HC01UbU15: Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta

Utbildningsutskottets betänkande 2024/25:UbU15

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändring i högskole­lagen. Ändringen i högskolelagen som utskottet tillstyrker avser en bestämmelse om att regeringen ska få meddela föreskrifter om att en högskola får besluta att en anställning vid en högskola ska vara förenad med en anställning utanför högskolan. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

I propositionen presenterar regeringen sin forskningspolitik för åren 2025–2028. Den omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning. Politiken utgår från målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Regeringen lämnade förslag i budgetpropositionen för 2025 och redovisade bedömningar om ökade medel till forskning och innovation. I denna proposition beskrivs satsningarna närmare.

Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsyrkande om regeringens aviserade utredning om ändamålsenligheten i dagens myndighetsform för statliga lärosäten. Enligt utskottet bör en sådan utredning inte genomföras. Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motions­yrkanden om forskning och högskolan med hänvisning till framför allt regeringens uttalanden i propositionen, pågående arbete och gällande rätt.

I betänkandet finns 110 reservationer (S, SD, M, V, C, KD, MP, L) och två särskilda yttranden (SD). I en reservation (S, V, C, MP) föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om det forskningspolitiska del­målet om jämställdhet. I ett av de särskilda yttrandena förklarar företrädarna för Sverigedemokraterna i utskottet att de har ett andrahandsyrkande när det gäller frågan om akademisk frihet och forskningens frihet (punkt 45).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:60 Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta.

Cirka 110 yrkanden i följdmotioner.

Cirka 140 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Lagförslaget om förenade anställningar

Utskottets ställningstagande

Övergripande forskningsfrågor

Utskottets ställningstagande

Forskningsfinansiering och resurstilldelning

Utskottets ställningstagande

Forskningsinfrastruktur

Utskottets ställningstagande

Innovation och utveckling

Utskottets ställningstagande

Forskning om teknik m.m.

Utskottets ställningstagande

Forskning om klimat, gröna näringar m.m.

Utskottets ställningstagande

Forskning om hälsa och vård m.m.

Utskottets ställningstagande

Forskning om vissa samhällsfrågor m.m.

Utskottets ställningstagande

Djurförsök i forskningen m.m.

Utskottets ställningstagande

Lärosätesfrågor och styrning

Utskottets ställningstagande

Forskare och doktorander

Utskottets ställningstagande

Motioner som bereds förenklat

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Utredning av konsekvenser av lagförslaget, punkt 2 (C)

2. Övergripande mål, punkt 3 (C)

3. Förslag om nya delmål, punkt 4 (S, V)

4. Övrigt om delmål, punkt 5 (S)

5. Övrigt om delmål, punkt 5 (C)

6. Övrigt om delmål, punkt 5 (MP)

7. Särskilt om delmål om jämställdhet, punkt 6 (S, V, C, MP)

8. Övergripande om forskningspolitik, punkt 7 (S)

9. Övergripande om forskningspolitik, punkt 7 (C)

10. Grundforskning, punkt 8 (V, MP)

11. Kvalitet och analys, punkt 9 (SD)

12. Kvalitet och analys, punkt 9 (C)

13. EU:s forskningsmedel, punkt 10 (S, V)

14. Översyn av etikprövningssystemet, punkt 11 (SD)

15. Översyn av etikprövningssystemet, punkt 11 (MP)

16. Öppen vetenskap och säkerhet, punkt 12 (S)

17. Öppen vetenskap och säkerhet, punkt 12 (V)

18. Öppen vetenskap och säkerhet, punkt 12 (C)

19. Övergripande om forskningsfinansiering, punkt 13 (C)

20. Statliga forskningsfinansiärer, punkt 14 (S)

21. Statliga forskningsfinansiärer, punkt 14 (C)

22. Statliga forskningsfinansiärer, punkt 14 (MP)

23. Anslagens storlek, punkt 15 (S, V, MP)

24. Andel av de statliga forskningsmedlen m.m., punkt 16 (SD)

25. Andel av de statliga forskningsmedlen m.m., punkt 16 (C)

26. Andel av de statliga forskningsmedlen m.m., punkt 16 (MP)

27. Produktivitetsavdraget, punkt 17 (V, MP)

28. Förslag om ny modell för fördelning, punkt 18 (S, V)

29. Principer för fördelning m.m., punkt 19 (S)

30. Principer för fördelning m.m., punkt 19 (C)

31. Principer för fördelning m.m., punkt 19 (MP)

32. Profilområden, punkt 20 (S)

33. Profilområden, punkt 20 (MP)

34. Möjligheter att fördela medel, punkt 21 (SD)

35. Möjligheter att fördela medel, punkt 21 (V)

36. Möjligheter att fördela medel, punkt 21 (C)

37. Möjligheter att fördela medel, punkt 21 (MP)

38. Infrastruktur för registerforskning m.m., punkt 22 (C)

39. AI-relaterad forskning, punkt 23 (S)

40. AI-relaterad forskning, punkt 23 (C)

41. AI-relaterad forskning, punkt 23 (MP)

42. Polarforskningsfartyg, punkt 24 (S)

43. Polarforskningsfartyg, punkt 24 (MP)

44. Stöd till innovation, punkt 25 (S)

45. Stöd till innovation, punkt 25 (C)

46. Stöd till innovation, punkt 25 (MP)

47. Utveckling och samverkan, punkt 26 (SD)

48. Utveckling och samverkan, punkt 26 (V)

49. Forskning om vissa tekniker och näringar, punkt 27 (SD)

50. Forskning om vissa tekniker och näringar, punkt 27 (C)

51. Rymdforskning och rymdverksamhet, punkt 28 (S)

52. Rymdforskning och rymdverksamhet, punkt 28 (SD)

53. Forskning om miljö och klimat, punkt 29 (S)

54. Forskning om miljö och klimat, punkt 29 (C)

55. Forskning om miljö och klimat, punkt 29 (MP)

56. Forskning om gröna näringar, punkt 30 (S)

57. Forskning om gröna näringar, punkt 30 (C)

58. Forskning om hav och vatten, punkt 31 (SD)

59. Forskning om hav och vatten, punkt 31 (MP)

60. Forskning om återvinning m.m., punkt 32 (V)

61. Forskning om återvinning m.m., punkt 32 (C)

62. Forskning om återvinning m.m., punkt 32 (MP)

63. Klinisk forskning m.m., punkt 33 (S)

64. Klinisk forskning m.m., punkt 33 (SD)

65. Förutsättningar för forskning i vården m.m., punkt 34 (C)

66. Förutsättningar för forskning i vården m.m., punkt 34 (MP)

67. Forskning om kvinnosjukdomar m.m., punkt 35 (C)

68. Forskning om patientsäkerhet, punkt 36 (MP)

69. Forskning om brottsprevention m.m., punkt 37 (S)

70. Forskning om brottsprevention m.m., punkt 37 (V)

71. Forskning om förebyggande av våld m.m., punkt 38 (SD)

72. Forskning om förebyggande av våld m.m., punkt 38 (MP)

73. Forskning om arbetsmiljö, punkt 39 (S)

74. Praktiknära forskning, punkt 40 (C)

75. Praktiknära forskning, punkt 40 (MP)

76. Forskning om vissa särskilda områden, punkt 41 (S)

77. Forskning om vissa särskilda områden, punkt 41 (V)

78. Forskning om vissa särskilda områden, punkt 41 (MP)

79. Djurförsöksfri forskning, punkt 42 (SD)

80. Djurförsöksfri forskning, punkt 42 (MP)

81. Nationell plan för utfasning, punkt 43 (V, MP)

82. Beslut i djurförsöksetiska nämnder m.m., punkt 44 (S)

83. Beslut i djurförsöksetiska nämnder m.m., punkt 44 (MP)

84. Akademisk frihet och forskningens frihet, punkt 45 (S)

85. Akademisk frihet och forskningens frihet, punkt 45 (SD)

86. Akademisk frihet och forskningens frihet, punkt 45 (C)

87. Akademisk frihet och forskningens frihet, punkt 45 (MP)

88. Värna akademisk frihet, punkt 46 (S, V)

89. Antal universitet och högskolor m.m., punkt 47 (SD)

90. Antal universitet och högskolor m.m., punkt 47 (C)

91. Rollfördelning och profilering, punkt 48 (C)

92. Organisationsform m.m., punkt 49 (M, C, KD, L)

93. Styrelsefrågor, punkt 50 (SD)

94. Styrelsefrågor, punkt 50 (C)

95. Kvalitetssäkring, punkt 51 (SD)

96. Övergripande kompetensförsörjning m.m., punkt 52 (S)

97. Övergripande kompetensförsörjning m.m., punkt 52 (C)

98. Anställningsvillkor, punkt 53 (S)

99. Anställningsvillkor, punkt 53 (V)

100. Anställningsvillkor, punkt 53 (C)

101. Anställningsvillkor, punkt 53 (MP)

102. Anställningsformer, punkt 54 (SD)

103. Övergripande om jämställdhet, punkt 55 (S)

104. Övergripande om jämställdhet, punkt 55 (C)

105. Åtgärder för jämställdhet, punkt 56 (SD)

106. Åtgärder för jämställdhet, punkt 56 (V)

107. Åtgärder för jämställdhet, punkt 56 (C)

108. Internationella utbyten och samarbeten m.m., punkt 57 (V)

109. Internationella utbyten och samarbeten m.m., punkt 57 (C)

110. Internationella utbyten och samarbeten m.m., punkt 57 (MP)

Särskilda yttranden

1. Akademisk frihet och forskningens frihet, punkt 45 (SD)

2. Organisationsform m.m., punkt 49 (SD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

Bilaga 4
Utrikesutskottets yttrande 2024/25:UU4y

Bilaga 5
Socialutskottets yttrande 2024/25:SoU7y

Bilaga 6
Kulturutskottets yttrande 2024/25:KrU4y

Bilaga 7
Trafikutskottets yttrande 2024/25:TU6y

Bilaga 8
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MJU7y

Bilaga 9
Näringsutskottets yttrande 2024/25:NU6y

Bilaga 10
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2024/25:AU5y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas proposition 2024/25:60 Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Med anledning av proposi­tionen har fyra följdmotioner väckts med totalt 113 motionsyrkanden. Utskottet behandlar även 135 motionsyrkanden från den allmänna motions­tiden 2024/25 som behandlar frågor om forskning och högskola som anknyter till propositionen. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1. Av motions­yrkandena från allmänna motionstiden behandlas 21 yrkanden i förenklad form och dessa yrkanden listas i bilaga 3.

Yttranden över propositionen samt de motioner som väckts med anledning av denna har lämnats av utrikesutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbets­marknadsutskottet. Utskotten föreslår att utbildningsutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker aktuella motionsyrkanden. Utskottens yttranden finns i bilaga 4–10.

Utskottet har efter den senaste forskningspolitiska propositionen under 2021–2024 fått information om forskningsfrågor av ett flertal myndigheter och andra aktörer. Vidare har regeringen lämnat information samt överlagt med utskottet om aktuella forskningsfrågor inom EU-samarbetet. Inom ramen för riksdagens årliga forsknings­dag har utskottet anordnat utskottsspecifika seminarier om särskilda forskningsfrågor, bl.a. på temat AI inom utbildningen den 18 april 2024. Utskottet har även genomfört studieresor som bl.a. har omfattat forskningsfrågor.

Utskottet fick den 3 januari 2024 en skrivelse om finansieringsfrågor från företrädare för avtalsparterna för det nationella avtalet mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och forskningsinstitutet Ifous om samarbete för praktiknära forskning i samverkan (benämnt ULF-avtalet).

Utskottets överväganden disponeras i betänkandet så att det lagförslag som läggs fram i propositionen behandlas först. Därefter behandlas motions­yrkandena i en ordning som i huvudsak följer propositionens struktur.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Bakgrund

Regeringen överlämnade proposition 2024/25:1 Budgetpropositionen för 2025 till riksdagen den 19 september 2024. I propositionen föreslog regeringen att de statliga anslagen för forskning och innovation skulle öka med 1,5 miljarder kronor 2025. För 2026, 2027 och 2028 beräknades satsningarna till 2,5 miljarder kronor, 4 miljarder kronor respektive drygt 6,5 miljarder kronor. Anslagsökningarna avser universitet och högskolor, forsknings­finansiärerna Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem (Vinnova), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Rymd­styrelsen samt forskningsinstitutet Research Institutes of Sweden AB (RISE AB) och anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning.

Riksdagen fattade beslut hösten 2024 enligt regeringens förslag till anslag för 2025 (bet. 2024/25:UbU1, rskr. 2024/25:110, bet. 2024/25:NU1, rskr. 2024/24:117, bet. 2024/25:MJU1, rskr. 2024/25:119, bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2024/25:92, bet. 2024/25:FiU2, rskr. 2024/25:120).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen presenterar regeringen forskningspolitiken för åren 2025–2028. Den omfattar såväl forskning som innovation och utgår från målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2025 förslag och redovisade bedömningar om ökade medel till forskning och innovation. Anslagen för forskning och utveckling föreslogs och beräknades öka successivt från 2025 till 2028 med totalt 6,5 miljarder kronor (prop. 2024/25:1).  

I denna proposition beskrivs satsningarna närmare. Av tabell 4.1 i proposition 2024/25:60 Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta framgår fördelningen av föreslagna och beräknade medel för myndigheter (i förekommande fall bolag) inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning samt andra utgifts­områden. Av tabellen framgår även fördelningen inom anslagen på olika program och inriktningar. Satsningarna presenteras närmare i propositionen. Tabellen återges i sin helhet nedan.

Regeringen anger att utgångspunkten för satsningarna är excellens, interna­tionalisering och innovation. Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Regeringen anser att Sverige ska vara bland de främsta länderna när det gäller utgifter för forskning och utveckling (FoU) som andel av BNP. För att lyckas med detta behövs inte bara en kraftfull satsning när det gäller medel utan också en ambitionshöjning i form av en tydligare inriktning mot excellens, enligt regeringen.

Regeringen redovisar i propositionen satsningar på fri forskning av högsta kvalitet. I dessa ingår konkurrensutsatta medel till universitet och högskolor, satsningar på strategisk rekrytering inriktade på meriteringsanställningen biträdande lektor, en förstärkt satsning på excellenscenter och en större satsning på banbrytande forskning på högsta internationella nivå.

Internationella samarbeten, utbyten och sampubliceringar är ofta utgångspunkten för excellent forskning. Regeringen presenterar insatser för att främja ett starkare svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation samt framtagande av en handlingsplan inför nästa ramprogram.

Avancerad forskningsinfrastruktur är många gånger en förutsättning för forskning av högsta kvalitet. Långsiktiga satsningar på forsknings­infrastrukturer som Sci Life Lab, MAX IV och European Spallation Source ERIC (ESS) ger unika möjligheter till forskning. Likaså kan olika typer av digital forskningsinfrastruktur och annan forskningsinfrastruktur bidra till att flytta fram forskningsfronten. Regeringen aviserar därför förstärkningar till forskningsinfrastruktur.

Utvecklingen inom framväxande, banbrytande och strategiskt viktiga tekniker går snabbt och den globala konkurrensen blir allt hårdare. EU, USA och Kina har alla tagit initiativ och satsar stora resurser för att stärka sina inhemska förmågor inom teknologi. Sverige har ett mycket forsknings- och teknikintensivt näringsliv som konkurrerar på en global marknad. Därför är forskning av hög kvalitet inom teknikområden central. Regeringen anger att den nu gör kraftfulla satsningar på forskning och innovation för banbrytande och strategisk teknik.

Enligt regeringen behöver vissa samhällsutmaningar fokuserade satsningar på forskning och innovation, inklusive praktiknära forskning. Det handlar t.ex. om bioekonomi, miljö och klimat, där kunskap och innovation behövs för att genomföra den gröna omställningen på bästa sätt. Det gäller vidare hälso­området, där flera utmaningar både nationellt och globalt kräver insatser och där life science-sektorn är viktig för Sverige. Det handlar även om samhälls­områden med stora behov av praktiknära forskning och ny kunskap inom exempelvis brottslighet och socialtjänst, liksom inom skola och vård.

I propositionen redovisar regeringen även andra pågående och planerade åtgärder som regeringen anser bidrar till excellens, internationalisering och innovation. Det inkluderar insatser som ska värna den fria forskningen, minska forskares och lärares administrativa börda och ge mer tid för forskning samt insatser för stärkta karriärvägar som främjar excellens. Regeringen ser vidare mobilitet mellan högskolan och det omgivande samhället som en kvalitets­faktor.

Regeringen föreslår en ändring i högskolelagen (1992:1434) för att öka möjligheterna till förenade anställningar. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Fördelning av ökade forskningsmedel i miljoner kronor (tabell 4.1 i prop. 2024/25:60)

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringens förslag om ändring i högskolelagen

Regeringen föreslår att tillämpningsområdet för bestämmelsen i högskole­lagen om förenade anställningar vidgas så att regeringen får meddela före­skrifter om att en högskola får besluta att en anställning vid en högskola ska vara förenad med en anställning utanför högskolan. Bestämmelsen ska, till skillnad från i dag, inte innehålla några förfaranderegler för förenade anställ­ningar.

Regeringen föreslår att lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2025.

Regeringens skäl för lagförslaget

Enligt regeringen bidrar en hög grad av kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer till en stärkt kompetens­försörjning och konkurrenskraft. Det finns därför ett stort och växande behov av mobilitet mellan högskola och omgivande sektorer. Detta behov kan enligt regeringens uppfattning delvis tillgodoses genom att möjlig­heterna att förena anställningar utökas, dvs. att fler får möjlighet att kombinera sin anställning vid en högskola med en anställning i en sektor utanför hög-skolan.

Dagens reglering av förenade anställningar omfattar specialistutbildade läkare eller tandläkare eller de med en annan anställning än som läkare vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. Regeringen anser att det finns tungt vägande skäl för att bestämmelsen om förenade anställningar i högskolelagen ska gälla utan några begränsningar till vissa sektorer eller befattningar. Mobilitet mellan högskolan och andra sektorer, inte minst skolans och vårdens områden, kan enligt regeringens bedömning bidra positivt till hela högskolans forskning och utbildning då högskolan förses med kunskap och kompetens från det omgivande samhället, t.ex. i fråga om aktuella problemställningar och genom att nya perspektiv och arbetsmetoder introduceras. Mobilitet mellan högskolan och det omgivande samhället bidrar också till att föra ut kunskap och kompetens från högskolan till andra sektorer där kunskapen kan nyttiggöras. För omgivande sektorer utgör mobilitet in i högskolan en möjlighet att rekrytera de mest framstående forskarna och lärarna till sin verksamhet.

Preciseringen av vilka lärarkategorier i högskolan som omfattas av dagens bestämmelse i högskolelagen finns i högskoleförordningen (1993:100). I högskoleförord­ningen anges det att möjligheten att förena en anställning är förbehållen anställningar som professor eller lektor vid en högskola med en anställning vid en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. Regeringen menar att förenade anställningar även för andra lärarkategorier kan lägga en god grund för samverkan med andra sektorer. Regeringen avser därför att möjliggöra förenade anställningar också för andra lärarkategorier.

I högskolelagen finns bestämmelser om den ordning som gäller för anställ­ning av lärare och skyldigheten att ge sjukvårdshuvudmännen tillfälle att yttra sig i anställningsärendet. Regeringen bedömer att en sådan specifik skrivning inte kan tillämpas brett över alla sektorer och föreslår därför att bestämmelserna stryks. Regeringen menar att utformningen av den överenskommelse som måste ligga till grund för en förenad anställning ska utgå från det ansvar och den ömsesidiga respekt som åligger de båda arbetsgivarna i den förenade anställningen.

Enligt regeringen gäller, precis som för nuvarande förenade anställningar, att det är arbetsmarknadens parter som har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra villkor för anställningen genom kollektivavtal. Regeringen konstaterar att lärosätena behöver prioritera och arbeta med frågan för att den föreslagna förändringen ska ge effekt. Det är bl.a. viktigt att läro­sätena arbetar strategiskt för att främja karriärvägar vid lärosätena och förenade anställningar. Det behöver vidare göras praktiskt möjligt och attrak­tivt att förena en anställning på ett lärosäte med en anställning i en annan sektor.

I konsekvensbeskrivningen betonar regeringen att arbetsgivaransvaret behöver vara tydligt fördelat vid en förenad anställning. Det fordras också att arbetsgivarna har ingått de överenskommelser som behövs så att inte negativa konsekvenser uppstår för den anställda, t.ex. otydligheter i frågor om arbetsmiljö. Regeringen understryker att man avser att noga följa utvecklingen av förenade anställningar och vid behov överväga att vidta åtgärder.

Regeringen bedömer att det trots utmaningar torde finnas möjligheter för arbetsmarknadens parter inom fler sektorer att hitta lösningar för arbets­rättsliga och specifika villkorsfrågor som uppstår i samband med förenande anställningar. Regeringen konstaterar att den föreslagna lagändringen endast skapar en möjlighet och inte i någon del är tvingande. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att ändringarna i högskolelagen träder i kraft den 1 juli 2025.

Motionen

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 26 anser motionärerna att de konsekvenser som förslaget om en ändring i högskole­lagen kan få på de anställdas arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetsrätt bör utredas innan ändringen träder i kraft.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att en hög grad av kunskaps- och kompetensutbyte mellan enskilda forskare, lärosäten och andra samhällssektorer kan bidra till en ökad spridning av forskning, förbättrad professionsförankring i högskole­utbildningen liksom stärkt kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om att göra förenade anställ­ningar möjliga för fler och ställer sig bakom förslaget av de skäl som anförs i propositionen.

Vad gäller frågan om hur förslaget påverkar den anställdes arbetsvillkor påminner utskottet om att det är arbetsmarknadens parter som genom kollek­tivavtal har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra villkor för anställningen. Utskottet vill också framhålla att den föreslagna lag­ändringen skapar en möjlighet för förenade anställningar och inte i någon del är tvingande. I likhet med regeringen menar utskottet att det är av vikt att noga följa utvecklingen av förenade anställningar och vid behov överväga att vidta åtgärder.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2024/25:3312 (C) yrkande 26.

Propositionen

Det forskningspolitiska målet med delmål

Det gällande forskningspolitiska målet aviserades i samband med den forsk­ningspolitiska propositionen 2016. Detta mål säger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

I samband med att detta mål togs fram lyftes också tre delmål för kommande tioårsperiod:

•       Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål.

•       En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka.

•       Samverkan och samhällspåverkan ska öka.

Regeringen anger nu att en genomgång av delmålen har gjorts inför den här propositionen. Enligt regeringen ska det övergripande målet fortsatt gälla men delmålen ska förtydligas. Bakgrunden till de delvis justerade delmålen är enligt regeringen behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft och tydliggöra långsiktigt höga investeringar i forskning och utveckling (FoU) från både offentliga och privata aktörer samt att följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Regeringen pekar ut följande uppfölj­ningsbara delmål för kommande tioårsperiod:

•       Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna vad gäller utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP.

•       Svensk forskning ska hålla hög kvalitet.

•       Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer.

Forskningspolitik och forskningskvalitet

Regeringen anger att Sverige länge har haft den högsta FoU-intensiteten inom EU, mätt utifrån hur mycket som satsas på forskning och utveckling i relation till ekonomins storlek men att det inte är självklart att Sverige utan ansträngningar kommer att vara det EU-land som investerar mest i FoU. Det finns också en höjd ambitionsnivå i länder utanför EU. Regeringen pekar vidare på att Sverige länge legat väl till i mätningar av innovationsförmåga men det finns en viss tendens att Sverige riskerar att tappa i position.

Enligt regeringen är det viktigt att Sverige agerar för att öka takten inom forskning och innovation för att Sverige fortsatt ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Enligt regeringen har Sverige också en stark ställning och en stor potential för att vara drivande i forsknings- och innovationsfrågor på EU-nivå.

Regeringen anger att forskning och innovation av högsta kvalitet krävs för att skapa tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. En framtidssatsning för att stärka Sveriges position i den tilltagande globala konkurrensen och för att säkra fortsatta privata investeringar krävs och det behövs ett fortsatt tydliggörande om Sveriges ambitioner inom FoU-investeringar kombinerat med ett fokus på högsta kvalitet inom forskning och innovation, enligt regeringen.

Regeringen anger att den därför nu gör en av de största satsningarna på forskning och innovation någonsin. Som ett litet exportberoende land är forskning och innovation av stor betydelse för Sverige och svensk konkurrens­kraft. Ställningen som ledande forskningsnation bör därför fortsatt försvaras. Regeringen bedömer att de nationella investeringarna i forskning och utveckling måste öka markant under perioden och beräknar därför en ökning av investeringarna i FoU med 6,5 miljarder kronor till 2028.

Under perioden kommer regeringen att noga följa utvecklingen av de privata investeringarna i forskning och utveckling och Sveriges konkurrens­kraft, särskilt i relation till svenska exportmarknader, övriga EU-länder och våra nordiska grannländer. Staten tar sitt ansvar att behålla Sveriges position genom den största satsningen på forskning och innovation någonsin. En stor del av de statliga forskningssatsningarna är också inriktade på att direkt stärka näringslivets forskningsinsatser, t.ex. genom Vinnova. Även Vetenskaps­rådets finansiering av grundforskning av högsta kvalitet kan komma näringslivet tillgodo. Vidare avser regeringen att fortsätta förbättra skatte­villkoren som understöder företagens möjligheter att bedriva forskning och utveckling, bl.a. genom att utreda ett nytt skatteincitament på området.

Regeringen anger vidare att svensk forskning under flera år generellt har tappat i spets. Sverige står sig bra när det gäller kvantitet, antalet vetenskapliga publikationer, men inte i genomslag. Det betyder att det finns sämre förutsätt­ningar för banbrytande forskning som lägger grunden för nya genombrott.

Regeringen anger att utgångspunkten för satsningarna som presenteras i propositionen är excellens, internationalisering och innovation. Syftet är att satsningarna ska ge förutsättningar för forsknings- och innovationsmiljöer av högsta kvalitet och en hög grad av ansvarsfull internationalisering samt att forsk­ningen ska bemöta samhällsproblem och behovet av stärkt konkurrenskraft, både i dag och i framtiden. Samhällsrelevans i forskningen kan också bidra till kvalitet. Internationalisering är grundläggande för excellens och kvalitet inom både forskning och utbildning.

Enligt regeringen förpliktigar målet att vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Svenska lärosäten konkurrerar med de bästa universiteten i andra länder om de främsta studenterna, doktoranderna och forskarna. Därför måste hög kvalitet stå i fokus och den fria forskningen värnas. En tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Tanken att ökad forsknings­volym automatiskt leder till högre kvalitet behöver överges och i stället behöver satsningar i högre grad inriktas på framstående miljöer och starka forskningsområden, vilket innebär att all forskning inte ska utföras överallt. Enligt regeringen är det avgörande att våga göra prioriteringar så att Sverige kan vara ledande inom vissa strategiska områden samtidigt som den fria forskarinitierade forskningen har en fortsatt central plats.

EU:s ramprogram för forskning och innovation

Sverige har både ett lägre söktryck och en lägre beviljandegrad i hela EU:s ramprogram för forskning och innovation jämfört med såväl våra grannländer Danmark, Finland och Norge som EU i snitt. Likaså är den svenska beviljandegraden för ansökningar till Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC) lägre än EU-snittet. Regeringen anger att detta är långsamma skiftningar som har pågått under längre tid men som nu måste bemötas med full kraft för att vända trenden.

Enligt regeringen har Sverige som målsättning att öka deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och innovation. Sveriges position inför det kom­mande ramprogrammet (FP10), är att excellens ska utgöra grunden i ram­programmet. När det gäller Euratoms forsknings- och utbildningsprogram är det enligt regeringen vidare viktigt att programmet omfattar behovet av forskning och innovation för att realisera kärnkraftens betydelse för klimat­omställningen, inklusive behovet av forskning om strålsäkerhetsaspekter.

Regeringen avser att ge Forte, Formas, Energimyndigheten, Vinnova, Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen ett gemensamt uppdrag att ta fram rekommendationer till en nationell handlingsplan för att öka svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation samt i Euratoms forsknings- och utbildningsprogram.

Regeringen avser att göra en satsning för att skapa incitament som ska stärka svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation, med fokus på pelare 1 för excellent forskning (Europeiska forskningsrådet, ERC, och Marie Sklodowska-Curie Actions, MSCA). Satsningen innebär bl.a. stöd i ansökningsprocessen och delfinansiering av merkostnader för svenska forskares projektdeltagande.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning för forskning 2025 avsätts medel för ökat deltagande i ERC och MSCA.

Enligt regeringen finns det också behov att skapa incitament för att fler svenska forskare och bl.a. unga innovativa företag och offentlig sektor, ska delta i EU:s pågående ramprogram, pelare 2 och 3, liksom inom Euratoms forsknings- och utbildningsprogram. Regeringen analyserar bl.a. frågan om hur merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande. Regeringen avser också att ge den EU-samordningsfunktion som drivs av de sex statliga forsknings­finansiärerna en bredare instruktion i syfte att stärka svenska aktörers del­tagande i hela ramprogrammet.

Inom ramen för Vinnovas anslagsökning för forskning 2025 avsätts medel för denna satsning. Medlen ska fördelas mellan forskningsfinansiärerna på samma sätt som hittills.

Öppen vetenskap och säkerhet

Regeringen pekar på att öppen vetenskap, såsom öppen tillgång till publika­tioner och forskningsdata, bidrar till ökad transparens vilket främjar god forskningssed, genomslag, reproducerbarhet och validering av kunskap.

Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har redan samordningsuppdrag om öppen tillgång. Myndigheternas målbild är att omställningen till öppen tillgång till forskningsresultat inklusive vetenskapliga publikationer, konstnärliga verk och forskningsdata ska vara genomförd före 2026. För publikationer har regeringen angett att vetenskapliga publikationer som är ett resultat av forskning som finansierats med offentliga medel ska vara öppet tillgängliga med verkan från 2021. Universitet och högskolor har i uppdrag att utveckla arbetet med öppen vetenskap och bidra med underlag till Vetenskapsrådets och Kungliga bibliotekets respektive uppgifter.

Regeringen anger vidare att tillgänglighet till forskningsresultat som tas fram med offentlig finansiering bör eftersträvas. Samtidigt kan det finnas behov av att begränsa tillgängligheten till forskningshandlingar, inklusive ansökningar till statliga forskningsfinansiärer och underlag inför forsknings­samverkan, av bl.a. immaterialrättsliga skäl eller för forskning som har både civila och militära användningsområden. Det finns därför behov av utökade möjligheter till sekretess. Behovet av ett ändamålsenligt sekretesskydd har blivit alltmer angeläget, inte minst givet det säkerhetspolitiska läget. Enligt den nationella säkerhetsstrategin (skr. 2023/24:163), som är ramverket för regeringens arbete med nationell säkerhet fram till 2030, behöver Sverige stärka forsknings­säkerheten. Öppenhet och samarbete riskerar att utnyttjas av främmande makt och av andra aktörer på ett otillbörligt sätt. Regeringen anger att den avser att se över hur hanteringen av forskningshandlingar kan förbättras i detta avseende.

Regeringen anger att internationella forskningssamarbeten i många fall är avgörande för spetsforskning och innovation men också kan innebära vissa risker. I en alltmer osäker och polariserad värld finns geopolitiska utmaningar där öppenhet och samarbete riskerar att utnyttjas av främmande makt på ett otillbörligt sätt. Öppenhet bör utgöra grunden i internationellt samarbete, samtidigt som det behöver finnas en medvetenhet om behovet av att skydda nationella intressen, kunskap och teknik. Det är angeläget att säkerställa proportionellt skydd av viss forskningsverksamhet eftersom den kan utgöra en strategisk resurs när det gäller Sveriges ekonomiska välstånd och tillväxt. Svensk forskning kan också vara en strategisk resurs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv. För att inte riskera att bromsa vetenskapliga genombrott och framsteg behöver de skyddsåtgärder som vidtas vara precisa, proportionella och effektiva, enligt regeringen.

Exempel på skyddsvärd forskningsverksamhet är sådan forskning som behöver skyddas på grund av sekretess, dataskyddsreglering, immaterial­rättslig reglering eller annan specialreglering, exempelvis för känsliga personuppgifter eller företagshemligheter. Viss forskningsverksamhet vid universitet och högskolor utgör också säkerhetskänslig verksamhet som omfattas av säkerhetsskyddslagen (2018:585).

Enligt regeringen ska högre utbildning och forskning präglas av akademisk frihet, öppenhet och forskarnas möjligheter att på ett säkert och öppet sätt kunna dela forskningsresultat t.ex. med forskare i andra länder. Dessa värden ska främjas och värnas. Svenska universitets, högskolors, forsknings­finansiärers och andra aktörers arbete med ansvarsfull internationalisering har intensifierats och blivit mer aktivt under senare år. Arbetet med ansvarsfull internationa­lisering och skyddet av svensk utbildning, forskning och innovation är ett gemensamt ansvar för universitet och högskolor, forskningsfinansiärer och regeringen. Enligt regeringen är det viktigt att Sverige utvecklas i takt med omvärlden och att aktiva åtgärder vidtas av berörda aktörer. Som grund för de olika aktörernas arbete bör vägledande nationella riktlinjer införas och regeringen avser att ge någon eller några myndigheter i uppdrag att ta fram sådana riktlinjer. För att aktörerna ska få goda förutsättningar att tillämpa riktlinjerna och ta ansvar för att inter­nationella samarbeten hanteras ansvarsfullt och säkert avser regeringen att även besluta om en stödstruktur.

Kompletterande information

Etikprövning

För att få utföra viss forskning som avser människor gäller krav på god­kännande vid etikprövning enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen). Lagen reglerar vilken forskning som kräver etikprövning, hur etikprövningen ska genomföras, tillsyn över tillämpningen av lagen och straff för överträdelser av den.

 Etikgodkännande krävs för forskning som innebär ett fysiskt ingrepp på en levande eller avliden människa samt för forskning som avser studier på biologiskt material som har tagits från en levande eller avliden människa och som kan härledas till denna människa. Etikgodkännande krävs även för forskning som utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen eller som kan innebära en uppenbar risk att skada forskningspersonen. Slutligen krävs etikgodkännande för forskning som innefattar behandling av antingen s.k. känsliga personuppgifter (t.ex. uppgifter som avslöjar en persons politiska uppfattning eller hälsostatus) eller personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden.

Mot bakgrund av kritik mot etikprövningslagen beslutade Utbildnings­departementet att låta utreda undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning och regleringen av tillsyn i etikprövningslagen. Utredningen fick i uppdrag att bl.a. analysera och bedöma om all eller vissa typer av forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser, och som inte i övrigt faller under etikprövningslagens tillämpningsområde, ska undantas från kravet på etikgodkännande. Vidare fick utredningen bl.a. i uppdrag att analysera och vid behov föreslå även andra ändringar eller åtgärder som bedöms befogade för att etikprövning ska genomföras bara för sådan forskning där den verkligen behövs för att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet (U 2023:C).

Uppdraget redovisades i september 2024 i promemorian En ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor (Ds 2024:21). Utredningen lämnar ett antal förslag på undantag från krav på etikprövning samt föreslår vissa förändringar när det gäller tillsynen och det straffbara området. Det föreslås att en mängd forskning ska undantas från krav på etikgodkännande. Det handlar om forskning där forskningspersonen samtyckt till behandlingen av uppgifterna samt där personuppgifter har getts allmän spridning eller finns i allmänna handlingar och inte är sekretessreglerade. Bedömningen är att förslagen innebär betydande lättnader för forskare inom t.ex. statsvetenskap och juridik. Den forskning som inte omfattas av krav på etikgodkännande föreslås i stället hanteras internt inom forskningshuvudmannens organisation, såsom mindre riskfylld forskning som bl.a. innefattar behandling av känsliga personuppgifter och personuppgifter om lagöverträdelser. Utredningen har remissbehandlats och beredning pågår inom Regeringskansliet.

Granskning av forskning

Vid sidan om de direkta forskningsanslagen till lärosäten, finns flera möjligheter för forskare att söka forskningsfinansiering, från både de statliga och de privata svenska forskningsfinansiärerna, liksom från utländska forskningsfinansiärer. Forskningsansökningar prövas sedan i en sakkunnig­granskning.

Av förordningen (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet framgår bl.a. att myndigheten ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden och fördela medel till forskning av internationellt hög kvalitet. Vetenskapsrådet ska också utvärdera forskning och bedöma forskningen och dess vetenskapliga kvalitet och betydelse.

Motionerna

Forskningspolitiska mål

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 9 är motionärerna kritiska mot att regeringen nu tagit bort delmålet om jämställdhet till det forskningspolitiska målet. Enligt motionärerna behövs delmålet för att betona värdet av jämställdhet inom forskningen och för att över tid följa andelen män och kvinnor bland nyrekryterade professorer och lektorer. I yrkande 10 vill motionärerna att det forskningspolitiska målet även i fortsättningen ska innehålla delmål om samverkan och samhällspåverkan. Motionärerna understryker vikten av att lärosäten har förmåga att samverka med det omgivande samhället och är en levande del av samhällsdebatten.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1 avvisar motionärerna regeringens förslag till nya delmål för forsknings­politiken, med undantag för delmålet att Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer. Enligt motionärerna presenterar regeringen ingen utvärdering eller uppföljning som motiverar de föreslagna förändringarna och motionärerna ser stora risker med dessa. Avskaffandet av det tidigare tredje delmålet om samverkan riskerar enligt motionärerna att styra bort från forskningens samhällspåverkan och forskares samverkan med det omgivande samhället. Den regionala samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle som är så viktig för att bygga regional konkurrenskraft riskerar därmed att minska, enligt motionärerna. I yrkande 2 anger motionärerna att delmålen för forskningspolitiken från 2016 ska fortsätta att gälla, tillsammans med det nya delmålet om innovation. Motionärerna vill också att delmålen utvärderas under den kommande fyraårsperioden. I yrkande 3 menar motionärerna att delmålet om jämställdhet ska gälla även framöver eftersom jämställdheten inom akademin är bristande.

I kommittémotion 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 5 framförs att regeringen bör återinföra delmålet som anger att en övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka. Enligt motionärerna är det fortfarande stora problem med bristande jämställdhet inom högskolan.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1 anser motionärerna att det nuvarande övergripande forskningspolitiska målet ska gälla även i fortsättningen. I yrkande 2 framför motionärerna att ett delmål ska vara att Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och innovation och att de offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation ska överstiga EU:s mål. I yrkande 3 önskar motionärerna att ett delmål för forskningspolitiken ska vara att det ska ske en övergripande och betydande kvalitetsförstärkning av forskningen. I yrkande 4 vill motionärerna att ett delmål för forskningspolitiken ska vara att lärosätenas autonomi ska stärkas. I yrkande 5 vill motionärerna se ett delmål för forskningspolitiken att jämställdheten ska öka inom akademin. I yrkande 6 menar motionärerna att ett delmål för forskningspolitiken ska vara att samverkan ska öka, internationellt och nationellt, mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Forskningspolitik m.m.

