vidare konstaterar regeringen att det kan vara svårt för personer inom bristyrken att få omställnings­studiestöd för en utbildning som syftar till att stärka personens kompetens inom ett annat arbetsområde där det också råder brist på arbetskraft. Detta kan skapa inlåsningseffekter för stora grupper på arbetsmarknaden och ytterst motverka en god kompetens­försörj­ning. Regeringen ser också att behovet av att kunna ställa om vid fler tillfällen under arbetslivet ökar. Propositionen innehåller därför förslag som innebär att bestämmelserna förenklas, att möjligheterna till omställningsstudiestöd för dem som arbetar inom ett brist­yrke ökar samt att det införs en möjlighet att på nytt kvalificera sig för stödet.

Regeringens förslag

Etableringsvillkoret ska endast prövas genom inkomst

Regeringen föreslår att villkoret att den studerande ska vara väl etablerad på arbets­marknaden för att kunna få omställningsstudiestöd (etableringsvillkoret) ska ändras på så sätt att ett av sätten att uppfylla villkoret tas bort. Hittills har detta villkor kunnat uppfyllas antingen genom att den studerande visar att han eller hon har förvärvsarbetat en viss tid eller att han eller hon har haft en viss minsta inkomst av förvärvsarbete under samma tid. Ändringen innebär att den första möjligheten tas bort. Lagtexten ska också omarbetas redaktionellt så att det tydligt framgår vilka krav etableringsvillkoret respektive aktualitets­villkoret innefattar.

Regeringen bedömer att gränsen för vilken minsta inkomst av förvärvs­arbete som ska krävas under kvalificeringstiden bör sänkas. Det bör inte införas någon särlösning för egenföretagare när det gäller prövningen av arbetsvillkoret. 

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Regeringen lyfter fram prövningen av etableringsvillkoret som den mest tids­krävande delen av CSN:s prövning av om en studerande uppfyller arbets­villkoret. Det bidrar därmed till långa handläggningstider hos myndigheten. Etablerings­villkoret bör därför ändras så att prövningen endast utgår från om den studerande har haft en viss minsta inkomst av förvärvsarbete under kvalificerings­tiden och inte från om han eller hon har förvärvsarbetat minst 16 timmar per vecka under denna tid. Reger­ingen bedömer att detta är en enklare metod att använda och att den föreslagna ändringen därmed skulle kunna förkorta handläggningstiderna avsevärt.

För att inte någon grupp av studerande som i dag kan få omställnings­studie­stöd ska missgynnas av förändringen av etablerings­villkoret kan det enligt regeringen finnas skäl att sänka inkomstgränsen. En sådan justering bedöms också vara tillräcklig för att säkerställa att även egenföretagare som har en viss minsta inkomst ska kunna ta del av omställnings­studie­stödet. Inkomstgränsen regleras på förordningsnivå.

Det ska inte ställas krav på att förvärvsarbete har varit den studerandes huvudsyssla

Regeringen föreslår att kravet på att förvärvsarbete ska ha varit den studer­andes huvudsyssla vid bedömningen av etableringsvillkoret ska tas bort.

Skälen för regeringens förslag

Bestämmelsen om huvudsyssla syftar till att förhindra att en person som studerar uppfyller arbetsvillkoret för omställningsstudiestödet vid sidan av studierna och på så vis uppfyller arbetsvillkoret tidigare än avsett. Den inne­börd som bestämmelsen om huvudsyssla har fått genom reglerna på förord­nings­nivå innebär dock att den inte träffar alla dem som den avsåg att träffa eftersom sökande som har studerat men avstått från studiestöd inte träffas. Bestämmelsen har alltså enligt regeringen fått oönskade konsekvenser och kan upplevas som orättvis. Vidare är det administrativt krävande att bedöma en persons huvud­syssla.

Utbildningens längd ska inte ha någon betydelse för när lagen ska börja tillämpas

Regeringen föreslår att bestämmelserna om när lagen om omställnings­studie­stöd ska tillämpas första gången ska ändras så att hänsyn enbart ska tas till de studier som studeranden ansöker om omställnings­studiestöd för och inte till eventuella studier som ryms inom samma utbildning och som sökanden har bedrivit tidigare. Lagen ska således tillämpas första gången i fråga om studier som bedrivs efter den 31 december 2022. Det innebär att lagen blir tillämplig även på utbildningar som är kortare än 80 veckor och som har påbörjats före den 1 januari 2023. 