Övergripande om forskningspolitik

I partimotion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 102 framför motionärerna att icke öronmärkt grundforskning och forskningsfinansiering är nödvändiga förutsättningar för framtida genombrott och en framgångsrik spetsforskning. Enligt motionärerna ska grundforskningen värnas.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4 anser motionärerna att det finns behov av att öka statens satsningar på forskning och utveckling samt att satsningarna bör göras tidigare än vad regeringen föreslår. I yrkande 9 menar motionärerna att möjligheterna att bedriva forsknings­anknuten högre utbildning i hela landet minskar med regeringens förslag om konkurrensutsatta basanslag. I yrkande 11 uppmärk­sammar motionä­rerna vikten av att försörja samhället med utbildning och forskning. I yrkande 20 framhåller motionärerna behovet av forskning på svenska om svenska förhållanden.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 16 framhåller motionärerna vikten av excellens och bredd i forskningen och menar att elitforskning inte ska sättas i motsättning till kvalitetssatsningar på bredden. I yrkande 17 lyfter motionärerna fram behovet av att komplettera forskningssatsningar på bredd och excellens med kompetens- och utbildnings­åtgärder för att satsningarna ska nå de mål och ambitioner som önskas. I yrkande 18 pekar motionärerna på behovet av att inkludera hela kedjan i akademin vid satsningar på spets och kompetens. Motionärerna menar att det behövs ett helhetsperspektiv och en förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan forskning och utbildning. I yrkande 30 framför motionärerna vikten av att forskning och högre utbildning med god kvalitet finns tillgänglig i hela landet.

I motion 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 13 anser motionärerna att forskningspolitiken i högre grad ska prioritera excellens och nyttiggörande. I yrkande 15 vill motionärerna se en ökning av effekt­utvärderingar inom olika forskningsprojekt.

Kvalitet och analys

I kommittémotion 2024/25:1445 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 7 anger motionärerna att lärosätena har huvudansvaret för att forskningen vilar på vetenskaplig grund m.m. och därutöver har vissa myndigheter ansvar för vissa kontroller. Enligt motionärerna borde ett särskilt råd för utvärdering av forskningens kvalitet och relevans utredas.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 15 pekar motionärerna på behovet av att införa ett system för en samlad och oberoende analys av vilka resultat och effekter statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation har. Enligt motionärerna är detta något som finns i de flesta jämförbara länder.

EU:s forskningsmedel

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 19 vill motionärerna att regeringen återkommer till riksdagen med en strategisk plan för att Sverige ska få större del av EU:s forskningsmedel. Enligt motionärerna behövs en bred analys av varför Sverige inte beviljas så stor andel av EU:s gemensamma forskningsmedel som är rimligt och förslag om hur detta kan förbättras.

Översyn av etikprövningssystemet

I partimotion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 99 framför motionärerna att när känsliga personuppgifter ska användas i studiesyfte ska detta säkerställas inom ramen för GDPR och etikprövningslagen. I yrkande 112 framför motionärerna att det nuvarande etikprövningssystemet fungerar otillfredsställande, i synnerhet inom humanistisk och samhälls­vetenskaplig forskning. Motionärerna ser därför anledning att förtydliga etikprövningen för forskning inom dessa områden. I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 30 finns ett snarlikt yrkande där motionärerna önskar se över etikprövningssystemet och förtydliga etikprövningen för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

I kommittémotion 2024/25:1445 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 9 pekar motionärerna på att etikprövningslagen och dess tillämpning har kritiserats för att viss samhällsvetenskaplig forskning av otydliga skäl bedömts ha brister i etiskt avseende. Motionärerna önskar en utredning av etik­prövningslagens inverkan på forskningsfrihet och akademisk frihet samt att regeringen vid behov vidtar nödvändiga åtgärder.

I motion 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 16 lyfter motionärerna fram behovet av att göra om etikprövningslagen så att den inte medför negativa effekter för vissa forskningsområden.

Öppen vetenskap och säkerhet

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 99 framför motionärerna att öppen vetenskap ökar både tillgänglighet av resultat och transparens. Enligt motionärerna behöver staten och forsknings­finansiärerna stödja möjligheterna till öppen vetenskap.

I kommittémotion 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. yrkande 2 önskar motionärerna att regeringen utreder möjligheten att ställa krav på att lärosätena i högre utsträckning tillgängliggör forskning digitalt. Motionärerna anser vidare att både ny och äldre forskning ska vara tillgänglig, bl.a. för att öka möjligheten att reproducera den.

I kommittémotion 2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 45 vill motionärerna att lärosätena ökar sin kunskap om hot och risker samt behov av skydd i och av den egna verksamheten. Enligt motionärerna behöver staten kunna stödja vid säkerhetsanalys av forskningsdata och prövning av anställ­ningar, t.ex. genom att inrätta en särskild statlig funktion för kunskapsstöd.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 40 framför motionärerna att öppenhet bör vara en hörnsten i forskningspolitiken men att det samtidigt bör finnas medvetenhet om behovet av att skydda nationella intressen, kunskap och säkerhet. Av detta skäl anser motionärerna att det behöver tas fram nationella riktlinjer till universitet och högskolor i sammanhanget.

Yttranden från andra utskott

Övergripande mål och delmål

Näringsutskottet understryker i sitt yttrande att det står bakom regeringen när det gäller det övergripande målet för forskningspolitiken och konstaterar att det målet ligger fast. Utskottet välkomnar att regeringen har valt att justera delmålen och vill särskilt lyfta fram delmålet att Sverige ska vara ett av världens främsta innovationsländer.

Arbetsmarknadsutskottet anger i sitt yttrande att det i sammanhanget särskilt vill lyfta fram vikten av långsiktigt och kunskapsbaserat arbete för att förebygga och bekämpa ojämställda villkor för kvinnor och män i vårt samhälle och välkomnar att regeringen i propositionen ger hög prioritet åt denna fråga. När det gäller regeringens revidering av delmålen för forskningspolitiken välkomnar utskottet den genomgång som har gjorts och att delmålen förtydligas. Utskottet vill här lyfta fram vikten av att de akademiska karriärvägarna vilar på meritokratiska grunder och välkomnar därför att Vetenskapsrådet och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått i uppdrag att analysera jämställdheten vid de svenska universiteten och högskolorna samt att UKÄ har fått i uppdrag att följa upp rekryteringsmålen för nyanställda professorer.

Analys av effekter och resultat

Näringsutskottet uppmärksammar att Vinnova och Vetenskapsrådet ska inrätta ett gemensamt programkontor för att samordna sina utlysningar för satsningen på excellenskluster för strategisk teknik och att detta programkontor ska få i uppgift att utvärdera satsningarna.

Utskottets ställningstagande

Forskningspolitiska mål och forskningspolitik

Det gällande forskningspolitiska målet anger att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Sverige ska vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, stärker näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på att regeringen anger att detta övergripande forskningspolitiska mål ska gälla även framöver. När det gäller de forskningspolitiska delmålen har regeringen delvis reviderat och förtydligat dessa och pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden. Bakgrunden till denna översyn är enligt regeringen bl.a. behovet av att ytterligare stärka Sveriges konkurrens­kraft samt att kunna följa upp svensk forskningskvalitet och innovation. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är av vikt att kunna följa upp delmålen. I förlängningen bidrar detta till en ökad möjlighet att bedöma utvecklingen i förhållande till det övergripande forskningspolitiska målet. Utskottet kan konstatera att såväl näringsutskottet som arbetsmarknads­utskottet i sina yttranden välkomnar justeringen av delmålen.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är positivt att regeringen i propositionen på flera sätt lyfter fram vikten av jämställdhet. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att detta är av stor betydelse för såväl kvaliteten i utbildningen som excellens i forskningen. I frågan om ett särskilt delmål för jämställdhet i forskningen vill utskottet påminna om att verksamheten inom högskolor och universitet har att följa den reglering som finns i bl.a. högskolelagen. Det innebär t.ex. att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet ska t.ex. enligt sin instruktion integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet och främja jämställd­het vid fördelning av forskningsmedel. Utskottet noterar också att regeringen i propositionen aviserar ett antal uppdrag till myndigheter om att följa upp jämställdheten inom högskolor och universitet, något som även arbetsmarknadsutskottet uppmärksammar och välkomnar.

Utskottet delar regeringens bedömning av vikten av att Sverige ska ha en fortsatt stark ställning inom forskning och innovation, bl.a. för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Utskottet anser att det är viktigt att Sverige ökar takten inom forskning och innovation för att Sverige ska fortsatt vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. Utskottet välkomnar att utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation och att en tydlig inriktning mot excellens och högsta kvalitet ska prägla såväl forskning som utbildning inom alla områden. Utskottet ser även positivt på att en del av de statliga forsknings­insatserna är inriktade på att direkt stödja närings­livets forskningsinsatser. Sammanfattningsvis anser utskottet att de principer som regeringen lyfter fram som utgångspunkt för de presenterade satsningarna är väl valda och ställer sig bakom regeringens bedömningar och slutsatser om inriktning och vägval för forskningspolitiken.

När det gäller frågor om bedömningar av forskningens kvalitet vill utskottet påminna om de funktioner som finns för bedömning av ansökningar om forskningsmedel och det vetenskapliga systemet för granskning av forsknings­resultat liksom myndighetsuppgifter för utvärdering av forskning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete finner utskottet ingen anledning att begära några åtgärder utifrån motionärernas yrkanden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 7, 2024/25:2292 (M) yrkandena 13 och 15, 2024/25:3217 (MP) yrkande 102, 2024/25:3309 (S) yrkandena 1–4, 9, 11 och 20, 2024/25:3310 (V) yrkande 5, 2024/25:3312 (C) yrkandena 1–6, 15–18 och 30 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 9 och 10.

EU:s forskningsmedel

När det gäller Sveriges del av EU:s forskningsmedel kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen aviserar flera åtgärder för att öka deltagandet, bl.a. ett särskilt myndighetsuppdrag om att ta fram rekommendationer till en plan för att öka svenskt deltagande i bl.a. EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vidare kommer den samordnings­funktion som drivs av de statliga forskningsfinansiärerna att få ett tydligare uppdrag att stärka svenska aktörers deltagande. Frågan om hur t.ex. merkostnader påverkar svenska aktörers deltagande ska vidare analyseras.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 19.

Etikprövning

Utskottet vill påminna om att frågan om behovet av en förändring av systemet för etikprövning nyligen har setts över. Hösten 2024 lämnade en utredning förslag om en ny lag om forskningsetiska krav på och etikprövning av forskning som avser människor. Utredningen föreslog bl.a. att viss forskning ska undantas från krav på etikgodkännande, vilket skulle innebära lättnader för forskare inom t.ex. statskunskap. Remissbehandlingen av utrednings­promemorian har avslutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av ärendet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1445 (SD) yrkande 9, 2024/25:2292 (M) yrkande 16, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 99 och 112 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 30.

Öppen vetenskap och säkerhet

Öppen vetenskap som öppen tillgång till publikationer och forskningsdata är av stor betydelse av flera skäl, inte minst för att möjliggöra replikering av forskningsresultat och på så sätt i förlängningen öka förtroendet för forskningen. Utskottet vill påminna om att Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket har uppdrag att arbeta med mål om öppen tillgång till forskningsresultat och att lärosäten ska bidra i detta arbete. Det finns samtidigt ett behov av att säkerställa sekretess i vissa fall och utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen uppmärksammar den viktiga frågan om behovet av skydd och sekretess, i olika delar av hanteringen av forsknings­verksamheten, och att Sverige behöver stärka säkerhetsarbetet. I sammanhanget vill utskottet också påminna om att arbetet med ansvarsfull internationalisering har utvecklats under senare år och att lärosätenas och forskningsfinansiärernas arbete med detta fortsätter, bl.a. i form av regeringsuppdrag att ta fram särskilda riktlinjer för hur de berörda aktörerna kan förhålla sig till internationellt samarbete och behovet av åtgärder för att stärka säkerheten inom forskningsverksamheten.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3024 (S) yrkande 99, 2024/25:3160 (C) yrkande 45, 2024/25:3310 (V) yrkande 2 och 2024/25:3312 (C) yrkande 40.

Propositionen

Inledning

Regeringen aviserar för riksdagens kännedom ett antal satsningar med inriktning på excellens såväl genom universitets och högskolors forsknings­anslag (ibland kallade basanslag) som genom satsningar till de statliga forskningsfinansiärerna. Inriktningen på excellens innebär enligt regeringen en ambitionshöjning avseende forskningskvalitet och bedöms i förlängningen bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft, välstånd och förmåga att hantera olika samhällsutmaningar.

Lärosätenas forskningsanslag

Huvuddelen av den statligt finansierade forskningen bedrivs vid universitet och högskolor. Forskningen finansieras med en blandning av direkta anslag för forskning och utbildning på forskarnivå till lärosätena och externa bidrag från offentliga och privata finansiärer. Enligt regeringen stärker de direkta anslagen lärosätenas långsiktiga förutsättningar och ger incitament inom strategiskt viktiga områden såsom anställningar och forskningsinfrastruktur. Anslagen ger en grund för att bygga upp forskningsmiljöer och forskargrupper som kan attrahera internationell kompetens och bättre konkurrera om externa forskningsmedel. Externa forskningsmedel kräver i vissa fall medfinansiering från lärosätena, det gäller t.ex. medel från EU och vissa privata finansiärer, vilket finansieras med de direkta anslagen. De direkta anslagen är enligt regeringens uppfattning även avgörande för forskning inom områden där till­gången till externa medel är låg.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2025 att ytterligare medel av­sätts fr.o.m. 2025 till universitets och högskolors anslag till forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringen menar att det är angeläget att ökade forskningsanslag, i likhet med andra satsningar på forskning, fördelas på ett sådant sätt att de bidrar till att de övergripande målen om excellens, innovation och internationalisering uppnås. Regeringen anger att den därför avser att fördela ökade medel till forskningsanslag till de områden och de lärosäten som bäst kan uppfylla målen. Den modell för kvalitetsbaserad fördelning av forskningsanslag som infördes 2009 ligger fortsatt till grund för fördelningen men justeras i några delar för att ytterligare konkurrensutsätta medlen mellan läro­sätena i syfte att premiera kvalitet i ökad utsträck­ning.

Nuvarande modell för fördelning

Ökade forskningsanslag till universitet och högskolor fördelas i huvudsak utifrån en modell med dels kvalitetsindikatorer som baseras på erhållna externa medel och bibliometrisk statistik av publikationer, dels en minimi­resurs baserad på antalet helårsstudenter, en s.k. basresurs. Som komplement till kvalitetsindikatorerna har en del av forskningsanslagen också fördelats baserat på kvalitetsbedömningar inom ramen för en modell med strategiska forsknings­områden.

De lärosäten som omfattas av modellen är de statliga lärosätena och de enskilda utbildningsanordnarna Chalmers Tekniska Högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Övriga enskilda utbildningsanordnare får endast bidrag i form av en basresurs. Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan och de konstnärliga högskolorna har fått tilldelning i särskild ordning då modellen inte ansetts tillämplig på deras verksamhet.

I den forskningspolitiska propositionen 2020 (prop. 2020/21:60) aviserades att en ny modell med s.k. profilområden för kvalitetsbaserad tilldelning skulle införas och forskningsråden fick sedan i uppdrag att i samråd med lärosätena utveckla en sådan modell. Regeringen bedömer att modellen inte i tillräcklig utsträckning svarar mot regeringens prioriteringar om konkurrensutsatta anslag för att nå ökad excellens och anger att den därför inte avser att gå vidare med detta arbete.

Ökat fokus på konkurrensutsatta forskningsanslag från 2025

Regeringen eftersträvar nu en större konkurrensutsättning av de direkta forskningsanslagen till universitet och högskolor. Den nuvarande modellen med kvalitetsindikatorer ska därför utvecklas för att kvalitet ska premieras mer än vad som gjorts i tidigare tilldelningar.

Regeringen avser att även i fortsättningen fördela medel via indikatorn för bibliometri, dvs. de artiklar som har citerats mest. En justering görs av indika­torn för externa medel så att konkurrensutsatta medel från EU får en högre vikt än i dag. Regeringen planerar att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att årligen ta fram de två indikatorerna. Utöver dessa två indikatorer avser regeringen att införa en ny indikator, strategisk rekrytering, för att ge lärosätena incitament att stärka arbetet med strategisk rekrytering och karriärvägar. Denna indikator ska premiera lärosäten som varit framgångsrika i den karriärstödssatsning som regeringen aviserar att Vetenskapsrådet ska få ansvar för, och som därmed tagit ett strategiskt ansvar för rekrytering av lovande forskare tidigt i karriären.

Kvalitetsindikatorerna användes åren 2009–2016 även för en omfördelning av en del av de befintliga resurserna mellan universitet och högskolor. Regeringen anger att den avser att åter göra en sådan omfördelning.

Regeringen anger att från 2025 kommer Handelshögskolan i Stockholm att inkluderas i modellen, vilket innebär att även Handelshögskolan kommer att få medel baserat på kvalitetsindikatorer.

Inom ramen för universitets och högskolors anslag för forskning och utbild­ning på forskarnivå avsätts medel 2028 för indikatorn strategisk rekrytering.

Inom ramen för Vetenskapsrådets beräknade anslagsökning för forskning avsätts medel 2026 för satsningen på strategisk rekrytering.

Basresursen

Sedan modellen med kvalitetsindikatorer infördes har det funnits en basresurs för att säkerställa utbildningarnas forskningsanknytning. Regeringen anser att det är fortsatt angeläget att modellen innehåller en basresurs för detta ändamål. Regeringen bedömer att den nuvarande nivån om 17 500 kronor per helårs­student för statliga universitet och högskolor är tillräcklig för att även i fortsättningen ge goda möjligheter att bedriva forskning och säkerställa forskarutbildade lärare vid alla lärosäten. Regeringen anser att den nuvarande nivån på basresursen till de mindre, enskilda utbildningsanordnarna bör höjas så att även dessa garan­teras en minsta tilldelning av forskningsmedel som motsvarar 17 500 kronor per helårsstudent.

Strategiska forskningsområden

För att Sverige skulle kunna hävda sig i den internationella konkurrensen bedömde regeringen i den forsknings­politiska propositionen 2008 (prop. 2008/09:50) att det fanns behov av en kraft­samling där svensk forskning fokuserades och specialiserades på områden där den bedömdes ha särskilda möjligheter. Mot denna bakgrund inrättades strategiska forsknings­områden. Satsningen omfattar i dag ca 1,9 miljarder kronor, medel som är öronmärkta för detta ändamål i lärosätenas forskningsanslag.

Regeringen anger att den avser att införa nya strategiska forsknings­områden som lärosätena får ansöka om i konkurrens. Medlen ska fördelas efter en utlysning och kvalitetsutvärdering utförd av Vetenskapsrådet i dialog med övriga forskningsfinansiärer. Detta innebär att delar av de ökade anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå fördelas genom sakkunniggranskning. Forskningsfinansiärerna kommer även att få i uppdrag att regelbundet utvärdera de strategiska forskningsområdena som underlag för beslut om fortsatta medel.

Regeringen avser att införa följande åtta strategiska forskningsområden:

–      hälsa, life science och artificiell intelligens

–      kvanttekniker

–      polarforskning

–      klimatrelaterad forskning

–      krisberedskap och totalförsvaret

–      praktiknära professionsforskning om brottslighet

–      excellens i skolan

–      forskning om avancerade material.

Inom ramen för universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå avsätts medel 2027 till de nya strategiska forsknings­områdena.

Utvärdering av nuvarande strategiska forskningsområden

Regeringen avser att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att, i samarbete med övriga forskningsfinansiärer, än en gång utvärdera kvaliteten på de befintliga strategiska forskningsområdena. Med en utvärdering som grund kan regeringen bedöma om den nuvarande öronmärkningen av medlen bör vara kvar och om det finns områden med bristande kvalitet där medlen i stället bör omfördelas till andra strategiska forskningsområden.

Medel till Vetenskapsrådet för konkurrensutsatt forskning av högsta kvalitet

Investeringar i forskning där forskarna själva väljer forskningsfrågor och metoder, identifierar den internationella forskningsfronten och samarbetar med andra forskare med unika kompetenser och i kompletterande forsknings­områden, har enligt regeringen hög potential att leda till att Sverige fortsatt kan vara en internationellt konkurrenskraftig kunskapsnation. Regeringen anger att den avser att genomföra två satsningar på spetsforskning som ska bidra till att attrahera toppforskare och utveckla excellenta forskningsmiljöer:

1. Fria forskningsmedel för banbrytande forskning. Målet med satsningen är att främja vetenskapligt risktagande och forskningsgenombrott på högsta internationella nivå som kan bidra till Sveriges konkurrenskraft. Satsningen förväntas av regeringen öka antalet forskningsgenombrott och locka såväl internationella toppforskare och unga talanger som inter­nationella samarbeten. Satsningen förväntas också innebära en ökad möjlighet att söka och få ytterligare medel för excellent forskning, t.ex. från EU:s ramprogram för forskning och innovation. Inom ramen för Vetenskapsrådets beräknade anslagsökning för forskning avsätts medel för satsningen från 2026.
2. Fria forskningsmedel för excellenscenter. Satsningen ska finansiera forskargrupper som arbetar inom den absoluta forskningsfronten inom olika vetenskapsområden och är en utvidgning och förstärkning av sats­ningen på excellenscenter. Satsningen är enligt regeringen långsiktig. Inom ramen för Vetenskapsrådets anslags­ökning 2025 för forskning avsätts medel för satsningen.

Ökad effektivitet och kvalitet i forskningsfinansiärernas finansiering

För att Sverige fortsatt ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer är det enligt regeringen viktigt att säkerställa att den statliga organisationen för forsknings- och innovationsfinansiering effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet, är anpassad till samhällsutveck­lingen och fungerar på ett ändamålsenligt och samordnat sätt.

En utredare har haft i uppdrag att se över den statliga organisationen för extern forsknings- och innovationsfinansiering, dvs. de myndigheter som har till uppgift att finansiera forskning eller innovation (dir. 2022:85). Utredaren lämnade sitt slutbetänkande i oktober 2023, Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen anger att den avser att innan nästa forskningspolitiska proposition återkomma i frågan om att säkerställa att de statliga forskningsfinansiärerna bidrar till en ändamålsenlig och effektiv finansiering av forskning och ett innovations­system med hög kvalitet.

Samlat ansvar för utlysning och fördelning av forskningsmedel

Utöver forskningsfinansieringen via lärosätenas forskningsanslag och den finansiering som tillhandahålls av de primära forskningsfinansiär­erna Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, Formas, Rymdstyrelsen och Energi­myndigheten finansieras forskning och innovation av ett tjugotal myndigheter som har andra huvuduppdrag. För att upprätthålla och säkra god kvalitet i forskningen avser regeringen att samla ansvaret för utlysning och fördelning av extern statlig forskningsfinansiering hos de primära forskningsfinansiär­erna. En översyn kommer därför att göras av omfattningen av denna finansiering, vilka verksamheter som bör överföras, hur utlysningar ska utformas tillsammans med berörda myndigheter och de primära forsknings­finansiärernas förutsättningar att ta över ansvaret. Att samla ansvaret för utlysningar till färre myndigheter kan enligt regeringen bl.a. underlätta för forskare och andra att hitta relevanta utlysningar.

Översyn av myndigheter som bedriver forskning

Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) inom statliga myndigheter bedrivs i dag på flera olika sätt. Enligt regeringen är det viktigt att säkerställa att den forskning som bedrivs av staten håller god kvalitet, även om denna inte finansieras och kvalitetssäkras av de statliga forskningsfinansiärerna eller av universitet och högskolor. Mot denna bakgrund avser regeringen att se över antalet myndigheter som bedriver forskning.

Ett gemensamt ansöknings- och ärendehanteringssystem

Resurseffektiva och säkra stödsystem för ansökan, uppföljning och analys av statligt finansierad forskning och innovation är enligt regeringen centrala för ett effektivt och välfungerande forsknings- och innovationssystem. Ett gemen­samt ansöknings- och ärendehanteringssystem bedöms bidra till att ansök­ningsförfarandet blir mer effektivt och transparent och därmed enklare för forskare. Det är angeläget för att forskare ska kunna lägga övervägande del av sin tid på genomförandet av forskning och utbildning. Regeringen avser därför att ge Vetenskapsrådet och Vinnova i uppdrag att, i dialog med berörda myndigheter, utreda ett gemensamt ansöknings- och ärendehanteringssystem och att, utifrån genomförda analyser, inrätta ett sådant system.

Utvärderingar av nationella forskningsprogram

Regeringen anser att en utvärdering av de nationella forskningsprogrammen bör göras efter tio år. Regeringen anger att den därför avser att ge ett uppdrag till Vetenskapsrådet, Forte och Formas att utvärdera de nationella forsknings­program som presenterades i den forskningspolitiska propositionen 2016 samt det nationella forskningsprogrammet om livsmedel som tillkom genom ett särskilt regeringsbeslut 2017. Vidare avser regeringen att ge ett uppdrag till Vetenskapsrådet, Forte och Formas att lämna förslag om hur instrumentet nationella forskningsprogram kan utvecklas för att ännu bättre svara mot identifierade samhällsutmaningar. Med utgångspunkt i finansiärernas redovis­ning avser regeringen att besluta om ett nytt uppdrag om de nationella forskningsprogrammen.

Kompletterande information

Lärosätenas anslag

För alla statliga lärosäten utom Sveriges lantbruksuniversitet beslutar riksdagen om två skilda anslag till universitet och högskolor: ett för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslagen pris- och löneomräknas årligen för att kompensera för pris­förändringar i omvärlden. I pris- och löneomräkningen ingår ett produk­tivitets- och effektivitetsavdrag som motsvarar den genomsnittliga utveckling­en för produktiviteten i den privata tjänstesektorn.

Anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ges i form av ett s.k. takbelopp, vilket anger den maximala ersättning som lärosätet kan få för genomförd utbildning. Lärosätet förfogar över användningen av anslaget, vilket innebär att lärosätet avgör hur många studenter som ska erbjudas utbildning. Den ersättning lärosätet slutligen får baseras på antalet studenter och studenternas prestationer.

Lärosätet har också ansvar för att bestämma hur anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå, även kallat forskningsanslaget eller basanslaget, ska användas och fördelas internt inom lärosätet. Om lärosätet tilldelats ansvar för strategiska forskningsområden kan medel för detta arbete ingå i anslaget. Vidare kan, som beskrivits ovan, lärosätet behöva stå för delar av ett projekts kostnader när forsknings­medel erhålls från externa forskningsfinansiärer.

Styr- och resursutredningen, som hade i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning inklusive resurstilldelning, föreslog bl.a. att varje lärosäte ska tilldelas ett samlat anslag för utbildning och forskning (SOU 2019:6). Utredaren menade att lärosätena måste ges möjlighet att använda resurserna samlat för att kunna ta ett helhetsansvar för verksam­heten och säkerställa ett nära samband mellan utbildning och forskning. Reger­ingen har inte gått vidare med utredarens förslag.

Uppdrag att utveckla och redovisa kvalitetsindikatorer

Vetenskapsrådet fick i april 2025 i uppdrag att utveckla de två kvalitets­indikatorer som ligger till grund för fördelning av delar av universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå: indikatorn för bibliometri och indikatorn för externa medel (U2025/01143). Utgångspunkten för uppdraget ska vara den beräkning av de två indikatorerna som används i dag. I uppdraget ingår att Vetenskapsrådet ska säkerställa att underliggande data för indikatorerna tillgängliggörs för att underlätta fortsatt analys av lärosäten och andra aktörer. Vetenskapsrådet ska senast den 15 maj 2025 redovisa de två indikatorerna. Därefter ska uppdraget redovisas årligen senast den 30 april 2026, 2027 och 2028.

Motionerna

Övergripande om forskningsfinansiering

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 17 anser motionärerna att forskningsfinansieringssystemet behöver ses över i syfte att stärka den fria forskningen och dess kvalitet och lyhördhet. Som ett sätt att värna universitetens kvalitet vill motionärerna i yrkande 21 premiera spetsforskning.

I motion 2024/25:839 av Serkan Köse (S) framför motionären att det bör införas regler som säkerställer att forskningsfinansieringen sker på vetenskap­liga och oberoende grunder.

I motion 2024/25:262 av Josef Fransson (SD) önskar motionären att regeringen verkar för att värna den akademiska integriteten och motverka politisering av forskning när forskningsanslag fördelas.

Statliga forskningsfinansiärer

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 8 vill motionärerna se över hur medel tilldelas Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas, Forte, Rymdstyrelsen och finansmarknadsforskning i syfte att minska den politiska detaljstyrningen.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 16 anser motionärerna att Vetenskapsrådet bör få mer fria medel att fördela till forskning av hög kvalitet, oberoende av vetenskapsområde.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 9 menar motionärerna att antalet forskningsfinansiärer behöver bli färre. Motionärerna menar att forskningsfinansieringen i och med detta skulle bli mer ändamålsenlig och effektiv och att den tid som forskare behöver lägga på att skriva projektansökningar skulle minska.

Enligt motionärerna i motion 2024/25:1103 av Helena Storckenfeldt och Gustaf Göthberg (båda M) kan det finnas skäl att överväga om ansvaret för forskningsfinansieringen inom life science ska samlas i en egen myndighet. Motionärerna vill skapa bättre villkor för den forskande life science-industrin i Sverige.

Lärosätenas forskningsanslag

Anslagens storlek och andel av de statliga forskningsmedlen m.m.

I partimotion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 103 anser motionärerna att basanslagen behöver öka.

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 3 menar motionärerna att basanslagens andel av den statliga forskningsfinansieringen behöver öka över tid. Enligt motionärerna skulle detta ge bättre förutsättningar för en friare och mer oberoende forskning. I yrkande 5 framför motionärerna att regeringen bör utarbeta ett förslag på en modell i vilken andelen forskningsmedel som lärosätena beslutar om successivt ökar i syfte att stärka den kvalitetsdrivna forskningen. Av yrkande 7 framgår att motionärerna menar att regeringen borde prioritera medel till lärosätenas basanslag i stället för till en satsning på strategisk rekrytering. I yrkande 11 föreslår motionärerna att det s.k. produktivitetsavdraget ska avvecklas då det enligt motionärerna urholkar lärosätenas resurser för högre utbildning och forskning.

I kommittémotion 2024/25:1445 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 1 vill motionärerna att regeringen överväger en omfördelning av forsknings­resurserna i kommande budgetar. Motionärerna menar bl.a. att basanslagens andel av de totala anslagen bör öka för att stärka forskningens kvalitet och lärosätenas självständighet.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 7 efterfrågar motionärerna ett nytt, långsiktigt resursfördelningssystem som i högre grad premierar de direkta anslagen till lärosätena och som skapar förutsättningar för fri och nyfiken forskning av hög kvalitet. I yrkande 12 vill motionärerna se en annan fördelning av forskningsmedlen så att en större andel går till lärosätenas basanslag i stället för till externa och politiskt styrda forskningsfinansiärer. Lärosätenas och de enskilda forskarnas inflytande över vilken forskning som ska bedrivas behöver värnas, menar motionärerna.

Modell och principer för fördelning m.m.

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 6 motsätter sig motionärerna att lärosätenas basanslag konkurrensutsätts. I yrkande 12 vill motionärerna att medlen för högskoleutbildningens forsk­ningsanknytning, den s.k. basresursen, kontinuerligt ska förstärkas för att forskningsanknytningen ska kunna stärkas.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5 avvisar motionärerna den förändrade modellen för fördelning av lärosätenas forsknings­anslag som innebär en ökad konkurrensutsättning av de till­kommande anslagen. Motionärerna menar i yrkande 6 att den föreslagna modellen kommer att minska den akademiska friheten och öka administra­tionen. I yrkande 7 framhåller motionärerna att den förändrade resursfördelnings­modellen riskerar att minska lärosätenas incitament att samverka med övriga samhället. I yrkande 8 framför motionärerna att den förändrade modellen också riskerar att minska lärosätenas möjligheter att planera och införa håll­bara anställningar för forskare då basanslagens lång­siktig­het påverkas.

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12 önskar motionärerna att lärosätenas resurser i större utsträckning ska bestämmas utifrån en samlad bedömning av kvalitet och potential. Ett likalydande yrkande förs fram i kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 8.

I motion 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 14 menar motionärerna att det bör övervägas om medel till universitet och högskolor ska fördelas strategiskt och fokuserat i en modell där excellens och nyttiggörande prioriteras och premieras.

Profilområden

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 19 anser motionärerna att en modell för en kvalitetsbaserad fördelning av forsknings­medlen bör införas där sakkunnigbedömning av s.k. profilområden ges stor tyngd.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 10 föreslår motionärerna att modellen med profilområden bör fortsätta att utvecklas. Motionärerna menar att en satsning på lärosätenas profilområden och sam­verkan med omkringliggande samhälle och näringsliv både kan öka forskning­ens kvalitet och skapa regionala tillväxtkluster.

Möjligheter att fördela medel

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 4 betonar motionärerna att det är centralt att lärosätena har ett stort inflytande över hur basanslagen ska användas. Motionärerna framhåller i yrkande 18 att lärosätena behöver ha möjlighet att fatta långsiktiga beslut om sin forskning genom att ha tillgång till långsiktig finansiering som de själva beslutar om.

I kommittémotion 2024/25:1443 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 8 framför motionärerna att regeringen bör överväga att ge de konstnärliga högskolorna ett samlat anslag för forskning och utbildning. Detta ska, enligt motionärerna, öka de konstnärliga högskolornas frihet och ansvar, underlätta lärosätenas planering och öka flexibiliteten.

I kommittémotion 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 13 vill motionärerna att regeringen går vidare med Styr- och resursut­redningens förslag om utbildning och forskning vilket bl.a. innebär ett samlat anslag för forskning och utbildning (SOU 2019:6).

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 13 anser motionärerna att lärosätenas självbestämmande behöver stärkas bl.a. när det gäller hur lärosätena väljer att fördela resurser mellan undervisning och forskning. Ett liknande yrkande förs fram i kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 14.

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 16 vill motionärerna minska kraven på medfinansiering för statliga externa forskningsmedel till högskolor och universitet och på så sätt stärka den fria forskningen. Ett liknande yrkande förs fram i kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 13.

Yttranden från andra utskott

Strategiska forskningsområden

Miljö- och jordbruksutskottet framför att det liksom regeringen anser att de strategiska forskningsområdena är viktiga för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och accelerera utvecklingen i områden som är strategiskt viktiga, inte minst för att driva på den gröna omställningen. Utskottet ser därför positivt på att satsningen fortsätter och att nya områden införs. Satsningarna inom områdena polarforskning, klimatrelaterad forskning och forskning om avancerade material är särskilt intressanta för utskottet.

Forskningsfinansiering

Näringsutskottet välkomnar att såväl RISE som Vinnova tillförs ökade medel och anser inte att det finns anledning att se över den nuvarande utformningen av hur dessa tilldelas medel.

Utskottets ställningstagande

Investeringar i forskning och innovation krävs för ökad tillväxt och välfärd samt för att attrahera och behålla nyckelkompetens i Sverige. Utskottet delar regeringens bedömning att de nationella investeringarna i forskning och utveckling måste öka markant för att stärka Sveriges position i den tilltagande globala konkurrensen och för att säkra fortsatta privata investeringar på området. Det behövs vidare ett fokus på högsta kvalitet inom forskning och innovation. Riksdagen har beslutat att tillföra de statliga anslagen för forskning och innovation betydande belopp: sammanlagt 1,5 miljarder kronor 2025 och därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till drygt 6,5 miljarder kronor 2028. När det särskilt gäller universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå har riksdagen beslutat att förstärka anslagen med 377 miljoner kronor 2025. Därefter beräknar regeringen en stegvis höjning till 1 632 miljoner kronor 2028. Utskottet påminner om att utskottet i sitt förslag till budgetbeslut för 2025 ansåg att regeringens förslag till anslag var väl avvägda. Utskottet framhåller betydelsen av att medel till forskning fördelas på grundval av en vetenskaplig bedömning av forskningen i fråga.

Enligt utskottet är det viktigt att säkerställa att den statliga organisationen för forsknings- och innovationsfinansiering effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet, är anpassad till samhällsutvecklingen och fungerar på ett ändamålsenligt och samordnat sätt. Utskottet välkomnar därför det arbete som regeringen genomför för ökad kvalitet och effektivitet i forsknings­finansiärernas finansiering, bl.a. genom att samla ansvaret för utlysning och fördelning av forskningsmedel till färre myndigheter. Utskottet noterar att regeringen också avser att innan nästa forskningspolitiska proposi­tion åter­komma i frågan om att säkerställa att de statliga forsknings­finansiärerna bidrar till en ändamålsenlig och effektiv finansiering av forskning och ett innova­tionssystem med hög kvalitet.

Utskottet framhåller att forskning där forskarna själva väljer forsknings­frågor och metoder, samarbetar med internationellt ledande forskare med kompletterande kompetenser och metoder bidrar till nya forskningsgenom­brott och att Sverige fortsatt kan vara en konkurrenskraftig kunskapsnation. Utskottet är positivt till att regeringen avser att genomföra två satsningar på spetsforskning som ska bidra till att attrahera toppforskare och utveckla excellenta forskningsmiljöer. De två satsningarna avser fria forskningsmedel för banbrytande forskning och fria forskningsmedel för excellenscenter.

Lärosätenas forskningsanslag spelar en viktig roll i att skapa förutsättningar för excellens, bl.a. genom den långsiktighet som de direkta anslagen ger. Efter­som det inte går att förutse var nästa forskningsgenombrott ska komma behövs grundforskning inom alla områden. Lärosätenas forskningsanslag ger också möjlighet att skapa miljöer där forskning och utbildning kan mötas, vilket gynnar kvaliteten i båda verksamheterna.

När det gäller frågan hur lärosätenas ökade forskningsanslag ska fördelas instämmer utskottet i regeringens bedömning att det är angeläget att ökade forsknings­anslag till lärosätena, i likhet med andra satsningar på forskning, fördelas på ett sådant sätt att de bidrar till att de övergripande målen om excellens, innova­tion och internationalisering uppnås. De lärosäten som lyckas organisera och utveckla sin verksamhet på så sätt att den mest högkvalitativa forskningen och de bästa forskningsmiljöerna växer fram bör premieras. Utskottet välkomnar att regeringen höjer basresursen till enskilda utbildningsanordnare, vilket bedöms ge goda förutsättningar att bedriva forskning och säkerställa forskar­utbildade lärare vid alla lärosäten. Vad gäller frågan om profilområden noterar utskottet att regeringen bedömer att modellen inte i tillräcklig utsträckning svarar mot regeringens prioriteringar om konkurrensutsatta anslag för att nå ökad excellens.

Utskottet framhåller att lärosätena i hög utsträckning får besluta fritt om de medel som lärosätena får för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive för forskning och utbildning på forskarnivå. Lärosätenas själv­bestämmande när det gäller hur verksamheten ska läggas upp och hur resurser ska användas är en enligt utskottet en viktig principfråga och en förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:262 (SD), 2024/25:839 (S), 2024/25:1103 (M), 2024/25:1443 (SD) yrkande 8, 2024/25:1445 (SD) yrkande 1, 2024/25:2292 (M) yrkande 14, 2024/25:3167 (C) yrkandena 12, 13, 16, 17 och 21, 2024/25:3217 (MP) yrkande 103, 2024/25:3309 (S) yrkandena 5–8, 10 och 16, 2024/25:3310 (V) yrkande 13, 2024/25:3312 (C) yrkandena 7–9 och 12–14 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 3–8, 11, 12, 18 och 19.

Propositionen

Inledning

Regeringen anger att forskningsgenombrott i stor utsträckning bygger på användning av avancerad forskningsinfrastruktur. Avancerad forsknings­infrastruktur är många gånger en förutsättning för forskning av högsta kvalitet och avgörande för möjligheten att bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning i Sverige. Begreppet forsknings­infrastruktur omfattar t.ex. forsk­ningsanläggningar, biobanker, databaser, teleskop, superdatorer, testbäddar och försöksstationer.

Enligt regeringen ger långsiktiga satsningar på forskningsinfrastrukturer som Sci Life Lab, MAX IV och European Spallation Source ERIC (ESS) unika möjligheter för forskning inom exempelvis life science-området och är en styrka för att attrahera kompetens till Sverige. Det finns också andra forskningsinfrastrukturer som behöver ha goda förutsättningar att verka, som exempelvis större forskningsanläggningar, biobanker och databaser eller infra­struktur för att bedriva experiment över lång tid inom jordbruk, skog och djurhållning.

Enligt regeringen är det viktigt att forskningsinfrastrukturerna kommer till nytta för fler och nya användare, inom både offentlig och privat sektor. Tillgängliggörande av forskningsinfrastrukturer för fler användargrupper kan ha stor inverkan på Sveriges innovationsförmåga, enligt regeringen.

Förutom att skapa förutsättningar för excellent forskning och innovation skapar forskningsinfrastrukturer nav för samverkan mellan forsknings­områden, olika sektorer och nationaliteter. Dessutom utgör de en stark attraktionskraft för nationell och internationell spetskompetens, näringslivs­etableringar och internationella samarbeten.

För att Sverige ska behålla och stärka sin position som framstående forskningsnation krävs att forskare i Sverige har god tillgång till de allra bästa forskningsinfrastrukturerna inom alla forskningsområden. Det gäller både nationell och internationell forskningsinfrastruktur. Regeringen anger att den ser ett behov av en förstärkning av resurserna till forskningsinfrastruktur.

Förstärkning av MAX IV

MAX IV är en röntgenljusanläggning för material- och livsvetenskaplig forskning och en världsledande synkrotronanläggning. Lunds universitet är värd för anläggningen. Regeringen ser ett behov av att skapa förutsättningar för långsiktig och stabil drift, upprätthållande av ett kvalitativt användarprogram samt att möjliggöra strategisk utveckling av MAX IV.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 avsätts medel för förstärkning av MAX IV.

Vetenskaplig och samhällelig nytta

Enligt regeringen finns det behov av att säkerställa systematisk uppbyggnad av kunskap och kompetens för utveckling och användning av forsknings­anläggningarna inom universitet och högskolor, näringsliv och andra sektorer. Regeringen tillför därför ytterligare resurser till Vetenskaps­rådet för att genomföra strategiska satsningar som främjar vetenskaplig och samhällelig nytta av ESS, MAX IV och internationell storskalig forsk­ningsinfrastruktur som Sverige är medlem i. Det kan exempelvis inkludera forskarskola med industridoktorander och främjande av svenskt deltagande i teknikutvecklings­projekt vid internationella forsknings­anläggningar.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning för forskning 2025 avsätts medel för insatser som främjar och möjliggör uppföljning av vetenskaplig och samhällelig nytta av ESS och MAX IV.

Förstärkning Sci Life Lab

Science for Life Laboratory, Sci Life Lab, är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper som drivs gemensamt av Kungliga Tekniska högskolan, Karo­linska institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Centret har verksamhet vid flera lärosäten i landet och erbjuder olika tekniker med tillhörande expertis som möjliggör banbrytande forskning inom en rad forskningsområden.

Regeringen anser att det är av största vikt att stödja och vidareutveckla Sci Life Lab som nationell resurs och säkerställa ett brett utbud av spets­tekniker, kompetens och förutsättningar för excellent forskning inom livs­vetenskap.

Inom ramen för ökningen 2025 av universitets och högskolors anslag till forskning och utbildning på forskarnivå avsätts medel till Kungliga Tekniska högskolans anslag för förstärkning av Sci Life Lab.

Förstärkning biobanker

Regeringen anger att tillgång till provsamlingar via biobanker gör det möjligt att studera, förstå, förebygga och behandla såväl folksjukdomar som mer ovanliga sjukdomar. Strukturerad information om lagrade prov är även central i implementeringen av precisionsmedicin. Biobank Sverige är ett nationellt samarbete där hälso- och sjukvård, högskola, näringsliv och patient­organisationer samverkar kring frågor kopplat till biobanksprover. Regeringen menar att stödet till biobanker är fundamentalt för forskarsamhället och bör fortsatta i sin nuvarande form samt förstärkas för att riktat hantera frågor kring tillgängliggörande, sekundäranvändning, sekretess m.m.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning för forskning 2025 avsätts medel för att underlätta insamling och utlämnande av biobanksprover inom Biobank Sverige.

Förstärkning nationell forskningsinfrastruktur

Vetenskapsrådet har ett övergripande nationellt ansvar för forsknings­infrastruktur, vilket inbegriper såväl åtaganden i internationella forsknings­infrastrukturer som nationell infrastruktur. Regeringen bedömer att det är av stor vikt att säkra långsiktighet i satsningar på forskningsinfrastruktur som är av strategisk betydelse för det svenska forskarsamhället.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 för forskning avsätts medel för nationell forskningsinfrastruktur.

Tillträde till Arktis

Regeringen anger att Sveriges tillgång till en forskningsisbrytare i polarområdena behöver säkras för att tillgodose både vetenskapliga och andra intressen som är viktiga på såväl kort som lång sikt för att Sverige ska bibehålla sin auktoritet som polarforskningsnation. Regeringen har därför beslutat om uppdrag att ta fram underlag inför en möjlig nyanskaffning av ett polarforskningsfartyg med syftet att regeringen ska kunna ta ställning till en sådan nyanskaffning. Regeringen bedömer att Sveriges ledande position inom polarforskning och oberoende tillträde till Arktis behöver säkras.

Digital forskningsinfrastruktur

Behoven av digital forskningsinfrastruktur, dvs. lagring, analys och storskaliga beräkningsresurser, ökar inom såväl forskningen som offentlig sektor och näringslivet. Regeringen anger att den digitala forsknings­infra­strukturen, även kallad e-infrastruktur, behöver byggas upp och finansieras inom alla områden för att möjliggöra svensk forskning och möta det ökade behovet av beräkningsresurser, lagring av data m.m.

Vetenskapsrådet har flera uppgifter kopplade till digital forsknings­infrastruktur och forskningsdata. Regeringen har även gett Vetenskapsrådet i uppdrag att lämna förslag om hur svensk e-infrastruktur för forskning kan utvecklas genom samordning och organisatorisk förändring.

Polar Connect

Initiativet Polar Connect har som mål att, med en fiberoptisk sjökabel genom Arktis, knyta samman Norden med den indopacifiska regionen och Nordamerika. Polar Connect kommer även att stärka svensk polarforskning. Regeringen anger att Sveriges ledande position inom polarforskning och oberoende tillträde till Arktis behöver säkras.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 avsätts medel för satsningen Polar Connect.

National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden

National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden (NAISS) är Sveriges nationella forskningsinfrastruktur för högprestanda­beräkningar, lagring och analys av stora datamängder. Organisationen NAISS tillhandahåller utöver hårdvara även användarstöd samt har en samordnande roll. Regeringen anger att genom att samla koordineringsansvaret inom Linköpings universitet är förhoppningen att ytterligare stärka möjligheterna till internationellt konkurrenskraftig beräkningsintensiv forskning i Sverige

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning för forskning 2025 avsätts medel för den nationella superdatorinfrastrukturen NAISS.

Det europeiska partnerskapet Euro HPC

Sverige ingår i det europeiska partnerskapet Euro HPC (European High Performance Computing). Inom Euro HPC har Sverige beviljats värdskap för en ny medelstor superdator som placeras i det nationella centrumet NAISS. Vetenskapsrådet ansvarar för det svenska medlemskapet i Euro HPC. Regeringen anger att Vetenskapsrådet får ett nationellt ansvar för samordning och finansiering av storskaliga beräknings­resurser för forskning.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 för forskning avsätts medel för deltagande i EuroHPC och svenskt värdskap för den nämnda super­datorn.

Kvantteknik

Kvanttekniken är under stark utveckling och bedöms vara en nyckelteknik som kommer att påverka utvecklingen i stora delar av samhället. Sverige deltar i flera av EU:s satsningar inom kvantteknik och har också ett samarbetsavtal med USA om kvantområdet. Regeringen anger att den har gett Vetenskaps­rådet i uppdrag att ta fram underlag på hur en nationell svensk kvantstrategi skulle kunna utformas. Enligt regeringen krävs ytterligare investeringar, tillsammans med ökad samordning och en tydlig nationell strategi.

Inom ramen för anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor görs en satsning på forskning om kvantteknik.

Satsning på Nordiska institutet för teoretisk fysik

Vid Nordiska institutet för teoretisk fysik (Nordita) bedrivs forsknings­verksamhet och nordiskt samarbete inom teoretisk fysik. Enligt regeringen är det viktigt att säkerställa en långsiktig finansiering av verksamheten.

Inom ramen för ökningen av universitets och högskolors anslag till forskning och utbildning på forskarnivå 2025 avsätts medel till Stockholms universitets anslag för forskning och utbildning på forskarnivå för finansiering av Nordita.

Artificiell intelligens inom forskning

Regeringen avser att ge ett samordningsuppdrag till Vetenskapsrådet för att underlätta och dra nytta av AI i forskningen, identifiera hinder och möjligheter samt verka för transparent och ansvarsfull AI-utveckling inom forskningen. I uppdraget ska även internationell omvärldsbevakning ingå samt inter­nationella samarbeten.

Kungliga biblioteket är en nationell forskningsinfrastruktur och Sveriges nationalbibliotek. Regeringen ser behov av att ytterligare bl.a. analysera möjligheter och utmaningar med Kungliga bibliotekets arbete med AI-modeller för forskning samt hur verksamheten kan bidra till att möta behov av AI i offentlig sektor.

Motionerna

Infrastruktur för registerforskning m.m.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 24 anger motionärerna att de i stort delar regeringens syn på satsningar på forsknings­infrastruktur. I yrkande 25 efterfrågar motionärerna en satsning för att etablera en nationell infrastruktur för anonymiserad spårbar registerforskning som i dag finns i Sveriges grannländer. Enligt motionärerna har Sverige en stark tradition med registerstudier men har i dag tappat sin världsledande position.

AI-relaterad forskning

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 27 understryker motionärerna behovet av forskning om AI:s samhälleliga och mänskliga följdverkningar samt klimatkonsekvenser av AI. Motionärerna anser därför att dessa perspektiv måste ingå i uppdrag om samordning av AI-forskning till exempelvis Vetenskapsrådet.

I kommittémotion 2024/25:3309 yrkande 14 av Åsa Westlund m.fl. (S) efterfrågar motionärerna en svensk AI-satsning med särskilt fokus på hur artificiell intelligens kan tillämpas både för att stärka produktiviteten i näringslivet och för att förbättra och effektivisera välfärden.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 38 önskar motionärerna ett institut för AI-säkerhet med uppgift att bedriva och främja forskning om säkerhetsrisker kopplat till AI. I yrkande 39 vill motionärerna att det inrättas en nationell strategi för High Performance Computing i Sverige. Motionärerna menar att det är positivt att Sverige är en del av europeiska partnerskapet Euro HPC och att Sverige får sin första superdator som placeras på Linköpings universitet. Enligt motionärerna är det av stor vikt att regeringen arbetar vidare för att etableringen ska bli så framgångsrik som möjligt. Ett likalydande yrkande lämnas i kommittémotion 2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 17.

Polarforskningsfartyg

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 20 anser motionärerna att det behövs ett beslut i närtid om ett nytt forskningsfartyg som ersätter isbrytaren Oden. Enligt motionärerna behöver regeringen öka takten och prioritera förberedelserna för ett nytt polarforskningsfartyg.

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 103 understryker motionärerna betydelsen av polarforskning för klimat och säkerhet samt betydelsen av ett nytt polarforskningsfartyg.

Yttranden från andra utskott

AI-forskning och tillämpning m.m.

Trafikutskottet anger att det delar regeringens bedömning att teknik­utvecklingen sker i en accelererande takt och att nya genombrott inom t.ex. AI snabbt förändrar spelreglerna för bl.a. näringslivet. Utskottet välkomnar därför att regeringen vill göra satsningar på banbrytande teknik och välkomnar särskilt att regeringen avser att lyfta fram AI som ett prioriterat teknikområde för insatser fr.o.m. 2025. Utskottet är vidare mycket positivt till det arbete med AI som bedrivs på nationell nivå, t.ex. tillsättandet av AI-kommissionen. Trafikutskottet framhåller att AI är en del av samhällets digitalisering och har potential att bidra med betydande nytta inom flera områden, något som utskottet har uppmärksammat bl.a. vid ett offentligt sammanträde.

När det gäller frågan om ett institut för AI-säkerhet konstaterar trafikutskottet att den särskilda AI-kommissionen har belyst denna fråga. Utskottet vill betona att det är medvetet om riskerna med utvecklingen och användningen av AI och ser därför fram emot den fortsatta beredningen av AI-kommissionens färdplan. Trafikutskottet konstaterar vidare att Sverige deltar i det europeiska samarbetet för beräkningsresurser, Euro HPC, och välkomnar att regeringen har avsatt medel för deltagandet i det europeiska partnerskapet och för den superdator som Sverige har beviljats värdskap för.

Näringsutskottet framför att ett flertal av de satsningar som regeringen tar upp i propositionen direkt eller indirekt rör bl.a. AI. Utskottet påminner även om det som regeringen anger om att lyfta fram AI som ett prioriterat teknikområde för insatser genom både Vinnova och Vetenskapsrådet med start 2025.

Polarforskning

Trafikutskottet delar regeringens bedömning när det gäller betydelsen av Sjöfartsverkets isbrytare Oden för polarforskningen och vill liksom regeringen betona vikten av en fortsatt tillgång till tunga isbrytare och en vidmakthållen isbrytarförmåga. Utskottet välkomnar att det pågår arbete inom Regerings­kansliet med att ta fram underlag inför en möjlig nyanskaffning av ett polar­forskningsfartyg.

Kompletterande information

Riksdagen beslutade i november 2024 i enlighet med regeringens förslag om en långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser. Databaser har stor betydelse för forskningen vid universitet och högskolor som underlag till olika forskningsprojekt. Syftet med det nya regelverket är att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning samtidigt som de registrerades personliga integritet skyddas. De nya reglerna började gälla den 1 januari 2025 (prop. 2024/25:19, bet. 2024/25:UbU6, rskr. 2024/25:48).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka vikten av en avancerad forskningsinfrastruktur för att möjliggöra forskning av högsta kvalitet och kan också konstatera att Sverige i dag har flera stora infrastrukturprojekt som håller mycket hög kvalitet internationellt sett. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att det är viktigt att forskningsinfrastrukturer är tillgängliga för fler användar­grupper, inte minst för att skapa förutsättningar för ökad innovationsförmåga. Utskottet vill också påminna om att forskningsinfrastrukturer utgör en attraktionskraft för spetskompetens och samarbeten.

I frågan om registerforskning vill utskottet framhålla att Sverige över tid har utvecklat flera register som ger stora möjligheter till värdefull forskning, inte minst medicinsk sådan. Riksdagen har också fattat beslut om en förtydligad reglering av s.k. forskningsdatabaser. Utskottet vill vidare uppmärksamma att Vetenskapsrådet har flera uppgifter kopplade till digital forsknings­infrastruktur och forskningsdata.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att AI ger en stor potential att påverka hela forskningsprocessen och att det också synliggör frågor om bl.a. sekretess och upphovsrätt. Användningen av AI inom forskningen behöver också vara i linje med vetenskaplig kvalitet, öppenhet och säkerhet, enligt utskottet. Utskottet kan också notera att regeringen framför att det finns behov av nationell samordning och vägledning för att säkerställa en transparent och ansvarsfull AI-utveckling och för att underlätta och dra nytta av användningen av AI inom forskningen. Regeringen aviserar därför ett samordnings­uppdrag till Vetenskapsrådet för att bl.a. underlätta och dra nytta av AI i forskningen och identifiera hinder och möjligheter.

Vetenskapsrådet ansvarar för det svenska medlemskapet i det europeiska partnerskapet Euro HPC. Utskottet konstaterar att regeringen anger att forskare och näringslivet ska ha goda möjligheter att ta del av datorresurser, spetskompetens och tjänster inom Euro HPC-samarbetet och att det finns medel avsatta för det svenska deltagandet i Euro HPC och det svenska värdskapet för superdatorn Arrhenius inom ramen för detta deltagande.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är av stor vikt att Sverige kan behålla sin ställning inom polarforskningen och att det finns behov av att säkra Sveriges tillgång till en forskningsisbrytare i polarområdena. Liksom trafikutskottet välkomnar utskottet att arbete pågår inom Regeringskansliet med att ta fram underlag inför en möjlig nyanskaffning av ett polarforsknings­fartyg och att också Polarforskningssekretariatet har ett uppdrag i frågan.

Mot ovanstående bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:2952 (C) yrkande 17, 2024/25:3024 (S) yrkande 103, 2024/25:3309 (S) yrkande 14, 2024/25:3312 (C) yrkandena 24–25, 38 och 39 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 20 och 27.

Propositionen

Inledning

Regeringen anger att innovation handlar om nya eller bättre lösningar som skapar värde för samhälle, företag och individer. Innovation spelar en central roll för att hantera globala utmaningar som klimatförändringar, hälsokriser och social ojämlikhet och är en drivkraft för ekonomisk tillväxt och konkurrens­kraft. Såväl naturvetenskaplig och teknisk som samhälls­vetenskaplig och humanistisk forskning kan ligga till grund för lösningarna. Enligt regeringen kan innovation leda till betydelsefulla förändringar som transformerar sam­hället och samhällsekonomin. Innovation ändrar, effektiviserar och påverkar befintliga ekonomiska, miljömässiga och sociala villkor och driver på strukturomvandling och samhällsutveckling.

Enligt regeringen sker innovation i processer där kunskap nyttiggörs för att lösa problem och där kunskapen utvecklas successivt i samarbete mellan olika aktörer. Ett väl utvecklat innovationssystem innefattar ett nära samarbete mellan lärosäten, forskningsinfrastrukturer, forsknings- och innovations­finansiärer, näringsliv, riskkapital, inkubatorer (vilka arbetar med att stödja innovatörer och företag i tidiga skeden och att få företagen att växa), science parks (mötesplatser och plattformar för större innovations- och utvecklings­projekt), forskningsinstitut och övrig offentlig sektor. Även offent­lig upphandling är ett viktigt verktyg för att främja innovation. Genom samarbete kan lärosätena, övrig offentlig sektor, näringslivet och civilsamhället dela kunskap och resurser, vilket bidrar till nya tekniska framsteg och innovationer. Även regioner har en viktig roll i innovations­systemet med en stark koppling till bl.a. näringslivets behov.

Med ett större fokus på att bygga framstående forsknings- och innovations­miljöer kring svensk forsknings styrkeområden kan lärosäten och näringsliv konkurrera med världens främsta vetenskaps- och innovations­miljöer och locka hit den främsta kompetensen, enligt regeringen. Regeringen framför vidare att universitet och högskolor utgör en central del av innovations­systemet och har en viktig funktion i att nyttiggöra forskningsbaserad kunskap. Utformningen av det innovationsstöd som erbjuds vid lärosätena är en viktig faktor som påverkar i vilken grad innovationssystemet är framgångsrikt.

Med begreppet innovationssystem avser regeringen de kombinationer av aktörer och funktioner i samhället som skapar förutsättningar för att nya lösningar implementeras. Regeringen anger vidare att inte alla offentliga insatser för att främja innovation omfattas i denna proposition utan bedöm­ningarna är främst inriktade på innovation som grundar sig på forskning.

Universitets och högskolors roll i innovationssystemet

Regeringen ser ett behov av att stärka universitets och högskolors innovationsförmåga i mycket tidiga och forskningsnära skeden för att få utväxling i form av innovationer och nyttiggörande. Universitets och hög­skolors del i systemet består bl.a. av innovationskontor och holdingbolag, men innovationsstöd kan också finnas organiserat inom andra delar av läro­sätenas verksamhet.

Vinnova har redan i dag möjlighet att tillhandahålla s.k. verifieringsmedel till forskare, studenter och anställda vid lärosäten och forskningsinstitut som önskar verifiera sina idéer eller forskningsresultat. Regeringen ger Vinnova utökade medel för verifiering av forskningsresultat, i syfte att mer forskning ska kunna kommersialiseras vid rätt tidpunkt. Satsningen innebär en permanent höjning av anslaget för detta ändamål.

Inom ramen för Vinnovas anslagsökning 2025 avsätts medel för att verifiera forskningsresultat med stor potential för kommersialisering och nyttiggörande.

Regeringen anger vidare att det behövs en förstärkning av lärosätenas innovationsstödjande funktioner. Inom ramen för anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor 2025 avsätts medel för innovations­stödjande åtgärder vid lärosätena.

Ingen av de konstnärliga högskolorna har i dag särskilda medel från staten för att bedriva verksamhet i form av ett innovationskontor. Regeringen anger att ett gemensamt innovationskontor för de kulturella och kreativa branscherna därför bör inrättas vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Kontoret kan erbjuda stöd till studenter, forskare och andra anställda vid Konstfack, Kungliga Konsthögskolan, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm samt Stockholms konstnärliga högskola. Innovationskontoren vid Göteborgs universitet, Umeå universitet och Lunds universitet får särskilda medel för att stödja de konstnärliga fakulteterna vid sina lärosäten.

I samband med inrättandet av det nya innovationskontoret kommer regeringen att se över fördelningen av medel för alla innovationskontor som i dag tilldelas särskilda medel. Regeringen avser också att genomföra en ändamålsenlig utvärdering av innovationskontorens verksamhet.

Inom ramen för anslagsökningen 2025 av anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor avsätts medel för att inrätta ett innovations­kontor för kulturella och kreativa branscher.

Immateriella tillgångar

Enligt regeringen är det av vikt att det finns processer på plats vid universitet och högskolor för att hantera immateriella tillgångar i alla faser av deras livscykel för att säkra deras skydd och kommersiella värde. Det är särskilt viktigt att doktorander och forskare, men även studenter, har en grundläggande förståelse för och kunskap om hur man skyddar, förvaltar och använder immateriella tillgångar, för att stärka förmågan till nyttiggörande och kommer­sialisering av forskning. Regeringen avser att återkomma i frågan om hur lärosätena bör redovisa sitt arbete med hantering av immateriella tillgångar.

Test- och demonstrationsmiljöer

Regeringen anger att tillgången till relevanta test- och demonstrationsmiljöer (test och demo) är en central funktion i ett välfungerande och internationellt konkurrenskraftigt innovationssystem.

Regeringen anger att Vinnova tillförs medel för vidareutveckling och investeringar i test och demo samt för att stimulera nyetableringar av test och demo både i privat och i offentlig regi. Medlen ska även användas för att stimulera en bredare användning av och tillgång till testbäddsmiljöer i hela landet, i EU och internationellt samt för att stimulera och driva utvecklingen av test och demo i offentliga miljöer. Medlen ska även kunna användas för att finansiera nyttiggörande av forskningsinfrastruktur.

Inom ramen för Vinnovas anslagsökning för forskning och utveckling 2025 avsätts medel för satsningen på test- och demonstrationsmiljöer.

Höjda anslag till RISE

RISE är ett statligt ägt bolag med uppdrag att bl.a. stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse samt främja offentlig sektors förnyelse och förmåga att bidra till lösningar på samhällets utmaningar tillsammans med näringslivet. RISE bedriver behovsmotiverad forskning inom de flesta större branscher och driver också avancerade test- och demonstrationsmiljöer. Regeringen anger att RISE tillförs ökade medel för att möta näringslivets och det övriga samhällets ökande behov av RISE:s tjänster, inte minst inom totalförsvaret.

Inom ramen för ökningen av anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel (utg.omr. 24) 2025 avsätts medel för att bidra till ökad struktur­omvandling och förnyelse.

Kompletterande information

Lärarundantaget

I lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar regleras i vilken utsträckning arbetsgivaren kan ha rätt att överta rätten till arbetstagares patenterbara uppfinningar. I 1 § anges att lärare vid universitet, högskolor eller andra inrättningar som tillhör undervisningsrätten inte anses som arbetstagare enligt denna lag. En viss genomgång av utvecklingen och praxis av använd­ningen av det som kommit att benämnas lärarundantaget ges i betänkande Innovation som drivkraft – från forskning till nytta (SOU 2020:59) av Utred­ningen om ett effektivare innovationsstöd vid universitet och högskolor. Enligt utredningen används begreppet i praktiken som en sammanfattande benämning på de högskoleanställda lärarnas rätt till resultat de i vid mening är upphovsmän till i sin anställning, något som enligt utredningens mening saknar tydligt rättslig avgränsning. Det medför i sin tur betydande osäkerhet när det gäller villkoren för kommersiellt nyttjande av forskningsresultat med sitt upphov vid svenska högskolor, enligt utredningen. Utredningen anger att den i sitt arbete har valt att utgå från att lärarundantaget har ett bredare tillämp­ningsområde än i den nämnda lagen men utan att ta ställning till en exakt definition av vilka rättigheter lärarundantaget i sig omfattar. Utredningen valde att inte analysera eller lämna förslag om det s.k. lärarundantaget.

Motionerna

Stöd till innovation

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 26 efterfrågar motionärerna en ökad satsning till Vinnova för hållbar innovation.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 22 vill motionärerna att regeringen arbetar fram en nationell innovationsstrategi för att stärka svensk konkurrenskraft, skapa nya jobb i hela landet och påskynda den gröna och digitala omställningen. I yrkande 23 förespråkar motionärerna att det skapas fler strategiska inno­vationsprogram, med en tydlig koppling till samhällsrelevanta mål och med utgångspunkt i Agenda 2023. Enligt motionärerna är de strategiska innovationsprogrammen som redan finns en viktig del av Sveriges innovationssystem, men de måste få en tydligare roll och tillföras mer resurser.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 34 lyfter motionärerna fram vikten av ett stärkt företags- och forskningsklimat samt i yrkande 35 vikten av attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer. Motionärerna menar bl.a. att bandet mellan forskning och näringsliv är grundläggande för att nya innovationer ska kunna kommersialiseras och nå marknaden. Motionärerna vill säkerställa att det finns ett stödsystem som kan ta hand om fler idéer och forskningsresultat och att det finansiella stödet ges i samverkan mellan lärosäten, regioner och nationella myndigheter.

I motion 2024/25:3201 av Staffan Eklöf (SD) anser motionären att en översyn bör göras av Sveriges strukturer för stöd av svenska aktörer i syfte att öka möjligheten att ta till vara den ekonomiska potentialen från forskning och innovationer.

I motion 2024/25:1494 av Gustaf Göthberg och Helena Storckenfeldt (båda M) yrkande 2 uppmärksammar motionärerna behovet av resurser till de läro­sätes­anknutna holdingbolagen så att de får konkurrenskraftiga och för­bättrade möjligheter att kommersialisera forskningsbaserade innovationer.

Utveckling och samverkan

I kommittémotion 2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 efterfrågar motionärerna en minskad byråkrati och en förenkling av processerna för offentlig-privata forskningssamarbeten. På så sätt kan tempot och effektiviteten i forsknings- och utvecklingsprojekt ökas avsevärt, enligt motionärerna.

I kommittémotion 2024/25:1452 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 önskar motionärerna att samverkan främjas mellan akademiska institutioner, forskningsinstitut och näringslivet. Erfarenheter visar att sam­arbete driver fram teknologiska genombrott och skapar ekosystem där innovation blomstrar, enligt motionärerna. I yrkande 3 vill motionärerna att en adaptiv reglerings­miljö för life science-sektorn utvecklas. Enligt motionärerna bör en mer dynamisk regleringsprocess införas, som kan anpassa sig efter nya vetenskapliga rön och teknologiska framsteg utan onödiga fördröjningar i godkännandeprocesser.

I kommittémotion 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 1 anser motionärerna att lärarundantagets utformning och roll bör utredas. Motionärerna ser lärarundantaget som ett potentiellt hinder för nyttig­görandet av forskning och menar att en reform av detta skulle kunna underlätta för samhällsnyttiga innovationer.

I motion 2024/25:1494 Gustaf Göthberg och Helena Storckenfeldt (båda M) yrkande 3 menar motionärerna att det svenska lärarundantaget behöver ses över och anpassas till nu rådande förutsättningar för att därmed bidra till att stärka forskningsbaserade innovationer i kommersialiserings­processen.

I motion 2024/25:2020 av Susanne Nordström m.fl. (M) vill motionärerna att det utreds hur kunskapscenter inom utbildning och akademisk forskning, uppbyggda under stora privata forskningsprogramssatsningar, kan behållas och vidareutvecklas efter att den privata finansieringen avslutats.

Yttranden från andra utskott

Innovationskontor

Kulturutskottet välkomnar att regeringen avser att inrätta ett gemensamt innovationskontor för de kulturella och kreativa branscherna med uppgift att bl.a. underlätta samarbetet mellan konstnärliga högskolor och andra aktörer i olika delar av landet. Enligt utskottet betyder de konstnärliga och kreativa branscherna alltmer för Sveriges ekonomiska utveckling och möjligheterna att åstadkomma attraktiva livsmiljöer och en hållbar samhällsutveckling. Utskottet välkomnar vidare att regeringen betonar att innovationskontoren vid universitet och högskolor ska säkerställa att det finns processer på plats för att stödja forskare och studenter i immaterialrättsfrågor och entreprenörskap.

Innovationsmiljöer

Näringsutskottet vill i fråga om åtgärder för att främja företagsklimat och innovationsmiljöer påminna om de insatser som regeringen tar upp i propositionen och som rör kommersialisering, inkubatorer samt test- och demonstrationsmiljöer. Det gäller exempelvis utökade medel till Vinnova för verifiering av forskningsresultat och ett innovationskontor för de kulturella och kreativa branscherna. Utskottet framhåller även att forskningsinstituten spelar en viktig roll i innovationssystemet genom att vara en brygga mellan näringslivet och lärosäten.

Innovationsstrategi m.m.

Näringsutskottet framför att det under denna valperiod har behandlat och kommer att behandla motionsyrkanden som på olika sätt handlar om att främja innovation, t.ex. att ta fram en innovationsstrategi. Utskottet anger vidare att det behandlade frågan om ökade medel till Vinnova för hållbar innovation i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2025.

 

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att innovation spelar en central roll för att hantera globala utmaningar som klimatförändringar, hälsokriser och social ojämlikhet och är en drivkraft för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Ett effektivt nyttiggörande av forskning är centralt för att stärka Sverige som ett ledande innovationsland, utveckla offentlig verksamhet och bidra till näringslivets konkurrenskraft. Utskottet vill vidare uppmärksamma att bedömningarna i den aktuella propositionen främst är inriktade på innovation som grundar sig på forskning och inte alla offentliga insatser för att främja innovation. Universitet och högskolor utgör en central del av innovations­systemet och har en viktig funktion i att nyttiggöra forskningsbaserad kunskap, t.ex. via innovations­kontor och holdingbolag. Regeringen ser ett behov av att förstärka flera delar av innovationsstödet vid universitet och högskolor, något som utskottet välkomnar.

Utskottet instämmer vidare i regeringens bedömning att universitets och högskolors förmåga att skydda, förvalta och använda immateriella tillgångar är avgörande för att påskynda nyttiggörandet av innovativa lösningar, vilket kräver en förståelse och kunskap hos doktorander och forskare om hur man skyddar och förvaltar sådana. Enligt utskottet är test- och demonstrations­anläggningar viktiga bl.a. för möjligheter till samverkan mellan olika aktörer och tidiga test av forskningsresultat. Tiden från forskning till nyttiggörande kan också minskas avsevärt. Utskottet välkomnar att medel avsätts inom Vinnova för en satsning på test- och demonstrationsmiljöer.

Utskottet kan konstatera att frågan om det s.k. lärarundantaget belystes i utredningen om ett effektivare innovationsstöd men att utredningen inte genomförde någon fördjupad analys eller lämnade några förslag i frågan.

När det gäller övergripande yrkanden om åtgärder för att främja företagsklimat och innovationsmiljöer konstaterar utskottet i likhet med närings­utskottet att regeringen i propositionen tar upp ett flertal insatser som rör kommersialisering, inkubatorer samt test- och demonstrationsmiljöer. Näringsutskottet framhåller även att forskningsinstituten spelar en viktig roll i innovationssystemet och vidare att utskottet under denna valperiod också har och kommer att behandla frågor om att främja innovation.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1451 (SD) yrkande 1, 2024/25:1452 (SD) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1494 (M) yrkandena 2 och 3, 2024/25:2020 (M), 2024/25:3201 (SD), 2024/25:3309 (S) yrkandena 22 och 23, 2024/25:3310 (V) yrkande 1, 2024/25:3312 (C) yrkandena 34 och 35 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 26.

Propositionen

Inledning

Regeringen pekar på att utvecklingen inom framväxande, banbrytande och strategiskt viktiga tekniker går snabbt. Självkörande bilar, robotar som utför avancerade uppgifter, analyser av omfattande mängder bilder, text eller annan information som sedan kan tillgängliggöras i intelligenta beslutsstöd, exempelvis när en diagnos ska ställas i vården, är bara några exempel på möjligheter som kommer genom AI.

Enligt regeringen har Europa förlorat i position gentemot Kina och USA när det gäller forskning kring och utveckling av framväxande tekniker. Regeringen är av uppfattningen att den svenska forskningen kring fram­växande tekniker behöver expandera ytterligare. Utan omfattande och hög­kvalitativ egen forskning och innovation kommer Sverige inte att kunna nyttja de landvinningar som görs på andra håll. Om inte Sverige är en tongivande och trovärdig aktör kommer inte svenska och andra europeiska intressenter att kunna påverka val av standarder och andra lösningar inom teknikutvecklingen. Det finns också nationella säkerhetsintressen att bevaka, enligt regeringen.

Regeringen anger även att den tekniska utvecklingen också är relevant för andra vetenskapliga discipliner än de tekniska. Teknikutvecklingen rymmer humanistiska, sam­hällsvetenskapliga, etiska och juridiska aspekter som också bör bli föremål för akademisk genomlysning och tvärvetenskapliga sam­arbeten. Enligt regeringen får även gamla indelningar av olika forsknings­områden allt mindre betydelse, gränserna mellan grund­forskning och tillämpad forskning blir allt svårare att dra och gränsen mellan civil och militär forskning omprövas allt oftare när forskning och forskningens resultat kan ha dubbla användningsområden, s.k. dual use.

Excellenskluster för banbrytande teknik

Regeringen anger att excellenskluster innebär att resurser koncentreras och att forskare från olika lärosäten mobiliseras för att ge goda förutsättningar för framgångsrika samarbeten inom viktiga och framväxande teknikområden. Den satsning på excellenskluster som regeringen aviserar ska bidra till att utveckla framtidens teknikområden samt strategiska teknikområden som kan stärka svenskt näringsliv och på sikt Sveriges konkurrenskraft. Vidare väntas satsningen öka den långsiktiga kompetensförsörjningen inom olika teknikområden som är av stor betydelse för svensk konkurrenskraft och samhälls­utveckling.

Satsningen innehåller både en öppen del som finansieras av Vetenskaps­rådet och en strategisk del som finansieras av Vinnova. Vetenskapsrådets del av satsningen ska fokusera på framtidens teknikområden och forskarna ska själva identifiera lämpliga områden för excellenskluster och ansöka i nationell konkurrens. Satsningen ska även innehålla medel till samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Vinnovas del av satsningen ska fokusera på strategiska teknikområden och nya banbrytande teknikområden.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 avsätts medel för satsningen på excellenskluster för banbrytande teknik med fokus på framtidens tekniker. Satsningen ska också omfatta AI, forskarskolor för AI, banbrytande teknik och STEM (science, technology, engineering, mathematics).

Inom ramen för Vinnovas anslagsökning 2025 avsätts medel för satsningen på banbrytande teknik, med fokus på strategiskt viktiga teknikområden.

Inom ramen för anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor görs även en satsning på forskning om kvantteknik.

Rymdforskning och rymdteknik

Regeringen anger att den genom flera initiativ stärker rymdförmågan för att Sverige ska kunna vara en konkurrenskraftig rymd- och kunskapsnation. En satsning inkluderar att studera förutsättningarna för ett svenskt nationellt satellitprogram. Vidare inrättas ett program för forskning och utveckling av avancerad rymdteknik baserad på dubbel användning. Dessutom etableras ett rymddataprogram, vilket bl.a. ska prioritera rymddatasystem i sektorer och verksamheter där potentialen till samhällsnytta bedöms vara som störst.

Inom ramen för Rymdstyrelsens anslagsökning 2025 avsätts medel för programmen inom rymdforskning och rymdteknik.

Enligt regeringen behöver den långsiktiga kompetensförsörjningen inom rymdområdet och närliggande forskningsdiscipliner säkras och därför inrättas en nationell forskarskola med fokus på Sveriges behov inom rymdområdet.

Inom ramen för Rymdstyrelsens beräknade anslagsökning avsätts medel 2026 för en sådan forskarskola.

Digital forskning och utveckling

Cybercampus Sverige är ett svenskt nationellt initiativ för forskning, innovation och utbildning inom cybersäkerhet och cyberförsvar som bl.a. ska stärka kompetensförsörjningen inom cybersäkerhetsområdet och stärka samhällets förmåga att hantera cyberhot. Regeringens bedömning är att ökad förmåga inom cybersäkerhet m.m. kvarstår och att ytterligare forskningsmedel bör tillföras till Cybercampus Sverige.

Inom ramen för ökningen av universitets och högskolors anslag till forskning och utbildning på forskarnivå avsätts medel till Kungliga Tekniska högskolans anslag för forskning och utbildning på forskarnivå för finansiering av Cybercampus Sverige.

Vetenskapsrådet ansvarar för ett nationellt forskningsprogram om digitali­seringens samhällskonsekvenser som pågår t.o.m. 2031.

Programmet Avancerad digitalisering är en offentlig-privat satsning som startade 2021 på initiativ av näringslivet. Regeringen tillförde medel till programmet 2023 via Vinnova och avser att utöka satsningen i ett andra steg. Inom ramen för Vinnovas anslagsökning 2025 avsätts medel för steg 2 av programmet.

Förstärkt batteriforskning

Regeringen anser att forsknings- och innovationskapaciteten inom batteri­området behöver stärkas. En strategisk satsning föreslås där medel till särskilt starka lärosäten tillförs med fokus på batteriteknik och elektrifiering, som möjliggör storskalig elektrifiering och tillmötesgår kompetensbehov inom området.

Inom ramen för en ökning av universitets och högskolors anslag till forskning och utbildning på forskarnivå 2025 avsätts medel till Uppsala universitet, Lunds universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Chalmers Tekniska Högskola AB och Luleå tekniska universitet för en strategisk satsning på forskning om batterier.

Inom ramen för Vinnovas anslagsökning 2025 avsätts medel för en riktad satsning för forskning och innovation om batterier.

Inom ramen för RISE anslagsökning 2025 avsätts medel för test- och demonstrationsmiljöer för batterier och elektrifiering.

Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet förlängs och förstärks

Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) genomförs i samverkan mellan Vinnova och Försvarsmakten och finansieras från båda myndigheternas anslag. En förstärkning och förlängning av programmet innebär att det i högre utsträckning än tidigare kan omfatta projekt om utveckling på högre teknisk mognadsgrad och därigenom skapa synergier och nyttiggörande.

Inom ramen för Vinnovas anslagsökning 2025 avsätts medel för flygteknisk forskning, utveckling och innovation.