Skälen för regeringens förslag

Nuvarande bestämmelser om när lagen om omställningsstudiestöd ska tillämpas första gången har fått negativa konsekvenser för den som vill använda omställningsstudiestödet för att vidareutbilda sig inom sitt arbets­område. Eftersom stödet inte bara ska kunna lämnas till den som behöver ställa om till ett nytt arbetsområde är det enligt regeringen inte en rimlig ordning att möjligheterna till vidareutbildning begränsas på detta sätt. Det kan inte heller anses vara samhällsekonomiskt effektivt att omställ­nings­studie­stödet inte kan utnyttjas för att underlätta för individer att avsluta tidigare studier och t.ex. ta en examen. Dessutom leder enligt regeringen bestäm­melserna i praktiken till att CSN ofta behöver göra en tids­krävande utredning som kräver manuell handläggning och som inte är möjlig att automat­isera. Utred­ningarna är därtill svåra för CSN att göra likvärdiga eftersom de till stor del är beroende av vilken information den som ansöker om omställ­ningsstudiestöd lämnar till CSN.

Den studerandes årliga inkomst ska kunna bestämmas tidigare

Regeringen föreslår att den studerandes årliga inkomst som ligger till grund för beräkningen av omställningsstudiestödets storlek ska kunna bestämmas med utgångspunkt i den sökandes inkomstförhållanden vid en tidigare tid­punkt än i dag. Tidpunkten ska ändras från tidigast tre till tidigast fem månader före studiestarten, förutsatt att ansökan inkommit till CSN då.

Tidsgränsen för när ett studieuppehåll ska leda till att CSN ska begära att Försäkringskassan ska bestämma en ny årlig inkomst ska förlängas från fyra till fem månader.

I lagen om omställningsstudiestöd ska det tas in en upplysnings­bestäm­melse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om årlig inkomst i förhållande till studie­starten.

Skälen för regeringens förslag

Omställningsstudiestöd lämnas efter en inkomstbortfallsprincip, dvs. stödet ska kompensera för den inkomst av förvärvsarbete som den studerande avstår från under studietiden. Det kräver i sin tur en beräkning av storleken på den studerandes inkomst. Utformningen av reglerna för denna beräkning, och i synnerhet bestämmelserna om vilken tidpunkt som tidigast får användas för beräkning av den studerandes inkomstförhållanden, har visat sig leda till att den som ansökt om omställningsstudiestöd sällan kan få ett beslut om stöd i rimlig tid före studiestarten. Eftersom det är viktigt att de som har ansökt om stöd ska kunna få beslut i skälig tid före studiestarten behövs en förändring av reglerna om vilken tidpunkt som tidigast får användas för beräkningen. Regeringen bedömer att en förlängd tidsram för när den årliga inkomsten ska kunna beräknas bör leda till att fler studerande får besked före studie­starten. Vidare anser regeringen att tids­gränsen för hur långt ett studie­uppehåll kan vara utan att en ny årlig inkomst behöver beräknas bör förlängas för att ytterligare effektivisera omställnings­studiestödet.

Vad som anses vara studiestarten är av central betydelse i beräkningen av den årliga inkomsten. Vad som anses vara studiestarten vid bedömningen av om en person uppfyller arbetsvillkoret definieras på förordningsnivå. Regeringen menar att det finns skäl att göra det möjligt för regeringen att meddela före­skrifter om studiestarten även i förhållande till beslut om årlig inkomst.

Beräkningen av omställningsstudielånets storlek ska förenklas

Regeringen föreslår att det inte längre ska tas någon hänsyn till kollektivavtalat kompletterande studiestöd när storleken på omställningsstudielånet ska beräknas.

Skälen för regeringens förslag

Kollektivavtalat kompletterande studiestöd kan bara lämnas till arbetstagare som tillhör någon av de omställningsorganisationer som registrerats enligt lagen (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Nuvar­ande bestämmelser innebär att CSN behöver information från den studer­andes omställningsorganisation innan omställningsstudielånets storlek kan beräknas. CSN måste ha kännedom om och med vilket belopp som omställnings­organisationen kommer att lämna kompletterande studiestöd. Omställnings­organisationen måste samtidigt ha kännedom om och med vilket belopp CSN har beviljat omställningsstudiebidrag innan den kan beräkna rätten till kompletterande studiestöd. Nuvarande ordning att fastställa omställ­nings­studielånets storlek är omständlig och svår att automatisera vilket skapar längre handläggningstider för de individer som berörs. För studerande som inte tillhör en registrerad omställningsorganisation och för studerande som har årliga inkomster om högst 4,5 inkomstbasbelopp kan däremot CSN fatta beslut om omställningsstudielån direkt. Regeringen bedömer att fördelarna med en ordning där hänsyn inte tas till kompletterande studiestöd samman­taget kraftigt överväger nackdelarna med eventuell överkompensation för ett fåtal individer.

Ökade möjligheter till omställningsstudiestöd för dem som arbetar inom ett bristyrke

Regeringen föreslår att det ska förtydligas att det vid prövningen av om omställ­nings­studiestöd får lämnas för en utbildning ska bedömas om utbild­ningen tillsammans med den studerandes tidigare utbildning, kunskaper och erfaren­heter från arbetslivet kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbets­marknaden. Det ska också förtydligas att arbetsmarknadens behov av den studerandes samlade kompetens ska beaktas. 

Om en utbildning avser att ge kompetenser inom ett eller flera arbets­om­råden där den studerande inte redan arbetar eller har arbetat ska, vid bedöm­ningen av arbetsmarknadens behov, hänsyn tas endast till behoven inom det eller de nya arbetsområdena. Om utbildningen avser att ge kompetenser inom flera nya arbetsområden ska det vara tillräckligt att arbetsmarknaden inom något av dessa arbetsområden har behov av den studerandes samlade kompe­tens.

Bestämmelsen om vad CSN ska ge omställnings­organisation­erna tillfälle att yttra sig om ska ändras så att omställnings­organ­isa­tionerna får tillfälle att yttra sig över fler omständigheter. Dessutom ska följd­ändringar göras i bestämmelsen.

Skälen för regeringens förslag

Det har enligt regeringen visat sig att det kan vara svårt för personer som arbetar inom ett yrkesområde med hög efterfrågan på arbetskraft att få omställnings­studiestöd för att utbilda sig inom nya arbetsområden. Enligt gällande praxis ska nämligen efterfrågan på arbetsmarknaden inom det arbets­område som en person redan arbetar eller har arbetat inom beaktas när han eller hon ansöker om omställningsstudiestöd för att utbilda sig inom ett nytt arbetsområde. Denna prövning riskerar att skapa inlåsningseffekter för stora grupper av arbetstagare som är etablerade inom arbetsområden där det råder brist på arbetskraft.

Att vissa grupper har svårt att ställa om till ett nytt yrke har enligt regeringen en hämmande effekt på rörligheten på den bredare arbets­mark­naden. Framtidens arbetsmarknad kommer dessutom att vara än mer föränder­lig och ställa nya krav på tillgång till livslångt lärande och möjligheter till omställ­ning under hela arbetslivet för att människor ska kunna möta arbets­marknadens behov. Dessutom står Sverige inför strukturella och demografiska förändringar som ökar behovet av arbetstagare med rätt kompetens i rätt yrke. Det är därför viktigt att det finns offentliga system på plats som kan underlätta snabba spårbyten till nya arbetsområden i takt med att nya kompetens­behov uppstår. Omställningsstudiestödet bör enligt regeringen vara ett flexibelt stöd som bidrar till rörligheten på arbetsmarknaden genom att under­lätta studier i omställnings- eller kompetens­utvecklings­syfte oavsett vilket arbetsområde en studerande är verksam inom. Det bör alltså bara vara arbets­marknadens behov inom det eller de nya arbetsområdena som ska beaktas. Regeringen anser vidare att det behöver förtydligas att det som ska bedömas i en prövning avom stöd får lämnas är om utbild­ningen tillsammans med den studer­andes samlade kompetens kan antas stärka den studerandes ställning på arbets­marknaden. Detta kommer enligt regeringen inte tillräckligt tydligt till uttryck i nuvarande lagtext. Bland annat därför menar regeringen att bestäm­mel­sen om vilka uppgifter omställ­nings­organisationerna ska få tillfälle att yttra sig över ska justeras.