Forskning och innovation inom gruvområdet förstärks

Enligt regeringen behöver hela kedjan av forskning om råvaruförsörjning stärkas. Regeringen bedömer därför att Vetenskapsrådet bör ges i uppdrag att inrätta ett program för grundforskning om hållbar utvinning av metaller och mineral m.m.

Vid Centrum för avancerad gruvteknik och metallurgi (CAMM) vid Luleå tekniska universitet ges stöd till multidisciplinär forskning om bl.a. hållbar gruvdrift, återbruk och återvinning. CAMM ges utökade resurser och en långsiktig finansiering och förstärks ytterligare när det gäller forskning på kritiska och strategiska metaller och mineral med fokus på utvinningstekniker samt anrikning.

Inom ramen för Vinnovas anslagsökning 2025 avsätts medel för EU:s partnerskapsprogram och för svenska aktörers deltagande i EU-program och projekt inom området metaller och mineral.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 avsätts medel för grundforskning inom området metaller och mineral.

Inom ramen för ökningen 2025 av universitets och högskolors anslag till forskning och utbildning på forskarnivå avsätts medel till Luleå tekniska universitet för finansiering av forskning inom kritiska och strategiska metaller och mineral.

Inom ramen för RISE:s anslagsökning 2025 avsätts medel för ett uppdrag om nya utvinnings­tekniker.

Kompletterande information

Regeringen beslutade den 10 april 2025 att ge Rymdstyrelsen i uppdrag att inrätta ett nationellt satellitprogram, ett nationellt program för rymdteknik med dubbla användningsområden och ett nationellt rymddataprogram. Rymdstyrelsen får dessutom i uppdrag att förbereda för en nationell forskarskola med fokus på rymden (regleringsbrev 2025 för Rymdstyrelsen, beslut 2025-04-10).

Motionerna

Forskning om vissa tekniker och näringar

I kommittémotion 2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 anser motionärerna att regeringen i kommande budgetar bör överväga en omfördelning av forskningsresurserna till förmån för grund­forskning och tillämpad forskning för att stärka svensk gruvindustris ställning i en internationell kontext.

I kommittémotion 2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4 anser motionärerna att regeringen borde överväga att prioritera forskning utifrån industrins behov. Enligt motionärerna är Sveriges enda chans att också i framtiden vara en ledande industrination att förbli innovativt och ligga i framkant i ett brett spektrum av forskningsområden.

I kommittémotion 2024/25:1468 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 framför motionärerna att regeringen i kommande budgetarbete bör överväga en omfördelning av resurserna, i syfte att stärka utbildning och forskning inom metallurgi.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 41 menar motionärerna att statens satsningar som görs inom forskning och inno­vation måste ta sin utgångspunkt i Sveriges unika industritradition, kompetenser och möjligheter. Statens roll bör vara att bidra till att det skapas förutsättningar för framväxande och banbrytande tekniker, enligt motionärerna.

Rymdforskning och rymdverksamhet

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 100 uppmärksammar motionärerna betydelsen av rymdforskning för säkerhet och klimat. I yrkande 102 pekar motionärerna på behovet av resurser till rymdforskning och behovet av att ett nytt satellitprogram etableras.

I kommittémotion 2024/25:1436 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3 anger motionärerna att den snabba utvecklingen av rymdindustrin kommer att göra rymden mer tillgänglig samtidigt som mer kapital finns för att utforska rymden. Motionärerna vill att Sverige drar nytta av denna utveckling och utreder möjliga samverkansformer med privata företag om rymdverksamhet. I yrkande 4 uppmärksammar motionärerna Sveriges för­måga till satellit­uppskjutningar i omloppsbana. Här finns stora utvecklings­möjligheter och en verksamhet där Sverige kan ligga i framkant och tydligt bidra i våra säkerhetspolitiska samarbeten, enligt motionärerna.

Yttranden från andra utskott

Excellenscenter

Näringsutskottet påpekar att satsningen på excellenskluster för strategisk teknik ska leda till att statliga medel skapar en hävstångseffekt med närings­livets investeringar i forskning och utveckling och bidra till att forsknings­resultat omvandlas till kommersiella produkter och tjänster.

Nya tekniker

Näringsutskottet instämmer i det som regeringen framhåller om att det är svårt att förutse framtidens teknikutveckling och att det därför delar regeringens uppfattning att det behövs strategiska satsningar på vissa banbrytande tekniker samtidigt som forskarinitierade initiativ möjliggörs. Enligt utskottet är en fördel med tydliga nationella prioriteringar att Sverige kan agera mer kraftfullt både i EU och globalt.

Transportforskning

Trafikutskottet välkomnar i sitt yttrande att regeringen betonar att den framtida forskningspolitiken måste inkludera transportrelaterad forskning. Utskottet delar också regeringens bedömning att ny kunskap och nya innovativa lösningar är nödvändiga, bl.a. för att säkerställa ett långsiktigt hållbart transportsystem. Utskottet välkomnar även att regeringen lyfter fram fordonsindustrins roll och vikten av investeringar i forskning och innovation.

Utskottets ställningstagande

Utvecklingen inom framväxande, banbrytande och strategiskt viktiga tekniker går snabbt. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den svenska forskningen kring framväxande tekniker behöver expandera ytterligare. Det är även viktigt att beakta att den tekniska utvecklingen också är relevant för andra vetenskapliga discipliner än de tekniska.

När det gäller yrkanden om behov av prioriteringar av forskning om vissa tekniker och för vissa näringar vill utskottet peka på regeringens satsning på excellenskluster för banbrytande teknik och de särskilda medel för detta som avsätts inom ramen för Vetenskapsrådet och Vinnovas anslag. De båda myndigheterna ska också inrätta ett gemensamt programkontor för att bl.a. samordna utlysningar och verka för satsningar inom olika teknikområden. Utskottet vill i likhet med näringsutskottet peka på att satsningen på excellenskluster ska leda till att statliga medel skapar en hävstångseffekt tillsammans med näringslivets satsningar på forskning och utveckling och bidra till att forskningsresultat kan omvandlas till kommersiella produkter och tjänster.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i propositionen aviserar satsningar på ett flertal teknikområden, vilket utskottet välkomnar. Vetenskapsrådet ska t.ex. få i uppdrag att inrätta ett program för grund­forskning om hållbar utvinning och mineral m.m. och medel för detta avsätts inom Vetenskapsrådets anslag. Vidare avsätts medel för forskning inom området metaller och mineral inom ramen för Vinnovas anslag liksom medel inom Luleå tekniska universitets anslag för forskning och utbildning på forskarnivå för forskning inom kritiska och strategiska metaller och mineral.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att Sverige ska fortsätta att vara en stark rymdnation och därför behöver en rymdindustri och rymd­forskning av högsta kvalitet. Utskottet välkomnar därför regeringens aviserade åtgärder för att stärka rymdförmågan och noterar att Rymdstyrelsen har fått i uppdrag att bl.a. inrätta ett nationellt satellitprogram och ett nationellt rymddataprogram.

Mot ovanstående bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:1436 (SD) yrkandena 3 och 4, 2024/25:1457 (SD) yrkande 6, 2024/25:1464 (SD) yrkande 4, 2024/25:1468 (SD) yrkande 3, 2024/25:3024 (S) yrkandena 100 och 102 samt 2024/25:3312 (C) yrkande 41.

Propositionen

Inledning

Regeringen anger att forskning, innovation och snabb implementering av ny kunskap behövs för att besvara nya frågor som uppkommer i takt med att miljön och samhället förändras och för att utveckla den giftfria cirkulära bioekonomin, samtidigt som konkurrenskraften främjas. Innovation är en nyckel för att klara klimatomställningen och nå fossilfrihet med en utvecklad välfärd och stärkt konkurrenskraft, enligt regeringen.

Bioekonomin ska uppfylla flera syften: främja tillväxt, förnyelse och sysselsättning i hela landet, bidra till miljö- och klimatnytta samt skapa en förstärkt försörjningsförmåga och minskad sårbarhet i samhället, baserat på biomassa från skogs-, jordbruks- och fiskerinäringarna samt restråvaror i livs­medelsförädlingen. Forskning och innovation bidrar till denna dynamik genom att förbättra och hitta mer effektiva och mer värdefulla lösningar, enligt regeringen.

Forsknings- och innovationssatsning på bioekonomi

Regeringen anger att ett nytt forsknings- och innovationsprogram, med fokus på cirkulär bioekonomi i hela landet, ska bidra till grön omställning och beredskap samt stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Bioekonomi spänner över många sektorer och är beroende av kunskap och framsteg inom många vetenskapliga discipliner. Satsningen är därför bred och omfattar både tekniska lösningar och utveckling av kunskap om komplexa frågor och om systemperspektiv.

Enligt regeringen kommer behovet av skoglig biomassa att öka i en framtida cirkulär bioekonomi. Forskning om skogsresursens olika nyttor kan ge bättre underlag för avvägning vid målkonflikter. För att kunna uppskatta den samlade klimatnyttan behöver kunskapsläget stärkas i det som omfattar skogsbrukets klimateffekter, skogsskador och ökad klimatanpassning m.m.

Stärkt kunskap om de blå näringarnas bidrag till bioekonomin med förnybara akvatiska biomassor krävs för att ta vara på potentialen i att använda havets resurser mer hållbart, enligt regeringen.

Inom ramen för Formas anslagsökning 2025 för forskning ska medel avsättas för ett nytt forsknings- och innovationsprogram med fokus på cirkulär bioekonomi inklusive skog.

Det ska vidare etableras en tioårig nationell forskarskola om bioekonomi. Den ska vara tvärvetenskaplig och tvärsektoriell, med en bred representa­tion från högskolor, universitet, forskningsinstitut, näringsliv och offentliga aktörer i hela landet och utformas som ett industri­doktorand­program.

Inom ramen för Formas beräknade anslagsökning avsätts medel från 2026 för forskarskolan om bioekonomi.

Det nationella forskningsprogrammet om klimat förlängs

Det nuvarande uppdraget till Formas om ett nationellt forskningsprogram om klimat löper under tio år, t.o.m. 2026, och ska förlängas med två år för att ge möjlighet till en utvärdering efter tio år, dvs. 2027. Utvärderingen kan ge underlag för framtida satsningar på forskning och innovation inom klimatområdet.

Enligt regeringen bör fokus för arbetet öka ytterligare på forskning om hur utsläppsminskningar och negativa utsläpp kan uppnås effektivare inom alla samhällets sektorer. Det handlar bl.a. om frågeställningar som är centrala för samhällets förmåga att hantera klimatrelaterade utmaningar och framtidssäkra viktiga samhällsfunktioner, såsom stärkta förutsättningar för samhälls­aktörerna att bedriva ett aktivt klimatarbete.

Inom ramen för Formas anslag ska medel fortsatt avsättas för det nationella forskningsprogrammet om klimat. Inom ramen för Formas beräknade anslags­ökning för forskning beräknas ytterligare medel avsättas 2027–2028 för forsk­ningsprogrammet.

Inom ramen för anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor görs även en satsning på forskning om klimatomställning och klimatanpassning.

Satsningar inom polarområdet

Regeringen anger att de förändringar som sker i polarområdena på grund av klimatförändringarna och dess effekter behöver studeras och förstås. Frågan om tillgång till en forskningsisbrytare med förmåga att bedriva verksamhet och forskningsexpeditioner året runt utreds för närvarande inom Regerings­kansliet. Vidare analyserar regeringen det förslag till forsknings­strategi för Antarktis som Polarforskningssekretariatet tagit fram.

För att säkra tillväxten av excellenta forskare och ytterligare stärka Sveriges internationella genomslag inom polarforskning görs en satsning på en nationell forskarskola.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning för forskning 2025 avsätts medel för den nationella polarforskarskolan.

Inom ramen för anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor görs också en satsning på polarforskning.

Det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten förstärks

Regeringen avser att förstärka Formas arbete med det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten. Inom ramen för programmet får ytterligare fokus läggas på att stärka kunskapen om vattensystemen från källa till hav, med syftet att motverka övergödning och spridning av farliga ämnen, ge säker tillgång till vatten av rätt kvantitet och kvalitet samt gynna och skydda biologisk mångfald. Forskningsprogrammet utgör enligt regeringen ett vetenskapligt stöd till strategiska innovationsprogram med syftet att snabba på omsättningen av kunskap till tillämpning. Enligt regeringen möjliggör programmet också ett aktivt deltagande i FN:s årtionde för havsforskning genom nyttiggörande av marin forskning.

Inom ramen för Formas anslagsökning för forskning 2025 avsätts medel för att förstärka det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten.

Forskning för en kemikaliesäker framtid

Enligt regeringen behöver samhällets förmåga att förebygga och hantera risker med kemikalier och avfall förbättras som ett led i utvecklingen mot en mer cirkulär ekonomi, samtidigt som det krävs forskning och innovation för att ta fram hållbara alternativ. Regeringen avser att ge Formas ett uppdrag om en satsning på forskning och innovation för en kemikaliesäker framtid i en giftfri cirkulär ekonomi. Fokus för satsningen bör enligt regeringen ligga på att effektivisera kemikalie­kontrollen och möjliggöra substitution av farliga ämnen. Det behövs också bl.a. kunskap om de förändringar som en cirkulär ekonomi medför, om incitament för förändring och om effektiva styrmedel.

Inom ramen för Formas anslagsökning för forskning 2025 avsätts medel för en satsning på forskning och innovation för en kemikaliesäker framtid i en giftfri cirkulär ekonomi.

Det nationella forskningsprogrammet om hållbart samhällsbyggande förlängs

Regeringen anger att det nuvarande forskningsprogrammet som löper under tio år, t.o.m. 2026, ska förlängas med två år och ges en delvis justerad in­riktning. En utvärdering av programmet ska också göras, vilken kan ge under­lag för framtida satsningar på forskning och innovation inom området hållbart samhällsbyggande. Genom att öka den vetenskapliga basen för nya material samt resurseffektivitet i byggsektorn kan arbetet med ett hållbart samhälls­byggande stärkas. Det behövs också t.ex. ökad kunskap om betydelsen av planeringen samt den byggda miljöns utformning för trygghet och brottsförebyggande arbete, enligt regeringen.

Inom ramen för sitt anslag ska Formas avsätta medel för det nationella forskningsprogrammet om hållbart samhällsbyggande. Inom ramen för Formas beräknade anslagsökning för forskning avsätts medel 2026–2028 för programmet.

Inom ramen för Formas anslagsökning 2025 avsätts också medel för programmet. Av dessa avsätts vissa medel för att finansiera Sveriges lant­bruksuniversitets (SLU) arbete med att bl.a. stärka forskning om landsbygders utveckling.

Det nationella forskningsprogrammet för livsmedel förlängs och förstärks

Regeringen anger att det pågående nationella forskningsprogrammet om livsmedel ska förlängas med två år, t.o.m. 2028. En kommande utvärdering av programmet kan ge underlag för framtida satsningar på forskning och innovation inom livsmedelsområdet.

Enligt regeringen är en förstärkning av livsmedelsforskning och innovation avgörande för att nå målen i Sveriges livsmedelsstrategi, för sektorns ut­veckling som helhet och för att kunna bidra till arbetet med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Livsmedelssystemet är diversifierat och omfattar hållbar växt- och animalieproduktion i olika klimat, rennäring, vattenbruk och fiskavel, vilt, jakt och fiske, växt- och markhälsa, växt­förädling, ekonomi, försörjning och livsmedelssäkerhet. Området inkluderar också frågor om håll­bar livsmedelskonsumtion och matsvinn. Forskning och innovation bidrar till att stärka hela livsmedelssystemet, på alla dess områden, enligt regeringen.

Inom ramen för Formas anslag ska medel fortsatt avsättas för det nationella forskningsprogrammet om livsmedel. Inom ramen för Formas anslagsökning 2025 för forskning avsätts medel för en förstärkning av programmet.

Satsningar på kärnteknisk grundforskning

Enligt regeringen har den kärntekniska forskningen länge varit eftersatt i Sverige. För att bygga upp och upprätthålla infrastruktur, personal och organisation behövs därför en riktad satsning på kärntekniska forsknings-miljöer. För att skapa förutsättningar för att både kunna driva vidare befintlig kärnkraft och utveckla och implementera ny kärnkraftsteknik samt säkerställa nationell kompetens inom området bedömer regeringen att finansieringen av kärnteknisk grundforskning behöver öka. Detta innebär en långsiktig satsning på att bygga upp verksamheten och miljöerna för kärn­teknisk grundforskning vid universitet och högskolor.

Regeringen anger att medel för satsningen hanteras av Vetenskapsrådet i samråd med Energimyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Insatsen kompletterar de satsningar som görs på medel till kärnkraftsforskning och innovation under utgiftsområde 21.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 för forskning avsätts medel för en satsning på kärnteknisk grundforskning.

Motionerna

Forskning om miljö och klimat

I partimotion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 107 önskar motionärerna stärka miljö- och klimatforskningen. Motionärerna anger att forskning ger förståelse för den globala uppvärmningen och dess orsaker och konsekvenser, men behovet av nya kunskaper och mer forskning om hur vi anpassar oss till det förändrade klimatet är akut.

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 21 vill motionärerna se en fortsättning på det nationella forsknings­programmet om klimat även efter 2028. Enligt motionärerna behövs en fortsättning på programmet, med en ökad samverkan om berörda forskningsområden, för att hitta lösningar för att både minska utsläppen, förhindra negativa effekter av klimatförändringarna och öka forskningen kring frågan om klimatanpassning. I yrkande 22 menar motionärerna att medlen till miljöforskningen behöver öka. I yrkande 24 efterfrågar motionärerna ett särskilt fokus på resurs­effektivitet och cirkularitet. Enligt motionärerna behövs stärkt forskning och innovation inom t.ex. byggsektorn, transporter, metaller och mineral, biomassa samt textilier. Det behövs också mer kunskap om miljögifter och motionärerna vill prioritera forskningsområden som kan leda till utveckling av tekniker för exempelvis rening av miljögifter.

I kommittémotion 2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 16 vill motionärerna se över möjligheterna att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet. Genom att lära av andra länder som drabbats hårdare av klimatförändringar kan vi implementera effektiva anpassningsstrategier snabbare och mer samhälls­ekonomiskt effektivt, enligt motionärerna.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 13 efterfrågar motionärerna mer forskning för att öka tempot i den gröna omställningen och lyfter fram vikten av kraftfulla satsningar på klimat­forskning. Rätt hanterad kan klimatomställningen bli en möjlighet för Sverige att skapa jobb och stärka vår globala position, men då krävs både ny kunskap, innovation och samverkan som omfattar hela samhället, enligt motionärerna.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 42 framför motionärerna att det är av stor vikt att skapa rätt förutsättningar och innovationsvänligt samhällsklimat för minskad klimatpåverkan. Motionärerna välkomnar att det nationella forskningsprogrammet om miljö och klimat för­längs för att ge möjlighet till en utvärdering, som kan ge underlag för framtida satsningar på forskning och innovation inom klimatområdet.

Forskning om gröna näringar

I kommittémotion 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 8 vill motionärerna stärka forskning och innovation inom de gröna näringarna. Detta behövs för att främja hållbar utveckling inom dessa näringar och kunna ställa om till mer hållbara jordbrukssystem, anser motionärerna. Ett liknande yrkande finns i kommittémotion 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 121 där motionärerna efterfrågar stärkt forskning och utveckling inom de gröna näringarna. I kommittémotion 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 72 uppmärksammar motionärerna behovet av att stärka forskning och innovation inom skogsnäringen. Enligt motionärerna är forskning och innovation nödvändigt både för att bevara skogens biologiska mångfald och för att kunna uppnå en hållbar tillväxt.

I kommittémotion 2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 34 önskar motionärerna att forsknings- och innovationsarbetet inom livsmedel och jordbruk stärks. Enligt motionärerna kan detta främja utvecklingen av en ekologiskt, ekonomiskt och socialt uthållig produktion.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 43 framför motionärerna att det är viktigt att stärka forskningen inom de gröna näringarna. Det behövs t.ex. mer forskning om klimatanpassning av jord- och skogsbruket i ett ändrat klimat. I yrkande 44 lyfter motionärerna upp behovet av mer livsmedelsforskning, t.ex. om klimatanpassningar av livsmedel och primärproduktion med nya tekniker som lämpar sig för morgondagens svenska klimat.

Forskning om hav och vatten

I partimotion 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 134 vill motionärerna att regeringen ska prioritera forskning, utveckling och genomförande av tekniker för rening av PFAS från mark och vatten i sin kommande forskningsproposition. Likalydande yrkanden finns i partimotion 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 81 och i kommittémotion 2024/25:1313 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 20.

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 23 menar motionärerna att det saknas forskning och kunskap inom flera områden som är väsentliga för att vidta rätt åtgärder för att kunna nå miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Enligt motionärerna behövs därför mer medel till havsmiljöforskningen.

I kommittémotion 2024/25:1372 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 6 lyfter motionärerna upp behovet av att minimera näringstillförseln från jord­bruket till vattendrag och hav, och de framför att regeringen bör beakta behovet av ökade forskningsinsatser för att hitta effektiva metoder för att minska näringstillförseln. I yrkande 20 uppmärksammas frågan om förekomsten av plast i marin miljö och motionärerna anser att regeringen bör verka för att fokus riktas mot de minsta plastpartiklarna av nanostorlek i forskningen om mikroplaster.

I kommittémotion 2024/25:1382 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 8 pekar motionärerna på vikten av forskning om och teknologisk utveckling av artificiell intelligens för vattenrening.

Forskning om återvinning m.m.

I kommittémotion 2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 29 framför motionärerna att det krävs fler incitament från samhället för att öka möjligheten till en återvinningsbransch inom mineralsektorn, t.ex. genom att mer resurser riktas till den typen av forskning. Motionärerna önskar att regeringen återkommer till riksdagen om hur man från statligt håll kan omfördela forskningsstöd för att stötta återvinningsindustrin.

I kommittémotion 2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 18 efterfrågar motionärerna stärkt forskning om klimatsmart och energieffektivt byggande eftersom det enligt motionärerna finns mycket att göra för att minska byggandets klimatpåverkan.

I kommittémotion 2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 50 framför motionärerna att det är av stor vikt med ökade satsningar på forskning, innovation och uppskalning när det gäller återbruk och återvinning inom byggsektorn.

Yttranden från andra utskott

Forskning om miljö och klimat m.m.

Miljö- och jordbruksutskottet ser positivt på de fokuserade satsningar som görs inom bioekonomi, miljö och klimat som ett viktigt led i genomförandet av den gröna satsningen. Enligt utskottet är forskning och innovation en förutsättning för att motverka klimatförändringar och nå klimatomställning. Utskottet ser därför positivt på att regeringen fortsätter satsa på klimatrelaterad forskning och välkomnar förlängningen av Formas forskningsprogram om klimat, med ett tydligare fokus. Utskottet är även positivt till att det nationella forsknings­programmet om livsmedel förlängs och förstärks. Vidare delar utskottet regeringens bedömning att det inom ramen för Formas arbete med det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten bör läggas ytterligare fokus på att stärka kunskapen om vattensystemet. Utskottet har tidigare fram­fört att det delar regeringens bedömning att en cirkulär ekonomi bidrar till att öka resurseffektiviteten. Utskottet är därmed positivt till den aviserade satsningen på forskning och innovation för en kemikaliesäker framtid i en giftfri cirkulär ekonomi.

Forskning om samhällsbyggande

Kulturutskottet välkomnar regeringens förslag till fortsatt satsning på forsk­ning för hållbart samhällsbyggande och beslutet om förlängning av uppdraget till Formas. Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs ökad kun­skap om vilken betydelse den byggda miljöns utformning har för trygghet och brottsförebyggande arbete.

Vidare delar utskottet regeringens bedömning när det gäller behovet av förbättrad samordning och samverkan mellan dem som bedriver forskning om landsbygdens förutsättningar, landsbygdsutveckling och regional utveckling. Inte minst civilsamhällets organisationer och verksamhet bidrar enligt utskottet till landsbygdens förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt.

Utskottets ställningstagande

Bioekonomin ska uppfylla flera syften, bl.a. främja tillväxt, förnyelse och sysselsättning i hela landet, bidra till miljö- och klimatnytta och skapa förstärkt försörjningsförmåga. Utskottet instämmer i att forskningsinsatser kopplade till bioekonomi behöver stärkas bl.a. genom satsningar på nya material och processer. Utskottet välkomnar därför det aviserade nya forsknings- och innovations­programmet med fokus på cirkulär bioekonomi i hela landet, som ska bidra till grön omställning och beredskap samt stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Utskottet noterar att regeringen anger att en parallell satsning från näringslivet förväntas förstärka satsningen. Bättre konkurrenskraft och grön omställning främjas genom stärkt kompetens­försörjning inom bioekonomi, och utskottet ser positivt på att en tioårig nationell forskarskola i form av ett industridoktorandprogram ska etableras i bred samverkan mellan stat, lärosäten och näringsliv. Programmet ska inkludera forskning och innovation om biobaserade lösningar från skog, jord och vatten samt restströmmar från industrin, med fokus på tvärvetenskapliga frågeställningar.

I likhet med miljö- och jordbruksutskottet är utskottet positivt till att det nationella forskningsprogrammet om klimat förlängs och noterar ett ökat fokus på forskning om hur utsläppsminskningar och negativa utsläpp kan uppnås effektivare inom alla samhällets sektorer. Utskottet anser också att det är värdefullt att det nationella forskningsprogrammet om hav och vatten förlängs, bl.a. med ytterligare fokus på att stärka kunskapen om vattensystemen från källa till hav och med syftet att bl.a. motverka övergödning och spridning av farliga ämnen. Utskottet noterar att regeringen anger att programmet också utgör ett vetenskapligt stöd till strategiska innovationsprogram med syftet att skynda på omsättningen av kunskap till tillämpning. Vidare möjliggör programmet ett aktivt deltagande i FN:s årtionde för havsforskning genom nyttiggörande av marin forskning, och det ligger i linje med EU:s vision för en global vattenresiliens 2050.

Vidare välkomnar utskottet den aviserade satsningen på forskning och innovation för en kemikaliesäker framtid i en giftfri cirkulär ekonomi, med bl.a. med fokus på att effektivisera kemikaliekontrollen och möjliggöra substitution av farliga ämnen.

Utskottet är liksom miljö- och jordbruksutskottet positivt till att det nationella forskningsprogrammet för livsmedel förlängs och förstärks och instämmer i regeringens bedöm­ning att investeringar i forskning och innovation inom livsmedels­systemet krävs för att öka konkurrenskraften samt stärka beredskapen och säkerheten genom en tryggad livsmedelsförsörjning i hela landet.

Likaså välkomnar utskottet i likhet med kulturutskottet regeringens avisering om att det nationella forskningsprogrammet om hållbart samhällsbyggande förlängs och konstaterar att nya material och cirkulära lösningar också kan främja bygg- och fastighetssektorns klimatomställning.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till de beslutade och planerade satsningarna ser utskottet inte skäl att föreslå ytterligare åtgärder och avstyrker därmed motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 29, 2024/25:1313 (MP) yrkande 20, 2024/25:1372 (SD) yrkandena 6 och 20, 2024/25:1382 (SD) yrkande 8, 2024:25:1753 (MP) yrkande 50, 2024/25:2950 (C) yrkande 18, 2024/25:2953 (C) yrkande 34, 2024/25:3037 (MP) yrkande 134, 2024/25:3038 (MP) yrkande 81, 2024/25:3108 (S) yrkandena 8 och 72, 2024/25:3109 (S) yrkande 16, 2024/25:3169 (C) yrkande 121, 2024/25:3217 (MP) yrkande 107, 2024/25:3309 (S) yrkande 13, 2024/25:3312 (C) yrkande 42, 2024/25:3312 (C) yrkandena 43 och 44 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 21–24.

Propositionen

Inledning

Enligt regeringen är forskning inom medicin och hälsa central för att öka förutsättningarna för en mer effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet och en god och jämlik hälsa i befolkningen. Den fria grundforskningen utgör basen för att långsiktigt kunna hantera hälsoutmaningarna. Tvärsektoriell forskning och innovation bidrar till en hållbar utveckling av hälsa och välbefinnande som möter såväl dagens som morgondagens utmaningar.

Satsning inom life science med fokus på precisionsmedicin

Regeringen anger att Sverige är en framstående life science-nation och de vetenskapliga framstegen vid forskningsfronten görs tack vare att nya verktyg, tekniker och metoder utvecklas. Den höga kvaliteten inom medicinsk forskning och innovation gör att Sverige har goda förutsättningar att bli ett ledande land när det gäller att tillgängliggöra individanpassad diagnostik och behandling för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård, enligt regeringen.

Forskning och utveckling av precisionsmedicin kräver omfattande sektors­övergripande samordning och strategisk prioritering samt långsiktig finansiering. Det behövs nära samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv, hälso- och sjukvårdshuvudmän samt patientföreträdare. För att precisionsmedicin ska kunna implementeras i den kliniska verkligheten behövs fort­satta satsningar på nationell och internationell samordning, inklusive infra­struktur som stöder och är drivande inom genomik, kvantteknologi och andra storskaliga tekniker.

Regeringen anser att satsningar på forskning och utveckling av precisions­medicin bör prioriteras. En sådan satsning bör genomföras via Vetenskaps­rådet och inkludera även precisionsmedicin i ett globalt perspektiv. Satsningen är en del i ett life science-paket som Vetenskapsrådet och Vinnova bidrar till och vars syfte är att stärka samskapande och att stödja den strategiska utvecklingen av ekosystemet för life science.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning för forskning 2025 avsätts medel för forskning och implementering av precisionsmedicin.

Inom ramen för anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor görs vidare en satsning på forskning om hälsa, life science och artificiell intelligens.

Program för avancerad life science

Regeringen anser att ett nationellt forsknings- och innovationsprogram för avancerad life science utgör en kompletterande insats till det nationella innovationsklustret CCRM Nordic. Programmet är ett viktigt instrument för att utveckla svenska styrkeområden och bidra till svensk konkurrenskraft, omställning och resiliens och utgör ett komplement till andra insatser inom området precisionsmedicin. Det ska genomföras i nära samverkan med aktörer från näringsliv, institut och lärosäten.

Inom ramen för Vinnovas anslagsökning 2025 avsätts medel för ett program för avancerad life science.

Klinisk behandlingsforskning förstärks

Enligt regeringen är högkvalitativ klinisk forskning avgörande för att utveckla framtidens vård och förbättra hälsan. Med klinisk studie i behandlings­forskning avses interventions- och observationsstudier samt områden som prevention, diagnostik, uppföljning, implementering, omvårdnad och rehabilitering. Regeringen anser att en satsning på kliniska behandlingsstudier som utgår från hälso- och sjukvårdens behov av forskning bör prioriteras och att en sådan kan förväntas leda till patient- och samhällsnytta inom en relativt kort tidsperiod. Regeringen anger vidare att den fortsätter arbetet med att främja kliniska prövningar och har aviserat ett uppdrag till Läkemedelsverket att utveckla, förvalta och stödja en ny struktur för kliniska prövningar.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning för forskning 2025 avsätts medel för att förstärka klinisk behandlingsforskning och forskning om hur redan godkända läkemedel kan prövas för nya behandlingsområden.

Det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens förlängs

Enligt regeringen riskerar konsekvenserna av antibiotikaresistens att bli stora för djurs och människors liv och hälsa samt för samhällsekonomin. Regeringen anser därför att en förlängning av det nationella forsknings­programmet om antibiotikaresistens, som genomförs av Vetenskapsrådet, bör prioriteras och förlängas t.o.m. 2028. Syftet är att främja forskning och teknisk innovation som skapar förnyelse inom forskningsområdet och bidrar till det övergripande målet i Sveriges strategi för arbetet mot antibiotikaresistens: att bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människa och djur.

Inom ramen för Vetenskapsrådets forskningsanslag samt inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 för forskning avsätts medel för det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens.

Inom programmet ska medel avsättas till plattformen ENABLE, en europeisk plattform som bedrivs i syfte att utveckla nya antibiotika.

Det nationella forskningsprogrammet om psykisk hälsa förstärks

Regeringen anger att psykisk ohälsa och suicid är en stor folkhälso- och samhällsutmaning som innebär omfattande konsekvenser för den enskilde, för anhöriga och närstående, men också för samhället i stort. Det pågående nationella programmet om psykisk hälsa koordineras av Forte som också tagit fram en strategisk forskningsagenda för programmet. Regeringen anser att den generella inriktningen för programmet i form av forskningsagendan bör kvarstå. Vidare bör det enligt regeringen ingå att stödja forskningscentrum inom området samt att stödja centrumbildningar som verkar för att stärka kunskap och evidens om effektiva insatser för återgång i arbete. Regeringen anger att det finns behov av att förstärka det nationella forskningsprogrammet om psykisk hälsa.

Inom ramen för Fortes forskningsanslag ska medel avsättas för forskning inom psykisk hälsa. Inom ramen för Fortes anslagsökning 2025 för forskning avsätts ytterligare medel. Medel avsätts också för att finansiera centrum­bildningar för återgång i arbete.

Satsning på psykiatriforskning

Regeringen anger att den avser att förlänga den pågående satsningen på psykiatriforskning via Vetenskapsrådet under 2025–2028 inom ramen för Vetenskapsrådets forskningsanslag.

Prevention och folkhälsa

Enligt regeringen är preventivt arbete en nyckelstrategi för att hantera de demografiska utmaningar och framtida hälsobördor Sverige står inför. Regeringen avser att förlänga satsningen på forskning inom prevention och folkhälsa. Med en fortsatt satsning kan bl.a. fördjupad kunskap tas fram om införande av preventiva åtgärder och vilka typer av interventioner som är mest ändamålsenliga och kostnadseffektiva.

Inom ramen för Fortes forskningsanslag ska medel avsättas för denna satsning.

Forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar

Regeringen anger att det inom ramen för de statliga forskningsrådens arbete under de senaste åren inte har genomförts några riktade satsningar på forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar. Samtidigt finns det ett omfattande forskningsbehov om sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor samt om gravidas hälsa och förlossningsvården. Regeringen avser därför att inleda en satsning på området och en investering i forskning med fokus på kvinnors hälsa. Forskningen bör bedrivas i samverkan med målgrupperna genom hela forskningsprocessen, vara tvärvetenskaplig och ha ett jämställdhetsperspektiv. Satsningen bör vara bred och inkludera såväl grundforskning som praktiknära forskning samt delas mellan Forte och Vetenskapsrådet.

Inom ramen för Fortes anslagsökning 2025 för forskning ska det avsättas medel för forskning med fokus på sjukdomar och tillstånd som är unika för eller vanligare bland kvinnor samt gravidas hälsa och förlossningsvården, inklusive eftervård.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 för forskning avsätts medel för forskning med samma fokus.

Forskning om vården och omsorgen för personer med demenssjukdom

Kunskap om metoder och arbetssätt inom demensområdet behöver stärkas för att vården och omsorgen ska vara effektiv. Det finns också flera grupper av personer med demenssjukdom som särskilt behöver uppmärksammas och där det finns ett särskilt kunskapsbehov, enligt regeringen.

Inom ramen för Fortes forskningsanslag ska medel avsättas för forskning om insatser för personer med demenssjukdom. Vidare avsätts medel från anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet (utg.omr. 9) för forskning om äldreomsorgen för personer med demenssjukdom.

Forskning och omställning mot en god och nära vård

Regeringen anger att den pågående omställningen inom hälso- och sjukvården, där vård och behandling i högre grad flyttar ut från sjukhusen, skapar särskilda behov av forsknings- och utvecklingsarbete. Regeringen ser behov av en satsning som fortsätter att stärka upp primärvårdens förutsättningar för forskning och en satsning som är fokuserad på organisering för och effekter av omställningen.

Regeringen anger att den har för avsikt att förlänga och förstärka den pågående satsningen för stärkt forskning inom primärvården via Vetenskaps­rådet. Satsningen förväntas finansiera forskningsprojekt och forskarskolor inom områden med stark förankring inom primärvården, såsom allmän­medicin, och ge möjlighet för primärvårdens personal att bedriva forskning inom såväl regional som kommunal hälso- och sjukvård. Satsningen bidrar enligt regeringen till utvecklingen av en kunskapsbaserad primärvård.

Inom ramen för sitt anslag ska Vetenskapsrådet fortsatt avsätta medel för forskning inom primärvården, och inom ramen för Vetenskapsrådets anslags­ökning för forskning 2025 avsätts medel för ökad forsknings­kompetens inom primärvården.

I den pågående omställningen av hälso- och sjukvården ser regeringen dessutom behov av en satsning som ska omfatta både forskning och utveckling och ha ett tydligt fokus på samverkan med och mellan vårdens aktörer och intressenter. Det blir särskilt viktigt att beakta såväl regional som kommunal hälso- och sjukvård och hur dessa kan fungera som en sammanhängande helhet.

Inom ramen för Fortes anslagsökning 2025 för forskning avsätts medel för att stödja omställningen mot en god och nära vård.

Kompletterande information

Patientsäkerhet definieras som skydd mot vårdskada enligt patientsäkerhets­lagen (2010:659). Patientsäkerhet handlar om att patienter inte ska skadas i samband med hälso- och sjukvårdande åtgärder. Patienten ska heller inte komma till skada på grund av att vården inte genomför de åtgärder som behövs med hänsyn till patientens tillstånd. Definitionen av vårdskada enligt patient­säkerhetslagen är lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.

Sverige har en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet som ska stärka kommuner och regioner i det systematiska patient­säkerhetsarbetet och bidra till att förebygga vårdskador samt stödja och samordna arbetet med patientsäkerhet i Sverige. Handlingsplanen uppdateras för närvarande av Socialstyrelsen i samverkan med berörda aktörer (socialstyrelsen.se).

I anslutning till propositionens lagförslag om ändring av bestämmelsen om förenade anställningar framför regeringen att förenade anställningar kan säkra kunskapsöverföringen i den patientnära vården som i sin tur genererar ökad patientsäkerhet samtidigt som dessa anställningar skapar tydliga kopplingar mellan vetenskaplig utbildning, klinik och forskning.

Motionerna

Klinisk forskning m.m.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 24 efterfrågar motionärerna en satsning för att fler kliniska prövningar ska kunna genomföras i Sverige. Enligt motionärerna är sådana centrala för Sveriges konkurrenskraft inom life science och stärker Sveriges ställning som innova­tionsnation.

I kommittémotion 2024/25:1360 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 16 framförs att regeringen bör arbeta för att stärka förutsättningarna för klinisk forskning inom området för strålterapi. Enligt motionärerna behövs detta för att bygga kunskap, bl.a. om nya kombinationsbehandlingar.

Förutsättningar för forskning i vården m.m.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 45 menar motionärerna att den medicinska forskningen spelar en avgörande roll eftersom den möter samhällsutmaningen hälsa och även leder till ökat välstånd i hela landet. Enligt motionärerna behöver dock grundförutsättningarna för att forska inom vården stärkas. I yrkande 46 framför motionärerna att det behövs satsningar på omvårdnadsforskning, apotek och forskande sjuksköterskor.

I kommittémotion 2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 10 menar motionärerna att det möter särskilda utmaningar att erbjuda kvali­ficerad vård för människor på landsbygden eller i mindre orter och vill därför se en vidare­utveckling av forskning och utveckling kring glesbygdsmedicin.

I motion 2024/25:424 av Serkan Köse (S) önskar motionären en utredning av förutsättningarna för att inrätta ett nationellt forskningscenter för pandemi­beredskap. Enligt motionären saknas det i dag en central enhet för att bl.a. koordinera forskningsinsatser.

Forskning om kvinnosjukdomar m.m.

I kommittémotion 2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 39 lyfter motionärerna upp behovet av att inrätta ett flerårigt nationellt forsknings­program i syfte att förbättra kunskapsläget om sjukdomar som drabbar kvinnor.

I motion 2024/25:1517 av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S) efterfrågar motionärerna en satsning på forskning om kvinno­sjuk­domar.

I motion 2024/25:1699 av Azra Muranovic m.fl. (S) yrkande 2 vill motionärerna att mer forskningsmedel tillförs området kvinnors hälsa och sjukdomar som drabbar kvinnor.

I motion 2024/25:1786 av Linnéa Wickman m.fl. (S) önskar motionärerna en särskild forskningssatsning på kvinnors hälsa och kvinnorelaterade sjuk­domar.

I motion 2024/25:2011 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S) yrkande 1 vill motionärerna att forskningsanslagen för kvinnorelaterade sjuk­domar ökar.

I motion 2024/25:2319 av Sanne Lennström (S) efterfrågar motionären mer forskning om kvinnor och adhd för att ge underlag till tidigare upptäckt.

Forskning om patientsäkerhet

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 25 önskar motionärerna att det påbörjas ett arbete för ett specifikt forskningsprogram om patientsäkerhet. Enligt motionärerna bör ett program dels ta fram ett antal prioriterade teman för fortsatt forskning, dels stödja den praktiska användningen så att kunskapen nyttiggörs och blir användbar för profession och vårdgivare. Ett liknande yrkande finns i motion 2024/25:809 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 1. I yrkande 2 i denna motion framför motionärerna vidare att ett sådant forskningsprogram bör ingå i den forskningspolitiska propositionen och vara långsiktigt med särskild finansiering.

Yttranden från andra utskott

Forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet

Socialutskottet anser att forskning inom medicin och hälsa är central för att öka förutsättningarna för en mer effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet och en god och jämlik hälsa i befolkningen. Utskottet välkomnar därför att regeringen bl.a. prioriterar forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet. Satsningarna på kliniska prövningar och mer forskning inom precisions­medicin, antibiotikaresistens, psykisk hälsa, prevention och folkhälsa, kvinnors hälsa och sjukdomar samt vården och omsorgen för personer med demenssjukdom är mycket välkomna. Utskottet ser även positivt på satsningarna på stärkt forskning inom primärvården för att stödja omställningen mot en god och nära vård. Klinisk och patientnära forskning är enligt utskottet av stor betydelse för utvecklingen av en god, jämlik, jämställd och hållbar hälso- och sjukvård.

Forskning om folkhälsa

Kulturutskottet vill särskilt uppmärksamma att regeringen betonar vikten av ytterligare forskning om civilsamhällets insatser och samverkan med offentliga aktörer i förhållande till det förebyggande folkhälsoarbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att forskning inom medicin och hälsa är central för att öka förutsättningarna för en mer effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet och en god och jämlik hälsa. Liksom regeringen anser utskottet att Sverige ska vara en ledande forsknings- och kunskapsnation inom life science. Utskottet ser positivt på det aviserade life science-paketet som Vetenskapsrådet och Vinnova ska bidra till och på den kommande prioriteringen av satsningar på forskning om och utveckling av precisionsmedicin. Enligt utskottet är det också värdefullt att det avsätts medel inom ramen för Vetenskapsrådets anslag för att förstärka klinisk behandlingsforskning och forskning om hur redan godkända läkemedel kan prövas för nya behandlingsområden. Utskottet noterar också att regeringen anger att den fortsätter arbetet med att främja kliniska prövningar och har aviserat ett uppdrag till Läkemedelsverket att utveckla, förvalta och stödja en ny struktur för kliniska prövningar.

Regeringen anger att det inom ramen för de statliga forskningsrådens arbete under de senaste åren inte har genomförts några riktade satsningar på forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar. Utskottet instämmer i att det finns ett omfattande forskningsbehov om sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor samt om gravidas hälsa och förlossningsvården och ser därför positivt på att regeringen avser att inleda en satsning på området. Utskottet menar vidare, i likhet med socialutskottet, att de olika angivna forsknings­satsningarna inom hälso- och sjukvården är mycket välkomna.

Apropå frågan om patientsäkerhet kan utskottet påminna om att det finns en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet och att Socialstyrelsen för närvarande uppdaterar planen, i samverkan med berörda aktörer. Utskottet noterar vidare att regeringen uppmärksammar frågan om patientsäkerhet i anslutning till lagförslaget om förenade anställningar. Enligt regeringen kan lagförslaget medverka till att säkra kunskapsöverföringen i den patientnära vården.

Mot ovanstående bakgrund ser utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionärernas yrkanden och avstyrker därmed motionerna 2024/25:424 (S), 2024/25:809 (MP) yrkandena 1 och 2, 2024/25:1360 (SD) yrkande 16, 2024/25:1517 (S), 2024/25:1699 (S) yrkande 2, 2024/25:1786 (S), 2024/25:2011 (S) yrkande 1, 2024/25:2319 (S), 2024/25:3057 (MP) yrkande 10, 2024/25:3157 (C) yrkande 39, 2024/25:3309 (S) yrkande 24, 2024/25:3312 (C) yrkandena 45 och 46 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 25.

Propositionen

Inledning

Enligt regeringen finns det i robusta samhällen strukturer och processer som utgör förmågor att förebygga och stå emot företeelser som utmanar den sociala hållbarheten. För att skapa förutsättningar för robusta samhällen behövs forskning som kan bidra med kunskap och lösningar när det gäller olika samhällsproblem. Det behövs såväl grundforskning som mer tillämpad och behovsstyrd forskning av hög kvalitet. Praktiknära forskning som bedrivs i samverkan med intressenter och behovsägare kan bidra till innovationer och utveckling inom offentlig verksamhet. Sådan forskning kan också bidra till att reformer på dessa områden blir mer evidensbaserade och effektiva. Forskning som är praktiknära är även viktig för förebyggande insatser inom t.ex. skola och socialtjänst.

Det nationella forskningsprogrammet om brottslighet förstärks

Det nationella forskningsprogrammet om brottslighet pågår under perioden 2021–2030 och inrättades mot bakgrund av ett stort antal utmaningar inom det brottsförebyggande, brottsbekämpande och trygghetsskapande området. Enligt regeringen bör forskningsprogrammet fortsatt ha en bred inriktning samtidigt som det praktiknära perspektivet behöver stärkas. Det finns behov av forskning och kunskap kopplat till många aspekter av kriminalitet och brottslighet, t.ex. forskning om förbättrade metoder för brottsbekämpning och ökad precision i bevisvärdering.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslag ska medel till det nationella forskningsprogrammet om brottslighet fortsatt avsättas. Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 för forskning avsätts ytterligare medel för att förstärka det nationella forskningsprogrammet.

Inom ramen för anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor görs även en satsning på praktiknära professions­forskning om brottslighet.

Forskning om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Flera studier visar på omfattande kunskapsluckor och forskningsbehov inom områdena mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen bedömer att det behövs en strategisk forsknings­satsning med fokus på att främja uppbyggnaden av excellent forskning och starka forskningsmiljöer och att den bör löpa under en åttaårsperiod. Forskningen behöver vara verksamhetsnära, genomföras i samverkan mellan forskare och omgivande samhälle och ha en tydlig koppling till policy och praktik, enligt regeringen.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 för forskning avsätts medel för forskning om de nämnda områdena.

Det nationella forskningsprogrammet om migration och integration förlängs

Det nationella forskningsprogrammet om migration och integration inrättades för att löpa under perioden 2017–2026. Enligt regeringen finns det ett fortsatt behov av forskning och kunskap om hur integrationen i Sverige kan förbättras och hur det svenska språket kan stärkas. Det finns också behov av forskning om bl.a. vilka effekter som kombinerade insatser inom olika politikområden kan ha på migrationshanteringen. Regeringen bedömer att det nationella forskningsprogrammet bör förlängas t.o.m. 2028.

Ett nationellt forskningsprogram för socialtjänsten inrättas

Regeringen anger att det i dagsläget saknas evidens för många av socialtjänstens insatser. För att stödja kommunerna att utforma effektiva insatser är det angeläget att stödja interventions- och effektstudier som utvärderar insatser och aktiviteter för klienter och brukare. Det finns även behov av ökad kunskap om flera aspekter av socialtjänstens verksamhet. Medel ska därför tillföras Forte för att etablera ett tioårigt nationellt forskningsprogram för en hållbar socialtjänst.

Inom ramen för Fortes beräknade anslagsökning för forskning beräknas medel avsättas från 2026 för att inrätta ett nationellt forskningsprogram för en hållbar socialtjänst. Inom ramen för Fortes forskningsanslag beräknas medel avsättas för programmet fr.o.m. 2027.

Nationellt forskningsprogram om segregation inriktas mot utanförskap

Det nationella forskningsprogrammet om segregation löper under perioden 2021–2030 och syftar till att öka kunskapen om segregation och de skillnader som finns mellan olika områden. Enligt regeringen finns det behov av forskning med inriktning på att öka tryggheten i samhället och att bidra till ökad tillit, egenförsörjning och minskat utanförskap.

Forskning om Förintelsen och antisemitism förlängs

Enligt regeringen finns det behov av att fördjupa och stärka de faktabaserade kunskaperna om den samtida antisemitismens uttrycksformer och dess politiska sammanhang. Vetenskapsrådet fick 2022 i uppdrag att genomföra en särskild satsning på forskning om Förintelsen och antisemitism. Regeringen bedömer att satsningen bör förlängas med två år.

Inom ramen för Vetenskapsrådets beräknade anslagsökning för forskning beräknas medel avsättas 2027–2028 för en sådan förlängning.

Forskning om demokrati, samhällelig motståndskraft och reformprocesser

Regeringen ser behov av forskning som kan ge fördjupad kunskap som kan understödja demokrati, samhällelig motståndskraft och reformprocesser i såväl Östeuropa som globalt.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 för forskning avsätts medel för sådan forskning.

Campus totalförsvar förstärks

Enligt regeringen är behovet av forskning och utbildning för totalförsvaret stort och bedömningen är att det kommer att växa ytterligare. Försvarshögskolan, Luleå tekniska universitet och Örebro universitet har tagit initiativ till Campus totalförsvar för att på ett samordnat sätt kunna tillhandahålla den forskning och utbildning som totalförsvaret behöver.

Inom ramen för Försvarshögskolans ökning 2025 av anslag för utbildning avsätts medel för att bedriva utbildning med inriktning mot totalförsvaret. Vidare avsätts medel från på anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. för att finansiera forskning om totalförsvaret

Inom ramen för ökningen av universitets och högskolors anslag 2025 till forskning och utbildning på forskarnivå avsätts medel till Försvars­högskolan för samordning av lärosätenas samarbete inom ramen för Campus totalförsvar.

Forskning för ett säkert samhälle förlängs

Enligt regeringen finns det ett fortsatt behov av forskning om hur Sverige på bästa vis kan skapa och behålla ett hållbart, säkert, motståndskraftigt och inklude­rande kunskapssamhälle. Forskning inom krisberedskap och civilt försvar är ömsesidigt förstärkande och spänner över många discipliner och områden. Vidare behöver ett stort antal samhällsutmaningar hanteras. En pågående satsning på forskning om säkra samhällen implementeras av Vetenskapsrådet.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslag ska medel fortsatt avsättas för satsningen på forskning om säkra samhällen.

Inom ramen för anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor görs också en satsning på forskning om krisberedskap och totalförsvar.

Bildningslyftet 2.0

Humanistisk forskning ger kunskap om historien, omvärlden och oss själva. Bildning har en bred och djup betydelse som berikar hela samhället. I en värld med djupa konflikter, geopolitiska spänningar och snabba förändringar behövs ökad kunskap och förståelse om människan och samhället samt en fördjupad dialog om grundläggande värderingar, enligt regeringen.

Regeringen förlänger det bildningslyft som startade 2021 och implemen­teras av Vetenskapsrådet med fyra år.

Inom ramen för Vetenskapsrådets anslagsökning 2025 för forskning avsätts medel för satsningen benämnd Bildningslyftet 2.0.

Ett nationellt forskningsprogram om barn och ungas uppväxtvillkor och hälsoutveckling inrättas

Enligt regeringen är goda uppväxtvillkor avgörande för barns och ungas utveckling och framtida hälsa. Barn som växer upp i trygghet i stabila och stödjande miljöer har goda förutsättningar att utveckla hälsosamma levnads­vanor och större chans att undvika kriminalitet, arbetslöshet och ohälsa senare i livet.

Regeringen anser att ett tioårigt nationellt forskningsprogram med fokus på barns och ungas uppväxtvillkor och hälsoutveckling bör inrättas av Forte. Programmet bör finansiera forskning som svarar mot angelägna tvärsektoriella samhällsutmaningar för barn och unga såsom ojämlikheter i hälsa, ökad psykisk ohälsa, utanförskap och ökad risk att involveras och rekryteras till kriminalitet.

Inom ramen för Fortes beräknade anslagsökning för forskning beräknas medel avsättas 2026 för att inrätta ett sådant forskningsprogram.

Det nationella forskningsprogrammet om arbetsliv förlängs och förstärks

Regeringen bedömer att de utmaningar som tidigare har identifierats även fortsatt är angelägna samt att forskning om ålder och åldrande i arbetslivet behöver stärkas ytterligare. Förekomsten av ålderism och åldersdiskriminering i arbetslivet är exempel på viktiga forskningsområden. Regeringen avser därför att förlänga det nationella forskningsprogrammet om arbetsliv under 2027–2028 och för dessa år förstärka satsningen för forskning om äldres förutsättningar att stanna kvar i arbetslivet.

Inom ramen för Fortes anslag ska medel avsättas 2027–2028 till det nationella forskningsprogrammet om arbetsliv. Inom ramen för Fortes beräknade anslags­ökning för forskning beräknas medel avsättas 2027–2028 till forskningsprogrammet för forskning om äldres förutsättningar att stanna kvar i arbetslivet.

Finansmarknadsforskningen förstärks

Syftet med den nuvarande satsningen på finansmarknadsforskning är att stödja utvecklingen av forskning som både är internationellt konkurrenskraftig och har stor relevans. Forskningen ska bidra till att uppnå de av riksdagen beslutade målen för finansmarknadsområdet.

Anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning (utg.omr. 2), har förstärkts i syfte att möjlig­göra mer forskning om finansiell stabilitet m.m.

Satsningar på praktiknära forskning inom utbildning och vård m.m.

Regeringen bedömer att behovet av praktiknära skolforskning är fortsatt stort och att verksamheten har potential att utvecklas. Den bör därför fortsätta och utökas.

Inom ramen för ett antal utpekade lärosätens ökade anslag 2025 till forskning och utbildning på forskarnivå avsätts medel för att dessa lärosäten ska ha huvudansvaret för verksamheten.

Inom ramen för anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå till universitet och högskolor görs även en satsning på praktiknära professions­forskning om skolan.

Linköpings universitet har från 2021 fått medel för en satsning på forskarutbildning för yrkesverksamma folkhögskollärare och regeringen bedömer att denna satsning bör förlängas till 2028.

Inom ramen för ökningen 2025 av universitets och högskolors anslag till forskning och utbildning på forskarnivå avsätts medel till Linköpings universitet för finansiering av forskarskola för yrkesverksamma folkhög­skollärare.

Enligt regeringen finns det behov av att stärka den praktiknära forskningen och förbättra möjligheten till forskarmeritering för sjuksköterskor. Därför avser regeringen att inleda en satsning på praktiknära forskarskola för sjuk­sköterskor och specialistsjuksköterskor med syftet att stärka kvalitet och forskningsanknytning i de aktuella utbildningarna.

Inom ramen för den beräknade ökningen av universitets- och högskolors anslag till forskning och utbildning på forskarnivå beräknas medel avsättas från 2026 för finansiering av denna forskarskola.

Regeringen anger vidare att det finns pågående satsningar på forskarskolor riktade mot lärare på lärarutbildningarna och lärare på hälso- och sjukvårds­utbildningarna samt på forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap. Enligt regeringen finns det fortsatta behov av att stärka långsiktig kompetens­försörjning, kvalitet och forskningsanknytning, och regeringen bedömer därför att satsningarna bör förlängas till 2028.

Kompletterande information

Övergripande om forskningssatsningar

Lärosätena avgör själva om fördelningen av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå på olika forskningsområden och forskningsprojekt. De forskningsfinansierande myndigheterna ska stödja de forskningsområden som anges i myndigheternas instruktioner. Det finns även andra myndigheter som inom ramen för sin verksamhet fördelar medel för forskning och innovation. Förutom myndigheter finns det också olika typer av stiftelser och fonder som fördelar betydande belopp till forskning. Vidare finns det forskningsmedel att söka inom EU. Företagssektorns utgifter för forskning och utveckling (FoU) utgör den största andelen av Sveriges totala utgifter för FoU.

Ett av Vetenskapsrådets huvuduppdrag är att främja och finansiera forsk­ning inom alla vetenskapsområden. Den största delen av myndighetens medel går till grundforskning och mycket av forskningsstödet går till projekt där forskare själva formulerat frågeställningar och utarbetat metoder för att besvara dessa. Vetenskapsrådet använder sig av sakkunnigbedömning, s.k. peer review, för att bedöma ansökningarnas vetenskapliga kvalitet och forskningens potential. Rådet använder sig vidare bl.a. av åtta grundläggande principer med tillhörande riktlinjer för att se till att bedömningen sker i enlighet med en sund granskningskultur och god forskningssed (vr.se).

I regleringsbreven till de forskningsfinansierade myndigheterna anges närmare detaljer om mål, uppdrag till myndigheten, återrapporteringskrav och hur anslagsmedlen får användas.

Utvecklingsforskning

Vetenskapsrådet har finansierat bidrag inom utvecklingsforskning sedan 2013 med riktade medel från regeringens biståndsbudget. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen att Vetenskapsrådet inte längre ska finansiera bidrag inom utvecklingsforskning. Vetenskapsrådet välkomnade forskare inom utvecklingsforskning att framöver söka finansiering inom ramen för rådets övriga utlysningar (nyhet 2023-07-14, vr.se). Kommittén för utvecklings­forskning vid Vetenskapsrådet avvecklades den 31 december 2023. De projekt som har fått beslut om finansiering löper på enligt plan, och de sista medlen inom området beräknas betalas ut 2026 (nyhet 2024-10-16, vr.se).

Av regleringsbrev 2025 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet (utg.omr. 7), del till Vetenskapsrådet (beslut 2024-12-19), framgår i fråga om utvecklings-forskning bl.a. att Vetenskapsrådet ska ansvara för uppföljning och redo­visning av stöd till svensk forskning av hög kvalitet och relevans för fattig­domsbekämpning och hållbar utveckling i låginkomstländer, samt uppföljning av projektbidrag för initiering av samarbeten och kunskapsutbyte mellan forskare i Sverige och forskare i låginkomstländer och lägre medelinkomst­länder.

I ett svar på en skriftlig fråga (fr. 2024/25:539) anger den ansvarige ministern att bakgrunden till beslutet att Vetenskapsrådet inte ska finansiera nya bidrag är att delar av Sveriges bistånd behöver omprioriteras. Detta innebär inte att regeringen avser att sänka ambitionsnivån i arbetet med utvecklingsforskning. Dessutom anges att de forskare som redan har beviljats medel från biståndsbudgeten via Vetenskaps­rådet kommer att kunna fullfölja sina forskningsprojekt och att Vetenskapsrådet kommer att tilldelas medel för detta.

Motionerna

Forskning om brottsprevention m.m.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 12 framför motionärerna att de vill se mer forskning om brottsprevention. Enligt motionärerna kan det handla om forskning om hur man förebygger brott och vilken typ av åtgärder som kan sättas in i tidig ålder för att motverka brott samt kunskap om hur man kan förhindra fortsatt brottslighet via exempelvis behandlingsprogram eller avhopparverksamhet.

I kommittémotion 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. yrkande 15 menar motionärerna att det är positivt att forskningsprogrammet om brottslighet fortsatt ska ha en bred inriktning, men för att stärka förmågan att förebygga och bekämpa brott behöver de brotts­preventiva delarna, inklusive behandlingsprogram, prioriteras mer. Motionärerna vill även se ett institut för polisvetenskaplig forskning.

Forskning om förebyggande av våld m.m.

I kommittémotion 2024/25:1366 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 22 uppmärksammar motionärerna behovet av mer forskning kring våldsutövare. Enligt motionärerna behövs det mer forskning för att förstå hur personer som kan begå våld kan identifieras, hur deras gärningar kan före­byggas och hur de själva kan rehabiliteras.

I kommittémotion 2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 36 vill motionärerna öka forskningen om hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer.

I motion 2024/25:1096 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M) önskar motionärerna se en utredning av förutsättningarna för att öka stödet till forskning om traumabehandling för offer för sexuellt våld.

Forskning om arbetsmiljö

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 15 lyfter motionärerna fram behovet av mer arbetsmiljöforskning. Enligt motionärerna finns det ett stort behov av att öka kunskaperna om vad som leder till arbetsrelaterad ohälsa, arbetsplatsolyckor och slitsam arbetsmiljö.

Praktiknära forskning

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 13 efterfrågar motionärerna en långsiktig finansiering av den praktiknära forskningen mellan skolhuvudmän och lärosäten enligt det s.k. ULF-avtalet eftersom den tidigare försöksverksamheten nu har övergått i permanent verk­samhet.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 36 vill motionärerna se satsningar på praktiknära forskning inom socialtjänsten.

Forskning om vissa särskilda områden

Genusforskning

I motion 2024/25:258 av Josef Fransson (SD) framför motionären att genusforskning skiljer sig från andra forskningsdiscipliner. Motionären vill därför att regeringens ambition ska vara att lägga ned Nationella sekretariatet för genusforskning samt att uppdragen om främjande av genusforskningen stryks i regleringsbrevet till Göteborgs universitet.

Forskning om idrott

I kommittémotion 2024/25:3068 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 26 uppmärksammar motionärerna förutsättningarna för idrotts- och civil­samhällesrelaterad forskning. Enligt motionärerna är forskningen om rörelse, breddidrott och elitidrott viktig för idrottens utveckling och pekar på att forskning om idrott och idrottsrörelsen ofta är tvärvetenskaplig.

Forskning om kooperativa företag m.m.

I kommittémotion 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 14 menar motionärerna att det bör tillsättas en utredning om hur man kan öka kunskapen och forskningen om kooperativ och andra alternativa företags­former. Enligt motionärerna behövs ett hållbart företagande som klarar av kriser bättre och därför behöver forskningen kring detta öka.

Forskning om spel

I kommittémotion 2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 116 uppmärksammar motionärerna frågan om forskning kopplat till spelfrågor och om ansvar och finansiering för sådan forskning.

Utvecklingsforskning

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 14 efterfrågar motionärerna att en långsiktig och stabil finansiering av svensk utvecklingsforskning säkerställs. Enligt motionärerna omfattar denna typ av forskning vitt skilda områden och ger värdefull kunskap som är viktig även för oss i Sverige.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 18 önskar motionärerna att resurserna till utvecklingsforskning ska återställas för att främja internationell forskningssamverkan och en bättre värld. Enligt motionärerna har utvecklingsforskning för Sverige historiskt varit ett starkt tvärvetenskapligt fält och den nedskärning som har gjorts har inneburit att Sveriges ställning i det internationella samarbetet nu har försvagats.

Yttranden från andra utskott

Forskning om våld i nära relationer m.m.

Socialutskottet anger att det välkomnar satsningarna på forskning om bl.a. våld i nära relationer och hedersrelaterat våld.

Forskning om socialtjänsten

Socialutskottet vill betona behovet av ökad forskning inom social omsorg. Kunskapen om hur socialtjänsten kan utformas för att vara långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad behöver öka. För att stödja kommunerna att utforma socialtjänstens verksamhet i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet behövs ökad kunskap om kvalitativa insatser inom socialtjänsten. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att tillföra medel till Forte för att etablera ett tioårigt nationellt forskningsprogram för hållbar socialtjänst.

Forskning om Förintelsen

Kulturutskottet välkomnar att regeringen förlänger den särskilda satsningen på forskning om Förintelsen och antisemitism som Vetenskapsrådet har i uppdrag att genomföra. Utskottet delar vidare regeringens uppfattning att det finns ett stort behov av forskning och kunskap som kan understödja demokrati, samhällelig motståndskraft och reformprocesser och utskottet vill i det sammanhanget även lyfta fram möjligheterna till synergier mellan den aktuella forskningssatsningen och den verksamhet som Forum för levande historia bedriver.

Forskning om barn och unga

Socialutskottet anger att det ser positivt på att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram med fokus på barns och ungas uppväxtvillkor och hälsoutveckling. Enligt utskottet är det viktigt med mer forskning om barns och ungas ojämlikheter i hälsa, barns och ungas psykiska ohälsa, utanförskap samt risk att involveras och rekryteras till kriminalitet.

Kulturutskottet delar regeringens uppfattning att det behövs mer kunskap om hur träffsäkra olika insatser för barns och ungas utveckling och hälsa är. Detta gäller även frågan om samverkan mellan och inom de samhällsaktörer som möter barn och unga samt civilsamhällets insatser och samverkan med offentliga aktörer. Utskottet välkomnar därmed regeringens förslag om att Forte ska inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram med fokus på barns och ungas uppväxtvillkor och hälsoutveckling.

Forskning om arbetsliv

Arbetsmarknadsutskottet välkomnar i sitt yttrande den satsning som regeringen gör på arbetslivsforskningen genom att det nationella forsknings­program som Forte inrättat förlängs och förstärks och att forskning om ålder och åldrande i arbetslivet stärks ytterligare. Utskottet anser vidare att förekomsten av ålderism och åldersdiskriminering i arbetslivet är exempel på viktiga forskningsområden.

Forskning om kooperativa företag

Näringsutskottet uppmärksammar att det senast behandlade frågor om kunskap och forskning om kooperativt företagande våren 2024. Utskottet framför att sådant företagande kan vara en viktig del av det svenska näringslivet men påminner om att kooperativ inte är en företagsform. Informa­tion om kooperativt företagande finns att tillgå via en myndighetsgemensam webbportal, enligt utskottet.

Utvecklingsforskning

Utrikesutskottet framför att det beredde frågan om finansiering av utvecklings­forskning under budgetbehandlingen hösten 2023 och avstyrkte då motioner i frågan samt instämde i regeringens bedömning att biståndet i högre utsträckning bör användas för insatser utanför Sveriges gränser. Utskottet står kvar vid detta ställningstagande. Utrikesutskottet hänvisar vidare bl.a. till ett frågesvar i vilket det framgår att beslutet om omprioritering av biståndsmedel inte innebär att regeringen avser att sänka ambitionsnivån i arbetet med utvecklingsforskning, vilket utskottet välkomnar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser liksom regeringen att det behövs forskning som kan bidra med kunskap och lösningar på olika samhällsproblem för att skapa förutsättningar för robusta samhällen. Regeringen anger att det pågående nationella forskningsprogrammet om brottslighet behöver fortsatt ha en bred inriktning samtidigt som det praktiknära perspektivet behöver stärkas genom ett fördjupat samarbete mellan bl.a. forskning och praktiker. Utskottet välkomnar den fortsatta satsningen på forskning om brottslighet och konstaterar att det finns behov av forskning om flera aspekter av brottsligheten. Vidare är det enligt utskottet av stor vikt med forskning som uppmärksammar bl.a. mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet vill också uppmärksamma behovet av ökad kunskap om bl.a. evidens om effektiva insatser inom socialtjänstens verksamheter och anser därför liksom socialutskottet att det aviserade forskningsprogrammet för social­tjänsten är betydelsefullt.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utskottet att det är fortsatt angeläget med forskning om arbetsliv och att frågor om ålder och åldrande i arbetslivet behöver uppmärksammas ytterligare. Det är därför positivt att det nationella forskningsprogrammet om arbetsliv förlängs och förstärks.

När det gäller frågan om finansiering av den praktiknära skolforskningen som nu har permanentats vill utskottet framhålla att det är regeringen som i regleringsbrev till berörda lärosäten fördelar de anslagsmedel som riksdagen har beslutat om.

I fråga om yrkanden om medel till utvecklingsforskning kan utskottet konstatera att utrikesutskottet anger att det tidigare har instämt i regeringens bedömning att biståndet i högre utsträckning bör användas utanför Sveriges gränser. Utrikesutskottet framför vidare att det välkomnar att regeringen har angett att den inte har för avsikt att sänka ambitionsnivån i arbetet med utvecklingsforskning. Utskottet har ingen annan uppfattning i frågan.

Utskottet noterar att näringsutskottet nyligen har behandlat frågan om kunskap och forskning om kooperativt företagande.

I övrigt när det gäller yrkanden om specifika forskningsfrågor vill utskottet påminna om att huvudprincipen är att ansökningar om forskningsmedel görs utifrån givna ansökningsprinciper via olika forskningsfinansiärer. Beslut om vilka forskningsprojekt som får medel fattas enligt vedertagna former med en kvalitativ granskningsprocess.

Mot ovanstående bakgrund finner utskottet inte skäl att föreslå ytterligare åtgärder och avstyrker motionerna 2024/25:258 (SD), 2024/25:1096 (M), 2024/25:1366 (SD) yrkande 22, 2024/25:2618 (MP) yrkande 36, 2024/25:3055 (MP) yrkande 116, 2024/25:3068 (MP) yrkande 26, 2024/25:3309 (S) yrkandena 12, 15 och 18, 2024/25:3310 (V) yrkandena 14 och 15, 2024/25:3312 (C) yrkande 36 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 13 och 14.

Djurförsök i forskningen m.m.

Bakgrund och gällande rätt

Av budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23) framgår att Jordbruksverkets s.k. kompetenscentrum för 3R-frågor fortsatt arbeta med att samla, främja och sprida information om att ersätta (replace), minska (reduce) och förfina (refine) användningen av djurförsök. Regeringen bedömer att kompetenscentret fyller en viktig funktion och att det även fortsättningsvis utgör en plattform för att främja och samordna arbetet med dessa frågor.

Jordbruksverket anger att Sveriges 3R-center är en samlande arena för kunskap och drivkraft när det handlar om att ersätta, minska och förfina djur­försök i Sverige. Centret arbetar på uppdrag av Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (jordbruks­verket.se).

I en interpellationsdebatt den 30 november 2023 med anledning av interpellation 2023/24:215 Åtgärder för att ersätta, minska och förbättra användningen av djurförsök anger landsbygdsministern bl.a. att Sverige strävar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, mot det slutliga målet att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det. Enligt ministern är utveckling av alternativa metoder till djurförsök ett viktigt steg för att uppnå detta mål. Sverige har en lång tradition av att stödja forskning för utveckling av djurförsöksfria alternativ, och via Vetenskapsrådet finansieras forskning om och utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Ministern angav vidare att det även avsätts öronmärkta medel till svenska laboratoriers medverkan i projekt om validering av alternativa metoder på EU-nivå.

I regleringsbrevet för Vetenskapsrådet 2025 (beslut 2024-12-19) anges bl.a. att 15 000 000 kronor ska användas för forskning om och utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Medlen ska utlysas efter samråd med Jordbruksverket. Högst 2 000 000 kronor får användas för att bidra till svenska laboratoriers deltagande i valideringsprojekt av alternativa metoder till djurförsök som organiseras av EU:s referenslaboratorium och som omfattas av uppdragsbeskrivningen för valideringslaboratorier (EU-NETVAL). Vidare anges att Vetenskapsrådet ska redovisa hur rådet har arbetat med bevakning av försöksdjursvetenskap och utveckling av området.

Inom ramen för arbetet med försöksdjursvetenskap har Vetenskapsrådet inrättat en särskild expertgrupp som består av tolv ledamöter med kompetens inom forskning med djurexperimentell inriktning och inom etik. Vetenskaps­rådet hanterar också ett särskilt projektbidrag för utveckling av metoder för ersättning, begränsning och/eller förfining av djurförsök (s.k. 3R). Rådet informerar även allmänheten om djurförsök, i samarbete med ett antal lärosäten.

Bestämmelser om krav på prövning av djurförsök från etisk synpunkt av en regional djurförsöksetisk nämnd finns i djurskyddslagen (2018:1192). I djur­skyddsförordningen (2019:66) anges vidare att det ska finnas minst sex regionala djurförsöksetiska nämnder. Regeringen överväger nu att minska antalet djurförsöksetiska nämnder för att effektivisera nämndernas arbete (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23).

Motionerna

Djurförsöksfri forskning

I partimotion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 109 vill motionärerna att det tas fram en nationell plan för att fasa ut plågsamma djurförsök och för en övergång till djurförsöksfri forskning. Motionärerna framför vidare att de vill se större satsningar på forskning fri från djurförsök samt att möjligheten att validera alternativa metoder förbättras. I yrkande 110 önskar motionärerna att det satsas medel på att utveckla djurförsöksfria forskningsmetoder.

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 28 vill motionärerna se en handlingsplan om att så långt som möjligt gå över till forskning fri från djurförsök. Motionärerna efterfrågar vidare större satsningar på forskning fri från djurförsök samt förbättrade möjligheter att validera alternativa metoder.

I kommittémotion 2024/25:1397 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 18 vill motionären se ett ökat stöd till forskning för att ta fram djurfria alternativ till djurförsök.

I motion 2024/25:912 av Magnus Manhammar (S) önskar motionären att en nationell handlingsplan tas fram som för Sverige fram till målet att nå en djurfri forskning.

I motion 2024/25:1790 av Jytte Guteland och Sofia Skönnbrink (båda S) efterfrågar motionärerna en snabbare omställning för forskningen från djur­försök till alternativa metoder.

I motion 2024/25:2389 av Mats Sander (M) vill motionären att en strategi för att fasa ut djurförsök tas fram.

Beslut i djurförsöksetiska nämnder m.m.

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 29 menar motionärerna att organisationer som företräder djurskyddsintressen ska få rätt att överklaga beslut i de djurförsöksetiska nämnderna.

I kommittémotion 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 41 framför motionärerna att det i vår svenska djurskyddslagstiftning slås fast att djur ska skyddas mot onödigt lidande. Motionärerna vill därför se över förutsättningarna för mer forskning om smärtfria metoder för bedövning vid slakt av djur.

I motion 2024/25:10 av Josef Fransson (SD) anser motionären att regeringen bör överväga en översyn av den etiska bedömningen i fråga om djurförsök inom medicinsk forskning.

Yttrande från annat utskott

Djurförsök

Miljö- och jordbruksutskottet redogör i sitt yttrande för tidigare behandling av frågor om djurförsök. Utskottet underströk då vikten av ett starkt djurskydd för djur som används i försöksverksamhet men angav bl.a. att det har förståelse för att de etiska prövningarna kan innebära svåra avvägningar och ser positivt på den forskning som pågår kring hur den etiska prövningen kan utvecklas ytterligare. Miljö- och jordbruksutskottet hänvisar i sitt yttrande till tidigare ställningstagande om att djur inte får utsättas för onödigt lidande och poängterar att djurförsök endast ska godkännas och genomföras i de fall där den totala nyttan bedöms som större än djurens totala lidande.

 

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att Sverige strävar efter att ersätta alla försök på levande djur i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det. Utveckling av alternativa metoder till djurförsök är ett viktigt steg för att nå det målet. På Jordbruksverket finns det ett särskilt kompetenscentrum för frågor om djurförsök (3R-center) som arbetar med frågor om att ersätta, minska och förfina djurförsök. Inom Vetenskapsrådet finns det särskilda medel avsatta för bl.a. forskning om och utveckling av alternativa metoder samt för deltagande i EU:s arbete i dessa frågor. I djurskyddslagstiftningen finns bestämmelser om krav på prövning av djurförsök från etisk synpunkt. Miljö- och jordbruksutskottet framför i sitt yttrande att det vid behandling av frågor om djurförsök bl.a. understrukit vikten av ett starkt skydd för djur som används i försök och ser positivt på hur den etiska prövningen kan utvecklas ytterligare. Utskottet har ingen annan uppfattning i frågan.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2024/25:10 (SD), 2024/25:912 (S), 2024/25:1397 (SD) yrkande 18, 2024/25:1790 (S), 2024/25:2389 (M), 2024/25:3108 (S) yrkande 41, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 109 och 110 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 28 och 29.

Propositionen

Inledning

Regeringen aviserar på detta område för riksdagens kännedom ett antal exempel på planerade åtgärder som faller inom regeringens ansvarsområde och som regeringen avser att återkomma till inom ramen för ordinarie processer. Det handlar om en rad åtgärder för att förbättra förutsättningarna för excellens vid universitet och högskolor. Regeringen anger att de åtgärder som aviseras kan behöva kompletteras eller ses över och omprövas.

Akademisk frihet

Akademisk frihet är en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt sam­hälle. Den akademiska friheten kan dock enligt regeringen inte tas för given utan behöver aktivt främjas och värnas. Fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning inkluderar att kunna ställa kontroversiella frågor och presentera oväntade resultat utan att bli utsatt för t.ex. hat och hot.

Av 1 kap. 6 § högskolelagen framgår att det som allmän princip i högskolor­nas verksamhet ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Vidare anges att för forskningen ska som allmänna principer gälla att forskningsproblem fritt får väljas, forskningsmetoder fritt får utvecklas och forskningsresultat fritt får publiceras. Bestämmelsen omfattar den individuella akademiska friheten i lärosätets verksamhet, dvs. i både forskning och utbild­ning. För utbildningens del innebär detta enligt regeringen t.ex. att undervis­ningen ska präglas av ett öppet samtalsklimat där olika idéer och perspektiv kan debatteras, granskas och brytas mot varandra och där oväntade, även kontroversiella, resultat kan lyftas fram. Både lärare och studenter, i ömsesidig respekt, har ett ansvar för att främja och värna en sådan kultur.

Enligt regeringen finns det behov av att stärka arbetet med att främja och värna den akademiska friheten. Regeringen anger att den därför avser att ge en utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att stärka skyddet av den akademiska friheten för lärare och forskare vid svenska lärosäten.

Mer tid till forskning

Kärnverksamheten i högskolan är utbildning och forskning. Högskolorna ska samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. Regeringen påminner om att den bl.a. i budgetpropositionen för 2024 har framhållit att den administrativa överbyggnaden behöver minska för att ge plats åt lärosätenas kärnuppdrag. Regeringen redovisar i den nu aktuella propositionen ett antal initiativ för att minska detaljregleringen på nationell nivå. Vissa administrativa krav har dock sitt ursprung i beslut som fattats inom lärosätena. Det är universitets och högskolors eget ansvar att organisera och utveckla verksamheten så att hög kvalitet uppnås och resurserna utnyttjas effektivt. En förutsättning för att den administrativa bördan ska minska är därför också att lärosätena själva arbetar med att minska forskares och lärares administrativa börda, enligt regeringen.

Ökat självbestämmande för universitet och högskolor

Lärosätenas associationsform

Statliga universitet och högskolor är myndigheter som det generella regel­verket, t.ex. myndighetsförordningen (2007:515), gäller för med vissa undan­tag. Enligt regeringen är lärosätenas självbestämmande när det gäller hur verksam­heten ska läggas upp och hur resurser ska användas en viktig principfråga och en förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning. För regeringen är det viktigt att statens styrning av universitet och högskolor är ändamålsenlig på så sätt att den ger lärosätena goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag, dvs. forskning och utbildning av hög kvalitet. Regeringen avser därför att till­sätta en utredning för att analysera ändamålsenligheten i dagens myndighets­form för statliga universitet och högskolor.

Myndighetsformen påverkar även statliga lärosätens möjligheter att ingå i internationella samarbeten. För att förbättra lärosätenas möjligheter att delta i forsknings­samarbeten bedömer regeringen att det fortsatt finns behov av att se över förutsättningarna för statliga universitets och högskolors möjligheter att ingå samarbeten och avtal med utländska aktörer.

Profilering, samverkan och samgående

Excellent forskning och utbildning av hög kvalitet kan bedrivas vid både större och mindre lärosäten, men regeringen menar att vägen dit ofta behöver se olika ut. Sedan 2009 har högskolor möjlighet att ansöka om examenstillstånd för utbild­ning på forskarnivå inom ett särskilt område. Detta skapar enligt reger­ingen möjligheter för högskolor att profilera sig och att stärka forskningen inom ett visst område och motverkar risken att forskningsresurserna sprids alltför tunt med ett sämre resultat som följd.

Profilering av verksamheten vid lärosätena och ökad samverkan mellan läro­säten kan enligt regeringens uppfattning öka kvaliteten i den högre utbild­ningen och forskningen. En ökad koncentration av kompetens kan stärka utbildnings- och forskningsmiljöerna och öka lärosätenas konkurrenskraft, samtidigt som resurserna utnyttjas mer effektivt. För vissa lärosäten kan det ge en mer robust organisation och större möjligheter att öka kvaliteten i forsk­ning om forskningsmiljöerna är större. Regeringen ser positivt på att lärosäten som hittar synergier med möjligheter till ökad kvalitet går samman och utesluter inte att särskilda samgåendemedel kan bli aktuella vid eventuella framtida samgåenden. Regeringen anger att den analyserar behovet av att ytterligare tydliggöra universitets och högskolors roller i högskolelandskapet och avser att fortsätta arbeta med denna fråga.

Universitetsstatus

Det är regeringen som beslutar om benämningen universitet. Sådana beslut ska fattas efter en sammanvägd bedömning. Regeringen beskriver att grunden för att en högskola ska kunna bli universitet är att den utbildning och forskning som bedrivs är av hög kvalitet. Därtill måste det finnas starka utbildnings- och forskningspolitiska skäl. Vidare är det avgörande att beslut om att omvandla högskolor till universitet grundas på långsiktiga överväganden och stabila statsfinansiella förutsättningar. Regeringen uppger att den inte har för avsikt att inleda någon process att utse fler universitet under innevarande mandat­period.

Kvalitetssäkring av utbildning

Utbildning av hög kvalitet förutsätter enligt regeringen en god kvalitet i utbildningens forskningsanknytning. Excellent forskning förutsätter i sin tur hög kvalitet i utbildningen, så att väl förberedda studenter kan gå vidare från utbildning till forskarstudier och så småningom till forskning.

Regeringen betonar universitets och högskolors betydande egna ansvar för kvalitetssäkringen av den egna verksamheten. Respektive lärosätes eget ansvar för kvalitetssäkring är utgångspunkten för det nationella kvalitets­säkringssystemet som UKÄ ansvarar för. Regeringen har gett UKÄ i uppdrag att lämna förslag på hur det nationella kvalitetssäkringssystemet kan utvecklas för att ytterligare stärka kvalitet och främja excellens inom svensk högre utbildning (U2023/02764). Uppdraget har redovisats och regeringen anger att den avser att fortsätta arbeta med frågan.

Kompletterande information

Utredning om stärkt skydd av den akademiska friheten 

Regeringen beslutade den 24 april 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera det nuvarande regelverket och vid behov föreslå ändringar i regel­verket som syftar till att stärka skyddet av forskares och lärares individuella akademiska frihet (dir. 2025:42). Utredaren ska även undersöka behovet av att stärka stödet till forskare och lärare i frågor som gäller deras akademiska frihet. Syftet är att stärka lärares och forskares individuella akademiska frihet och därigenom stärka svensk högre utbildning och forskning. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2026.

Styrning av lärosäten

Det är riksdagen som beslutar vilka statliga högskolor som ska finnas (2 kap. 1 § högskolelagen). Lärosätena har sedan en hög grad av självbestämmande när det gäller intern organisation, resursanvändning, planering och genomför­ande av utbildning och forskning (prop. 2020/21:60 s. 153).

I högskolelagen och högskoleförordningen finns övergripande mål och krav för de statliga lärosätena. De statliga universiteten och högskolorna omfattas dessutom av en rad andra bestämmelser som gäller för myndigheter, t.ex. förvaltningslagen (2017:900).

Enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina får en enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning (enskild utbildnings­anordnare) endast efter tillstånd utfärda sådana examina som regeringen enligt vad som anges i högskolelagen meddelat föreskrifter om. Ett sådant tillstånd får lämnas endast om utbildningen uppfyller vissa krav, t.ex. ska utbildningen vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet samt bedrivas så att den i övrigt uppfyller de krav som uppställs på utbildning i 1 kap. högskolelagen. För varje examen som tillståndet gäller ska utbildningen dessutom uppfylla de särskilda krav som gäller för denna examen enligt högskole­förordningens bilaga examensordningen (1 och 2 §§).

I årliga regleringsbrev för respektive universitet och högskola preciserar regeringen vad som gäller för respektive lärosäte, inklusive finansiella villkor för användningen av anslag. Ett specifikt lärosäte kan också ges särskilda uppdrag i regleringsbrevet. Vissa centrala mål och återrapporteringskrav för samtliga statliga lärosäten anges i det gemensamma årliga regleringsbrevet för universitet och högskolor.

I ett särskilt regleringsbrev ges anvisningar och finansieringsvillkor för de enskilda utbildningsanordnare som får statsbidrag. Av samtliga lärosäten finns två enskilda universitet, en större enskild högskola, en konstnärlig enskild högskola och flera mindre enskilda utbildningsanordnare.

Ledamöter i universitets och högskolors styrelser

Regler om högskolestyrelser finns i 2 kap. högskolelagen och i 2 kap. högskoleförordningen. Ett lärosätes styrelse består vanligen av ordföranden och fjorton andra leda­möter. Lärosätets rektor ingår i styrelsen och högskolans lärare respektive studenter har rätt att utse tre ledamöter var. Ordföranden och övriga ledamöter utses av regeringen. Regleringen i fråga om antalet leda­möter och sammansättningen innebär alltså att majoriteten av ledamöterna utses av regeringen.

Regeringen angav följande argument för att antalet ledamöter som utses av regeringen ska vara i majoritet i lärosätenas styrelser (prop. 2015/16:131 s. 17). Att de externa ledamöterna är i majoritet är ett viktigt sätt att ge regeringen möjlighet att utkräva ansvar och att styra sina myndigheter. Det är också en viktig uppgift för en styrelse att göra strategiska prioriteringar på en övergripande nivå. Enligt regeringens mening kan det ge bättre förutsättningar för ett effektivt arbete i styrelsen om majoriteten av ledamöterna är externa, bl.a. eftersom de inte påverkas personligen av besluten. Dessutom menar regeringen att de externa ledamöterna utgör en viktig kontaktyta utåt och bidrar med kompetens från det omgivande samhället.

Kunskapsunderlag om lärosätenas associationsform

UKÄ har i uppdrag att göra en sammanställning av förslag i tidigare utredningar och rapporter om universitet och högskolors associationsform. Sammanställningen ska inkludera de motiveringar och konsekvensanalyser som finns knutna till förslagen. Myndigheten ska även göra en översikt över aktuella reformer i andra nordiska länder när det gäller lärosätenas associa­tionsform. Uppdraget ska redovisas senast den 13 juni 2025 (UKÄ:s regleringsbrev för 2025, beslut 2025-02-27).

Motionerna

Akademisk frihet och forskningens frihet

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 2 menar motionärerna att forskningens frihet behöver stärkas och den politiska detalj­styrningen minska. En alltför stor detaljstyrning minskar enligt motionärerna möjligheterna för den fria och oberoende forskningen, och områden som politiken glömt, prioriterat ned eller inte känner till ges därmed inte förutsätt­ningar att utvecklas.

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 93 framhåller motionärerna behovet av att värna den akademiska friheten. Enligt motionärerna måste regeringen ta tydlig ställning för att värna den akademiska friheten, vilket också inbegriper att vara transparent, föra dialog och att ge lärosäten och forskare långsiktiga förutsättningar för sin verksamhet. I yrkande 94 lyfter motionärerna fram vikten av att värna forskningens frihet och främja öppen vetenskap, såväl i Sverige som internationellt. Regeringen bör enligt motionärerna tydligt markera mot strömningar som minskar forskningens oberoende.

I kommittémotion 2024/25:1445 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 2 menar motionärerna att regeringen borde verka för att öka forskarnas akademiska frihet. Motionärerna anser t.ex. att det inte ska få ställas krav på vissa politiska ideologier eller perspektiv för att forskare eller forsknings­projekt ska kunna få anslag.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 10 framhåller motionärerna att den akademiska friheten behöver stärkas och lärosätenas självbestämmande öka och föreslår flera förändringar som ska bidra till att detta sker.

Antal universitet och högskolor m.m.

I kommittémotion 2024/25:1443 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 16 framför motionärerna att regeringen borde överväga att genomföra en omfattande översyn av antalet lärosäten. Motionärerna menar att administrativa sammanslagningar av mindre högskolor kan bidra till en mer effektiv användning av samhällets och högskolornas resurser. I yrkande 17 menar motionärerna att regeringen bör verka för att de universitet som inte håller måttet fråntas sin universitetsstatus och därmed minska antalet universitet.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 20 eftersträvar motionärerna bättre förutsättningar för att fler universitet och högskolor på frivillig grund ska vilja ta initiativ till samgåenden. I yrkande 22 föreslår motionärerna att det bör finnas fastställda kriterier för när ett lärosäte ska kunna benämnas universitet.

I motion 2024/25:1703 av Carina Ödebrink m.fl. (S) önskar motionärerna att regeringen överväger att ge Högskolan i Jönköping universitetsstatus.

I motion 2024/25:2341 av Peter Hultqvist (S) framhåller motionären att det bör övervägas om Högskolan Dalarna bör få universitetsstatus.

I motion 2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 20 anser motionärerna att Södertörns högskola bör få universitetsstatus för att stärka högskolans ställning och bidra till huvudstadsregionens utveckling.

I motion 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 8 menar motionärerna att genomförda universitetsutnämningar behöver ses över och att det finns skäl att ompröva fördelningen mellan universitet och högskolor.

I motion 2024/25:40 av Stina Larsson och Mikael Larsson (båda C) vill motionärerna utreda möjligheterna att göra Högskolan i Borås till ett universi­tet i syfte att stärka Västsverige som utvecklingsregion och för att högskolan ska kunna bli ännu mer framgångsrik inom textilområdet.

Rollfördelning och profilering

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 22 framhåller motionärerna behovet av en tydligare beskrivning av universitetens respektive högskolornas roll och uppdrag. Motionärerna menar att en tydlig roll­fördelning är en förutsättning för att både spets och bredd ska garanteras på landets lärosäten. Ett liknande yrkande finns i kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 23.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 19 lyfter motionärerna fram vikten av att lärosätena har goda möjligheter att stärka sin profilering och kunna koncentrera sina resurser till de områden inom vilka det enskilda lärosätet är starkast. I yrkande 21 menar motionärerna att stärkta möjligheter för universitet och högskolor att specialisera sin verksam­het bidrar till en mer effektiv användning av resurser.

I motion 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 7 menar motionärerna att universitet och högskolor i högre grad bör differentieras och att högskolorna i högre grad bör fokusera på yrkesutbildningar.

Organisationsform m.m.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 17 framhåller motionärerna att lärosätenas organisationsform inte bör utredas. Motionärerna vill inte att högskolesektorn privatiseras eller utsätts för marknadsexperiment.

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 15 anser motionärerna att bl.a. de organisatoriska förutsättningarna för forskarnas och lärarnas självständighet bör stärkas. I yrkande 18 framhåller motionärerna att det behövs fler fristående lärosäten, t.ex. stiftelser, för att makt ska kunna flyttas från politiken till professionen. I yrkande 19 vill motionärerna utreda möjligheterna att stärka etableringsfriheten för såväl internationella som svenska lärosäten. Enligt motionärerna kan detta öka den högre utbildningens pluralism och ge fler nydanande idéer möjlighet att växa.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 11 föreslår motionärerna att frågan om lärosätenas institutionella frihet ska inkluderas i den aviserade utredningen om att stärka lärares och forskares akademiska frihet. Motionärerna önskar se en ökad pluralism vad gäller lärosätenas associationsformer och efterfrågar i yrkande 29 fler autonoma lärosäten och lärosäten i stiftelseform eftersom motionärerna menar att det kan öka den institutionella friheten och kvaliteten i verksamheten.

I motion 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 6 vill motionärerna se över möjligheten för fler lärosäten att ha en annan organisa­tionsform än att vara en statlig myndighet för att öka lärosätenas självständighet.

Styrelsefrågor

I kommittémotion 2024/25:1443 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 10 menar motionärerna att regeringen bör beakta att majoriteten av ledamöterna i en högskolas styrelse ska vara lärare och forskare. Enligt motionärerna skulle det öka lärosätenas autonomi och bidra till att lärosätena kan styras så effektivt som möjligt.

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 14 vill motionärerna minska andelen styrelseledamöter som tillsätts av regeringen och utreda möjligheten att låta de statliga lärosätena själva besluta om ordförande i styrelsen i syfte att öka lärosätenas institutionella autonomi.

Kvalitetssäkring

I kommittémotion 2024/25:1443 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 7 menar motionärerna att regeringen bör överväga att utreda en extern bedöm­ning av slumpvis utvalda kandidat- och magisterarbeten för att säkra utbild­nings­kvaliteten. I yrkande 9 framhåller motionärerna att regeringen bör verka för en stärkt kvalitet i den högre utbildningen genom att öka andelen lärarledd undervisning.

I motion 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 1 vill motionärerna förändra hur utbildningarnas kvalitetsutvärderingar genomförs. Motionärerna anser att kvaliteten ska bedömas utifrån akademiska fram­gångar, hur väl studenterna lyckas efter avslutad utbildning och antalet lärar­ledda timmar på utbildningen.

 

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att den akademiska friheten är en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle. Den behöver också aktivt främjas och värnas. Forskningens frihet är reglerad i regeringsformen, och av högskolelagen framgår att som allmänna principer för forskningen gäller att forskningsproblem får fritt väljas, forskningsmetoder fritt utvecklas och forskningsresultat fritt publiceras. Av högskolelagen framgår också att det som allmän princip i högskolornas verksamhet gäller att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Utskottet ser positivt på att regeringen nu har gett en utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att stärka skyddet av den akademiska friheten för lärare och forskare vid svenska lärosäten. Att granskas och mötas i debatt utan hat och hot är en omistlig del av den akademiska friheten.

Av högskolelagen framgår att det är riksdagen som beslutar om vilka statliga högskolor som ska finnas. Utskottet vill påminna om att regeringen i maj 2022 fattade beslut om kvalitetsaspekter vid beslut om benämningen universitet liksom att beslut om benämningen ska fattas efter en sammanvägd bedömning av såväl långsiktiga statsfinansiella förutsättningar som utbildnings- och forskningspolitiska skäl. Utskottet konstaterar att regeringen uppger att den inte har för avsikt att inleda någon process att utse fler universitet under innevarande mandatperiod. Utskottet noterar att regeringen ser positivt på att lärosäten som hittar synergier med möjligheter till ökad kvalitet går samman och att särskilda samgåendemedel för att stödja frivilliga sammanslagningar kan bli aktuella.

Utskottet noterar att regeringen avser att tillsätta en utredning för att analysera ändamålsenligheten i dagens myndighetsform för statliga universitet och högskolor. Utskottet ser flera risker med en annan associationsform än myndighetsformen för lärosätena, bl.a. en risk för ökad påverkan av marknads­krafter i högskolesektorn. Utskottet anser därför att regeringen inte bör genomföra en utredning om myndighetsformen för lärosätena. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

När det gäller frågor om rollfördelning och profilering instämmer utskottet i regeringens bedömning att profilering av verksamheten vid lärosätena och ökad samverkan mellan lärosäten kan öka kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen. Utskottet konstaterar att högskolor sedan 2009 har möjlighet att ansöka om examenstillstånd för utbildning på forskarnivå inom ett särskilt område, vilket skapar möjligheter för högskolor att profilera sig och att stärka forskningen inom ett visst område. Regeringen anger att den analyserar behovet av att ytterligare tydliggöra universitets och högskolors roller i högskolelandskapet och avser att fortsätta arbeta med denna fråga.

Vad gäller frågan om statliga lärosätesstyrelsers sammansättning konstaterar utskottet att regeringen, när den nuvarande ordningen för styrelsens sammansättning beslutades, framhöll att det är viktigt att de externa ledamöterna är i majoritet eftersom det ger regeringen möjlighet att utkräva ansvar och att styra sina myndig­heter. Dessutom kan de externa ledamöterna utgöra en värdefull kontaktyta utåt och bidra med annan kompetens. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Enligt utskottet är den gällande regleringen väl avvägd.

Utskottet framhåller att universitet och högskolor har ett betydande eget ansvar för kvalitetssäkringen av den egna verksamheten och att detta är utgångspunkten för det nationella kvalitetssäkringssystem som UKÄ ansvarar för. Utskottet noterar att UKÄ har haft i uppdrag att lämna förslag på hur det nationella kvalitetssäkringssystemet kan utvecklas för att ytterligare stärka kvalitet och främja excellens inom svensk högre utbildning (U2023/02764). Uppdraget har redovisats och regeringen anger att den avser att fortsätta arbeta med frågan.

Mot ovanstående bakgrund tillstyrker utskottet motion 2024/25:3309 (S) yrkande 17 och avstyrker motionerna 2024/25:40 (C), 2024/25:1443 (SD) yrkandena 7, 9, 10, 16 och 17, 2024/25:1445 (SD) yrkande 2, 2024/25:1703 (S), 2024/25:2292 (M) yrkandena 1 och 6–8, 2024/25:2341 (S), 2024/25:2514 (S) yrkande 20, 2024/25:3024 (S) yrkandena 93 och 94, 2024/25:3167 (C) yrkandena 14, 15, 18, 19 och 22, 2024/25:3312 (C) yrkandena 10, 11, 19–23 och 29 samt 2024/25:3313 (MP) yrkande 2.

Propositionen

Inledning

Att högskolan kan rekrytera rätt kompetens är enligt regeringen en nyckel till att åstad­komma excellent forskning och en långsiktig förutsättning för läro­sätenas verksamhet. För att svenska lärosäten ska attrahera de bästa forskarna krävs att rekrytering sker i öppen konkurrens utifrån meriter och med transpa­rens. Regeringen menar att det också behöver finnas tydliga karriär­vägar som premierar excellens i varje steg.

Karriärvägar

Utbildning på forskarnivå

Tillgång till forskarutbildade är viktigt för Sverige som kunskaps­nation och för svensk konkurrenskraft. Enligt regeringen är det väsentligt att de bäst lämpade studenterna ser forskarstudier som ett attraktivt val. Lärosätena har ett ansvar för att rekryteringen baseras på transparenta kvalitetskriterier och att de framtida karriärvägarna är tydliga. Det är också viktigt att individer med stort intresse av att nyttiggöra forskning vill söka sig till utbildning på forskar­nivå.

Utländska doktorander utgör en väsentlig del av svensk forskning och utbildning, enligt regeringen. De är även viktiga för kompetensförsörjningen inom det svenska närings­livet och offentlig sektor. Med tanke på det stora behovet av utländska doktorander och forskare inom högre utbildning och forskning i Sverige och den investering som staten gör i deras utbildning och forskning, är det enligt regeringen viktigt att det migrationsrättsliga regelverket är fören­ligt med de behov som finns för den här gruppen. En utredare har haft i upp­drag att föreslå åtgärder som förbättrar möjligheterna att attrahera och behålla utländska forskare i Sverige. Uppdraget redovisades i december 2024 och promemorian har remitterats till den 24 mars 2025 (Ds 2024:31). Utländska forskare och studenter ingår också i målgruppen för det uppdrag som lämnats till flera myndigheter för att stärka sam­ordningen för att attrahera och behålla internationell kompetens (KN2024/00521). Uppdraget ska slutrapporteras senast den 31 mars 2027.

Enligt regeringen är nationella forskarskolor ett effektivt sätt att skapa en kritisk massa av kompetens och förebygga fragmentering. Genom nationella forskarskolor främjas inte bara gemensamt användande av resurser, utan även kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan deltagande doktorander, forskare och lärosäten. Regeringen planerar därför satsningar på nationella forskarskolor inom ett flertal områden.

Forskarstuderande med anställning utanför lärosätet, s.k. industri­doktorander, har en viktig funktion som brygga mellan akademi och omvärld och möjligheterna att vara industridoktorand bör därför stärkas, enligt regeringen.

Biträdande lektor

Biträdande lektor är ingångsanställningen i den akademiska karriärvägen. Rekrytering av biträdande lektorer är en strategisk möjlighet för universitet och högskolor att attrahera talanger med potential att bidra till forsknings­excellens. Sedan 2021 har universiteten i sina regleringsbrev lärosätes­specifika mål för andelen biträdande lektorer i den forskande och undervisande personalen. UKÄ:s uppföljningar visar att lärosätena ännu inte har nått upp till dessa mål, vilket motiverar fortsatta mål på området, enligt regeringen.

Regeringen anser vidare att det, i likhet med andra anställningar, finns skäl att öka biträdande lektorers mobilitet. Regeringen anger att den därför i september 2024 beslutade om en ändring av högskoleförordningen (1993:100) som innebär att tidsgränsen för att vara behörig att anställas som biträdande lektor ska vara högst fem eller högst sju år från avlagd doktorsexamen. Lärosätena får med ändringen själva besluta om vilken tidsgräns som bör användas.

Karriärvägar och meriteringssystem

Det är lärosätena som har arbetsgivaransvaret och därmed ansvaret för rekrytering och karriärvägar. För att stärka lärosätenas arbete med strategisk rekrytering avser regeringen att införa en ny karriärstödssatsning vid Vetenskapsrådet med särskild inriktning på biträdande lektorer och, kopplat till denna, ett nytt incitament för att arbeta med strategisk rekrytering i form av en ny indikator inom ramen för lärosätenas forskningsanslag.

Av högskolelagen och högskoleförordningen framgår krav på behörighet och bedömningsgrunder vid olika anställningar inom högskolan liksom krav på anställningsförfarandet, t.ex. i fråga om när sakkunnigbedömning ska göras. Utifrån den nationella regleringen ansvarar universitet och högskolor för att organisera sina lokala meriteringssystem.

För att främja uppbyggnaden av starka och integrerade forsknings- och innovationsmiljöer krävs enligt regeringen ett professionellt rekryterings- och befordringsarbete vid lärosätet där kvalitet står i centrum. Ändamålsenliga, tydligt definierade och transparenta kriterier och processer är grundläggande för att främja kvalitet. Öppen och transparent rekrytering är också en förutsätt­ning för att ge alla lika möjligheter att meritera sig.

För att garantera meriteringssystemens kvalitet och relevans behöver systemen enligt regeringen spegla den bredd av relevanta kompetenser som krävs för respektive anställning. Det gäller, utöver vetenskaplig meritering, även andra meriter och förmågor som har betydelse, t.ex. pedagogisk meritering, att bygga upp och underhålla forsknings- och innovationsinfra­struktur, att samarbeta med andra sektorer och att verka för forskningens nyttiggörande. Regeringen lyfter också fram mobilitet som en viktig kvalitets­faktor.

Mobilitet

Enligt regeringen är mobilitet av forskare och lärare mellan högskolor och mellan högskola och andra sektorer såväl nationellt som internationellt en kvalitetsfaktor. Det leder till mer dynamiska forsknings- och utbildnings­miljöer genom att nya perspektiv och nya arbetssätt och metoder introduceras. Mobilitet är därför av stor vikt för att Sverige ska kunna stärka sin konkurrens­kraft och ställning som ett av världens främsta forsknings- och innovations­länder. Regeringen anser därför att graden av nationell och inter­nationell mobilitet vid anställningar bör öka.

Regeringen konstaterar att mobilitet kan bidra till utveckling och meritering för individen och att det är viktigt att regelverken inte utgör hinder för mobilitet. Detta är särskilt angeläget för forskare och lärare som är i den mest formativa delen av sin karriär och för vilka mobilitet skulle kunna vara ett viktigt led i meriteringen. Möjligheterna till mobilitet tidigt i den akademiska karriären behöver därför stärkas, enligt regeringen.

Jämställdhet för kvalitet och excellens

För att Sverige fortsatt ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation måste lika villkor för likartat arbete och meriter gälla för kvinnor och män. Om de akademiska karriärvägarna inte vilar på meritokratiska grunder blir enligt regeringen doktorand- och forskaranställningar mindre attraktiva, och de med bäst meriter riskerar att inte söka anställningar, vilket på sikt minskar rekryteringsbasen. Jämställdhet inom högskolesektorn är enligt regeringens uppfattning därför viktig för kvalitet i utbildning och för excellent forskning så att Sverige inte ska riskera att gå miste om excellent forskning och banbryt­ande forskningsrön.

En jämställd arbetsplats behöver även hantera frågor som rör exempelvis kultur och arbetsmiljö. Universitet och högskolor har en helt avgörande roll som arbetsgivare för att arbeta med dessa frågor. För att göra en akademisk karriär mer attraktiv är enligt regeringen t.ex. transparent tjänsteplanering viktigt så att både kvinnor och män får tillräcklig tid avsatt till kärnuppgifterna forskning och utbildning. Regeringen anger att den avser att ge Vetenskaps­rådet och UKÄ i uppdrag att analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor, i syfte att identifiera kvalitetsrisker för forskningen och goda exempel på åtgärder som främjar kvalitet i forskning och utbildning.

Rekryteringsmål för nyanställda professorer beslutades av riksdagen 1997 i enlighet med propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12) i syfte att stimulera ett långsiktigt och systematiskt jämställdhetsarbete på alla nivåer. Regeringen anger att den avser att ge UKÄ i uppdrag att följa upp rekryteringsmålen för nyanställda professorer för att vidare studera dess effekter på kvaliteten i forskning och utbildning.

Kompletterande information

Anställning av forskare

I 3 kap. högskolelagen finns vissa bestämmelser om anställning av professorer och andra lärare. En professor ska t.ex. anställas tills vidare utan tidsbegräns­ning men i vissa fall, bl.a. i fråga om konstnärlig verksamhet, är det möjligt med anställning för en bestämd tid (3 §). I 4 kap. högskoleförordningen finns särskilda bestämmelser om anställning av lärare, bl.a. i fråga om tidsbegräns­ade anställningar. För vissa tjänster får eller ska en anställning omfatta en viss tid. Vissa särskilda bestämmelser om tidsbegränsning gäller t.ex. för anställ­ningar av biträdande lektorer. En lärare inom konstnärlig verksamhet får anställas tills vidare, dock längst fem år. En sådan anställning kan förnyas men den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst tio år. I övrigt gäller lagen (1982:80) om anställningsskydd för anställningen (4 kap. 9–12 b §§ högskole­förordningen).

UKÄ har haft i uppdrag att undersöka förekomsten av och analysera s.k. stapling av tidsbegränsade anställningar (definierat som tids­begränsade anställningar som baseras på högskolans särskilda reglering, som varvas med andra tidsbegränsade anställningar). Uppdraget redovisades i rapporten Stapling av tidsbegränsade anställningar i högskolan – Hur vanligt är det och vilka orsaker finns? (UKÄ, rapport 2022:5). En slutsats UKÄ drog var att s.k. stapling inte verkade vara ett utbrett problem i sektorn men att det är komplicerat att skilja ut vilka kedjor av tidsbegränsade anställningar som är problematiska.

UKÄ har också haft i uppdrag att följa upp andelen visstidsanställningar vid universitet och högskolor. Uppdraget slutredovisades i mars 2024 i rapporten Tidsbegränsade anställningar i högskolan (UKÄ, rapport 2024:6). Enligt rapporten har andelen personer i den forskande och undervisande personalen med någon form av tidsbegränsad anställning minskat långsamt de senaste åren. Totalt sett är det fortfarande en större andel i den forskande och undervisande personalen som har en tidsbegränsad anställning än i samhället i stort, men UKÄ konstaterar att majoriteten hade en typ av tidsbegränsad anställ­ning som är en del av det etablerade meriteringssystemet.

UKÄ har i uppdrag att följa upp och utvärdera utfallet av det mål som läro­sätena har för andelen biträdande lektorer. UKÄ ska också ta fram underlag för lärosätesvisa målnivåer för perioden 2029–2032. Uppdragen ska redovisas i mars respektive juni 2028 (UKÄ:s regleringsbrev för 2025, beslut 2025-02-27).

Anställning som doktorand m.m.

Universitet och högskolor får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa ska genomföra sin utbildning på forskarnivå. En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktors­examen. En doktorand vars studiefinansiering består av stipendium ska, om vissa villkor är uppfyllda, anställas som doktorand senast när det återstår tre års utbildning på heltid (5 kap. 1, 4 och 7 §§ högskoleförordningen).

En stipendiefinansierad doktorand är inte anställd och omfattas därmed av ett sämre studiesocialt skyddsnät än vad som gäller vid anställning som doktorand. För att förbättra den studiesociala tryggheten ska universitet och högskolor teckna en försäkring hos Kammarkollegiet för doktorander med stipendiefinansiering. Försäkringen gäller vid sjukdom eller föräldraledighet (1 kap. 11 c §). Sedan 2018 gäller också att nivån på stipendiet ska vara likvärdig med den lönenivå som en anställd doktorand har efter skatt (7 kap. 36 §).

Hösten 2023 hade 70 procent av doktoranderna en doktorandanställning. Många doktorander, totalt 20 procent, bedriver sin forskarutbildning inom ramen för en anställning utanför högskolan. Stipendier utgör en liten del, 4 procent, av finansieringen av forskarutbildningen (UKÄ, Universitet och högskolor – Årsrapport 2024, rapport 2024:21).

UKÄ har i uppdrag att analysera orsaker till att andelen av den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning senast vid 30 års ålder minskar. Myndigheten ska särskilt analysera vad som krävs för att de bäst meriterade studenterna ska se forskarstudier som ett attraktivt karriärval samt vid behov föreslå åtgärder som främjar detta. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2026 (UKÄ:s regleringsbrev för 2025, beslut 2025-04-16).

Uppdrag att kartlägga och analysera rekryteringsprocesser och mobilitet

UKÄ har i uppdrag att kartlägga och analysera universitetens processer för rekrytering av undervisande och forskande personal. Myndigheten ska också kart­lägga och analysera graden av mobilitet bland den undervisande och forskande personalen. Kartläggningen och analysen ska beakta dels graden av mobilitet vid rekrytering, dels graden av de sökandes mobilitet under perioden mellan disputation och anställning. Myndigheten ska vid behov, och med beaktande av den arbetsgivarpolitiska delegeringen, föreslå åtgärder som främjar öppna och transparenta utlysningar och åtgärder som främjar mobilitet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2026 (UKÄ:s reglerings­brev för 2025, beslut 2025-04-16).

Tillgänglighet

Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöver­skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros­uppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (1 kap. 1 §). Med diskriminering avses direkt diskriminering, indirekt diskriminering eller bristande tillgänglighet (4 §).

I diskrimineringslagen anges bl.a. att en arbetsgivare inte får diskriminera den som hos arbetsgivaren är arbetstagare eller t.ex. gör en förfrågan om eller söker arbete hos arbetsgivaren (2 kap. 1 §). Utbildningsanordnare får inte diskriminera någon student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten (5 §). Utbildningsanordnarna ska också fortlöpande genom s.k. aktiva åtgärder arbeta med ett förebyggande och främjande arbete inom verksamheten för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter. I arbetet ingår t.ex. att vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas (3 kap. 1 och 2 §§). I lagen finns närmare bestämmelser om utbildningsanordnarens arbete med bl.a. aktiva åtgärder.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har i uppdrag att följa och analysera utvecklingen inom det område som regleras bl.a. av diskrimineringslagen (förordningen [2008:1401] med instruktion för Diskrimineringsombuds­mannen). I lagen (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen anges bl.a. att DO ska verka för att diskriminering som har samband med t.ex. funktions­nedsättning inte förekommer på några områden av samhällslivet.

Jämställdhet

I högskolelagen slås det fast att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet (1 kap. 5 § andra stycket).

Av det gemensamma regleringsbrevet för 2025 för universitet och högskolor (beslut 2024-12-19) framgår att lärosätena ska fortsätta att arbeta för att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (prop. 2023/24:1 utg.omr. 13) i linje med de av lärosätena inrapporterade inriktningarna för arbetet med jämställdhetsintegrering 2023–2025, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Lärosätena ska senast den 1 december 2025 redovisa resultat av det arbete som genomförts.

Jämställdhetsmyndigheten har i sin instruktion och i sitt regleringsbrev uppdrag att stödja universitet och högskolor i deras arbete med jämställdhets­integrering. Arbetet ska delredovisas den 17 april 2025 och slutredovisas den 17 april 2027. Myndigheten ska också stödja lärosätena i deras övriga arbete för att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Rekryteringsmål professorer

Sedan 1997 har det under olika perioder funnits lärosätesvisa rekryteringsmål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer angivna i respektive lärosätes regleringsbrev. Rekryteringsmålen anger hur stor andel av de nyrekryterade professorerna vid lärosätet som ska vara kvinnor. De senaste rekryteringsmålen gällde för perioden 2021–2023. Under perioden låg de lärosätesspecifika målen på mellan 34 och 60 procent. 3 av 33 lärosäten nådde sina mål under perioden. Sex lärosäten underskred sina mål med 20 procent­enheter eller mer (UKÄ, Universitet och högskolor – Årsrapport 2024, rapport 2024:21).

Nya mål har beslutats för respektive lärosäte för perioden 2025–2028. Målen är, på motsvarande sätt som tidigare, beräknade med hänsyn till antalet anställda professorer inom olika forskningsämnesområden på respektive lärosäte, samt könsfördelningen nationellt bland doktorsexaminerade inom olika forskningsämnesområden ett antal år tidigare (UKÄ, Mål för nyrekryterade professorer och biträdande lektorer 2025–2028, rapport 2024:16).

UKÄ har i uppdrag att följa upp och utvärdera utfallet av de mål som lärosätena har för könsfördelning bland nyrekryterade professorer. UKÄ ska särskilt studera rekryteringsmålens effekter på kvaliteten i forskning och utbildning. Vidare har UKÄ i uppdrag att ta fram underlag för lärosätes­visa målnivåer för perioden 2029–2032 (UKÄ:s regleringsbrev för 2025, beslut 2025-02-27)).

Motionerna

Övergripande kompetensförsörjning m.m.

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 97 vill motionärerna öppna nya karriärvägar mellan högskolan och det omgivande samhället. Enligt motionärerna kan det bidra till att höja kvaliteten i välfärden, öka spridningen av forskningsresultat i samhället samtidigt som utbildning och forskning tillförs nya impulser.

I kommittémotion 2024/25:3309 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 21 vill motionärerna att andelen svenskspråkiga studenter som doktorerar och går vidare till forskaranställningar vid lärosätena ökar, liksom andelen avhand­lingar som skrivs på svenska.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 31 lyfter motionärerna fram vikten av att lärosätena får bättre möjligheter att anställa biträdande lektorer och att lärosätena själva kan besluta om t.ex. tids­gränsen för anställningen. I yrkande 33 menar motionärerna att det behövs en långsiktig strategi för att kunna säkra den framtida försörjningen av doktorander, forskare och universitetslärare. Det behövs enligt motionärerna satsningar på utbildning och kompetensutveckling för att forskningssatsningar ska bli verkningsfulla på lång sikt.

Anställningsvillkor och anställningsformer

I partimotion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 105 vill motionärerna värna tryggare anställningar för forskare och lärare.

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 17 efterfrågar motionärerna en ökad anställningstrygghet för lärare och forskare, vilket enligt motionärerna bl.a. kräver att lärosätena har möjlighet att strategiskt och långsiktigt planera forskningen.

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 95 anser motionärerna att forskare bör ges tryggare anställningar som ett led i att stärka forskningens frihet. I yrkande 96 vill motionärerna att förekomsten av stapling av tidsbegränsade anställningar inom högre utbildning och forskning ses över och att antalet visstidsanställningar minskar. Att forskare ges tryggare anställningar är enligt motionärerna viktigt även ur ett jämställdhets- och arbetsmiljöperspektiv.

I kommittémotion 2024/25:1445 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 10 menar motionärerna att regeringen borde verka för att förbättra anställnings­villkoren för kompetenta forskare. Enligt motionärerna behöver högskolans anställningsformer anpassas till det faktum att inte alla som doktorerat blir konkurrenskraftiga forskare, och tillsvidareanställningar ska därför ges till forskare med en självständig forskningsproduktion.

I kommittémotion 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 3 anser motionärerna att förutsättningarna för forskare med funktions­nedsättning behöver ses över liksom vilka åtgärder som krävs för att tillgäng­ligheten ska kunna öka. I yrkande 8 vill motionärerna att regeringen tillsätter en utredning som ser över hur doktoranders anställningstrygghet kan säkras. Att doktorander anställs från första dagen i forskarutbildningen och att det finns finansiering för hela utbildningstiden är enligt motionärerna två viktiga faktorer. Motionärerna framhåller i yrkande 9 att det bör utredas hur stipendier som finansieringsform för doktorer och postdoktorer kan avskaffas.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 32 lyfter motionärerna fram behovet av att stärka unga forskares situation och förutsätt­ningar, särskilt när andelen externa medel som söks i konkurrens ökar. Att andelen konkurrensutsatta forskningsmedel ökar riskerar enligt motionä­rerna att försämra unga forskares anställningstrygghet.

Övergripande om jämställdhet

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 98 vill motionärerna se att jämställdheten förbättras inom den högre utbildningen och forskningen bl.a. eftersom det finns stora könsskillnader mellan olika ämnen.

För att kunna möta de utmaningar som samhället står inför och för att främja forskning och innovation i världsklass framhåller motionärerna i kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 37 att jämställdheten i högre utbildning och forskning måste stärkas.

Åtgärder för jämställdhet

I kommittémotion 2024/25:1443 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 2 framför motionärerna att regeringen borde överväga att genomföra en översyn av regleringsbreven så att kvotering inte förekommer inom svensk högskola. I yrkande 3 önskar motionärerna att lärosätenas könsbaserade rekryteringsmål för professorer ska tas bort. Motionärerna menar att det aldrig ska råda något tvivel om att det är den bäst meriterade som får en utlyst tjänst.

I kommittémotion 2024/25:1445 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 5 menar motionärerna att regeringen borde verka för att sund jämställdhet ska råda inom akademin så att alla så långt som möjligt får lika goda förut­sättningar. I yrkande 6 menar motionärerna att regeringen borde förbjuda alla former av kvotering och sträva efter att samtliga anslag och tjänster fördelas på strikt meritokratiska grunder.

I kommittémotion 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 4 vill motionärerna att en jämställdhetsbonus införs i lärosätenas bas­anslag. I yrkande 6 menar motionärerna att regeringen bör fastställa att målet är att hälften av de nyrekryterade professorerna 2030 ska vara kvinnor. Motionärerna anser i yrkande 7 att ett mål bör införas om att högst hälften av de statligt finansierade forsknings- och innovationsanslagen ska gå till män. Ett likalydande yrkande finns i kommittémotion 2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 28.

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 28 framhåller motionärerna att lärosätenas jämställdhetsarbete måste intensifieras så att både en meritokratisk och jämställd ordning garanteras. I yrkande 29 betonar motionärerna behovet av att säkerställa att kvinnor och män i praktiken har liknande arbetsvillkor och arbetsbelastning.

Internationella utbyten och samarbeten m.m.

I partimotion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 106 vill motionärerna underlätta för utländska doktorander, lärare och forskare.

I partimotion 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 15 efterfrågar motionärerna ett mer intensivt arbete av regeringen för att fler inter­nationella studentutbyten ska genomföras. Enligt motionärerna lägger student­utbyten grunden för internationella samarbeten och utbyten för doktorander och forskare. I yrkande 16 önskar motionärerna att forskningssamarbeten med forskare i låginkomstländer underlättas.

I kommittémotion 2024/25:3310 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 10 efterfrågar motionärerna en utredning om hur stödet och villkoren för postdoktorer kan stärkas och utvecklas. Enligt motionärerna är det viktigt att bättre kunna ta till vara den kompetens som utländska doktorer och post­doktorer verksamma i Sverige har. I yrkande 11 föreslår motionärerna att de statliga forskningsfinansiärerna och lärosätena får i uppdrag att aktivt främja och stödja Scholars at Risks arbete för att främja akademisk frihet genom att skyddet åt forskare som av olika anledningar inte kan verka i sina hemländer utökas.

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 31 föreslår motionärerna att internationella utbyten ska uppmuntras och under­lättas. Utländska studenter och forskare bör enligt motionärerna ha goda förutsättningar att vara verksamma i Sverige samtidigt som svenska studenter bör uppmuntras till utlandsstudier.

I kommittémotion 2024/25:3312 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 27 vill motionärerna att regeringen ska förenkla för utländska doktorander och forskare. Motionärerna lyfter bl.a. fram vikten av att kunna garantera att antagna utländska studenter och forskare får stanna för att studera och forska i Sverige. I yrkande 28 önskar motionärerna stödja ukrainska forskare som har tvingats att lämna hemlandet och stödja återuppbyggnaden av bl.a. ukrainsk forskningsinfrastruktur.

Yttrande från annat utskott

Fördelning av forsknings- och innovationsanslag

Näringsutskottet framför att det är av uppfattningen att det är centralt att förutsättningarna för kvinnor att driva och utveckla företag ska förbättras men vill samtidigt påminna om det arbete som regeringen gör för att stärka förut­sättningarna för kvinnors företagande och innovation. Vidare anger utskottet att även myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering bör nämnas.

Utskottets ställningstagande

Lärosätenas möjligheter att rekrytera rätt kompetens till verksamheten är avgör­ande för utbildning och forskning av hög kvalitet som kommer samhället till nytta. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att rekrytering behöver ske i öppen konkurrens utifrån meriter och med transparens liksom att det behöver finnas tydliga karriärvägar som premierar excellens i varje steg. Det är också väsentligt att de bäst lämpade studenterna ser forskarstudier som ett attraktivt val. Utskottet konstaterar att det är respektive lärosäte som har arbetsgivaransvaret och därmed bär ansvaret för arbetet med rekrytering och karriärvägar. När det gäller olika typer av anställningsfrågor anser utskottet att det i dag inte finns skäl att föreslå ändringar i den gällande regleringen utöver den föreslagna ändringen av högskolelagen som innebär att fler ges möjlighet till förenad anställning mellan högskola och en sektor utanför högskolan.

När det gäller frågan om arbetet mot diskriminering inom högre utbildning, bl.a. bristande tillgänglighet, är det enligt utskottet tydligt i den gällande lagstiftningen att arbetsgivare och utbildningsanordnare har ansvar för att t.ex. arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering. Utskottet konstaterar att myndigheter som DO och UHR har i uppgift att stödja lärosät­ena i arbetet med att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom högskolan.

Utskottet anser att lika villkor för likartat arbete och meriter måste gälla för kvinnor och män för att Sverige fortsatt ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Utskottet vill påminna om att det i högskolelagen slås fast att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet och att lärosätena har i uppdrag att arbeta för att verksamheterna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Utskottet noterar att Vetenskaps­rådet och UKÄ ska få i uppdrag att analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor, i syfte att identifiera kvalitetsrisker för forskningen och att identifiera goda exempel på åtgärder som främjar kvalitet i forskning och utbildning. Utskottet vill också lyfta fram att UKÄ har i uppdrag att följa upp och utvärdera utfallet av rekryteringsmålen för professorer och särskilt studera dess effekter på kvaliteten i forskning och utbildning.

När det gäller frågor om internationella utbyten och samarbeten instämmer utskottet i regeringens bedömning att den nationella och internationella mobiliteten bör öka och att det är viktigt att regelverken inte utgör hinder för mobilitet. Utskottet välkomnar det arbete som regeringen genomför för att underlätta och ta bort hinder så att de bästa studenterna och forskarna ska välja Sverige. Arbetet omfattar bl.a. att se över det migrations­rättsliga regelverket så att det är förenligt med de behov som utländska studenter och forskare har. Utskottet noterar att UKÄ har i uppdrag att analysera och vid behov föreslå åtgärder som främjar mobilitet.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med hänvisning till gällande bestämmelser samt pågående och aviserat arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:554 (V) yrkande 28, 2024/25:1443 (SD) yrkandena 2 och 3, 2024/25:1445 (SD) yrkande 5, 6, 10, 2024/25:3024 (S) yrkandena 95–98, 2024/25:3167 (C) yrkandena 28, 29 och 31, 2024/25:3217 (MP) yrkandena 105 och 106, 2024/25:3309 (S) yrkande 21, 2024/25:3310 (V) yrkandena 3–4, 6–11, 2024/25:3312 (C) yrkandena 27, 28, 31–33 och 37 samt 2024/25:3313 (MP) yrkandena 15–17.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 3 rör främst samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under val­perioden, se betänkandena 2022/23:UbU10, 2022/23:UbU11 och 2023/24:UbU15. Utskottet avstyrker därför dessa motions­yrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

Ställningstagande

Förslaget att ändra högskolelagen för att öka möjligheterna för förenade anställningar är välkommet. Flera remissinstanser har dock lyft fram ett antal utmaningar och risker med förslaget, det handlar bl.a. om hur förslaget påverkar de anställdas arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetsrätt. Jag anser att regeringen behöver ta hänsyn till dessa synpunkter och göra en snabbutredning av förslagets konsekvenser innan lagändringen verkställs.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det övergripande målet för högre utbildning, forskning och innovationspolitik bör lyda som regeringens mål. Målet ska följas upp och utvärderas systematiskt enligt de delmål som vi också föreslår.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi avvisar regeringens förslag till nya delmål för forskningspolitiken, med undantag för delmålet att Sverige ska vara ett av världens främsta innovations­länder. Vi ser inte att regeringen presenterar någon utvärdering eller uppföljning som motiverar de föreslagna förändringarna och vi ser stora risker med dessa förändringar. Avskaffandet av det tidigare tredje delmålet riskerar att styra bort frågan om forskningens samhällspåverkan och forskares samverkan med det omgivande samhället. Den regionala samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle som är så viktig för att bygga regional konkurrenskraft riskerar därmed att minska.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi anser att det nuvarande delmålet för forskningspolitiken från 2016 ska fortsätta att gälla, tillsammans med det föreslagna nya delmålet om innovation. De bör också utvärderas under den kommande fyraårsperioden.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att följande delmål för forskningspolitiken ska gälla:

–      Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och innovation och de offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation ska överstiga EU:s mål

–      Det ska ske en övergripande och betydande kvalitetsförstärkning av forskningen

–      Lärosätenas autonomi ska stärkas

–      Samverkan ska öka, internationellt och nationellt, mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att det även i fortsättningen ska finnas ett forskningspolitiskt delmål om samverkan och samhällspåverkan. Det är viktigt att lärosätena har en förmåga att samverka med det omgivande samhället och är en del av samhällsdebatten.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

För att möta de utmaningar som samhället står inför i dag och främja forskning och innovation i världsklass måste jämställdheten stärkas i högre utbildning och forskning. Vi anser att det forskningspolitiska delmålet om att jäm­ställdheten ska öka ska gälla även i fortsättningen. Detta är viktigt utifrån att det är stora brister i jämställdheten i dag inom högre utbildning och forskning.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Bilden av vår konkurrenskraft inom forskningsvärlden är blandad. Sverige tillhör de fem främsta länderna i OECD när det gäller satsningar på FoU men vi är inte lika ledande när det gäller utfall och resultat av FoU. När omvärlden och förutsättningarna för forskning och innovation förändras krävs en kraftfull politik som både möter utmaningar och pekar ut en riktning för hur vi bättre ska ta vara på möjligheterna inom svensk forskning. Vi anser att det finns ett behov av att öka statens satsningar på forskning och utveckling samt att satsningarna bör göras tidigare än vad regeringen föreslår. Vi ser även en risk att möjligheterna att bedriva forskningsanknuten högre utbildning i hela landet minskar och vi vill framhålla vikten av att högre utbildning finns i hela landet. En kvalitetsfaktor för högre utbildning är forskningsförankring och det utgör ytterligare ett argument för att forskning av hög kvalitet behöver finnas i hela landet.

Vi vill vidare påtala vikten av forskning på svenska om svenska för­hållanden. När en allt mindre andel av avhandlingarna skrivs på svenska minskar sannolikheten också att det är svenska förhållanden som blir föremål för forskning och därmed ny kunskap. Detta innebär i förlängningen att det forskningsbaserade underlaget för att utveckla det svenska samhället och dess verksamheter riskerar att bli allt sämre.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

För att Sverige ska kunna återta rollen som en akademisk toppnation behöver vi uppvärdera och satsa mer på spetsforskning. Att regeringen väljer att ha excellens som inriktning för forskningspolitiken är både bra och viktigt. Problemet är dock att de satsningar som aviserats riskerar att inte nå de mål och ambitioner som avses med dem. Det finns flera skäl till detta. För det första måste satsningarna kompletteras med kompetens- och utbildningsåtgärder. För att satsningarna ska bli verkningsfulla behöver hela kedjan inom akademin tas hänsyn till och inkluderas. Det räcker inte att göra isolerade satsningar på enbart forskning om man ska uppnå spets och excellens på längre sikt. Det behövs ett helhetsperspektiv och en förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan forskning och utbildning. Akademin behöver dessutom vara både långsamt stabil och föränderlig. Det är en svår utmaning men det är politikens uppgift att göra en sådan dualistisk utmaning möjlig att möta. För det andra väljer regeringen att premiera forskningsfinansiärerna framför direkta anslag till lärosätena. Problemet med detta är att det begränsar utrymmet för djärv, nytänkande och nyfiken forskning. Regeringen påstår sig värna om nyfiken forskning men i de satsningar som aviserats lyser denna ambition med sin frånvaro. För det tredje innebär regeringens satsningar att satsningarna på bredden prioriteras ned. Jag menar att elitforskning inte ska sättas i motsättning till kvalitetssatsningar på bredden. Bredden är ofta en förutsätt­ning för att nya idéer och spetskunskap ska kunna växa fram. För mig är det viktigt med bredd för att akademin ska kunna vara snabbfotad och anpassningsbar efter hur samhället förändras.

Mitt parti är garanten för att utbildning, forskning och innovation ska finnas i hela landet. Forskningsmöjligheter och högre utbildning med tydlig forsk­nings­anknytning bör finnas i hela landet. Att kunskap, forskning och innovativa miljöer finns över hela landet är centralt om Sverige ska klara sig i den globala konkurrensen. Lärosäten har en viktig roll att stödja lokala, regionala och nationella styrkeområden.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Icke öronmärkt grundforskning och forskningsfinansiering är nödvändiga förutsättningar för framtida genombrott och en framgångsrik spetsforskning. Vi vill värna grundforskningen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det råder ingen motsättning mellan hög kvalitet på forskningen och att värna om forskningsfriheten, tvärtom. Huvudansvaret för att forskningen vilar på vetenskaplig grund och håller en acceptabel lägstanivå faller på lärosätena själva. Ideologier som bryter mot akademiska traditioner och som förnekar faktabaserad, bevisbar och empirisk forskning har inte någon plats på våra högskolor och inom den svenska moderna akademiska världen. Utöver lärosätena har vissa statliga myndigheter som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) ett ansvar för att kontrollera forskningens kvalitet, förhindra oredlighet inom forskning och att den uppfyller uppställda krav. För att forskningen ska hålla hög kvalitet är det av vikt att alla avhandlingar utsätts för seriös opponering. Att forskningsresultat går att replikera är mycket viktigt för att säkerställa forskningens kvalitet.

Vi anser att regeringen borde arbeta för att berörda instanser värnar kvaliteten på forskningen och vi menar att ett råd för utvärdering av forskningens kvalitet och relevans bör utredas. Ett sådant råd ska bestå av externa forskare utanför Sverige. Enligt vår mening bör kommande anslag delvis påverkas av resultaten av en sådan utvärdering. Likaså bör även UKÄ få en uppgift att bedöma samhällsrelevans för forskningen. Genom dessa åtgärder kan hög kvalitet på forskningen säkerställas utan att det tummas på forskningsfriheten.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att det behövs ett tydligare system för kvalitetsuppföljning av svensk forskning och innovation. Det finns därför ett behov av att införa ett system för en samlad och oberoende analys av vilka resultat och effekter statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation har, något som finns i de flesta jämförbara länder. En utredning bör tillsättas för att lämna förslag om hur ett sådant system kan inrättas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill att regeringen återkommer till riksdagen med en strategisk plan för hur Sverige ska få en större del av EU:s forskningsmedel. Enligt vår mening behövs en bred analys av varför Sverige inte beviljas en så stor andel av EU:s gemensamma forskningsmedel som är rimligt och förslag om hur detta kan förbättras.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Den svenska lagen om etikprövning trädde i kraft 2004. Lagen och dess tillämpning har kritiserats för att viss samhällsvetenskaplig forskning av otydliga skäl bedömts haft brister i etiskt avseende. Det kan råda en delikat balansgång mellan etik och forskares frihet men det får inte råda något tvivel om att forskningsfrihet och akademisk frihet inte begränsas av politiska hänsyn. Vi vill därför se en utredning av etikprövningslagens inverkan på forskningsfrihet och akademisk frihet. Om det finns behov av det bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Forskning måste vara etisk. Akademiska discipliner behöver ha tydliga etiska standarder och rutiner och det måste finnas möjligheter att anmäla etiska övertramp. Detta kan regleras effektivt i lagstiftning. Men Sveriges nuvarande etikprövningssystem fungerar otillfredsställande, i synnerhet inom humanis­tisk och samhällsvetenskaplig forskning. Det sätter upp hinder för forskning i viktiga frågor samtidigt som det skapar onödigt stora administrativa bördor och höga kostnader. Det finns därför anledning att förtydliga etikprövningen för forskning inom dessa områden, bl.a. för att möjliggöra ytterligare forskning inom disciplinerna. Vidare bör användandet av känsliga person­uppgifter i studiesyfte säkerställas inom ramen för GDPR och etikprövnings­lagen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Öppen vetenskap ökar både tillgänglighet av resultat och transparens. För att möjliggöra detta behöver såväl formerna för publicering av vetenskapliga resultat som de akademiska meriteringssystemen förändras. Mycket av detta ligger på vetenskapssamhället självt, men vi anser att också staten och forskningsfinansiärerna behöver stödja den öppna vetenskapen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

En central del i all offentlig verksamhet är att allmänheten har förtroende för den och detta gäller givetvis även lärosätena och deras forskning. All forskning som produceras med offentliga medel ska vara tillgänglig från 2021 och med öppna data senast 2026. Jag menar dock att även tidigare forskning måste tillgängliggöras och vara reproducerbar. Jag vill att regeringen utreder möjlig­heten att ställa krav på att lärosätena i högre utsträckning tillgängliggör forskning digitalt för allmänheten, även den forskning lärosätena tidigare har producerat, och när så är möjligt även tillgängliggör forskningen så att den blir reproducerbar.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Öppenhet bör vara en hörnsten i forskningspolitiken men det bör samtidigt finnas en medvetenhet om behovet av att skydda nationella intressen, kunskap och säkerhet. Jag anser att öppenhet och säkerhet ska förstås som kompletterande och ömsesidigt förstärkande aspekter. Det är en svår utmaning att balansera och därför är det viktigt att åtgärder vidtas med försiktighet och det behöver tas fram nationella riktlinjer till universitet och högskolor om detta. Lärosätena behöver öka sin kunskap om hot och risker samt behov av skydd i och av den egna verksamheten. Det är komplexa frågor och därför behöver staten kunna stödja lärosätena vid säkerhetsanalys av forskningsdata och prövning av anställningar, t.ex. genom att inrätta en särskild statlig funktion för kunskapsstöd.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att forskningsfinansieringssystemet behöver ses över för att stärka den fria forskningen och dess kvalitet och lyhördhet. Två perspektiv behöver beaktas för att forskningen ska vara både relevant och högkvalitativ: dels forskares förutsättningar att själva definiera forskningsproblem och metoder, dels samhällets behov på kort och lång sikt. Båda dessa perspektiv måste vägleda oss i hur vi organiserar och finansierar det svenska forsknings­landskapet.

Vidare menar jag att elitforskning inte ska ställas emot kvalitetssatsningar på bredden. Såväl spetsforskningen på universiteten som bredden på högskol­orna behöver tydligt premieras för att stärka kvaliteten.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det är viktigt att ge utrymme för den fria, forskarinitierade forskningen. I syfte att skapa vetenskaplig förnyelse, bredd och kvalitet bör Vetenskapsrådets anslag öka för att ge rådet möjlighet att fördela medel för fri forskning inom alla forskningsområden.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Antalet forskningsfinansiärer behöver minska. Färre finansiärer och färre överlappande utlysningar gör att arbetsbördan med att skriva projektansök­ningar minskar. Det skulle också bidra till en mer ändamålsenlig och effektiv forskningsfinansiering. Dessutom är det inte ovanligt att mediokra projekt­förslag som får nej hos första, andra och tredje forskningsfinansiären i stället får ja hos den fjärde eller femte. Det är inte ett kvalitetsstärkande system.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Den nuvar­ande ordningen, t.ex. för hur medel tilldelas Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, RISE och finansmarknadsforskning, behöver ses över för att minska den politiska detaljstyrningen av forskningen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi anser att forskningen ska vara fri och att lärosätenas basanslag behöver öka.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det behöver göras ett omtag vad gäller fördelningen av forsknings­resurserna. Basanslagens andel av de totala anslagen bör öka genom att resurser som nu går till forskningsråden omfördelas. Därutöver är graden av externfinansiering och riktade anslag för hög. Förändringar i denna riktning kommer att ha en gynnsam effekt på forskningens kvalitet och lärosätenas självständighet. De strategiska forskningsområdena bör finnas kvar, men de bör bli färre så att resurser frigörs. På detta sätt tryggar vi även karriärvägar och anställningar inom akademin. Regeringen borde därför överväga en omfördelning av forskningsresurserna i kommande budgetar.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag vill att finansieringssystemet reformeras och att en större andel av forskningsmedlen går direkt till lärosätena. Detta skapar förutsättningar för fri och nyfiken forskning av hög kvalitet och behövs för att de ökade anslagen ska kunna få verklig effekt.

Regeringens forskningspolitik kommer att öka detaljstyrningen inom akademin. När de externa och politiskt styrda forskningsfinansiärerna får en alltmer betydelsefull roll i förhållande till lärosätenas forskningsanslag minskar lärosätenas och de enskilda forskarnas eget inflytande över vilken forskning som ska bedrivas. Forskarna blir mer försiktiga och testar inte de yvigaste idéerna. Regeringen säger sig värna om den akademiska friheten, men i handling går den i motsatt riktning. Till skillnad från regeringen hade jag därför hellre sett en större satsning på direkta anslag till lärosätena.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Lärosätenas basanslag behöver över tid öka som andel av den statliga forsk­ningsfinansieringen. Lärosätenas andel bör öka stegvis i en trappa som sträcker sig längre än till 2028. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag på en modell som ökar andelen fria forskningsmedel som lärosätena har rådighet över i syfte att successivt stärka kvalitetsdriven forskning.

Regeringen detaljstyr lärosätena i för hög grad, bl.a. när det gäller särskilda anslag till strategisk rekrytering. De medel som regeringen avsätter för strategisk rekrytering inom universitet och högskolor borde i stället användas för att stärka de generella anslagen till lärosätena. Biträdande lektor är en viktig anställningsform, särskilt för unga forskare, men det är varje lärosäte som behöver ta ansvar för sin egen rekrytering. Då gör pengarna större strategisk nytta som basanslag.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

I dag pågår en orimlig urholkning av lärosätenas finansiering genom produktivitetsavdraget som innebär att medlen som avsätts för högre utbildning och forskning krymper. Det leder till färre undervisningstimmar för studenterna och till att lärare och forskare ska producera mer världsledande forskning på kortare tid. Vi vill därför att produktivitetsavdraget ska avskaffas. Detta skulle leda till ökade resurser för lärosätena.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi avvisar förslaget att de tillkommande basanslagen konkurrensutsätts och i högre grad styrs av politiska prioriteringar.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Basanslagen utgör en avgörande förutsättning för att kunna bedriva forskning, i synnerhet den grundforskning som drivs av nyfikenhet och som är avgörande för samhällsnyttiga upptäckter. Regeringens förslag att konkurrensutsätta basanslagen och lägga tyngdpunkten på externa forskningsfinansiärer innebär att det kommer att bli svårare för forskare och lärosäten att prioritera och utforma forskning och utbildning. Beroendet av externa finansiärer kommer att öka och mer tid kommer att behöva läggas på att söka och administrera forskningsmedel snarare än att bedriva forskning.

Vidare menar vi att den föreslagna fördelningsmodellen hotar forskning och regional konkurrenskraft runt om i hela landet. Genom att regeringen avser att fördela forskningsanslag utifrån målsättningar som premierar vissa lärosäten framför andra utgör talet om excellens en förtäckt nedmontering av en rad forsknings­miljöer i landet. Att bedriva forskning som kommer till nytta är kanske inte alltid bäst ur citeringssynpunkt men kan likväl innebära stora fördelar för industri och samhälle. Sverige har en lång tradition av samverkan mellan stora och små företag, organisationer, akademi, forskningsinstitut, civilsamhälle och det offentliga för att hitta gemensamma lösningar på framtidens problem. Vi anser att samverkan ska främjas och vara en naturlig och integrerad del av lärosätenas uppgift att anordna utbildning och bedriva forskning. Regeringen underskattar genomgående den avgörande roll som högskolor runt om i landet spelar för att stärka konkurrens­kraften och kompetens­försörjningen i hela landet.

Regeringen gör rätt i att uppmärksamma att Sverige inte beviljas så stor andel av EU:s gemensamma forskningsmedel som vi borde. Vi tror dock inte att detta löses genom att fördelningen av basanslagen kopplas till beviljande av EU-projekt.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag vill att lärosätenas forskningsanslag i större utsträckning bestäms utifrån en samlad bedömning av kvalitet och potential. På så sätt kan vi komma ifrån en godtycklig politisk styrning. Det skulle också innebära att anslagen i lägre utsträckning bestäms utifrån hur de traditionellt sett har fördelats.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Lärosätenas basanslag bör inte konkurrensutsättas. I regeringens förslag får konkurrens utifrån indikatorer alltför hög prioritet på bekostnad av sak­kunnigas bedömningar. Det är viktigt med en välbalanserad kombination av sakkunnigbedömning och konkurrens.

För att säkerställa utbildningens forskningsanknytning finns en basresurs. Regeringen bedömer att basresursens nuvarande nivå ger goda förutsättningar att bedriva forskning och se till att forskare undervisar i tillräcklig grad. Jag delar inte den bedömningen utan vill att basresursen kontinuerligt förstärks för att forskningsanknytningen i högre utbildning ska utvecklas och stärkas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill att regeringen arbetar vidare med den modell för kvalitetsbaserad tilldelning genom profilområden som aviserades i den forskningspolitiska propositionen 2020 (prop. 2020/21:60). Forskningsråden och lärosät­ena har haft i uppdrag att utveckla en sådan modell – ett omfattande arbete som regeringen nu omintetgör utan närmare konsekvensanalyser. I stället för att profilområdena avvecklas föreslår vi att modellen ska fortsätta att utvecklas i syfte att stärka lärosätenas profilering och som ett verktyg för stärkt samverkan. Genom att satsa på lärosätenas profilområden och samverkan med omkringliggande samhälle och näringsliv kan vi både öka forskningens kvalitet och skapa regionala tillväxtkluster. Så menar vi att vi bygger stark forskning och innovations- och konkurrenskraft i hela landet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

En viss andel av de statliga forskningsmedlen bör sökas i konkurrens, och kvalitetsbedömningar av sakkunniga bör ges större vikt. I den forsknings­politiska propositionen från 2020 (prop. 2020/21:60) aviserades att en ny modell för kvalitetsbaserad tilldelning skulle införas där kvalitetsindikatorerna skulle ersättas med sakkunnigbedömning av profilområden som lärosätena själva skulle identifiera. Flera lärosäten har uppgett att det arbete som har genomförts med att identifiera profilområden har varit värdefullt för att identifiera profiler och styrkeområden inom lärosätenas forskning. Trots detta väljer regeringen att avbryta arbetet med profilområden med motiveringen att modellen inte i tillräcklig utsträckning svarar mot regeringens prioriteringar om konkurrensutsatta anslag för att nå ökad excellens. Jag är starkt kritisk till regeringens hantering av detta. Det är viktigt med en välbalanserad kombina­tion av sakkunnigbedömning och konkurrens, men i regeringens förslag får konkurrens utifrån indikatorer som metod för att nå excellens alltför hög prioritet på bekostnad av sakkunnigas bedömningar.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill, till att börja med, ha ett samlat anslag för både forskning och utbildning på de konstnärliga högskolorna (Stockholms konstnärliga högskola, Konst­fack, Kungliga Konsthögskolan och Kungliga Musikhögskolan). Ett samlat anslag ökar lärosätenas frihet och ansvar men framför allt underlättar det lärosätenas planering och ökar lärosätenas flexibilitet. En annan mycket viktig fördel med ett samlat anslag är att det underlättar för lärosätena att inrätta trygga och långsiktiga tjänster där både utbildning och forskning ingår. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga att ge de konstnärliga läro­sätena ett samlat anslag för forskning och utbildning.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

För att öka möjligheten för fler att studera och för att trygga lärosätenas finansiering och möjlighet till utveckling bör finansieringen av högre utbild­ning och forskning förändras. Jag vill att regeringen lägger fram ett förslag baserat på Styr- och resursutred­ningens förslag som avser utbildning och forskning (SOU 2019:6).

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

För att det institutionella självstyret ska värnas bör lärosätenas själv­bestäm­mande stärkas när det kommer till finansiering och organisering och hur lärosätena väljer att fördela resurser mellan undervisning och forskning. För mig är det helt centralt att universitet och högskolor styr sin egen verksamhet.

Jag menar att vissa statliga forskningsfinansiärers krav på medfinansiering är alldeles för höga. Det gör att forskningen blir alltmer styrd av enskilda forskare och av externa finansiärer och riskerar att leda till att viktig forskning på mindre områden får stå tillbaka. Kraven på medfinansiering för externa statliga forskningsmedel bör därför minska.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att basanslaget ska vara större och friare. Miljöpartiet ser behovet av en satsning på excellent forskning, men det får inte begränsa lärosätenas förfoganderätt över basanslagen på det sätt som nu verkar bli fallet med regeringens politik. Det är helt centralt att lärosätena har ett starkt inflytande över hur basanslagen används.

Lärosäten i hela landet behöver ha tillgång till långsiktig finansiering som de själva har rådighet över; det ger universitet och högskolor förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och att värna lärosätets integritet gentemot sina samarbetspartner. Ett lärosäte ska aldrig hamna i en situation där bristande forskningsfinansiering gör att man inte avstår finansiering med villkor som riskerar lärosätets självständighet eller den öppna och fria forsk­ningen eller tar säkerhetspolitiska risker.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag delar i stort regeringens syn på satsningar på forskningsinfrastruktur men saknar en satsning för att etablera en nationell anonymiserad spårbar registerforskning, något som i dag finns i Sveriges grannländer. Sverige har haft en stark tradition med registerstudier men har i dag tappat sin världs­ledande position och här behövs en satsning.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Sverige har fantastiska förutsättningar att bli ett AI-land i världsklass. Rätt använd kan AI bygga Sveriges tillväxt och stärka välfärden. Vi vill se en svensk AI-satsning med ett särskilt fokus på hur artificiell intelligens kan tillämpas både för att stärka produktiviteten i näringslivet och för att förbättra och effektivisera välfärden.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Tillgången till data och beräkningsmöjligheter är viktig för AI-utvecklingen i Sverige. Det är därför positivt att Sverige är en del av det europeiska partnerskapet Euro HPC och att Sverige får sin första superdator, placerad vid Linköpings universitet. Det är nu av stor vikt att regeringen arbetar vidare med detta så att etableringen blir så framgångsrik som möjligt och att tekniken blir tillgänglig inte bara för forskning och universitet utan även näringslivet. High Performance Computing, superdatorer för forskning och utveckling, är en viktig del i EU:s strategi för att digitalisera det europeiska näringslivet och för att öka konkurrenskraften. Trots att det finns två superdatorer i Sverige riskerar vi som land att halka efter jämfört med andra europeiska länder. För att Sverige ska fortsätta vara en viktig forskningsnation i världen är det viktigt att regeringen arbetar systematiskt för att främja användandet av superdatorer och att en strategi för detta tas fram, liksom för hur de ska kunna användas i såväl forskning som i näringslivet. I linje med AI-kommissionens förslag menar jag att ett institut för AI-säkerhet bör inrättas, med uppgift att bedriva och främja forskning om säkerhetsrisker kopplat till AI.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag välkomnar forskning inom artificiell intelligens (AI) för såväl utveckling som tillämpningar. Det är viktigt att regeringen agerar både snabbt och eftertänksamt för att öka hela samhällets möjligheter att använda AI och stå bättre rustade inför möjliga följdverkningar av AI. Jag vill understryka behovet av forskning om AI:s samhälleliga och mänskliga följdverkningar samt om klimatkonsekvenser av AI. Jag anser därför att dessa perspektiv måste ingå i uppdrag om samordning av AI-forskning till exempelvis Vetenskapsrådet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill understryka betydelsen av polarforskning för klimat och säkerhet samt betydelsen av ett nytt polarforskningsfartyg. Polarforskningen är viktig för att öka kunskaperna om klimatförändringarna och de säkerhetspolitiskt viktiga polartrakterna. Ett polarforskningsfartyg är en viktig resurs för Sverige och för vår attraktivitet som samarbetspartner. Ett nytt polarforskningsfartyg skulle befästa Sveriges ställning som ett ledande land inom polarforskningen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Sveriges tillgång till en forskningsisbrytare i polarområdena behöver säkras och detta är av stor vikt för internationell polarforskning. Det behövs därför ett beslut i närtid om ett nytt forskningsfartyg som ska ersätta isbrytaren Oden. Regeringen behöver öka takten och prioritera förberedelserna för ett nytt polarforskningsfartyg.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill att regeringen arbetar fram en nationell innovationsstrategi för att stärka svensk konkurrenskraft, skapa nya jobb i hela landet och påskynda den gröna och digitala omställningen. Vi vill också att det skapas fler strategiska innovationsprogram, med en tydlig koppling till samhällsrelevanta mål och med utgångspunkt i Agenda 2023. De strategiska innovationsprogram som redan finns är en viktig del av Sveriges innovationssystem men de måste få en tydligare roll och tillföras mer resurser. Genom att delta i globala innovations­samarbeten kan Sverige bidra till utvecklingen av hållbara lösningar som stöder Agenda 2030 och de globala målen, samtidigt som svenska företag får lättare tillgång till internationella marknader. Sveriges starka varumärke som innovationsnation skapar också möjligheter för strategiska samarbeten med företag, forskningsinstitut och universitet på nyckelmarknader världen över. Att utveckla och stärka dessa relationer bidrar till att säkra Sveriges konkurrenskraft inom innovation och produktion, samtidigt som det skapar en grund för långsiktig tillväxt och hållbar utveckling.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag vill uppmärksamma vikten av ett stärkt företags- och forskningsklimat samt attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer. Enligt min mening är bandet mellan forskning och näringsliv grundläggande för att nya innovationer ska kunna kommersialiseras och nå marknaden. Det är därför nödvändigt att det finns ett stödsystem som kan ta hand om fler idéer och forskningsresultat och att det finansiella stödet ges i samverkan mellan lärosäten, regioner och nationella myndigheter.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag efterfrågar en ökad satsning till Vinnova för hållbar innovation.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill se en fortsatt effektivisering av processer och en minskning av byråkratin i offentlig-privata forskningssamarbeten. På så sätt kan tempot och effektiviteten i forsknings- och utvecklingsprojekt ökas avsevärt. Genom en förenkling av processerna kan både staten och privata aktörer bättre koordinera sina resurser och expertis för att uppnå gemensamma mål. Vi vill också främja samverkan mellan akademiska institutioner, forskningsinstitut och närings­livet. Erfarenheter visar att samarbete driver fram teknologiska genombrott och skapar ekosystem där innovation blomstrar. Genom att skapa liknande samarbetsplattformar kan Sverige bli en ledstjärna inom global forskning och innovation. För att behålla och stärka Sveriges position som ledande inom life science globalt behöver också en adaptiv regleringsmiljö för life science-sektorn utvecklas. Enligt vår mening behövs en mer dynamisk reglerings­process som kan anpassa sig efter nya vetenskapliga rön och teknologiska framsteg utan onödiga fördröjningar i godkännandeprocesser, som bromsar innovation och tillgång till nya behandlingar. Anpassade regelverk är avgörande för att inte hämma innovation.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att lärarundantagets utformning och roll i ett modernt samhälle bör utredas. Lärarundan­taget är ett potentiellt hinder för nyttiggörandet av forskning. I dag läggs ansvaret för nyttiggörande av innovationer till stor del på enskilda forskare. Sverige är näst intill unikt i världen med att vi har kvar ett lärarundantag. Jag menar att en reform av detta undantag är angelägen eftersom det skulle öka möjligheterna att samhället får del av samhällsnyttiga innovationer.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör överväga att prioritera forskning utifrån industrins behov. Det är naturligt att utvecklandet av kunskapsintensiv industri bör gå hand i hand med forskning och utveckling i världsklass. Sveriges enda chans att också i framtiden vara en ledande industrination är att förbli innovativt och ligga i framkant i ett brett spektrum av forskningsområden.

Sverige har en stark ställning som modern gruvnation. En förutsättning för att vi fortsatt ska kunna hävda oss som en ledande gruvnation är att vi kontinuerligt och målmedvetet bedriver forskning och utveckling inom områden som har bäring på gruvindustrin och dess utveckling. Eftersom näringen, inte minst tack vare de värdekedjor den generar, har stor betydelse för Sverige, menar vi att regeringen i kommande budgetar borde överväga en omfördelning av forskningsresurserna till förmån för grundforskning och tillämpad forskning som syftar till att stärka svensk gruvindustris ställning i en internationell kontext. Exempel på sådana forskningsområden är geo­vetenskap, geofysik, geokemi och projekt som syftar till hållbar och effektiv gruvbrytning. Regeringen bör också föra en nära dialog med såväl gruvindustrin som SGU och Bergsstaten inför att medel avsätts för forskning och utveckling i syfte att uppnå största möjliga nytta.

Svensk stålindustri befinner sig i ständig utveckling. Nya stålkvaliteter och produktionsmetoder bygger på kunskap och framsteg, inte minst inom metallurgi. Branschen pekar särskilt ut metallurgi som ett kompetensområde inom vilket nationella satsningar behöver göras för att möta framtidens behov. Vi menar att regeringar i kommande budgetar bör överväga en omfördelning av resurserna, i syfte att möta dessa behov.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det är viktigt att de satsningar som görs inom forskning och innovation bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft och att minska sårbarheten. Jag menar att statens roll i dessa satsningar bör vara utformad som en katalysator så att det skapas förutsättningar för framväxande och banbrytande tekniker och att satsningarna sker nedifrån och upp. Sverige har inte möjlighet att vara världsledande inom alla tekniker utan statens satsningar måste ta sin utgångspunkt i Sveriges unika industritradition, kompetenser och möjligheter.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Sveriges geografiska läge, tekniska och vetenskapliga kunnande och redan existerande infrastruktur ger oss en unik möjlighet att tillhöra de ledande länderna på rymdområdet. Rymden blir också allt viktigare ekonomiskt och säkerhetspolitiskt samt för klimatarbetet. Vi vill därför uppmärksamma betydelsen av rymdforskning för säkerhet och klimat och behovet av resurser för rymdforskning. Vi anser också att ett nytt nationellt satellitprogram bör etableras.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Utvecklingen av rymdindustrin har gått mycket snabbt under 2000-talet. Privata bolag har utvecklat möjligheten att på kommersiell grund och med egna utvecklade uppskjutningssystem bedriva verksamhet i yttre rymden. Detta är en utmanande och samtidigt positiv och snabb utveckling som kommer att göra rymden mer tillgänglig. Vi vill att Sverige drar nytta av denna utveckling och utreder möjligheten till närmare samverkan med privata företag om rymdverksamhet.

I dag finns infrastruktur i norra Sverige vid Esrange för uppskjutning av satelliter, sondraketer och uppsändning av ballonger. Det finns flera fördelar med att Sverige har en egen förmåga till satellituppskjutningar i omloppsbana. Det är en unik resurs i Europa och efterfrågan på tjänster för uppskjutning av satelliter är redan i dag större än vad som erbjuds. Här finns enligt vår mening stora utvecklingsmöjligheter och en verksamhet där Sverige kan ligga i framkant och tydligt bidra i våra säkerhetspolitiska samarbeten.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill se mer forskning för att öka tempot i den gröna omställningen och vi vill lyfta fram vikten av kraftfulla satsningar på klimatforskning. Rätt hanterad kan klimatomställningen bli en möjlighet för Sverige att skapa jobb och stärka vår globala position men då krävs både ny kunskap, innovation och samverkan som omfattar hela samhället. Målsättningen bör vara tydlig – att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. Vi vill även se över möjlig­heterna att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet. Genom att lära från andra länder som drabbas hårdare av klimatförändringar kan vi implementera effektiva anpassnings­strategier snabbare och mer samhällsekonomiskt effektivt. Forskning och innovation är nycklarna till att utveckla och genomföra hållbara lösningar som skyddar vårt samhälle mot klimatförändringarnas effekter.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och hur vi hanterar frågan i dag är avgörande för vår framtid. Det är av stor vikt att skapa rätt förutsättningar och ett innovationsvänligt samhällsklimat för minskad klimat­påverkan. Forskning, innovation och teknikutveckling behövs i en rad sektorer, och inte minst finns det ett stort behov av sektorsövergripande arbete så att ny kunskap och teknik kombineras med politik och ekonomi. Jag välkomnar att det nationella forskningsprogrammet om miljö och klimat förlängs för att ge möjlighet till en utvärdering, som kan ge underlag för framtida satsningar på forskning och innovation inom klimatområdet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det är viktigt att stärka miljö- och klimatforskningen. Forskning ger förståelse för den globala uppvärmningen och dess orsaker och konsekvenser, men behovet av nya kunskaper och mer forskning om hur vi anpassar oss till det förändrade klimatet är akut. Därför behöver resurserna för miljöforskningen öka.

Regeringens förslag om förlängning av det nationella forsknings­programmet om klimat verkar främst vara för utvärdering. Det är viktigt att forskning utvärderas och att ny kunskap och nya erfarenheter tas vidare men det kan inte stanna vid en utvärdering. Jag anser att det behövs en fortsättning på programmet även efter 2028. Det avser även en ökad samverkan kring berörda forskningsområden, för att hitta de rätta lösningarna för att både minska utsläpp och förhindra negativa effekter av klimatförändringarna samt öka forskningen kring frågan om klimatanpassning.

Jag vill också se ett särskilt fokus på resurseffektivitet och cirkularitet. Det behövs stärkt forskning och innovation inom t.ex. byggsektorn, transporter, metaller och mineral, biomassa samt textilier. Med en stärkt forskning kan det cirkulära samhället utvecklas allt snabbare. Samhället behöver bättre än i dag stödja utveckling och samverkan genom forskning och innovation som leder fram till nya affärsmodeller, en möjlighet för både miljön och näringslivet i omställningen till cirkulär ekonomi och ett hållbart samhälle. Det behövs också mer kunskap om miljögifter och därför bör också forskningsområden prioriteras som kan leda till utveckling av tekniker för exempelvis rening av miljögifter.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

För att främja en hållbar utveckling inom de gröna näringarna behövs ett ökat fokus på forskning och innovation, och jordbruket är inget undantag. Forskning och innovation är avgörande för att kunna ställa om till mer hållbara jordbrukssystem. Exempelvis behöver vi minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och främja en mer cirkulär gödselanvändning. Det är viktigt att Sverige inte halkar efter, och vi vill därför se över möjligheterna att stärka forskning och innovation inom de gröna näringarna.

Vår skogspolitik bygger på två jämställda mål, miljömålet och produktions­målet. För att främja dessa mål behöver vi se över möjligheterna att stärka forskning och innovation inom skogsnäringen. Forskning och innovation är enligt oss nödvändigt både för att bevara skogens biologiska mångfald och för att kunna uppnå en hållbar tillväxt.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jordbruket är en av de sektorer där de klimatpåverkande utsläppen är svårast att minska. Jag vill därför stärka forskningen för att minska jordbrukets klimatpåverkan, genom t.ex. hållbar gödselproduktion. Klimatförändringarna innebär också stora risker med t.ex. torka och översvämningar. Därför behövs mer forskning på klimatanpassning av jord- och skogsbruket i ett ändrat klimat. Det behövs också ordentliga satsningar i fråga om klimatanpassningar av livsmedel och primärproduktion med nya produktionstekniker som lämpar sig för morgondagens svenska klimat. Genom forskning och utveckling kan utvecklingen av en ekologiskt, ekonomiskt och socialt uthållig produktion främjas. Vidare behövs förslag på hur samverkan mellan statliga aktörer, universiteten och det gröna näringslivet kan stärkas, inte minst i syfte att kunna öka investeringarna i jordbruks- och livsmedelsforskning. Den digitala revolutionen med ny teknik och artificiell intelligens kan skapa nya möjligheter inom lantbruket, och forskning på detta område bör fortsatt få stort fokus. Likaså är skogens roll för klimat viktig och det behövs mer forskning på biobaserad energi och biobaserade råvaror som kan ersätta de fossila alternativen.

Jag vill vidare att forsknings- och innovationsarbetet inom livsmedel och jordbruk stärks eftersom detta kan främja utvecklingen av en ekologiskt, ekonomiskt och socialt uthållig produktion. Mer livsmedelsforskning behövs, t.ex. om klimat­anpassningar av livsmedel och primärproduktion med nya tekniker som lämpar sig för morgondagens svenska klimat. Det är också viktigt att stärka forskningen inom de gröna näringarna, t.ex. mer av forskning om klimat­anpassning av jord- och skogsbruket i ett ändrat klimat.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Näringsläckage från jordbruket är en källa till övergödning. Vi vill därför lyfta fram behovet att minimera näringstillförseln från jordbruket till vattendrag och hav och anser att regeringen bör beakta behoven av ökade forsknings­insatser för att hitta effektiva metoder för att minska denna. Vi vill också uppmärksamma förekomsten av plast i marin miljö. Enligt vår mening bör regeringen verka för att fokus i forskning om mikroplaster riktas mot de minsta plastpartiklarna av nanostorlek. En annat område som vi vill peka på är frågan om AI och möjligheter till automatiserade system för bl.a. vattenrening. Vi menar att det är nödvändigt att lägga vikt vid forskning om och teknologisk utveckling av artificiell intelligens för vattenrening för att i framtiden vid behov kunna implementera ny teknik i befintliga och nya va-system.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det saknas forskning och kunskap inom flera områden som är väsentliga för att vidta rätt åtgärder för att kunna nå miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Det behövs därför en större satsning på detta ändamål. Det behövs också mer forskning om hur den ökande PFAS-problematiken ska hanteras, ur många olika aspekter, och regeringen behöver därför prioritera forskning, utveckling och genomförande av tekniker för rening av PFAS från mark och vatten.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

I en värld där tillgången på råvaror blir allt knappare och miljöutmaningarna allt större blir innovationer och produkter med högre förädlingsvärde, återvinning och lägre resursförbrukning allt viktigare. Inom t.ex. mineralområdet finns det behov av att forska mer kring återvinning av avfall. Det krävs fler incitament från samhället för att öka möjligheten till en återvinningsbransch inom mineralsektorn, t.ex. genom att mer resurser riktas till den typen av forskning. Jag önskar att regeringen återkommer till riksdagen om hur man från statligt håll kan omfördela forskningsstöd för att stötta återvinningsindustrin.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Sverige behöver stärka forskningen om klimatsmart och energieffektivt byggande. Vi har kunnat se en snabb utveckling exempelvis när det gäller industriellt byggande i trä, men det finns ännu mycket kvar att göra för att minska byggandets klimatpåverkan, både när det gäller själva byggteknikerna och utformningen av de hus som uppförs. Att ligga i framkant på detta område skulle innebära att Sverige som industrination skaffar sig värdefull kunskap och konkurrenskraft, och utvecklingen leder sannolikt också till bättre möjligheter att bygga kostnadseffektivt.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

En mer hållbar resursanvändning inom byggsektorn är en stor och viktig del av omställningen eftersom svenska byggnader beräknas stå för en femtedel av Sveriges totala klimatutsläpp. För att kunna få igång den cirkulära ekonomin inom bygg- och fastighetssektorn behöver hela cirkeln komma i rullning, dvs. alla delar behöver samverka samtidigt som det behöver bli ekonomiskt gynnsamt för att det ska bli just en cirkulär ekonomi. Många utmaningar kvarstår och jag menar att det är av stor vikt med ökade satsningar på forskning, innovation och uppskalning när det gäller återbruk och återvinning inom byggsektorn.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill se en satsning för att fler kliniska prövningar ska kunna genomföras i Sverige. Sådana är centrala för Sveriges konkurrenskraft inom life science och stärker Sveriges ställning som innovationsnation.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Strålbehandling är en grundläggande behandlingsform för cancer och är den enda botande behandlingen för många patienter. Vi anser att regeringen bör arbeta för att stärka förutsättningarna för klinisk forskning inom området för strålterapi. Detta behövs för att bygga kunskap, bl.a. om nya kombinations­behandlingar.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Sverige står i dag inför en utmaning med ökande vårdkostnader, försämrad jämlikhet i vården och ökade sjuktal. Den medicinska forskningen har här en avgörande roll. Strategiska satsningar på forskning och innovation möter inte bara samhällsutmaningen hälsa utan leder till ökat välstånd i hela landet. Vi behöver därför fortsatta satsningar på området. Men det behövs även satsningar på hur apoteken ska stärkas eller hur grundförutsättningarna för att forska inom vården ska utvecklas. Det behöver också satsas mer på omvårdnadsforskning och forskande sjuk­sköterskor. Att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning har varit och är inför framtiden helt oumbärligt för hälso- och sjukvårdens utveckling.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

För ett socialt hållbart samhälle med likvärdiga möjligheter finns det stora behov av att främja god hälsa i hela Sverige och minska skillnaderna i hälsa mellan olika delar av landet. Det möter särskilda utmaningar att erbjuda kvalificerad vård för människor på landsbygden eller i mindre orter. Jag menar att det behövs en vidareutveckling av forskning och utveckling kring glesbygdsmedicin.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det finns behov av att inrätta ett flerårigt nationellt forskningsprogram i syfte att förbättra kunskapsläget om sjukdomar som drabbar kvinnor och stärka förutsättningarna för en jämställd vård.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Säkerheten i svensk sjukvård ska vara hög. Tyvärr är svensk forskning kring patientsäkerhet liten i förhållande till problemets storlek. Inget forskningsråd eller någon organisation har i dag ansvar för forskning eller koordinering av forskning inom området. Resultaten från internationell forskning på området är svåra att omsätta i Sverige. Jag vill att det påbörjas ett arbete för ett specifikt forskningsprogram om patientsäkerhet. Ett sådant program bör dels ta fram ett antal prioriterade teman för fortsatt forskning, dels stödja den praktiska användningen så att kunskapen nyttiggörs och blir användbar för profession och vårdgivare.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill se mer forskning om brottsprevention. Det kan handla om forskning om hur man förebygger brott, om vilken typ av åtgärder som kan sättas in i tidig ålder för att motverka brott samt kunskap om hur man kan förhindra fortsatt brottslighet via exempelvis behandlingsprogram eller avhopparverksamhet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det är positivt att forskningsprogrammet om brottslighet även i fortsättningen ska ha en bred inriktning. Jag anser dock att för att stärka förmågan att före­bygga och bekämpa brott behöver de brottspreventiva delarna, inklusive behandlingsprogram, prioriteras mer. Dessutom behövs också ett institut för polisvetenskaplig forskning.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

De som utsätter närstående för våld är en heterogen grupp och utbudet av insatser mot den som utövar våld behöver därför vara mycket brett. De modeller som används i Sverige i dag är ofta hämtade från andra länder efter­som forskning som rör insatser för våldsutövare görs i väldigt liten omfattning i Sverige. Det är uppenbart att det råder en kunskapsbrist och att det behövs mer forskning kring våldsutövare för att kunna förstå hur personer som kan begå våld kan identifieras, hur deras gärningar kan förebyggas och hur de själva kan rehabiliteras.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om kontroll och begränsningar av en persons handlingsutrymme, rätt till sin kropp eller rätt att själv välja partner. Enligt min mening behövs det ökad forskning om hur man förebygger hedersvåld i de familjer där det finns riskfaktorer.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det finns ett stort behov av att öka kunskaperna om vad som leder till arbetsrelaterad ohälsa, arbetsplatsolyckor och slitsam arbetsmiljö. Vi vill därför att ambitionerna höjs och att det sätts av betydligt mer medel till forskningen om arbetsmiljö och arbetslivets villkor.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag vill se satsningar på praktiknära forskning inom socialtjänsten.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

ULF står för utbildning, lärande och forskning och är en verksamhet med syfte att främja en långsiktig utveckling av svensk skola genom samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten kring praktiknära forskning. Jag efterfrågar en långsiktig finansiering av den praktiknära forskningen mellan skolhuvudmän och lärosäten enligt det s.k. ULF-avtalet eftersom den tidigare försöks­verksamheten nu har övergått i permanent verksamhet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill att resurserna till utvecklingsforskning ska återställas för att främja internationell forskningssamverkan och en bättre värld. Utvecklingsforskning har för Sverige varit ett starkt vetenskapligt fält och den nedskärning som har gjorts har inneburit att Sveriges ställning nu har försvagats i det internationella samarbetet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det behövs mer forskning om hållbart företagande, bl.a. om kooperativa arbetarägda företag och hur företagsformerna kan rustas inför framtida kriser. Jag anser att det bör tillsättas en utredning om hur man kan öka kunskapen och forskningen om kooperativ och andra alternativa företagsformer. Det behövs ett hållbart företagande som klarar av kriser bättre och därför behöver forskningen kring detta öka.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag vill uppmärksamma förutsättningarna för idrotts- och civilsamhälles­relaterad forskning. Forskningen om rörelse, breddidrott och elitidrott är viktig för idrottens utveckling. Samverkan mellan idrottsrörelsen och lärosätena är helt avgörande för lyckade resultat, men det krävs också att forskningen backas upp politiskt för att skapa starka forskningsmiljöer och möjliggöra långsiktiga projekt. Forskning om idrott och idrottsrörelsen är ofta tvärvetenskaplig. Inom ramen för lärosätenas autonomi är det viktigt att politiken möjliggör framstående forskning i samverkan med idrottsrörelsen.

Jag menar vidare att forskningsområdet kopplat till spelfrågor behöver ses över, t.ex. hur hemvisten ser ut för denna typ av forskning och om det skulle behöva se annorlunda ut för att den kan hitta möjlig finansiering.

Det är också viktigt att en långsiktig och stabil finansiering av svensk utvecklingsforskning säkerställs. Denna typ av forskning omfattar vitt skilda områden och ger värdefull kunskap som är viktig även för oss i Sverige.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Enligt svensk lag får djurförsök inte användas om fullgoda alternativ utan inblandning av djur existerar. Att verka för djurfria metoder handlar inte enbart om att se till djurens bästa. Djurförsök är också dyra och det är vanligt att försöken inte ger de kunskaper som krävs om hur människor påverkas av de läkemedel och kemiska substanser som testas. Vi menar att det behövs ökat stöd till forskning för att ta fram djurfria alternativ till djurförsök.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag vill se en handlingsplan för hur vi så långt som möjligt kan gå över till forskning fri från djurförsök. Jag vill också att det satsas medel på att utveckla djurförsöksfria forskningsmetoder och förbättrade möjligheter att validera alternativa metoder.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill att det tas fram en nationell plan för hur en utfasning av plågsamma djurförsök ska göras.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vid slakt används bedövningsmetoder som innebär smärta och stress för djuren, vilket går emot en av grundpelarna i vår svenska djurskydds­lagstiftning där det slås fast att djur ska skyddas mot onödigt lidande. Genom att se över förutsättningarna för mer forskning om smärtfria metoder för bedövning vid slakt av djur, främst fågel, gris och fisk, kan djurens lidande minskas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att organisationer som företräder djurskyddsintressen ska få rätt att överklaga beslut i de djurförsöksetiska nämnderna.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Sverige ska såväl nationellt som internationellt värna forskningens frihet och främja öppen vetenskap. Att värna forskningens frihet är särskilt viktigt i en tid av faktaresistens och hot och hat mot forskare. Auktoritära och illiberala strömningar har, där de fått makten, ofta fört en politik som minskat forsk­ningens oberoende och t.o.m. tvingat universitet att stänga eller flytta sin verksam­het. Den svenska regeringen bör enligt oss markera tydligt mot sådana tenden­ser.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

God kvalitet på forskningen hänger oundvikligen ihop med att forskningen är fri och att akademisk frihet råder. Det finns flera sätt att binda upp och styra forskningen. Ett sätt att politiskt styra forskningen är genom ansöknings­förfarandet där forskare söker anslag via råden. Det finns otaliga vittnesmål om att anslag beviljas de ansökningar som för tillfället går i linje med rådande tidsanda och politiska strömningar, medan politiskt obekväma frågeställningar blir utan anslag. Vi anser att inga politiska ideologier ska tvingas på forskare eller forskningsprojekt eller ta någon smygväg in i forskningsprojekt. Varken styrelserna på landets lärosäten, regeringen eller de vetenskapliga råden ska få ställa krav på genusperspektiv eller andra perspektiv när detta inte äger någon relevans. Vi menar därmed att regeringen bör verka för att öka forskarnas akademiska frihet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag menar att det är en grundpelare för Sverige som kunskapsnation att akademin är en obero­ende och fri röst som står fri från kortsiktighet och detaljstyrning. Politiker vill gärna tro att de kan styra framsteg genom riktade satsningar, men värdefulla upptäckter dyker upp där ingen kunde ana att man skulle leta. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhälls­problem. Utan oberoende forskning och utbildning bromsar Sverige in i framtiden och blir akterseglat av länder som släpper professionens kvaliteter fria.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det finns enligt min mening i dag en alltför stor politisk detaljstyrning av forskningen. Med en alltför stor detaljstyrning ökar risken för att den fria och oberoende forsk­ningen i stället blir den ofria och beroende forsk­ningen. Detaljstyrningen medför också en risk att andra områden, som politiken glömt, prioriterat ned eller inte känner till, inte ges förutsätt­ningar att utvecklas av den enkla anledningen att politiken inte gett forskar­samhället möjligheten.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Hot och hat mot forskare är ett stort hot mot den akademiska friheten i Sverige i dag. Vi behöver både fri forskning och forskare som utan rädsla kan berätta om sina forskningsresultat för svenska folket. Påtryckningar, hot och hat mot forskare slår inte bara mot forskarna själva utan mot hela den kunskapsgrund som behövs för en fri debatt och kloka beslut. Politiska företrädare måste tydligt visa att hot och hat mot forskare är oacceptabelt. Vi anser att regeringen måste ta tydlig ställning för att värna den akademiska friheten. Detta inbe­griper också att vara transparent, föra dialog och att ge lärosäten och forskare lång­siktiga förutsättningar för sin verksamhet.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi vill driva fram administrativa sammanslagningar av mindre högskolor för att använda samhällets och högskolornas resurser mer effektivt. Med samman­slagningar kan resurser optimeras i hela högskolesystemet. I ett första steg vill vi slå ihop Malmö universitet med Lunds universitet, som då blir ett enda universitet med en styrelse. Vi vill också att Mälardalens universitet slås ihop med Södertörns högskola. Regeringen borde överväga en omfattande översyn av antalet lärosäten.

Det har på senaste tiden gått inflation i att befordra högskolor till universi­tet. Detta höjer inte utbildningsnivån i vårt land utan tjänar endast populistiska motiv. Vi behöver både högskolor med en mindre andel forskning och universitet med kvalitativ forskning. I dagsläget bör inga fler högskolor omvandlas till universitet, och universitet som inte håller måttet bör fråntas sin universitetsstatus. Vi vill att universitet, men framför allt högskolor, speciali­serar sig på de områden där de är bäst. På detta sätt höjer vi kvaliteten för hela högskoleväsendet i vårt land. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete verka för att minska antalet lärosäten med universitetsstatus.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Alltför små utbildningsmiljöer tenderar att ha svårare att leva upp till erforder­liga krav på kvalitet. Det krävs en ”kritisk massa” av studenter, doktorander och lärare för att uppnå en stimulerande utbildnings- och forskningsmiljö. Det är därför positivt att regeringen avser att skapa bättre förutsättningar för att fler universitet och högskolor på frivillig grund ska kunna ta initiativ till samgåenden.

Vi behöver den mångfald av lärosäten som systemet med högskolor och universitet i dag erbjuder. Mot bakgrund av detta välkomnar jag regeringens ambition om att inte inleda någon process för att utse fler universitet under nuvarande mandatperiod. Centerpartiet har tidigare lyft upp vikten av att ta fram tydliga kriterier för att högskolor ska få universitetsstatus. Inga universi­tets­utnämningar bör göras innan sådana kriterier har tagits fram.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att det bör finnas bättre möjligheter för lärosätena att profilera sig. Sverige måste bli bättre på att koncentrera olika kompetenser, fördela arbets­uppgifter mellan lärosäten samt våga specialisera oss inom de områden som lärosätena är bäst på. Landets lärosäten ska i högre grad kunna renodla sin profil och vidareutveckla sitt strategiska arbete både när det gäller grund­utbildning och forskning. Initiativen ska komma från lärosätena och inte från staten. Ökad profilering är enligt mig ett sätt att höja kvaliteten i såväl högre utbildning som forskning inte minst på mindre lärosäten.

Resurser ska användas effektivt och koncentreras där de gör störst nytta. I stället för ett system där universitet och högskolor gör lite av allt vill jag se ett system där olika fokus utvecklas för olika lärosäten. Jag vill möjliggöra större institutionell frihet med större möjligheter för lärosätet att göra egna strategiska val. För Sverige är både regional relevans och excellent forskning viktigt, men det är skillnad på hur olika lärosäten väljer att prioritera. Vi behöver en mångfald av lärosäten.

I syfte att stärka lärosätenas kvalitet och möjlighet att specialisera sig anser jag att universitetens och högskolornas roller och uppdrag behöver förtydligas. En tydlig rollfördelning är en förutsättning för att både spets och bredd ska garan­teras på landets lärosäten. Universitetens forskning, nytänkande och innova­tion är lika betydelsefull som högskolornas nischade utbildningar, nischade forskningssatsningar och tillgänglighet i hela landet. Det senare är också avgör­ande för att svara mot arbetsmarknadens behov av kunskaper. Såväl universi­teten som högskolorna är avgörande för Sveriges utveckling och välstånd. Båda har en viktig roll att spela men på olika sätt och därför behöver denna rollfördel­ning förtydligas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

I forskningspropositionen aviseras att regeringen avser att utreda ändamåls­enligheten i dagens myndighetsform för högskolor och universitet. Vi menar att en sådan utredning bör genomföras. Lärosätenas själv­bestämmande är en viktig principfråga och en förutsättning för hög kvalitet i utbildning och forskning. Vi menar att det är viktigt att statens styrning av universitet och högskolor är ändamålsenlig på så sätt att den ger lärosätena goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag, dvs. forskning och utbildning av hög kvalitet. Vi vill framhålla vikten av starka organisatoriska förutsättningar för forskningens frihet och den akademiska friheten samt lärosätenas autonomi. Vi anser därför att det är viktigt att tillsätta en utredning för att analysera ändamåls­enligheten i dagens myndighetsform för statliga universitet och högskolor, om fler lärosäten bör drivas i någon annan form som ett sätt att öka kvaliteten inom högre utbildning och forskning.

Vi ser därför inget behov av att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om en utredning om myndighetsformen för lärosäten. Riksdagen bör därför avslå motionsyrkandena.

 

Ställningstagande

Lärosätenas frihet och det kollegiala ledarskapet behöver öka jämfört med hur det förhåller sig i dag. För att lärosätena ska styras så effektivt som möjligt måste styrelserna vara både allsidiga och kompetenta. Vi menar att styrelserna bör bestå av en tredjedel ledamöter tillsatta externt, en tredjedel lärare och forskare från det egna lärosätet och en tredjedel lärare och forskare från andra läro­säten. Styrelsens ordförande bör vara en akademiker som väljs av styrelsen på förslag av valberedningen. Styrelsens storlek kan med fördel beslutas av högskolan själv i samråd med valberedningen. Regeringen borde därmed i sitt fortsatta arbete beakta att högskolans styrelse ska ha tonvikten inom akademin.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

För mig är det helt centralt att universitet och högskolor styr sin egen verksam­het. Högskolor och universitet ska inte utsättas för obefogad detaljstyrning. I stället anser jag att oberoendet ska stärkas såväl för lärosätena som för de forskare och lärare som är verksamma där. För att det institutionella självstyret ska värnas bör andelen styrelseledamöter som tillsätts av regeringen minska. Dessutom bör möjlig­heten att låta de statliga lärosätena tillsätta sina egna ordförande ses över.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Många svenska högskolor och universitet har problem med att upprätthålla utbildningskvaliteten, bl.a. är den studiearbetsinsats i tid som krävs alldeles för låg. En annan olycklig tendens är att kraven gradvis har sänkts för att få godkänt på olika nivåer, men också för att få godkänt på kandidat- och magisterarbeten. Vi vill att Universitetskanslersämbetet återgår till det utvärderingssystem som användes fram till 2014. Systemet byggde på extern granskning av ett slumpmässigt urval av kandidat- och magisterarbeten, vilket tjänade som garant för en lägstanivå på utbildningskvaliteten. Dessa kvalitets­höjande åtgärder ska vidtas på ett sätt så att vi även i fortsättningen följer Bolognaprotokollet. Regeringen borde överväga att utreda denna fråga.

Svenska studenter får minst lärarledd undervisning i Europa enligt enkät­undersökningar från Eurostudent. En möjlig förklaring ges i en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS Analys 87, 2022). Där framgår att antalet forskare och lärare ligger relativt stabilt sedan 2004 trots att antalet studenter har ökat med 10 procent. Samtidigt har gruppen högutbildad personal i administrativa yrken och chefer ökat kraftigt. Det är oerhört viktigt att lärosätenas administration inte sväller på bekostnad av kärnverksamheten. Denna trend måste brytas och andelen lärarledd undervisning öka. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete verka för en stärkt kvalitet i den högre utbildningen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det behövs enligt oss öppnas nya karriärvägar mellan högskolan och det omgivande samhället. Detta kan höja kvaliteten i välfärden och andra kunskaps­intensiva verksam­heter, öka spridningen av forskningsresultat samt tillföra forskning och undervisning nya impulser.

Det svenska språket är ett viktigt kitt för att hålla samman vårt samhälle. Vi menar därför att det svenska språkets ställning behöver stärkas inom svenskt utbildningsväsende och forskning. Flera av de bästa svenskspråkiga studenterna behöver välja en akademisk karriär. Andelen konkurrenskraftiga och svenskspråkiga studenter som blir doktorander vid lärosätena ska öka liksom andelen svenskspråkiga forskare. Vidare ska andelen avhandlingar som skrivs på svenska öka.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det är positivt att lärosätena får bättre förutsättningar att anställa biträdande lektorer, även om jag ser med viss oro på att detta inte kommer att ske på grundval av meritokrati och utifrån principen om armlängds avstånd från politiken. Att lärosätena själva ska kunna bestämma om tidsgränsen för en anställning som biträdande lektor ska vara högst fem eller sju år och om tidsgränsen ska vara gemensam för hela lärosätet eller om den ska variera inom olika ämnesområden eller organisatoriska enheter, är också positivt.

Det saknas ordentliga satsningar på forskningsbaserad kompetens­utveckling och en långsiktig strategi för att kunna säkra försörjningen av doktorander, forskare och universitetslärare framöver. När satsningarna på forskning inte följs upp av satsningar på utbildning och kompetensutveckling är det enligt min mening svårt att se hur dessa satsningar ska kunna bli lång­siktigt verknings­fulla.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Ett sätt att ytterligare stärka forskningens frihet är ge forskare tryggare anställ­ningar. Vi anser att visstidsanställningarna behöver minska och att före­komsten av staplingar av tidsbegränsade anställningar behöver ses över. Detta är enligt oss även viktigt ur ett jämställdhets- och arbetsmiljöperspektiv.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Eventuella yttre hinder som försvårar för människor att arbeta med vad de önskar måste motverkas, även inom universitets- och högskolevärlden. I dag är kunskaperna om tillgängligheten för forskare dåliga. Jag vill att reger­ingen tillsätter en utredning som granskar förutsätt­ningarna inom universitet och högskolor för forskare med funktionsnedsättning samt vilka åtgärder som krävs för att öka tillgängligheten.

Osäkra anställningsförhållanden utgör enligt mig ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden och problemet är särskilt stort inom högskole­sektorn. För mig är det självklart att den som utför arbete ska vara anställd och ha lön och övriga arbetsvillkor reglerade i kollektivavtal. Att anställa doktorander redan från första dagen på forskarutbildningen kan dessutom leda till en större öppenhet i antagningen och öka forskarutbildades attraktionskraft på arbets­marknaden. För en ökad trygghet är det viktigt att det finns finansiering för hela doktorandtiden. Regeringen bör därför utreda hur doktoranders anställningstrygghet ska kunna säkras.

Jag anser att stipendier är en förlegad finansieringsform dels på grund av den osunda kon­kurrens som skapas och den ekonomiska otrygghet det leder till, dels på grund av bristen på regler som gör det lätt att missbruka stipendierna. Vänsterpartiet anser att stipendiefinansiering på sikt bör avskaffas som tillåten finansiering under forskarutbildningen samt under tiden som postdoktor. Jag vill därför att regeringen utreder hur stipendier som finansieringsform för doktorander och postdoktorer kan avskaffas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Min bedömning är att regeringens inriktning för forskningspolitiken riskerar i sin helhet att för­sämra situationen för forskare och doktorander. Den ökade andelen externa medel kan kraftigt försämra anställningstryggheten för forskare och doktor­ander. Inte minst riskerar det att försämra unga forskares situation och möjlig­het till karriärutveckling samt öka avhoppen bland forskar­studenter. I dag har unga forskare svårt att få externa anslag då de konkurrerar med mer erfarna forskare om samma utlysningar. När en större andel av anslagen framöver behöver sökas externt är risken stor att unga forskare kommer att drabbas värst.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

För att kunna stärka anställningstryggheten för lärare och forskare behöver lärosäten i hela landet enligt min mening ha tillgång till långsiktig finansiering som de själva har rådighet över.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det går inte att förutsätta att alla som doktorerat kommer att kunna bli konkurrenskraftiga forskare. Högskolans anställningsformer måste anpassas till detta om Sverige ska kunna vara en framgångsrik forskningsnation. Vi menar att lärosätena därför bör ha visstidsanställningar, dock ej kortare än två år i början av karriären och mellan fyra och sex år senare i karriären. Tillsvidareanställ­ningar (som lektor, forskare eller professor) ska kunna ges till forskare som visat en självständig forskningsproduktion. Visstids­anställningarna ska huvudsakligen involvera forskning och maximalt halvtid undervisning. Detta bör enligt vår bedömning till­godo­se behoven av att å ena sidan selektera de bästa förmågorna, och å andra sidan erbjuda alla kompetenta sökande tillräckligt attraktiva villkor för att kunna bilda familj och vilja flytta mellan olika lärosäten under sin karriär. Vi vill att regeringen i sitt fortsatta arbete verkar för att förbättra anställnings­villkoren för forskare.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Även om jämställdheten ökar när det t.ex. gäller anställ­ningar och möjligheter att meritera sig, visar en undersökning från UKÄ på stora könsskillnader mellan olika ämnen (UKÄ, rapport 2022:6). Vi anser därför att arbetet med att öka jämställd­heten måste fortsätta.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag menar att jämställdheten måste stärkas i högre utbildning och forskning för att kunna möta de utmaningar som samhället står inför i dag och för att främja forskning och innovation i världsklass. Trots att kvinnor är i majoritet bland student­erna vid landets högskolor och universitet går arbetet mot en jämställd akademi alldeles för långsamt. Variationerna mellan såväl lärosäten som olika fakulteter är stora. Det är ett samhälleligt problem att strukturer i samhället och akademin skapar en ojämställd akademi.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi menar att verklig jämställdhet ska råda inom akademin mellan alla grupper av männi­skor. Detta görs genom att alla, i möjligaste mån, får bästa tänkbara förutsätt­ningar att lyckas och inte genom att ställa lägre krav på vissa grupper. Vi är för meritokrati och för att människor får sina examina, anställningar och professurer genom att uppfylla de krav som gäller för alla. Det är endast så vi är rättvisa mot alla grupper och höjer kvaliteten på våra högskolor.

All form av kvotering är i grunden orättvis eftersom det förutsätter att några som uppfyllt kraven kvoteras bort från det anslag eller den tjänst som de varit kvalificerade för. Vi vill att både anslag och tjänster ska fördelas på strikt meritokratiska grunder. Varken tjänster eller styrelseplatser ska vara föremål för kvotering på våra lärosäten. Detta borde enligt oss föras in i högskolelagen. Reger­ingen bör därför i sitt arbete sträva efter en fördelning av anslag och tjänster på strikt meritokratiska grunder och överväga en översyn av reglerings­breven så att kvotering inte förekommer inom svensk högskola.

I knappt 30 år har politiken styrt den högre utbildningen genom köns­baserade rekryteringsmål för professorer. Vi menar att det aldrig ska råda något tvivel om att det är den bäst meriterade som får den utlysta tjänsten. Könet hos den sökande personen är helt ovidkommande i detta sammanhang. De könsbaserade rekryteringsmålen för professorer bör därför överges.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Att människor får lika förutsättningar att forska oavsett kön är enligt mig en förutsättning för en demokratiskt förankrad akademi och för en kvalitets­baserad forskning där det är kompetens som avgör, inte kön eller vänskaps­band. Olika universi­tets och högskolors jämställdhetsarbete skiljer sig åt. Vissa arbetsplatser är framsynta och ambitiösa, andra ser jämställdhet som en icke-fråga. Jag menar att regering­en bör införa en jämställdhetsbonus i lärosätenas basanslag för att främja en jämnare könsfördelning inom forskningen och akademin.

Tidigare har ett mål för forskningspolitiken varit att hälften av de nyrekryterade professorerna 2030 ska vara kvinnor. Detta är fortsatt relevant eftersom endast 3 av 33 högskolor levde upp till sina lärosätesspecifika mål på området under perioden 2021–2023. Jag vill fastställa ett mål om att hälften av de nyrekry­terade professorerna 2030 är kvinnor.

Den ojämställda situationen på lärosätena märks också när det gäller inno­va­tioner. Kvinnors innovation är ofta ett eftersatt område och jag menar att det därför behövs både en jämställd forskningspolitik och en jämställd innova­tions­politik. Många av de statliga stöd som finns för innovation och försöksstudier visar på en viss snedfördelning och många berörda kvinnor upplever svårigheter. Jag anser därför att ett mål om att högst hälften av samtliga statligt finansierade forsknings- och innovationsanslag ska gå till män som forskar därför bör utredas.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

För att möjliggöra en mer jämställd könsfördelning behöver jämställdhets­arbetet på lärosätena intensifieras så att arbetsvillkor, arbetsbelastning och arbetsbörda blir lika för män och kvinnor. Med en jämnare könsfördelning ökar det innovativa tänkande som på sikt leder till högre kunskap som gynnar samhället i stort. Jag vill att en plan tas fram för hur medlen som går till kvinno- respektive mansdominerade fält kan jämnas ut och att tydliga mål sätts upp.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att Sverige är dåligt på att ta vara på den kompetens som de som kommer hit som doktorander och postdoktorer besitter. Informationen om det svenska högskolesystemet och möjligheterna till karriärutveckling är svår att förstå för den som kommer till Sverige som doktorand och postdoktor. Det innebär att Sverige tappar många av de som doktorerat eller forskat i Sverige. Därför bör det utredas hur stödet och villkoren för postdoktorer kan stärkas och utvecklas.

Det är enligt min mening viktigt att stå upp för akademisk frihet både i Sverige och i andra länder. Scholars at Risk är ett internationellt nätverk som arbetar för att främja akademisk frihet, bl.a. genom att ge skydd åt forskare och akademiker som inte kan vara verksamma i sina hemländer. I en orolig tid med en orolig omvärld är deras arbete viktigare än någonsin. Vänsterpartiet vill därför se ett utökat stöd till Scholars at Risk för att de ska kunna stötta fler forskare på flykt. Regeringen bör ge de statliga forsknings­finansiärerna och lärosätena i uppdrag att aktivt främja och stödja Scholars at Risks arbete.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Om svensk utbildning och forskning ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen är det internationella utbytet en viktig del. Centerpartiet ser med oro på att regeringen i stora delar av propositionen behandlar internationali­sering i termer av säkerhet snarare än ett verktyg för pluralism, idéutbyte och speciali­sering. Satsningarna på internationalisering är mycket skrala och berörs enbart i vissa avgränsade delar. Detta är väldigt olyckligt. Dessutom förbises humanioras roll när internationalisering diskuteras. Jag vill se lösningar för att förenkla för internationella studenter att tillgodoräkna sig utlands­studier och för att minska den administrativa börda som drabbar internationella forskare.

Visumprocessen för studenter och forskare behöver fungera. Om vi inte kan garantera att antagna utländska studenter och forskare får stanna för att studera och forska i Sverige riskerar vi att förlora i anseende och därmed i framtida konkurrenskraft. Jag vill att regeringen undanröjer de problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige. Svenska studenter bör också uppmuntras att genomföra utlandsstudier. Internationella studier bör därför premieras och det bör bli enklare att tillgodoräkna sig utlandsstudier.

Centerpartiet välkomnar det stöd som regeringen avser att ge till Ukraina. I sammanhanget handlar det bl.a. om ukrainska forskare som har tvingats lämna landet och om den svåra återuppbyggnadsfasen där behov av kapacitets­uppbyggnad, inte minst forskningsinfrastruktur, kommer att vara avgörande.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Frågan om svenska och utländska studenters mobilitet är viktig, oavsett om studierna sker vid lärosäten i Sverige eller på andra platser i världen. Jag vill att Sverige arbetar mer intensivt för att få fler internationella studenter, men även för att fler svenska studenter ska studera utomlands. Det lägger grunden för en stärkt internationalisering för doktorander och forskare. Forsknings­proposi­tionen borde förhålla sig lika starkt till behovet av samarbete och utbyte mellan studenter, doktorander och forskare som till viljan till konkurrens.

Forskningssamarbeten med forskare i låginkomstländer bör underlättas. Jag oroas när viktiga områden där Sverige bidragit till det internationella veten­skaps­samhället prioriteras bort av regeringen.

Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

Särskilda yttranden

Vid utskottets behandling av akademisk frihet och forskningens frihet har vi försökt få stöd för vår linje om att regeringen borde verka för att öka forskarnas akademiska frihet. Eftersom vi inte har fått majoritet för vårt förslag i utskottet har vi därför i andra hand gett stöd för den linje som Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna förordar.

Om vårt förslag till ställningstagande (res. 85) avslås i den förberedande voteringen i kammaren avser vi därför att i huvudvoteringen stödja det alternativ som förordats av företrädarna för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, dvs. det som i betänkandet läggs fram som utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 45.

 

Vi i Sverigedemokraterna kan inte ställa oss bakom det som lyfts fram i propositionen om en utredning av lärosätenas associationsform. Enligt vår mening har systemet med statliga universitet och högskolor tjänat oss väl och de försök med stiftelsedrivna högskolor som infördes i början av 1990-talet har inte visat sig vara mer effektiva eller uppvisa bättre resultat än övriga lärosäten.

Regeringens avsikt med att utvärdera ändamålsenligheten i dagens myndighetsform har av oss tolkats som att det avser en översyn av hur statens satsningar på högre utbildning kan bli mer effektiva. På senare tid har emellertid regeringen i medierna gjort klart vad som egentligen avses, nämligen att utredningen syftar till att lärosätena ska kunna omvandlas till självständiga stiftelser, helt bortom statens möjlighet till insyn och styrning. Detta har också framgått i våra kontakter med lärosätena. En sådan utveckling är en drastisk förändring av de nuvarande statliga systemen, och Sverigedemokraterna förde fram redan när denna diskussion senast var uppe att vi inte vill se fler stiftelsedrivna universitet och högskolor än de som redan finns. Med stiftelsedrivna lärosäten kommer det t.ex. i praktiken att vara omöjligt att förhindra den politisering som just nu sveper över högre utbildning.

Det är viktigt att värna den akademiska friheten och att skapa goda förutsättningar för lärosätena att samarbeta med näringslivet, men vi menar att det går att göra det dels genom att reformera det nuvarande regelverket för lärosätena, dels genom att ändra principerna för utbildnings- och forsknings­anslagen. Det behövs således ingen radikal förändring av lärosätenas driftsform.

Mot bakgrund av ovanstående vill vi inte att lärosätenas associationsform ska utredas.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

Bilaga 4

Utrikesutskottets yttrande 2024/25:UU4y

Bilaga 5

Socialutskottets yttrande 2024/25:SoU7y

Bilaga 6

Kulturutskottets yttrande 2024/25:KrU4y

Bilaga 7

Trafikutskottets yttrande 2024/25:TU6y

Bilaga 8

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MJU7y

Bilaga 9

Näringsutskottets yttrande 2024/25:NU6y

Bilaga 10

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2024/25:AU5y