Det ska vara möjligt att få omställningsstudiestöd under fler veckor för att kunna ställa om vid fler tillfällen i livet

Regeringen föreslår att det ska vara möjligt att på nytt kvalificera sig för att få omställningsstudiestöd. Stödet ska få lämnas utöver 44 veckor när det har gått minst 15 år efter att den studerande har fått de första 22 veckorna med helt stöd eller motsvarande antal veckor med en del av helt stöd. Omställnings­studiestöd ska i dessa fall kunna lämnas under ytterligare högst 22 veckor till den som får helt stöd och motsvarande antal veckor till den som får en del av helt stöd. Detta innebär att en studerande som får helt stöd som mest kan få 66 veckor med omställningsstudiestöd.

Det ska i lagen om omställningsstudiestöd tas in en upplysnings­bestämm­else om att regeringen med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela före­skrifter om att omställningsstudiestöd som beviljats efter åter­kvalifi­cering och lämnas vid sjukdom, tillfällig vård av barn, närstående­vård, i samband med att ett barn under 18 år har avlidit eller vid extraordinära händelser i freds­tid, får ingå i det antal veckor som omställningsstudiestöd högst får lämnas för.

Skälen för regeringens förslag

En ökande medellivslängd medför ett behov av ett längre arbetsliv samtidigt som arbetsmarknaden utvecklas allt snabbare. Fram­tidens arbets­marknad kommer dessutom att vara än mer föränderlig och ställa nya krav på tillgång till livslångt lärande och möjligheter till omställning under hela arbetslivet för att människor ska kunna möta arbetsmarknadens behov. Det är därför enligt regeringen viktigt att det finns studie­finansierings­system på plats som gör det ekonomiskt möjligt att förverkliga dessa behov. Att kunna återkomma i studier med omställnings­studiestöd skulle enligt regeringens bedömning underlätta det livslånga lärandet och studier högre upp i åldrarna. Regeringen föreslår därför att det efter att det gått en lämplig tidsperiod på nytt ska vara möjligt att kvalificera sig för att få omställningsstudiestöd.

För den som tidigare har utnyttjat omställningsstudiestöd för att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden bör behovet av senare och ytterligare kompe­tens­utveckling eller omställning normalt vara mindre. Om möjligheten att få fler veckor är begränsad skapas också tydliga incitament för effektiva och välplanerade studier. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att det är rimligt att tiden med omställningsstudiestöd utökas med högst 50 procent, dvs. med högst 22 veckor till en studerande som får helt stöd och med motsvarande antal veckor till en studerande som får en del av helt stöd.

När det gäller frågan om hur lång tidsramen bör vara för att återkvalificera sig för fler veckor med omställningsstudiestöd behöver det göras en avväg­ning mellan behovet av att skapa tydliga incitament för väl­planerade studier och behovet av att inte bara yngre ska kunna komma i fråga för omställnings­studiestöd under ytterligare veckor. En rimlig avvägning utifrån dessa aspekter är enligt regeringen att det ska ha gått minst 15 år innan det kan bli aktuellt med omställningsstudiestöd under fler veckor. Befintliga bestäm­melser om t.ex. åldersgränser ska gälla även för den som ansöker om omställ­nings­studiestöd för ytterligare veckor.

Rättsligt stöd för behandling av personuppgifter

Regeringen bedömer att dataskyddsförordningen, studiestödsdatalagen och studie­stöds­dataförordningen samt lagen med kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen utgör tillräcklig reglering för den tillkommande person­uppgiftsbehandling som kan komma att ske hos CSN och hos andra myndig­heter och organisationer. Därtill är den befintliga regleringen i offentlig­hets- och sekretesslagen (2009:400) tillräcklig för de uppgifter som kommer att behandlas. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025.

De ändringar som innebär regelförenklingar och som syftar till snabbare hand­läggnings­tider samt de ändringar som syftar till att ge ökade möjligheter till omställningsstudiestöd för personer inom bristyrken ska tillämpas första gången i fråga om ansökningar om omställningsstudiestöd som avser studier som påbörjas den 1 juli 2025 eller senare. Äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för ansökningar om omställningsstudiestöd som avser studier som påbörjas före den 1 juli 2025. De ändringar som innebär en möjlighet att åter­kvalificera sig till fler veckor med omställningsstudiestöd ska tillämpas direkt vid ikraftträdandet.

Till följd av redan fattade beslut om ändringar i lagen om omställnings­studiestöd som träder i kraft efter den ovan föreslagna ikraftträdande­tid­punkten, nämligen den 1 oktober 2025, och som innebär att åldersgränsen för omställnings­studiebidraget höjs, ska ändringar göras även i den redan beslutade lagen som innebär att nu föreslagna ändringar förs in i den redan beslutade lagen. I samband med detta kompletteras en tillämpnings­bestämmelse till den redan beslutade lagen, som innebär att lagen tillämpas första gången i fråga om omställningsstudiestöd som lämnas för tid fr.o.m. den 1 januari 2026, med en övergångsbestämmelse som innebär att äldre bestämmelser fort­far­ande ska gälla för omställningsstudiestöd som lämnas för tid före den 1 januari 2026.

Skälen för regeringens förslag

De föreslagna ändringarna i lagen om omställningsstudiestöd syftar bl.a. till att skapa ett mer ändamålsenligt och effektivt omställningsstudiestöd så att vuxna i behov av omställning snabbare ska kunna få tillgång till stödet. Enligt regeringen är det därför viktigt att ändringarna kan komma på plats så snart som möjligt. Samtidigt är det viktigt med tillräckliga tidsramar i berednings­processen och att arbetet sker på ett rättssäkert sätt med god förankring. Regeringen anser därför att det tidigast möjliga ikraftträdandet för förslagen är den 1 januari 2025. För att underlätta CSN:s hantering av omställ­nings­studie­stödet bör förslagen träda i kraft samtidigt.

Riksdagen har beslutat om en höjd pensionsålder fr.o.m. den 1 januari 2026 (prop. 2021/22:181, bet. 2021/22:SfU25, rskr. 2021/22:331) och i samband med detta fattat beslut som innebär att åldersgränsen för omställnings­studiebidraget höjs med ett år (se 8 och 21 §§ lagen [2022:864)] om ändring i lagen [2022:856] om omställnings­studie­stöd). Dessa beslutade ändringar i lagen om omställnings­studie­stöd träder i kraft den 1 oktober 2025 och tillämpas första gången i fråga om omställ­nings­studie­stöd som lämnas för tid fr.o.m. den 1 januari 2026. De nu föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft vid en tidigare tidpunkt och därför behöver en ändring göras i lagen om ändring i lagen om omställnings­studiestöd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka vikten av att det finns goda möjligheter för enskilda att genom studier stärka sin position på arbetsmarknaden och att därmed bidra till att säkra samhällets och näringslivets kompetensförsörj­ning. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag som syftar till att skapa ett mer effektivt och ändamålsenligt omställningsstudiestöd. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag av de skäl som anförs i proposi­tionen.

Särskilda yttranden

Vi ställer oss bakom regeringens förslag i proposition 2023/24:168 Ett effektivare omställningsstudiestöd men vill i sammanhanget peka på några aspekter av det arbete som har föregått propositionen.

Regeringens implementering av omställningsstudiestödet har tyvärr brustit på flera punkter. Man har underfinansierat CSN trots tydliga bevis på behovet av mer personal. Man har också brustit i samordningen inom regeringen och av berörda myndigheter på ett sätt som gjort att CSN:s handlägg­nings­tider har blivit längre än vad de hade behövt vara. Regeringen har också brustit i konkret dialog med parterna.

De nu föreslagna regelförenklingarna är välkomna för att kunna förenkla och snabba på handläggningen och utbetalningen av stödet. De bedöms också vara i linje med intentionen med reformen. Denna lista på förändringar hade dock kunnat tas fram och hanteras snabbare om regeringen hade prioriterat detta arbete högre. Vi socialdemokrater hade liksom flera av remissinstanserna förordat ett tidigare ikraftträdande av de förändrade reglerna. Det hade gjort att fler snabbare hade kunnat få ut den ersättning som de har rätt till. Tyvärr är det nu omöjligt på grund av regeringens långsamma hantering.

 

Jag ställer mig bakom regeringens förslag i proposition 2023/24:168 Ett effektivare omställningsstudiestöd men vill i sammanhanget peka på några aspekter av det arbete som har föregått propositionen och ett antal områden som behöver utvecklas framöver för att ytterligare stärka omställnings­studie­stödet.

Omställningsstudiestödet är viktigt eftersom det möjliggör för fler yrkes­verk­samma vuxna att förbättra sin kompetens och stärka sin ställning på arbets­marknaden. Det är angeläget nu när vi befinner oss i en lågkonjunktur att CSN, en av våra viktigaste samhälleliga funktioner för omställning och för att förebygga arbetslöshet, fungerar.

Tyvärr har omställningsstudiestödet sedan det infördes dragits med problem, framför allt att söktrycket är så stort att CSN inte hinner med att handlägga ansökningarna. Jag ser med oro på att utvecklingen inte har gått i tillräckligt snabb takt för att CSN ska kunna hantera det höga söktrycket.

Det är oacceptabelt att regeringen inte har prioriterat arbetet med att hantera dessa problem högre. Det är viktigt att regeringen försäkrar sig om dels tillräcklig finansiering av handläggningen, dels kontinuerlig uppföljning av reformen för att stödet ska nå de som har behov av att stärka sin ställning på arbets­marknaden.

 

Jag ställer mig bakom regeringens förslag i proposition 2023/24:168 Ett effektivare omställningsstudiestöd men vill i sammanhanget peka på några aspekter av det arbete som har föregått propositionen och ett antal områden som behöver utvecklas framöver för att ytterligare stärka omställnings­studie­stödet.

Det är nödvändigt att genomföra åtgärder för att få bättre effekt av omställ­nings­studiestödet. Det har varit känt länge att administrationen och hanter­ingen av det nuvarande regelverket vid CSN har lett till mycket långa hand­lägg­nings­tider. Primärt har orsaken inte varit brist på resurser till CSN, utan regelverket i sig.

Centerpartiet är kritiskt till regeringens långsamma agerande, men ser nu positivt på att åtgärder kommer på plats. För att säkerställa en ökad effektivitet är det centralt att regeringen följer upp ändring­arna av regel­verket direkt efter att dessa trätt i kraft. Vidare behöver regeringen skynd­samt föreslå ytterligare åtgärder om det finns fortsatta problem med omställnings­studie­stödet.

 

Jag ställer mig bakom regeringens förslag i proposition 2023/24:168 Ett effektivare omställningsstudiestöd men vill i sammanhanget peka på några aspekter av det arbete som har föregått propositionen och ett antal områden som behöver utvecklas framöver för att ytterligare stärka omställningsstudie­stödet.

Omställningsstudiestödet är en viktig reform för det livslånga lärandet som Miljöpartiet har drivit på, särskilt utifrån att reformens fokus är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden i en tid när kunskapsutvecklingen är väldigt snabb.

Den första tiden visade att stödet var mycket efterlängtat och det välkomna­des med ett mycket högt söktryck som CSN inte hade förmåga att hantera fullt ut. Detta berodde dels på komplicerade regler, dels på bristande digitalt hand­lägg­nings­stöd.

Regeringen har med tidigare och aktuellt förslag förenklat reglerna, men för CSN återstår fortfarande att hantera det höga söktrycket parallellt med utvecklingen av handläggningen. Jag ser med oro på att utvecklingen inte går i tillräckligt snabb takt och är angelägen om att regeringen försäkrar sig om dels tillräcklig finansiering av handläggningen, dels kontinuerlig utvärdering för att stödet ska nå de som har behov av att stärka sin ställning på arbets­marknaden.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag