HC01UbU14: Högskolan

Utbildningsutskottets betänkande 2024/25:UbU14

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om högskolan med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder. Motionerna tar upp bl.a. övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.

I betänkandet finns 28 reservationer (S, SD, V, C, MP).

Behandlade förslag

Cirka 140 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Övergripande frågor om universitet och högskola

Utskottets ställningstagande

Utbildningsformer

Utskottets ställningstagande

Upplägg av och innehåll i utbildningar

Utskottets ställningstagande

Rekrytering och behörighet m.m.

Utskottets ställningstagande

Studentfrågor

Utskottets ställningstagande

Motioner som bereds förenklat

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Utveckling och styrning av högskolans verksamhet, punkt 1 (S)

2. Utveckling och styrning av högskolans verksamhet, punkt 1 (C)

3. Utveckling och styrning av högskolans verksamhet, punkt 1 (MP)

4. Resurstilldelning, punkt 2 (S)

5. Yttrandefrihet m.m., punkt 3 (SD)

6. Yttrandefrihet m.m., punkt 3 (V)

7. Samarbete med vissa länder, punkt 4 (SD)

8. Samarbete med vissa länder, punkt 4 (V)

9. Utbildningsformer, punkt 5 (S)

10. Utbildningsformer, punkt 5 (C)

11. Lärarutbildningar, punkt 6 (V)

12. Lärarutbildningar, punkt 6 (C)

13. Lärarutbildningar, punkt 6 (MP)

14. Vårdutbildningar m.m., punkt 7 (S)

15. Vårdutbildningar m.m., punkt 7 (V)

16. Socionomutbildningen, punkt 8 (SD)

17. Vissa särskilda utbildningar och kunskapsområden, punkt 9 (S)

18. Vissa särskilda utbildningar och kunskapsområden, punkt 9 (V)

19. Rekrytering och behörighet m.m., punkt 10 (S)

20. Rekrytering och behörighet m.m., punkt 10 (V)

21. Studenthälsan, punkt 11 (S)

22. Studenthälsan, punkt 11 (C)

23. Studenthälsan, punkt 11 (MP)

24. Tillgänglighet m.m., punkt 12 (S)

25. Tillgänglighet m.m., punkt 12 (V)

26. Tillgänglighet m.m., punkt 12 (C)

27. Studentinflytande, punkt 13 (S)

28. Studentinflytande, punkt 13 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utbildningsutskottet 142 motionsyrkanden om högskolefrågor från allmänna motionstiden 2024/25. Av dessa bereds 72 motionsyrkanden förenklat eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Motionsyrkanden som bereds förenklat listas i bilaga 2.

Motionsyrkandena tar upp bl.a. övergripande frågor om universitet och högskola, upplägg av och innehåll i utbildningar samt vissa studentfrågor.

 

 

 

Utskottets överväganden

Motionerna

Utveckling och styrning av högskolans verksamhet

I partimotion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 104 vill motionärerna betona vikten av att den avgiftsfria utbildningen värnas.

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 92 pekar motionärerna på att artificiell intelligens (AI) de kommande åren kommer att förändra och påverka alla utbildningsformer, inte minst högre utbildning och forskning. Motionärerna efterfrågar därför att regeringen säker­ställer att myndigheterna inom utbildningsområdet följer AI-utvecklingen inom sina områden och bygger kunskap och förmåga att hantera möjligheter och risker med AI.

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 10 anser motionärerna att högskolornas arbetsmarknadsanknytning och regionala samverkan bör stärkas. Enligt motionärerna är det viktigt att utbildningar designas för den alltmer rörliga arbetsmarknadens behov.

I motion 2024/25:2298 av Johan Büser och Amalia Rud Stenlöf (båda S) önskar motionärerna att det ses över hur den lärarledda undervisningstiden och lärartätheten på lärosätena kan öka, t.ex. genom ett nationellt riktmärke för den lärarledda tiden.

I motion 2024/25:2443 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkande 1 anser motionärerna att det behövs en stark satsning på kompetensutveckling och utbildning och önskar därför att högskolor får ett tydligare uppdrag för regional utveckling.

I motion 2024/25:261 av Josef Fransson (SD) framför motionären att regeringen bör överväga att utreda hur man kan motverka woke-ideologi på svenska universitet och högskolor, bl.a. för att säkerställa att lärosäten är fokuserade på sitt kärnuppdrag.

I motion 2024/25:410 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD) yrkande 2 menar motionärerna att regeringen bör se över vilka kurser som ger högskolepoäng, bl.a. utifrån kvalitetsnivån.

I motion 2024/25:1733 av Mathias Bengtsson (KD) yrkande 2 önskar motionären att regeringen bör undersöka om den definition som Interna­tionella alliansen för hågkomst av Förintelsen (IHRA) har utvecklat kan an­vändas som standard för att identifiera och hantera antisemitism i hela utbildningsväsendet.

Resurstilldelning

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 79 efterfrågar motionärerna en utredning av högskolans resurstilldelningssystem, med bred parlamentarisk förankring och som syftar till att säkra utbildning av hög kvalitet och en dimensionering som är anpassad till arbetsmarknadens behov. Enligt motionärerna ska utredningen fokusera på hur kvaliteten kan upprätthållas i alla utbildningar, inklusive forskningsanknytning, men också ge tillräckliga resurser för undervisning samt pedagogisk utveckling. I yrkande 91 anser motionärerna att det bör ses över om lärosätena ska få öronmärkta resurser för validering. Enligt motionärerna missgynnar dagens resurstilldelningssystem möjligheten till validering och tillgodoräknande eftersom lärosätena inte har särskilda resurser för detta. Även i motion 2024/25:1632 av Lawen Redar (S) efterfrågas öronmärkta resurser för validering till lärosätena.

I motion 2024/25:1813 av Patrik Lundqvist m.fl. (S) vill motionärerna att större regionala och socioekonomiska hänsyn övervägs vid resurstilldelning, som ett sätt att komma till rätta med strukturella skillnader i utbild­ningsnivå i olika delar av landet.

I motion 2024/25:1862 av Kristina Axén Olin och Emma Ahlström Köster (båda M) önskar motionärerna att ersättningsbeloppen för de konstnärliga högskoleutbildningarna ses över och att en omfördelning mellan olika konstnärliga utbild­ningar görs.

Yttrandefrihet m.m.

I kommittémotion 2024/25:1443 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 21 framför motionärerna att regeringen borde beakta en skärpning av reglerna för avstängning av studenter, om dessa allvarligt trakasserar eller aktivt och fysiskt hindrar yttrandefriheten för t.ex. föreläsare och personal vid lärosätet. Motionärerna anser att studenter som ägnar sig åt verksamhet som hotar eller på andra sätt allvarligt stör undervisningen ska stängas av från lärosätet.

I kommittémotion 2024/25:856 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 12 menar motionärerna att det finns exempel på att yttrandefriheten och förenings­friheten ifrågasätts eller begränsas när studenter tar ställning för eller engagerar sig i politiska rörelser. Enligt motionärerna bör regeringen se över att studenters yttrandefrihet är garanterad.

Samarbete med vissa länder

I kommittémotion 2024/25:1430 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 10 vill motionärerna att samarbeten mellan svenska och iranska lärosäten avbryts av bl.a. säkerhetsskäl.

I kommittémotion 2024/25:856 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 22 anser motionärerna att regeringen bör uppdra åt svenska lärosäten att arbeta för att bistå palestinska lärosäten för att möjliggöra för palestinska studenter i Gaza att studera. Motionärerna hänvisar till att Norge genom Oslo universitet möjliggör studier för palestinska studenter och forskning för palestinska forskare från Gaza.

I motion 2024/25:267 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkande 6 efterfrågar motionären en svensk bojkott av iranska lärosäten och utbytesprogram mellan svenska och iranska lärosäten.

Bakgrund, gällande rätt och pågående arbete

Universitets och högskolors uppgifter

I högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) finns övergripande mål och krav för de statliga lärosätena. De statliga universiteten och högskolorna omfattas dessutom av en rad andra bestämmelser som gäller för myndigheter, t.ex. förvaltningslagen (2017:900). I 1 kap. högskolelagen finns flera övergripande bestämmelser om vad som gäller för utbildning vid statliga universitet och högskolor. Vad som i lagen sägs om högskolor avser både universitet och högskolor, om inte något annat anges särskilt (1 §). Av 1 kap. högskolelagen framgår att staten som huvudman ska anordna högskolor dels för utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, dels för forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. Verksam­heten ska också bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning, och vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas. Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen, och de tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Vidare gäller att högskolorna också bl.a. aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan och i sin verksamhet främja ett livslångt lärande (2–4 och 5 §§). I högskolornas verksamhet ska som allmän princip gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas (6 §).

Lärosätena har en hög grad av självbestämmande när det gäller intern organisation, resursanvändning, planering och genomförande av utbildning och forskning (prop. 2020/21:60 s. 153). Regeringen angav i den senaste forsknings- och innovationspolitiska propositionen (prop. 2024/25:60 s. 132) att den avsåg att ge en utredare i uppdrag att bl.a. föreslå åtgärder för att stärka skyddet av den akademiska friheten för lärare och forskare vid svenska lärosäten, och direktiv för en sådan utredning presenterades den 24 april 2025. En utredare ska bl.a. analysera och ta ställning till om nuvarande regelverk är ändamålsenligt för att skydda forskares och lärares individuella akademiska frihet vid svenska universitet och högskolor samt ta ställning till om och i så fall hur stödet till forskare och lärare i frågor som gäller deras akademiska frihet kan stärkas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2026 (dir. 2025:42).

Utbildningsutbud

Av det gemensamma regleringsbrevet för 2025 för universitet och högskolor framgår att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i den årliga återrapporteringen till Utbildnings­departementet redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Redovisningen ska inkludera hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Lärosätena ska särskilt redovisa hur de utvecklat utbildningsutbudet för att stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning.

Ett specifikt lärosäte kan också ges särskilda uppdrag i lärosätets regleringsbrev. Exempel på sådana är mål om antal examina från vissa utbildningar, att erbjuda utbildning i vissa ämnen, att anordna utbildning på vissa orter eller i decentraliserad form och att utveckla en viss verksamhet tillsammans med vissa andra lärosäten.  

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har i uppgift bl.a. att följa och redovisa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet, och att följa och redovisa de examinerades etablering på arbetsmarknaden (förordningen [2012:810] med instruktion för Universitetskanslersämbetet).

Artificiell intelligens

UKÄ har bedömt att lärosätena behöver anpassa sitt utbildningsutbud för att svara på det nya kompetensbehovet i och med utvecklingen av artificiell intelligens (AI). Behovet finns hos både specialister på tekniken och de som arbetar med tillämpning. Enligt UKÄ behöver båda grupperna bl.a. utveckla en tvärdisciplinär förståelse liksom förståelse för de frågor som uppstår i skärningspunkten mellan teknik och samhälle, framför allt etik och juridik. Utbildning kan t.ex. ske genom att lärosätena arbetar med öppna uppdragsutbildningar för utbildning för yrkesverksamma samt att lärosätena bryter ut enskilda kurser ur befintliga program och ger dessa som fristående kurser (UKÄ, Artificiell intelligens och högskolans utbildningsutbud – Redovisning av ett regeringsuppdrag, 2024).

UKÄ ska enligt sitt regleringsbrev för 2025 (beslut 2024-12-19) lämna en övergripande redogörelse för hur myndigheten arbetar för att stärka den egna informations- och cybersäkerheten och hur myndigheten planerar för att möta framtida behov. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av informations- och cybersäkerhetsarbetet. Universitet och högskolor har enligt det gemensamma regleringsbrevet för 2025 (beslut 2024-12-19) liknande krav på redovisning (se vidare under rubriken Säkerhetsfrågor). Vidare har universitet och högskolor enligt samma regleringsbrev i uppdrag att redovisa hur de arbetar med att analysera behov av att utveckla utbildningsutbudet i fråga om AI samt insatser för att integrera AI-inslag i relevanta utbildningar.

Resurstilldelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå finansieras huvudsakligen genom statliga anslag till lärosätena som riksdagen fattar beslut om. För de flesta statliga universiteten och högskolorna, samt några enskilda utbildnings­anordnare, består anslagen av ett s.k. takbelopp som anges i lärosätets regleringsbrev och som anger den högsta totala ersättningen som respektive lärosäte kan få. Lärosätena tilldelas därutöver anslag för s.k. särskilda åtaganden, vilka anges specifikt i respektive lärosätes regleringsbrev. Dessutom fördelas anslagsmedel till lärosätena via Kammarkollegiet efter särskilda beslut av regeringen för t.ex. utbildningsinsatser för vidareutbildning av obehöriga lärare och kompletterande utbildningar för personer med utländsk högskoleutbildning. De lärosäten som bedriver läkar- och tandläkar­utbildning tilldelas vidare ersättning för klinisk utbildning, för att kompensera regionerna för kostnaderna i deras verksamhet.

Statens ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå baseras på registrerade studenter (omräknade till helårsstudenter) och studenternas avklarade poäng (omräknade till helårsprestationer) inom olika utbildnings­områden. Det är samma ersättning för alla lärosäten som omfattas av systemet, men beloppet varierar mellan olika utbildningsområden. All utbildning är indelad i kurser, som klassificeras till ett eller flera utbildningsområden. Det är regeringen som beslutar inom vilka utbildnings­områden respektive lärosäte får avräkna helårsstudenter och helårs­prestationer. För de lärosäten som får avräkna studenter och prestationer inom de konstnärliga utbildningsområdena är antalet studenter som får avräknas begränsat. I övrigt är det upp till varje lärosäte att avgöra till vilket eller vilka utbildningsområden en kurs ska klassificeras. Klassificeringen är grunden för lärosätenas resurstilldelning.

Takbeloppet sätter, tillsammans med hur utbildningen fördelas på olika utbildningsområden, ramar för antalet studenter vid respektive lärosäte (UKÄ, årsrapport 2024, s. 108–109).

Särskilda villkor för anslagens användning och anvisningar för den ekonomiska redovisningen anges av regeringen dels i det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor, dels i regleringsbrev för respektive lärosäte.

I budgetpropositionen för 2025 skriver regeringen att de konstnärliga högskolorna har relativt liten verksamhet vilket innebär en större ekonomisk sårbarhet. För att långsiktigt säkerställa hög kvalitet i utbildning vid de konstnärliga lärosätena avser regeringen att analysera hur resurstilldelnings­systemet bättre kan anpassas för att stödja detta (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 s. 137). UKÄ har vidare fått i uppdrag att följa upp de konstnärliga högskole­utbildningarnas bidrag till kompetensförsörjningen inom kulturella och kreativa branscher mot bakgrund av regeringens Strategi för företag inom kulturella och kreativa branscher (skr. 2023/24:111). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2026 till Regeringskansliet (UKÄ regleringsbrev, beslut 2024-12-19).

I budgetpropositionen för 2025 anger regeringen även att styrningen behöver utvecklas för att uppnå ett effektivt resursutnyttjande och ett utbildningsutbud av hög kvalitet som är relevant för samhällets och arbetsmarknadens behov av högskoleutbildning. Regeringen avser därför att tillsätta en utredning för att utveckla styrningen mot prioriterade områden samt se över resurstilldelningssystemet för utbildning vid universitet och hög­skolor för att möjliggöra en ökad effektivitet i resursfördelningssystemet samtidigt som lärosätenas autonomi och rådighet värnas (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 s. 134).

En utredare har biträtt Utbildningsdepartementet med att lämna förslag på en ersättningsmodell för hur universitets och högskolors utbildningsutbud kan utvecklas för att möta de nya behov som den föränderliga arbetsmarknaden ger upphov till och som är bakgrunden till det nya omställningsstudiestödet (U 2024:C). Utredaren redovisade uppdraget den 27 maj 2025 i promemorian En särskild ersättningsmodell för utbildning för omställning och vidare­utbildning för yrkesverksamma. I promemorian lämnas förslag på en ny ersättningsmodell som föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Promemorian har remitterats med sista dag för remissvar den 19 september 2025.

Avgifter för utbildning

Av 4 kap. högskolelagen framgår att utbildningen ska vara avgiftsfri för studenter som är medborgare i en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Schweiz (4 §). I propositionen som föregick bestämmelsen angav regeringen att det finns starka skäl att genom skattemedel finansiera högre utbildning så att den är avgiftsfri för den enskilde och att en lagreglering skulle understryka den vikt som läggs vid avgifts­friheten. Samtidigt ansåg regeringen att principen om avgiftsfri utbildning även i fortsättningen skulle innebära att studenten själv får stå för sådana kringkostnader som studenten normalt betalar själv (prop. 2009/10:65, bet. 2009/10:UbU15, rskr. 2009/10:230).

I förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns bestämmelser om avgifter för studenter vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen. Där framgår bl.a. att en högskola ska ta ut en studieavgift för utbildning på grundnivå och avancerad nivå av den som inte är medborgare i en stat inom EES eller i Schweiz (tredjelandsmedborgare), men med vissa undantag. I förordningen (2010:718) om stipendier för studie­avgiftsskyldiga studenter finns bestämmelser om högskolors möjlighet att bevilja stipendier för hela eller delar av studieavgiften, i syfte att främja rekryteringen av särskilt kvalificerade studieavgiftsskyldiga studenter.

Lärarledd tid

UKÄ genomförde 2018 en undersökning av omfattningen av lärarledd undervisning. Resultaten visade att en student på en svensk högskola totalt erbjöds ungefär 11 timmars lärarledd undervisning per vecka sin första termin på högskolan. Enligt UKÄ stämmer undersökningens resultat väl överens med enkätundersökningarna Eurostudent, där Universitets- och högskolerådet (UHR) ansvarar för det svenska deltagandet. UKÄ anger vidare att undervisnings­tidens omfattning när den bryts ned på utbildnings­områden förefaller vara relativt stabil över den studerade tidsperioden och att den lärarledda tiden på kurser som tillhör olika utbildningsområden visar på stora skillnader (UKÄ, Lärarledd tid i den svenska högskolan, rapport 2018:15).

I den senaste Eurostudentundersökningen är den genomsnittliga undervisnings­tiden 17 timmar i veckan, utifrån uppgifter från heltidsstudenter i de deltagande länderna. Motsvarande uppgifter från svenska studenter visar en genomsnittlig undervisningstid om 11 timmar (Eurostudent 8, Synopsis of Indicators 2021 – 2024, figure B5.1, eurostudent.eu).

Det finns i övrigt flera exempel på detaljerade uppföljningar av omfatt­ningen av lärarledd tid i undervisningen, bl.a. en genomförd av Sveriges förenade studentkårer (SFS) i februari 2025, utifrån den senaste Eurostudent­undersökningen.

I budgetpropositionen för 2024 angav regeringen att ersättningsbeloppet för naturvetenskapligt, tekniskt och farmaceutiskt utbildningsområde behövde höjas för att bl.a. möjliggöra mer lärarledd tid (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16). Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag om anslag (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103).

I budgetpropositionen för 2025 angav regeringen att ersättningsbeloppet för humanistiskt, teologiskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt utbildnings­område skulle höjas i syfte att stärka kvaliteten i utbildningen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag om anslag (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16, bet. 2024/25:UbU1, rskr.110).

Disciplinära åtgärder mot studenter

I 10 kap. högskoleförordningen finns bestämmelser om disciplinära åtgärder mot studenter. Åtgärder får vidtas mot studenter som

–      med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas

–      stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan

–      stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan

–      utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskri­mineringslagen (2008:567).

En grundad misstanke om förseelse ska skyndsamt anmälas till rektorn som ska låta utreda ärendet och avgöra om det ska lämnas utan åtgärd, leda till en varning eller hänskjutas till disciplinnämnden för prövning. En sådan nämnd ska finnas vid varje högskola.

De disciplinära åtgärderna omfattar varning och avstängning. Ett beslut om den disciplinära åtgärden avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Beslutet ska avse en eller flera perioder, dock sammanlagt högst sex månader. Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom högskolan.

I 4 kap. högskolelagen finns bestämmelser om att avskilja studenter från utbildning. Det kan vara aktuellt om en student lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Studenten kan avskiljas tills vidare om det bedöms att det finns en påtaglig risk att studenten kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom under utbildningen. En för högskolan gemensam nämnd ska pröva frågor om avskiljande (6 och 7 §§). Närmare bestämmelser om vad ett avskiljande innebär, hur det handläggs m.m. finns i förordningen (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning.

Utredningen om belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter lämnade i oktober 2021 betänkandet Belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter (SOU 2021:83). Utredningen föreslog bl.a. att belastningsregisterkontroll ska vara obligatorisk inför antagning till vissa lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar. Dessutom föreslogs att en ny avskiljandegrund ska införas som innebär att studenter på utbildningar som omfattas av antagningskontroll ska avskiljas om de under utbildningen döms för vissa brott. Vidare föreslogs att en ny avskiljandegrund ska införas som innebär att studenter ska avskiljas om de genom särskilt klandervärt uppträdande, under eller i anslutning till utbildningen, visat sig uppenbart olämpliga att fortsätta sina studier. Betänkandet har remissbehandlats.

Regeringskansliet beslutade den 2 april 2024 att uppdra åt en utredare att biträda Utbildningsdepartementet och bl.a. lämna förslag om ökade möjlig­heter till registerkontroll enligt skollagen. Denna utredare fick även i uppdrag att lämna förslag om belastningsregisterkontroll inför antagning till vissa högskoleutbildningar och förslag som innebär ökade möjligheter att avskilja studerande i högskolan (Utbildningsdepartementet, pressmeddelande den 5 april 2024). Uppdraget redovisades den 1 april 2025 i promemorian Utökade registerkontroller inom utbildningsväsendet och en ny grund för avskiljande av studenter (U2025/01126). I promemorian föreslås bl.a. att en belastnings­registerkontroll införs inför antagning till vissa lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar vid statliga lärosäten och att denna kontroll ska omfatta ytterligare brott utöver de som föreslogs i betänkandet SOU 2021:83. Vidare föreslås att en motsvarande kontroll ska genomföras inför antagning till högskoleutbildning vid enskilda utbildningsanordnare med examens­tillstånd för nämnda utbildningar. I promemorian föreslås även att det ska införas en ny grund för avskiljande av studenter i högskolan och att det ska vara möjligt att avskilja studenter som tidigare varit föremål för disciplinära åtgärder på grund av ordningsstörande beteenden och därefter fortsatt med detta beteende.

Förslaget har remitterats med sista svarsdatum den 17 augusti 2025.

Yttrandefrihet

I 1 kap. 1 § regeringsformen (RF) framhålls att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning. Yttrandefriheten är garanterad genom 2 kap. 1 § RF. Enligt denna bestämmelse är var och en gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Begränsningar i yttrandefriheten får enligt 2 kap. 21 § RF göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Därutöver innehåller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ett detaljerat skyddssystem för tryck- och yttrande­friheten.

Av 1 kap. högskoleförordningen framgår att en högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av ett konstnärligt verk. Den som föreningen har bjudit in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna. Ovanstående gäller dock inte om det kan antas att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lag. Det gäller inte heller om föreningens användning av lokalerna är oförenlig med högskole­verksamhetens behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje man (13 §).

Arbete mot antisemitism m.m.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. I handlingsplanen anges att Sverige står bakom Internationella alliansen för hågkomst av Förintelsens (International Holocaust Remembrance Alliance, IHRA) icke-rättsligt bindande arbets­definition av antisemitism och den lista med exempel som kan tjäna som vägledande, beroende på sammanhang.

Förutom åtgärder för att bekämpa antisemitism omfattar handlingsplanen åtgärder för att bekämpa antimuslimsk rasism, antisvart rasism, antiziganism och rasism mot samer. Arbetet ska särskilt fokuseras på områdena skola, rättsväsende, välfärd och arbetsliv, med särskilt utpekade myndigheter för detta. Ett antal särskilda åtgärder redovisas i planen, t.ex. ska Skolverket genomföra en nationell studie och ge exempel på insatser som bidrar till att motverka antisemitism inom skolväsendet, och Göteborgs universitet ska sprida kunskap om arbetsmetoder mot antisemitism till aktörer som har en viktig roll i att motverka antisemitism bland barn och unga. Forum för levande historia ska samordna och följa upp handlingsplanen.

Regeringen har nyligen fattat beslut om en nationell strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism. Strategin ska skapa en struktur för det nationella arbetet under perioden 2025–2034. Målsättningen är att lägga grunden för ett mer målinriktat och samordnat arbete och för att skapa bättre förutsättningar för judiskt liv i Sverige. Strategin tar sin utgångspunkt i betänkandet Ett starkt judiskt liv för framtida generationer – Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige 2025–2034 (SOU 2024:3). En annan utgångspunkt för strategin är regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott (Arbetsmarknadsdepartementet, Kulturdeparte­mentet, Social­departementet, pressmeddelande den 15 maj 2025).

Internationalisering

Av högskolelagen framgår att den samlade internationella verksamheten vid varje högskola dels ska stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning, dels ska bidra nationellt och globalt till en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (1 kap. 5 §).

Regeringen gav i juni 2023 UHR, Vetenskapsrådet och Vinnova i uppdrag att föreslå hur arbetet med ansvarsfull internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation som bedrivs på universitet och hög­skolor, hos statliga forskningsfinansiärer och andra myndigheter kan främjas. Den del av uppdraget som handlade om att ta fram vägledande nationella riktlinjer delredovisades i mars 2024. Slutredovisningen som presenterades i december 2024 omfattar förslag på hur ytterligare former av stöd för bl.a. kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan lärosäten och statliga forsknings­finansiärer samt andra berörda myndigheter och organisationer kan utvecklas och utformas.

Regeringen fattade den 22 maj 2025 beslut om att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att ansvara för de redovisade vägledande nationella riktlinjerna om ansvarsfull internationalisering. I regeringsbeslutet anges vidare att bl.a. lärosäten och forskningsfinansiärer ska ta fram verksamhetsanpassade riktlinjer om ansvarsfull internationalisering samt att Vinnova ska ta fram vägledande riktlinjer för övriga aktörer i innovationsstödssystemet, inklusive företag, som är delaktiga i internationella forsknings- och innovations­samarbeten.

För att aktörerna ska få goda förutsättningar att tillämpa riktlinjerna och ta ansvar för att internationella samarbeten sker ansvarsfullt och säkert avser regeringen att återkomma med beslut om en stödstruktur (U2024/01012, U2025/01317).

Regeringen har vidare uttalat att dess ambition är att universitet och högskolor ska öka sitt deltagande i internationella forsknings-, utvecklings- och infrastruktursamarbeten. Regeringens bedömning är att det finns behov att se över förutsättningarna för statliga universitets och högskolors möjligheter att ingå samarbeten och avtal med utländska aktörer för att förbättra läro­sätenas möjligheter att delta i forskningssamarbeten (prop. 2024/25:60, s. 135).

I en debatt den 1 mars 2024 med anledning av interpellation 2023/24:445 framförde den ansvariga ministern att de statliga universiteten och hög­skolorna har en hög grad av självbestämmande över sin verksamhet och att det inte är regeringens sak att bestämma vilka internationella samarbetsprojekt inom utbildning och forskning som de bör ingå. Vidare angavs att Sveriges inställning dock under lång tid har varit att verksamheten behöver vara internationell för att högre utbild­ning och forskning ska nå en så hög kvalitet som möjligt samt att internationellt samarbete inte bara främjar kunskapen i sig utan också demokratiutvecklingen globalt.

Säkerhetsfrågor

Det är styrelsen vid ett lärosäte som ska besluta i viktigare frågor om verksamhetens säkerhet (2 kap. 2 § högskoleförordningen).

I sitt svar på en skriftlig fråga den 15 maj 2024 (fr. 2023/24:887) framförde den ansvariga ministern att det är lärosätena som ansvarar för att göra nödvändiga be­dömningar av vilka internationella samarbeten som är lämpliga utifrån bl.a. säkerhetsaspekter. Vidare anges att regeringen har tagit viktiga steg för att stödja lärosätena i detta arbete samtidigt som den följer frågan och är beredd att överväga ytterligare åtgärder.

Av det gemensamma regleringsbrevet för 2025 för universitet och hög­skolor (beslut 2024-12-19) framgår att lärosätena övergripande ska redogöra för hur de har arbetat för att förvalta och utveckla sin informations- och cybersäkerhet inbegripet den egna organisationens beredskap och möjlighet att hantera incidenter samt lämna en beskrivning av åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av arbetet. Universitet och högskolor ska även redogöra för huruvida de har gjort en analys av hot och sårbarheter för verksamheten samt om de har vidtagit åtgärder och hur de arbetar för att minska eventuella identifierade risker med anledning av detta.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet framhålla betydelsen av hög kvalitet i utbildning vid universitet och högskolor. Genom en hög kvalitet i utbildningen kan Sverige fortsätta att utvecklas som kunskapsnation.

När det gäller önskemål om lärosätenas utbildningsutbud vill utskottet framhålla att det är reglerat vad som gäller för lärosätenas verksamhet med utbildning, t.ex. ur kvalitetssynpunkt. Lärosätena har sedan en hög grad av självbestämmande om hur utbildningen t.ex. ska planeras och genomföras. Av lärosätenas regleringsbrev framgår vidare att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. Lärosätena ska sedan återkoppla till regeringen vilka överväganden som ligger bakom beslut om utbildningsutbudet och t.ex. hur det omgivande samhällets behov av utbildning möts. Regeringen har också möjlighet att ge särskilda uppdrag till lärosäten om att anordna viss utbildning. Högskolemyndigheten UKÄ har i uppdrag att bevaka kompetensbehovet i förhållande till utbildningsutbudet. När det gäller utvecklingen av AI och dess påverkan på och konsekvenser för bl.a. lärosätena och högskoleutbildningen har utskottet noterat att såväl UKÄ som lärosätena på olika sätt arbetar med dessa frågor. Sammantaget ser inte utskottet att det finns skäl att föreslå några åtgärder vad gäller dessa frågor.

I fråga om resursfördelning vill utskottet påminna om att regeringen har aviserat flera utredningar som bl.a. syftar till att öka effektiviteten i resursfördelningssystemet. Utskottet vill inte föregå detta arbete och inte heller den pågående beredningen av förslaget om en särskild ersättningsmodell som syftar till att bl.a. utveckla lärosätenas utbildningsutbud utifrån nya behov.

Utskottet kan konstatera att det pågår beredning i Regeringskansliet om frågor om utökade möjligheter till registerkontroll inför antagning till vissa utbildningar och möjligheten till ny grund för avskiljande av studenter. Utskottet vill inte föregripa beredningen av detta ärende. När det gäller frågan om yttrandefrihet för studenter vill utskottet hänvisa till gällande reglering om yttrandefrihet.

I fråga om avgifter för utbildningen vill utskottet uppmärksamma att gällande reglering innebär avgiftsfrihet för vissa grupper av studenter och studieavgifter för andra grupper av studenter. Utskottet ser ingen anledning att föreslå någon förändring av nuvarande ordning.

När det gäller internationella samarbeten vill utskottet hänvisa till vad högskolelagen anger om vad lärosätenas internationella verksamhet ska bidra till och att lärosätena, som tidigare nämnts, har en hög grad av själv­bestämmande för sin verksamhet. Utskottet har också uppmärksammat att det pågår ett arbete med att utveckla arbetet med internationalisering inom bl.a. högre utbildning och forskning. Regeringen har tagit emot förslag om att utveckla vägledande nationella riktlinjer och om en särskild stödstruktur, för att öka förutsättningarna för ansvarsfulla och säkra internationella samarbeten. Utskottet har noterat att regeringen nyligen fattat beslut om de vägledande nationella riktlinjerna samt att ett beslut aviseras om en särskild stödstruktur.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder för de frågor som tas upp i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:261 (SD), 2024/25:267 (SD) yrkande 6, 2024/25:410 (SD) yrkande 2, 2024/25:856 (V) yrkandena 12 och 22, 2024/25:1430 (SD) yrkande 10, 2024/25:1443 (SD) yrkande 21, 2024/25:1632 (S), 2024/25:1733 (KD) yrkande 2, 2024/25:1813 (S), 2024/25:1862 (M), 2024/25:2298 (S), 2024/25:2443 (S) yrkande 1, 2024/25:3024 (S) yrkandena 79, 91 och 92, 2024/25:3167 (C) yrkande 10 och 2024/25:3217 (MP) yrkande 104.

Motionerna

Utbildningsformer

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 76 menar motionärerna att distansutbildningen bör fortsätta att utvecklas och att det ska vara möjligt för studenter att examineras i sina distansstudier i närheten av där de bor. I yrkande 77 vill motionärerna se en förbättrad tillgång till decentraliserad utbildning och lärcentrum för att säkra näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning även på mindre orter. I motion 2024/25:2343 av Isak From m.fl. (S) yrkande 4 anser motionärerna att det finns ett behov av lärcentrum i hela landet.

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 80 anser motionärerna att såväl offentliga som privata verksamheter ska åläggas att ta emot studenter till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som ett sätt att öka antalet VFU-platser och därigenom underlätta för utbyggnaden av utbildningar inom välfärdsyrken. I yrkande 83 vill motionärerna se en försöksverksamhet med ändrade terminstider, som tidigare terminsstart och en hösttermin som slutar före jul, bl.a. för att ge bättre möjligheter till återhämtning. I yrkande 85 framför motionärerna att det behöver utvecklas och anordnas kurser och utbildningar som kan möta den efterfrågan från yrkesverksamma som omställ­ningsstudiestödet skapar. I yrkande 86 lyfter motionärerna fram behovet av kurser motsvarande en eller två terminers heltidsstudier på avancerad nivå för att skapa nya vägar in i bristyrken eller för att tillföra spetskompetens. I yrkande 88 menar motionärerna att det behöver skapas anpassade utbildningsvägar för personer som har en gymnasial utbildning inom vård och teknik och som efter några år i arbetslivet vill studera vidare på högskolan. Enligt motionärerna kan detta vara ett sätt att få fler sökande till utbildningar inom områdena.

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 11 lyfter motionärerna fram vikten av att kunna läsa fristående kurser, såväl på plats som på distans. Motionärerna pekar på att högre utbildning blir tillgänglig för fler genom distansutbildningar, i kombination med kommunala lärcentrum, och att utbildningsformer som skapar bättre förutsättningar för livslångt lärande därför bör gynnas.

I motion 2024/25:741 av Peder Björk och Peter Hedberg (båda S) önskar motionärerna stärka förutsättningarna för att bedriva utbildning i olika former på Mittuniversitetet, för att få både fler som börjar studera och fler som stannar kvar i regionen efter studier.

I motion 2024/25:1245 av Jonathan Svensson (S) anser motionären att fler lärosäten bör få uppdrag att arbeta med decentraliserade lärmiljöer och att det dessutom bör göras en översyn av förutsättningarna för finansieringen av dessa lärmiljöer.

I motion 2024/25:2074 av Kalle Olsson m.fl. (S) önskar motionärerna att tillgången till distansundervisning vid högre utbildning säkerställs, bl.a. för att distans­studier har en viktig roll i län med lägre övergångsfrekvens till högre studier.

I motion 2024/25:2452 av Lena Hallengren (S) yrkande 1 vill motionären att möjligheten att etablera högre utbildning på distans genom lärcentrum ska stimuleras. I yrkande 2 anser motionären att det ska underlättas för den enskilde att kunna delta i högre utbildning närmare sin hemort genom lär­centrum.

I motion 2024/25:1886 av Johan Hultberg (M) yrkande 1 menar motionären att ett sätt att erbjuda högre utbildning till fler är att etablera decent­raliserade utbildningsmiljöer och att staten stöder sådana miljöer. I yrkande 2 önskar motionären också en utredning av hur lärmiljöer för decentraliserad högre utbildning kan bli en integrerad del av det statliga universitets- och högskole­systemet.

Bakgrund, gällande rätt och pågående arbete

Organisation

Av högskolelagen framgår att styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. En högskola beslutar om sin interna organisation utöver styrelse och rektor, om inte något annat är föreskrivet. När högskolan beslutar om sin organisation gäller bl.a. att beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, om besluten kräver en bedömning av uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen eller organisation av eller kvalitet i forskningen (2 kap. 5–6 §§). I högskoleförordningen anges att styrelsen själv ska besluta om bl.a. viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och hög­skolans organisation, i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna samt i övriga frågor som är av principiell vikt (2 kap. 2 §).

Regeringen kan i regleringsbrev för ett lärosäte ange att lärosätet ska bedriva viss utbildning på annan ort (decentraliserad utbildning).

Omfattning av utbildning

Enligt högskoleförordningen ska omfattningen av utbildningen anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor omfattar 60 högskolepoäng (6 kap. 2 §). All utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. För varje kurs ska det finnas en kursplan i vilken bl.a. ska framgå kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet och formerna för bedömning av studenternas prestationer. För utbildnings­program ska det finnas en utbildningsplan av vilken det bl.a. ska framgå vilka kurser programmet omfattar och krav på särskild behörighet (6 kap. 13 – 17 §§). Inom ramen för sina respektive takbelopp och examens­tillstånd kan lärosätena relativt fritt besluta om dimensioneringen av olika utbildningar. Staten kan dock tillföra medel som öronmärks för en viss utbildning.

Distansutbildning

Höstterminen 2023 läste nära 98 000 studenter enbart på distans och ca 22 000 studenter kombinerade kurser på distans med lärosätenas campuskurser. Det sammanlagda antalet registrerade distansstudenter var 119 700 av de totalt 383 500 som var registrerade för studier någon gång under höstterminen 2023. Antalet registrerade distansstudenter har ökat jämfört med höstterminen 2022, då de var totalt 106 300. Under pandemin bedrevs stora delar av utbildningen i högskolan på distans. I statistiken redovisades dock antalet studenter på campus respektive distanskurser utifrån hur tanken var att utbildningen skulle bedrivas och inte efter hur undervisningen faktiskt hade bedrivits. Det betyder att den storskaliga övergången till distansundervisning inte syns i den ordinarie statistiken för pandemiåren. Det finns i dag olika sätt att definiera distansutbildning. UKÄ har tagit fram en ny definition som man planerar att införa höstterminen 2025 (UKÄ, årsrapport 2024, s. 24).

Regeringen anger i budgetpropositionen för 2025 att utbildning på campus även i fortsättningen bör vara kärnan i den akademiska traditionen. Vidare anges att distans­utbildning kan vara viktigt för att t.ex. möjliggöra vidare­utbildning och för möjligheten att kombinera arbete och familjeliv med studier (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16).

Prestationsgrad

Prestationsgraden är ett mått som beräknas som antalet avklarade högskolepoäng omräknade till helårsprestationer dividerade med antalet helårsstudenter. För samtliga helårsstudenter var prestationsgraden 82 procent läsåret 2021/22. Prestationsgraden skiljer sig mellan olika studieformer och ämnesområden. De lägsta prestationsgraderna uppvisar fristående kurser som studeras på distans, med ett genomsnitt på 51 procent för samtliga studenter, en lägre andel jämfört med året innan (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 s. 118).

Examination

I 6 kap. högskoleförordningen anges att all utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser och att kurser får sammanföras till utbildningsprogram. För varje kurs ska det finnas en kursplan i vilken ska anges kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer och de övriga föreskrifter som behövs. Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Ett betyg ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Det finns även bestämmelser om antalet tillfällen som en elev får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av kurs samt rätt att få en annan examinator utsedd (13–15, 18, 21–22 §§).

I UKÄ:s rapport Rättssäker examination (fjärde upplagan, 2020) anges att det inte finns några särskilda bestämmelser i högskoleförfattningarna för var examinationen ska äga rum utan att universitet och högskolor själva får bestämma den frågan. Det normala är att examinationen genomförs på högskoleorten eller där utbildningen annars genomförs. Studenter kan av olika skäl vilja delta i en examination på en annan ort än högskoleorten eller den ort som har anvisats studenterna av högskolan. Den tidigare myndigheten Högskoleverket uttalade i ett beslut att ett universitet eller en högskola enligt verkets mening normalt inte är skyldigt att ge studenterna möjlighet att delta i ett skriftligt prov på en annan ort än högskoleorten. Utifrån regeln om serviceskyldighet i den tidigare förvaltningslagen ansåg Högskoleverket att det ändå kunde finnas skäl att erbjuda en sådan möjlighet. UKÄ anger i rapporten att myndigheten delar verkets uppfattning. Flera lärosäten har enligt UKÄ beslutat om egna regler för examination på annan ort. Myndighetens bedömning är att det alltid är det examinerande lärosätet som avgör om en alternativ examinationsplats kan godtas eller inte. Lärosätet måste bl.a. säkerställa att fusk kan förhindras, att kvaliteten i examinationen kan upprätthållas, att studenternas rättssäkerhet kan tryggas och att examinationen kan anordnas till en rimlig merkostnad, enligt UKÄ. Vidare anges att det inte finns några särskilda nationella bestämmelser som reglerar utbildning på distans. Även studenter på distansutbildningar kan ibland behöva fullgöra prov eller andra obligatoriska moment som förutsätter fysisk närvaro på undervisningsorten (högskoleorten).

I debatten den 9 april 2024 med anledning av interpellation 2023/24:572 om tentamensservice i hela landet pekade den ansvariga ministern på att erfarenheter från pandemin visar på t.ex. de svårigheter som finns att rätts­säkert och tillförlitligt genomföra examinationer på distans. Ministern framförde vidare att det är lärosätena som ansvarar för att besluta om hur examinationer ska genomföras och för att informera om formerna för examination i god tid före kursstart. Vidare angav ministern att det ofta är möjligt att skriva tentamen vid ett annat lärosäte eller vid ett kommunalt lärcentrum samt att vissa lärosäten även under vissa förutsättningar accepterar att tentamen skrivs hos andra aktörer.

Utbildningsutbud och livslångt lärande

UKÄ har i uppgift att bl.a. följa och redovisa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet samt följa och redovisa de examinerades etablering på arbetsmarknaden (förordningen [2012:810] med instruktion för Universitetskanslersämbetet).

I 1 kap. 5 § första stycket högskolelagen anges att högskolorna i sin verksamhet ska främja ett livslångt lärande. Enligt det gemensamma regleringsbrevet för 2025 för universitet och högskolor (beslut 2024-12-19) ska utbildningsutbudet vid universitet och högskolor svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Lärosätena ska i den årliga återrapporteringen till Utbildningsdepartementet redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Redovisningen ska inkludera hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Lärosätena ska också särskilt redovisa hur de utvecklat utbildningsutbudet för att stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning.

I budgetpropositionen för 2025 angav regeringen bl.a. att de kommande årens samhällsutveckling och omställning kommer att innebära att fler yrkes­verksamma behöver kompetensutveckling och att det är viktigt att det finns ett relevant, kvalificerat och effektivt utbildningsutbud som kan erbjudas till personer i behov av omställning och fortbildning. Enligt regeringen kan läro­sätenas ersättningssystem i vissa delar behöva anpassas för att ge lärosätena bättre förutsättningar att utveckla ett sådant flexibelt och kvalificerat utbildningsutbud. Därför ska förslag tas fram på en ersättningsmodell för hur lärosätenas utbildningsutbud kan utvecklas för att möta de nya behov som en föränderlig arbetsmarknad skapar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 s. 134).

Lärcentrum

I förordningen (2017:1303) om statsbidrag för lärcentrum anges att med lär­centrum avses i förordningen en verksamhet som organiseras av en eller flera kommuner och där den studerande erbjuds stöd i sitt lärande från lärare och annan personal samt ges möjlighet att möta andra studerande. Lärcentrum kan vara tillgängliga för studier inom kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskola, universitet och högskola eller andra utbildningsformer. Syftet med statsbidraget är att stimulera utveckling av lärcentrum i kommunerna (1 §). Statsbidrag får lämnas till kommuner som i samverkan med andra kommuner gör insatser för etablering av nya eller utveckling av befintliga lärcentrum. Statsbidrag får även lämnas till kommuner som gör dessa insatser utan samverkan med andra om det finns särskilda skäl (3 §).

I förordningen anges att det är Skolverket som beslutar om och betalar ut statsbidraget. Skolverket ska vid sin fördelning av statsbidrag ta hänsyn till i vilken grad insatserna kan främja tillgång till och genomströmning i utbildningen, om ansökan avser lärcentrum i de kommuner där det inte finns ett lärcentrum, behovet av geografisk spridning av lärcentrum och om samråd har hållits med en regional utvecklingsansvarig aktör (4 och 5 §§).

I debatten den 14 november 2024 med anledning av interpellation 2024/25:109 om campusbaserad utbildning angav den ansvariga ministern att regeringen för 2024 avsatt 50 miljoner kronor till statsbidraget för lärcentrum, vilket är viktigt för en ökad tillgång till utbildning i hela landet. Vidare angavs att statsbidraget beräknades uppgå till denna nivå även permanent och att regeringen inte hade några förslag som syftar till att minska eller avskaffa statsbidraget.

Verksamhetsförlagd utbildning

I förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare anges att utbildningen bl.a. ska omfatta verksamhetsförlagd utbildning. Denna ska syfta till att ge praktiska färdigheter i yrkesutövningen och möjlighet att tillämpa teoretiska kunskaper genom deltagande i skol- och förskole­verksamhet under handledning. I den verksamhetsförlagda utbildningen ska högskolorna använda sig av s.k. övningsskolor och övningsförskolor, vilka omfattas av särskilda bestämmelser i förordningen. Av Kammarkollegiets regleringsbrev för 2025 för anslaget 2:64 (utg.omr. 16) framgår att medel tilldelas lärosäten som ersättning för verksamhet med övningsskolor och övnings­förskolor inom lärar- och förskollärar­utbildningar, i enlighet med den nämnda förordningen.

Från anslaget 2:64 fördelas även medel till lärosäten för en särskild satsning på att öka tillgången till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i vård­utbildningar, bl.a. sjuksköterskeutbildningar. Medlen ska användas för att utveckla VFU i hälso-och sjukvårdsutbildningar med särskilt fokus på sjuk­sköterskeutbildningen. Enligt regleringsbrevet kan medlen t.ex. användas till att initiera och utveckla samarbeten med vårdgivare, höja ersättningen till vårdgivare som erbjuder VFU-platser eller erbjuda fler personer handledar­utbildning. Syftet är att öka tillgången till VFU i utbildningarna (Kammarkollegiets regleringsbrev för 2025).

Utredningen om samordnat arbete för fler platser för verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeutbildningen lämnade i januari 2024 betänkandet Utvecklat samarbete för verksamhetsförlagd utbildning – långsiktiga åtgärder för sjuksköterskeprogrammen (SOU 2024:9). Utredningen hade bl.a. i uppdrag att analysera den nuvarande ordningen för samarbete om verksamhets­förlagd utbildning, att utreda hinder och föreslå åtgärder för fler platser som därigenom möjliggör fler utbildningsplatser på sjuksköterske­utbildningen. Betänkandet har remitterats. Ärendet bereds i Regeringskansliet (uppgift från Utbildningsdepartementet den 5 maj 2025).

Socialstyrelsen har i uppdrag att betala ut statsbidrag till regioner och kommuner för att öka antalet veckor för VFU på sjuksköterskeprogrammen. Syftet med uppdraget är att öka tillgången till fler hälso- och sjukvårds­verksamheter där studenter i sjuksköterske­utbildningen kan genomföra sin VFU, vilket möjliggör fler utbildningsplatser på universitet och högskolor (Socialdepartementet, pressmeddelande den 18 mars 2025). Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 31 oktober 2025 till Regeringskansliet (S2025/00526, beslut 2025-03-13).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påminna om att lärosäten själva i stor utsträckning råder över vilket utbildningsutbud de erbjuder och hur de organiserar sin verksamhet, t.ex. utbudet av fristående kurser och distansutbildningar. I högskolelagen finns reglerat att lärosätena ska främja livslångt lärande, och lärosätena ska också återrapportera till regeringen hur utbildningsutbudet utvecklas. Utskottet konstaterar dessutom att regeringen särskilt har uppmärksammat behovet av ett utbildningsutbud som möter ett ökat behov av kompetens­utveckling, med utgångspunkt i den aktuella samhällsutvecklingen och omställningen. Utifrån detta har regeringen aviserat förändringar i ersättnings­systemet i syfte att ge bättre förutsättningar för lärosätena att möjliggöra ett utvecklat utbildningsutbud. Utskottet instämmer i vikten av att möjliggöra studier utifrån förändrade behov av bl.a. fortbildning men vill inte föregripa regeringens pågående arbete. Det finns inte heller skäl för utskottet att föreslå några åtgärder med anledning av yrkanden om olika varianter på utbildning, t.ex. utbildningars omfattning. I likhet med regeringen anser utskottet att utbildning på campus bör vara huvudlinjen för den högre utbildningen men att möjligheter till distans­utbildning är viktigt för att bl.a. underlätta för vidareutbildning. Likaså är möjligheten till studier via lärcentrum betydelsefull och det är därför värdefullt med det särskilda statsbidraget till lärcentrum.

Tillgången till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är av stor vikt för utbyggnaden av ett flertal utbildningar. Det är därför positivt med de särskilda medel som är avsatta för ersättning för VFU-platser och ytterligare åtgärder för att öka tillgången på VFU-platser.

Utskottet finner inte med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden skäl att föreslå några åtgärder.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:741 (S), 2024/25:1245 (S), 2024/25:1886 (M) yrkandena 1 och 2, 2024/25:2074 (S), 2024/25:2343 (S) yrkande 4, 2024/25:2452 (S) yrkandena 1 och 2, 2024/25:3024 (S) yrkandena 76, 77, 80, 83, 85, 86 och 88 samt 2024/25:3167 (C) yrkande 11.

 

Motionerna

Lärarutbildningar

I partimotion 2024/25:1932 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9 menar motionärerna att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att utforma en lärarutbildning som ger rätt kompetens för att undervisa vuxna och att det ska vara möjligt att inom en sådan läsa till sfi-lärare. Enligt motionärerna behövs det både en generell kompetenshöjning och fler lärare för att höja kvaliteten inom sfi.

I partimotion 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 50 framför motionärerna att en stor andel av landets skolor har åldersblandade klasser men att det inte undervisas i denna undervisningsform på lärarutbild­ningarna. Enligt motionärerna behöver lärarstudenter få kännedom om och möjlighet att testa att undervisa i sådana klasser.

I partimotion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 58 anser motionärerna att kunskap om flerspråkighet ska ingå i utbildningarna till förskollärare och barnskötare. Det finns starka vetenskapliga bevis för fördelar av flerspråkighet och det är därför av vikt att dessa perspektiv systematiskt tas hänsyn till i utbildningen, enligt motionärerna. I yrkande 64 vill motionärerna att modellen med arbetsintegrerad lärarutbildning, dvs. att studenter kombi­nerar studier med anställning som läraraspiranter, fortsätter att utvecklas och görs tillgänglig för fler huvudmän och studenter.

I kommittémotion 2024/25:468 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkande 3 menar motionärerna att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta en vuxenlärar­utbildning. En sådan utbildning skulle vara en bra möjlighet för dem som vill arbeta med att utbilda vuxna samtidigt som den skulle bidra till att höja kvaliteten på vuxenutbildningen, enligt motionärerna. I yrkande 4 anser motionärerna att regeringen också bör utreda inrättandet av en kompletterande pedagogisk utbildning till vuxenlärare.

I motion 2024/25:715 av Daniel Persson (SD) uppmärksammas behovet av en inriktning på speciallärarutbildningen inom konduktiv pedagogik, dvs. om rörelse och utveckling för människor med rörelsenedsättning.

Vårdutbildningar m.m.

I kommittémotion 2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 14 önskar motionärerna att s.k. VULF-avtal införs för vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar i högskolan. Motionärerna hänvisar till förslag från Nationella vårdkompetensrådet för en förbättrad personal- och kompetens­försörjning.

I kommittémotion 2024/25:1905 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 17 framför motionärerna att kunskaperna om beroendelära behöver stärkas i flera vårdrelaterade utbildningar och att regeringen därför bör utreda möjligheten att införa beroendelära på grundutbildningarna bl.a. för socionomer, sjuk­sköterskor och läkare.

I motion 2024/25:1699 av Azra Muranovic m.fl. (S) yrkande 1 anser motionärerna att genusmedicin ska vara obligatoriskt vid utbildning av läkare och sjuksköterskor för att säkerställa att vårdpersonal har den kunskap som krävs för att bemöta kvinnors specifika hälsobehov.

I motion 2024/25:2011 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S) yrkande 2 vill motionärerna att det införs obligatoriska studier av kvinno­relaterade sjukdomar i syfte att uppnå en jämställd vård för läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet.

Socionomutbildningen

I kommittémotion 2024/25:1366 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3 uppmärksammar motionärerna behovet av bättre utbildning och specialisering för socionomer. Motionärerna förutsätter att regeringen genomför de åtgärder som behövs för att ge socialtjänstens framtida anställda de förutsättningar som behövs.

Vissa särskilda utbildningar och kunskapsområden

I kommittémotion 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 5 pekar motionärerna på vikten av att stärka kvinnors företagande och att underlätta övergången från utbildning till entreprenörskap bland kvinnor.

I kommittémotion 2024/25:1925 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 20 menar motionärerna att kunskapen om våld mot äldre bör öka. Motionärerna efterfrågar att kunskap om detta införs i grundutbildningar för yrkes­verksamma som möter äldre.

I motion 2024/25:433 av Serkan Köse (S) önskar motionären en utredning av möjligheten till en nationell brandmannahögskola för att stärka utbild­ningen och rekryte­ringen inom brandförsvaret.

I motion 2024/25:1276 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S) efterfrågar motionären en analys av behovet i professionsutbildningar av fördjupade kunskaper om hbtqi-rättigheter.

I motion 2024/25:2321 av Sanne Lennström m.fl. (S) vill motionärerna att det ska ses över om fler utbildningar ska innehålla utbildning om våld i nära relationer.

I motion 2024/25:593 av Josef Fransson (SD) framför motionären att det behövs fleråriga ingenjörsprogram som fokuserar på kärnkraftsindustrin och dess kompetensbehov.

I motion 2024/25:1540 av Marléne Lund Kopparklint m.fl. (M) efterfrågar motionärerna kunskapshöjande åtgärder om våld och sexuella övergrepp mot barn med funktionsnedsättningar, eventuellt som en obliga­torisk del av utbildningar som riktar sig till yrken som inkluderar arbete med barn.

Bakgrund, gällande rätt och pågående arbete

Kompetensbehov och utbildningsutbud

UKÄ har i uppgift bl.a. att följa och redovisa arbetsmarknadens framtida kompetensbehov i relation till utbildningsutbudet samt följa och redovisa de examinerades etablering på arbetsmarknaden (förordningen [2012:810] med instruktion för Universitetskanslersämbetet).

Av det gemensamma regleringsbrevet för 2025 för universitet och högskolor framgår att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i den årliga återrapporteringen till Utbildnings­departementet redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Redovisningen ska inkludera hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Lärosätena ska särskilt redovisa hur de utvecklat utbildningsutbudet för att stärka tillgången till utbildning för livslångt lärande och omställning.

Inom ramen för sina respektive takbelopp och examenstillstånd kan lärosätena relativt fritt besluta om dimensioneringen av olika utbildningar. Staten kan dock påverka inriktningen genom att tillföra medel som öronmärks för en viss utbildning. I samband med pandemin genomfördes t.ex. flera permanenta och tillfälliga utbyggnader av utbildningen vid lärosätena. Även olika utbildningar som bedöms som samhälls­viktiga har byggts ut (UKÄ, årsrapport 2024, s. 119).

I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen t.ex. särskilda satsningar på bl.a. civilingenjörsutbildningar, behörighetsgivande utbildning och högskoleintroducerande utbildning, utbildning på avancerad nivå samt korta kurser för yrkesverksamma. Regeringen ansåg även att Sverige behöver fler som studerar inom de utbildningsområden som samlas under begreppet STEM (science, technology, engineering and mathematics, dvs. naturveten­skap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). Riksdagen beslutade i enlig­het med regeringens förslag (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Regeringen har därefter tagit fram en STEM-strategi, med åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen och som omfattar hela utbildningssystemet (Utbildnings­departementet, informationsmaterial, 24 februari 2025). Vidare har en särskild kommitté tillsatts med uppgift att stärka förutsättningarna för fler sökande och utbildade inom STEM-området (dir. 2025:11).

I regleringsbreven kan regeringen ge ett lärosäte särskilda mål om antalet utfärdade examina för utbildningar inom ett område, t.ex. vissa lärar- och förskollärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar. Regeringen kan även i regleringsbreven ange att ett lärosäte t.ex. ska bedriva viss utbildning på annan ort (decentraliserad utbildning).

Utbildningsmål och examina

I 1 kap. högskolelagen finns övergripande bestämmelser om vad som gäller för den högre utbildningen. I 6 kap. högskoleförordningen finns närmare bestämmelser om utbildningen. Där framgår bl.a. att omfattningen av utbildningen ska anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. Vidare framgår att all utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser och att kurser får sammanföras till utbildningsprogram. För varje kurs ska det finnas en kursplan vari det bl.a. ska framgå nivå på kursen, antal högskole­poäng, mål och formerna för bedömning av studenternas prestationer. För utbildningsprogram gäller att det ska finnas en utbildningsplan i vilken det bl.a. ska framgå vilka kurser programmet omfattar (2 och 13–17 §§).

Av högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen, framgår det vilka examina som får avläggas, på vilken nivå samt vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen. Examensbeskrivningar finns för generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina. För varje examen anges ett övergripande mål och kravet på omfattning i högskolepoäng. Vissa mer specifika krav redovisas under rubrikerna Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga, Värderingsförmåga och förhållningssätt. Det finns vidare krav på ett självständigt arbete (examensarbete) med en viss omfattning. Därutöver kan varje högskola själv ange ytterligare preciserade krav för den aktuella examen, inom ramen för kraven i examensbeskrivningen.

För enskilda högskolor gäller bestämmelser enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, vilka anger under vilka omständigheter ett tillstånd kan lämnas.

Speciellt om några utbildningar och områden

Utredningen om att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna lämnade i november 2024 betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81). Utredningen föreslår bl.a. ändringar i högskoleförordningens bilaga 2 (examensordningen) i examens­beskrivningarna för förskollärar- och lärarexamina med förslag om såväl förändringar av nuvarande mål, borttagande av mål samt nya mål. I betänkandet lämnas vidare ett antal förslag om hur kvaliteten i utbildningarna kan förbättras utan att omfattningen av utbildningarna ökar. Betänkandet har remitterats och beredning pågår i Regeringskansliet.

UKÄ har på uppdrag av regeringen genomfört en uppföljning av en arbetsintegrerad lärarutbildning, dvs. där studenten varvar sina studier vid lärarutbildningen med att parallellt arbeta i skolan. Satsningen har pågått sedan 2020 och studenterna har ännu inte tagit sin examen. UKÄ anger att även om det är ett litet antal studenter som omfattas av satsningen visar uppföljningen att utbildningsformen kan vara betydelsefull av flera skäl (UKÄ, Uppföljning av den pågående satsningen på arbetsintegrerad lärarutbildning, rapport 2025:6).

Utredningen om en översyn av socionomexamen presenterade i februari 2025 betänkandet En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27). I betänkandet anges att utredningen föreslår en bred reformering av socionom­programmet. Betänkandet har remitterats och remissvar ska lämnas senast den 12 juni 2025.

Från och med hösten 2021 omfattar det svenska läkarprogrammet 360 högskolepoäng, motsvarande sex års heltidsstudier. Programmet leder fram till läkarexamen och är legitimationsgrundande. Målen för utbildningen regleras i examensordningen i högskoleförordningen. Olika universitet kan ha olika upplägg för utbildningen liksom möjlighet att välja särskilda inriktningar.

Utredningen om behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvård (S 2023:10) har i uppdrag att bl.a. se över frågor om vidareutbildning och fortbildning för vissa professioner inom hälso- och sjukvården. Utredningen ska redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:148, 2024:55).

Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet har haft i uppdrag att ta fram en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning, inklusive att inhämta synpunkter på lämnat förslag. I den slutredovisning som lämnades i februari 2025 föreslås som insats bl.a. att regeringen bör säkerställa att VULF-avtal införs för vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar i högskolan (Nationella vårdkompetensrådet, Förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetens­försörj­ning, rapport 2025:1).

UKÄ har haft i uppdrag att genomföra en uppföljande kartläggning av hur frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer inkluderas i utbildningar som leder till vissa examina, t.ex. sjuksköterskeexamen och socionomexamen. Kartläggningen visade att det i tre fjärdedelar av de studerade utbildningarna ingick undervisning om de nämnda områdena (UKÄ, Hur mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer beaktas i högre utbildning, rapport 2022:19).

Det finns ett flertal kortare och längre utbildningar på såväl grundnivå som avancerad nivå som är inriktade på frågor om entreprenörskap, både generellt och inom vissa ämnesområden (studera.nu).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påminna om den gällande regleringen med examens­beskrivningar för olika examina och att lärosätena ansvarar för att genomföra och utveckla de utbildningar som de anordnar. I högskole­förordningen finns bestämmelser om olika typer av examina och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen. Av högskolelagen framgår bl.a. att det för varje kurs ska finnas en kursplan där t.ex. antalet högskolepoäng och målen för kursen ska anges. Lärosätena bestämmer själva hur utbildningen ska läggas upp och utformas så att de studerande ska kunna uppfylla angivna krav.

Flera utbildningar har nyligen varit föremål för större översyner, såsom lärarutbildningen och socionomutbildningen där nu beredning respektive remittering av utredningsförslagen pågår. Det pågår en utredning om frågor om vidare- och fortbildning för vissa professioner inom hälso- och sjukvården. Vidare har UKÄ nyligen lämnat en redovisning av ett regeringsuppdrag om den arbetsintegrerade lärar­utbildningen. Likaså har frågan om s.k. VULF-avtal behandlats inom ramen för Nationella vård­kompetensrådets förslag till plan för hälso- och sjukvårdens kompetens­försörjning. Utskottet vill inte föregripa pågående och kommande beredningar.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:433 (S), 2024/25:468 (V) yrkandena 3 och 4, 2024/25:593 (SD), 2024/25:715 (SD), 2024/25:1276 (S), 2024/25:1366 (SD) yrkande 3, 2024/25:1540 (M), 2024/25:1699 (S) yrkande 1, 2024/25:1905 (V) yrkande 17, 2024/25:1925 (V) yrkande 20, 2024/25:1932 (V) yrkande 9, 2024/25:2011 (S) yrkande 2, 2024/25:2321 (S), 2024/25:3022 (S) yrkande 14, 2024/25:3136 (S) yrkande 5, 2024/25:3161 (C) yrkande 50 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 58 och 64.

Motionerna

Rekrytering och behörighet

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 87 anger motionärerna att snedrekryteringen till högre utbildning utifrån klass, kön och geografi ska brytas och att mer måste göras för att bredda rekryteringen. I yrkande 89 menar motionärerna att det ska övervägas om arbetslivserfarenhet återigen ska ses som meriterande vid ansökan till högskolan. I yrkande 90 anser motionärerna att försöks­verksamheten med ett nationellt prov som möter grundläggande behörighet till högskolestudier ska förlängas.

I kommittémotion 2024/25:856 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 1 framför motionärerna att det bör vara lättare för fler att validera sina kunskaper och få behörighet till högre utbildning. Därför bör försöks­verksamheten om behörighetsprov nu gå över till ett faktiskt införande av ett sådant prov i linje med det som Universitets- och högskolerådet (UHR) har föreslagit. I yrkande 2 önskar motionärerna att det tillsätts en utredning som ser över behörighetsregler och betygsurval i relation till betygsinflation. Detta behövs enligt motionärerna för att upprätt­hålla förtroendet för rättssäkra antagningar.

Antagning

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 6 vill motionärerna att det ska bli möjligt även för offentliga lärosäten att kräva ett visst resultat på högskoleprovet för att en sökande ska kunna bli antagen på betyg till de mest populära utbildningarna.

Bakgrund, gällande rätt och pågående arbete

Rekrytering

I 1 kap. högskolelagen anges att universitet och högskolor i sin verksamhet aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan (5 § fjärde stycket).

UKÄ gjorde under 2019–2022, i samarbete med UHR, en utvärdering av hur universitet och högskolor arbetar med breddad rekrytering. En uppföljning av resultaten från utvärderingen avslutades i november 2024. Bedömar­gruppen konstaterade då i sitt yttrande att lärosätena i de flesta fall helt eller delvis tagit till vara rekommendationerna och att de åtgärder som genomförts i hög grad och på ett rimligt sätt relaterar till rekommendationerna (UKÄ, årsredovisning 2024).

UHR har i uppgift att stimulera intresset för högskoleutbildning och främja breddad rekrytering till högskolan (förordning [2012:811] med instruktion för Universitets- och högskolerådet). Under 2024 tog myndigheten bl.a. fram vägledningsmaterial till lärosätena om hur de kan arbeta med breddad rekrytering och breddat deltagande och under 2025 anordnar myndigheten workshoppar m.m. riktade till lärosäten om detta.   

Myndigheterna UHR, UKÄ, SCB och CSN gjorde 2023 en uppföljning av en tidigare undersökning av gymnasieungdomars syn på högskolestudier. I rapporten anges att av de ungdomar som planerade för högskolestudier var det ca 65 procent som tre år senare hade påbörjat sådana studier, framför allt ungdomar som läst ett studieförberedande program. Enligt rapporten var övergången till högskolan snabbare bland dem som angett att de ville studera för att det var roligt eller för att de hellre studerar än arbetar. De ungdomar som kunde tänka sig ta studielån började också oftare studera (UHR, UKÄ, SCB, CSN, Vägen till högskolestudier – ungdomars perspektiv och val, september 2024).

Grundläggande behörighet

I 7 kap. 5 § högskoleförordningen anges att grundläggande behörighet till utbildning som börjar på grundnivå och som vänder sig till nybörjare har den som har

–      kunskaper inom det svenska och det engelska språket

–      ett vetenskapligt förhållningssätt

–      förmåga att kunna belysa frågor ur flera perspektiv

–      problemlösningsförmåga

–      förmåga att kunna dra slutsatser och argumentera för dessa

–      övrig kompetens som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig sådan utbildning.

UHR får meddela närmare föreskrifter om samtliga nämnda kompetenser.

En sökande ska anses ha sådana nödvändiga kompetenser bl.a. om denne har avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller har godkänt resultat på ett sådant behörighetsprov som anges i förordningen (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning (5 a §). En sökande kan även visa att denne har ovan­stående nödvändiga kompetenser genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet (5 b §).

Försöksverksamhet med behörighetsprov

Under 2022–2023 genomfördes en försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning för den som inte hade grundläggande behörighet (förordningen [2018:1510] om försöksverksamhet med behörig­hetsprov för tillträde till högskoleutbildning). UHR tog fram och genomförde provet samt följde upp försöksverksverksamheten. Sammanfattningsvis bedömde UHR att ett behörighetsprov kan bli en samhällseffektiv åtgärd om det införs permanent. UHR ansåg vidare bl.a. att provet bör digitaliseras om det införs permanent, ha platsbegränsning och vara avgiftsbelagt (UHR, Rapport av regeringsuppdraget om uppföljning av försöksverksamhet med behörighetsprov, 2024-05-22).

Särskild behörighet

I 7 kap. 8–11 §§ högskoleförordningen regleras på motsvarande sätt de krav på särskild behörighet som kan finnas för utbildningar. De krav som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och kan t.ex. avse krav på kunskaper i ett särskilt ämne. Det finns i viss utsträckning möjlighet för lärosätena att själva bestämma vilka krav som ska ställas.

Urval

Av 7 kap. högskoleförordningen framgår att det vid urval ska tas hänsyn till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är betyg, resultat från högskoleprovet och av högskolan bestämd urvalsgrund (12 §). Det senare ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen (23 §). Av  samma kapitel framgår vidare hur urval ska göras vid likvärdiga meriter inom urvals­grunderna (12 a §). Vid urval till en utbildning ska platserna fördelas med minst en tredjedel på grundval av betyg, minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet och högst en tredjedel på grundval av de av högskolan bestämda urvalsgrunderna. Särskilda regler för platsfördelning kan gälla bl.a. vid antagning till en utbildning som leder till en konstnärlig examen (13–16 §§).

Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden

Utredningen presenterade i februari 2025 betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18). I betänkandet lämnas förslag om förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Enligt utredningen syftar förslagen till att betyg och meritvärden från bl.a. gymnasial nivå ska bli mer likvärdiga och på ett rättvisande sätt spegla elevers ämneskunskaper och därmed fungera som ett rättssäkert instrument för urval till nästa utbildnings­nivå. Förslag lämnas också t.ex. om ändrade behörighetsregler och ändrade regler vid platsfördelning vid urval för tillträde till högre utbildning.

Betänkandet har remitterats med sista dag för remissvar den 19 juni 2025.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka att universitet och högskolor enligt högskolelagen aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan. Utskottet har noterat att UKÄ har utvärderat hur lärosätena arbetar med breddad rekrytering och att en uppföljning nu har gjorts av hur dessa har tagit till vara utvärderingens rekommendationer. Enligt UKÄ har lärosätena i stor utsträckning nu utvecklat sitt arbete med breddad rekrytering. Det bör också noteras att UHR, som har en särskild uppgift att främja breddad rekrytering, aktivt arbetar med stöd och vägledning till lärosätena på detta område.

När det gäller försöksverksamheten med ett behörighetsprov kan utskottet konstatera att den har avslutats och att UHR har lämnat en särskild uppföljningsrapport till regeringen med slutsatser om en eventuell permanentning av ett behörighetsprov. Vidare vill utskottet påminna om att en särskild utredning om likvärdiga betyg och meritvärden har lämnat förslag om bl.a. ändrade behörighetsregler och ändrade regler vid urval. Betänkandets förslag remissbehandlas för närvarande och utskottet vill inte föregå den kommande beredningen av dessa frågor.

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:856 (V) yrkandena 1 och 2 samt 2024/25:3024 (S) yrkandena 6, 87, 89 och 90.

Motionerna

Studenthälsan

I partimotion 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 97 menar motionärerna att studenter helt i onödan slussas mellan studenthälsan vid lärosätena och primärvården. Studenthälsan bör även inkludera icke studie­relaterade problem, enligt motionärerna. I yrkande 98 framför motionärerna att studenthälsan bör kunna arbeta med suicidprevention och även få rätt att remittera vidare studenter vid stora behov.

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 81 framför motionärerna att studenthälsan behöver fortsätta att utvecklas och att lärosätena bör samverka med studentkårerna för att förebygga psykisk ohälsa bland studenterna.

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 23 önskar motionärerna att arbetet för att stärka studenters hälsa och välmående intensifieras på lärosätena. Enligt motionärerna bör studenthälsan få mer resurser och bättre verktyg för att de ska kunna möta och hjälpa studenter som mår dåligt samt arbeta förebyggande på campus.

Tillgänglighet m.m.

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 82 anser motionärerna att frågan om rätt att få anpassad kurslitteratur för studenter med funktionsnedsättning måste ses över. Enligt motionärerna är det dessutom viktigt att sådan kurslitteratur tillhandahålls från start så att dessa studenter ska ha likvärdig möjlighet att fullgöra kurserna.

I kommittémotion 2024/25:856 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 18 menar motionärerna att regeringen bör följa upp, och vid behov åtgärda, lärosätenas efterlevnad av diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder. Motionärerna anger att uppgifter från Diskriminerings­ombuds­mannen (DO) visar att lärosätena framför allt brister i lagens krav på att undersöka risker för diskriminering.

I kommittémotion 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 30 lyfter motionärerna fram behovet av funktionsanpassade och ändamålsenliga lokaler inom den högre utbildningen för att göra den högre utbildningen mer tillgänglig.

Studentinflytande

I kommittémotion 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 84 uppmärksammar motionärerna frågan om politiska studentförbunds tillträde till lärosäten. Enligt motionärerna bör den aktuella bestämmelsen i högskole­förordningen (1 kap. 13 §) ses över så att en godtycklig tolkning inte stänger ute demokratiskt uppbyggda föreningar. Samma fråga tas upp i motion 2024/25:938 av Niklas Karlsson och Adrian Magnusson (båda S) samt motion 2024/25:2511 av Jytte Guteland m.fl. (S).

I kommittémotion 2024/25:856 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 11 anser motionärerna att samma möjligheter och rätt till student­inflytande ska gälla på alla lärosäten med utbildningar finansierade av staten. Enligt motionärerna bör därför regeringen tillsätta en utredning om hur studenters rätt till inflytande hos enskilda utbildningsanordnare kan utökas till samma nivå som för studenter på statliga lärosäten.

Bakgrund, gällande rätt och pågående arbete

Studenthälsan

Enligt högskoleförordningen ska högskolorna ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Högskolorna ska även ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenterna i deras studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet och för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö (1 kap. 11 §).

Linköpings universitet, Stockholms universitet och UHR har på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell, gemensam webbplats om studenthälsa, studenthälsa.se som lanserades i januari 2024. Webbplatsen är tänkt att fungera som ett komplement till och en avlastning för studenthälsorna på lärosätena runt om i landet, bl.a. genom att ge råd och tips om hjälp till självhjälp för studenter för att de ska kunna nå ett mer hållbart studentliv. Via webbplatsen kan även medarbetare nå en inloggad yta för att kunna dela erfarenheter, material och diskutera studenthälsa. Det finns även möjlighet till kompetensutveckling och utbyte mellan lärosätena.

Frågan om villkor för studerande vid sjukdom har t.ex. behandlats av Utredningen om tryggare och effektivare studier i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9). Utredningen föreslog bl.a. ett förtydligande av utbildningsanordnares ansvar för studieinriktad rehabili­tering. Utredningen bereds i Regeringskansliet (uppgift från Utbildnings­departementet, april 2025).

Tillgänglighet m.m.

Diskriminering

Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (1 kap. 1 §). Med diskriminering avses bl.a. direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet och trakasserier (4 §).

Vidare anges i lagen att en arbetsgivare t.ex. inte får diskriminera den som är arbetstagare hos arbetsgivaren eller gör en förfrågan om eller söker arbete hos arbetsgivaren (2 kap. 1 §). Utbildningsanordnare får t.ex. inte diskriminera en student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten (5 §). Genom s.k. aktiva åtgärder ska man arbeta med ett förebyggande och främjande arbete inom en verksamhet för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter. I arbetet ingår t.ex. att vidta de före­byggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas (3 kap. 1–3 §§). Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare ska bl.a. omfatta antagnings- och rekryteringsförfarande, undervisningsformer och studie­miljön (3 kap. 17 §).

Diskriminerings­ombudsmannen (DO) har i uppdrag att följa och analysera utvecklingen inom det område som regleras av bl.a. diskrimineringslagen (förordningen [2008:1401] med instruktion för Diskriminerings­ombuds­mannen). I lagen (2008:568) om Diskriminerings­ombudsmannen anges bl.a. att DO ska verka för att diskriminering som har samband med t.ex. funktions­nedsättning inte förekommer på några områden av samhällslivet. Myndigheten har också i uppgift att inom sitt verksamhetsområde informera och utbilda myndigheter och andra aktörer. Myndigheten har t.ex. tagit fram en e-guide om studenters rätt i högskolan som vänder sig till både studenter och personal (do.se). Enligt diskrimineringslagen ska DO också utöva tillsyn över att lagen följs (4 kap. 1 §).

UHR har i uppgift att inom högskolan motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter (15 § förordningen [2012:811] med instruktion för Universitets- och högskolerådet).

Funktionsnedsättning

Vid alla universitet och högskolor finns det särskilda kontaktpersoner och samordnare för studenter som har en funktionsnedsättning som kan påverka studierna. Deras arbete syftar till att samordna studentens behov, lärarnas arbetssätt och det pedagogiska stöd som finns, utifrån målet att hitta en lösning som gör det möjligt att genomföra studierna. Personer med funktions­nedsättning kan få pedagogiskt stöd för att kunna studera. Sådant stöd kan t.ex. ges genom anpassad litteratur som talbok, e-textbok eller punktskrift, anteckningsstöd, mentor eller extra handledning, teckenspråkstolkning eller skrivtolkning. För att få särskilt pedagogiskt stöd behöver studenten ett intyg eller en utredning som visar att denne har en funktionsnedsättning som kan påverka studierna. När det gäller anpassningar vid examinationer kan samordnaren ofta bara rekommendera olika former av stöd och anpassning. Det är den kursansvariga och examinerande läraren som slutligen avgör om pedagogiskt stöd är möjligt med hänsyn till utbildningens mål och innehåll (studera.nu).

Stockholms universitet har ett s.k. särskilt åtagande att ta emot ansökningar från lärosäten om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd, inklusive teckenspråks­tolkning, för studenter som upplever funktionshinder i studiesituationen för de kostnader som överstiger 0,3 procent av det aktuella lärosätets anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Universitetet ska fördela de nationella medel som anvisas för detta ändamål (regleringsbrev för 2025 för Stockholms universitet, beslut 2024-12-19).

Av Stockholms universitets årsredovisning för 2024 framgår det att ca 36 000 studenter med funktionshinder i studiesituationen fick tillgång till stödresurser under 2024. Därav var det ca 14 100 studenter med dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter. Antalet studenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som fick stöd uppgick till ca 14 600. I redo­visningen framhålls att det bör noteras att det endast är studenternas primära funktionsnedsättning som anges i statistiken och att detta sannolikt innebär att området NPF ökar på bekostnad av andra områden. Av redovisningen framgår vidare att flera lärosäten har tagit fram olika särskilda stöd, t.ex. tekniska lösningar för anteckningsstöd.

UKÄ har nyligen kartlagt det riktade pedagogiska stödet till studenter med funktionsnedsättning. Kartläggningen visar bl.a. att det finns stora skillnader mellan och inom lärosätena i arbetet med det riktade pedagogiska stödet. Det handlar om skillnader i handläggningen och samordnarnas arbetssätt, om att stödet är olika generöst utformat och om olika synsätt och praxis vad gäller det riktade pedagogiska stödets syfte. UKÄ anger vidare att det finns stora skillnader mellan lärosätena i kostnader för verksamheten med riktat pedagogiskt stöd, bl.a. beroende på stor variation i kostnader för utbildnings­tolkning. UKÄ pekar även på att det är ovanligt med uppföljning på lärosätena av olika stödinsatser, vilket leder till begränsad kunskap om i vad mån insatserna hjälper studenterna att klara sina studier (UKÄ, Stöd till studenter med funktionsnedsättning, rapport 2025:5).

Studentinflytande

Av 1 kap. högskolelagen framgår att verksamheten i högskolan ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen, och de tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Studenterna ska också ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna, och högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen (4 och 4 a §§).

Av lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina framgår i 1 § att en enskild utbildningsanordnare endast efter tillstånd får utfärda examina. Tillstånd får endast lämnas om utbildningen uppfyller de krav som uppställs i 2 § samma lag. I denna paragraf anges bl.a. att sådan utbildning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet samt bedrivas så att den i övrigt uppfyller de krav som uppställs på utbildning i 1 kap. högskolelagen.

I högskoleförordningens 1 kap. fastställs att högskolan ska ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan ska sedan sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten, som ska hållas tillgängliga för studenterna, och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna (14 §).

Enligt 4 kap. 8 § högskolelagen ska en högskola på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i 4 kap. 9–14 §§ i lagen. Dessa krav anger bl.a. att en studentkår t.ex. ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsätt­ningarna för studier vid högskolan, vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde (9 och 11 §§).

Lärosäten som inte är statliga kan i högre grad själva välja hur de organiserar studentinflytandet (uka.se).

Studentföreningar

Av 1 kap. högskoleförordningen framgår att en högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller något annat liknande syfte eller för framförande av ett konstnärligt verk. Den som föreningen har bjudit in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna. Ovanstående gäller dock inte om det kan antas att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lagen. Det gäller inte heller om föreningens användning av lokalerna är oförenlig med högskole­verksamhetens behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje man (13 §).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påminna om att lärosätena har i uppgift att se till att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande sådan, samt i övrigt stödja studenterna i olika studiesociala frågor. Den webbplats som nu tagits fram om studenthälsa möjliggör ytterligare tillgång till råd om hälsa för studenterna och möjlighet till kompetensutveckling m.m. för medarbetare inom student­hälso­vården. När det gäller frågor om villkor för studerande vid sjukdom kan utskottet konstatera att beredning pågår av denna fråga i Regeringskansliet.

Utskottet vill understryka vikten av att diskrimineringslagens bestämmelser följs och kan konstatera att Diskrimineringsombudsmannen (DO) har i uppgift såväl att ge stöd som att bevaka att lagen följs. Likaså har UHR en viktig roll i att särskilt motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom högskolan.

Enligt utskottet är det värdefullt med de särskilda medel som är avsatta för bidrag till lärosätena för särskilt pedagogiskt stöd till studenter med funktions­nedsättning. Utskottet har noterat att UKÄ har följt upp detta stöd och att myndigheten har sett att det bl.a. finns skillnader i arbetet med detta stöd.

I fråga om bestämmelser om studentinflytande och rättigheter för student­föreningar anser utskottet att den gällande regleringen är väl avvägd.

Utskottet finner inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av de frågor som berörs i övriga yrkanden.

Mot ovanstående bakgrund och med beaktande av gällande bestämmelser och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2024/25:856 (V) yrkandena 11 och 18, 2024/25:938 (S), 2024/25:2511 (S), 2024/25:3024 (S) yrkandena 81, 82 och 84, 2024/25:3167 (C) yrkande 23 och 30 samt 2024/25:3217 (MP) yrkandena 97 och 98.

Utskottets ställningstagande

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:UbU9, 2022/23:UbU10 och 2023/24:UbU14. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

 

 

Reservationer

 

Ställningstagande

Artificiell intelligens (AI) kommer de kommande åren att förändra och påverka alla utbildningsformer, inte minst högre utbildning och forskning. Det är därför viktigt att regeringen ser till att myndigheterna inom utbildnings­området använder sig av AI för att utveckla sitt arbete och att de håller sig uppdaterade och samlar in kunskap om hur AI används, för att kunna sprida kunskap om möjligheter och risker med AI.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. Jag anser att högskolornas arbetsmarknads­anknytning och regionala samverkan bör stärkas. Fler utbildningsplatser har tillkommit på senare år och det är viktigt att kvaliteten både upprätthålls och stärks. Dessutom måste utbildningarna designas för den allt mer rörliga arbets­marknadens behov.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag vill betona vikten av att den avgiftsfria utbildningen värnas.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi har tidigare krävt en översyn av högskolans resurstilldelningssystem för att lärosätena ska ha stabila förutsättningar samtidigt som utbildnings­utbudet i större utsträckning kan riktas mot områden där det råder brist på arbetskraft. Det är därför välkommet att regeringen nu aviserar en utredning för att se över detta. För att undvika framtida ryckighet i finansieringssystemet menar vi att en sådan utredning bör göras med bred parlamentarisk förankring. Det är också viktigt att utredningen fokuserar på hur resurstilldelningssystemet kan utformas så att kvalitet kan upprätthållas i alla utbildningar, inklusive forskningsanknytning, men också ge tillräckliga resurser för undervisning samt pedagogisk utveckling.

Vi anser att det bör ses över om lärosätena ska få öronmärkta resurser för validering. Dagens resurstilldelningssystem missgynnar dem som behöver validering och tillgodoräknande eftersom lärosätena inte har särskilda resurser för detta.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det behövs en skärpning av de nuvarande reglerna om möjligheten att stänga av studenter som allvarligt trakasserar eller aktivt och fysiskt hindrar yttrandefriheten för föreläsare, gäster och personal vid lärosätet liksom andra som är knutna till lärosätet. Vi anser att studenter som ägnar sig åt verksamhet som utestänger, hotar eller på andra sätt allvarligt stör undervisningen ska stängas av från lärosätet och i allvarliga fall kunna stängas av från alla högre studier under en tidsperiod.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Yttrandefriheten och föreningsfriheten är grundläggande i en demokrati. Trots det framkommer det återkommande exempel på hur detta ifrågasätts eller begränsas när studenter tar ställning för eller engagerar sig i politiska rörelser. Jag anser därför att regeringen bör se över att studenters yttrandefrihet är garanterad.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Akademisk frihet innebär att undervisning och forskning ska kunna bedrivas utan politisk eller religiös inblandning. I Iran saknar universiteten denna frihet. Sveriges högskolor och universitet har ett ansvar att verka för mänskliga rättigheter och att välja partner som delar dessa värderingar. Att fortsätta akademiska samarbeten med Iran skulle strida mot detta ansvar och de etiska värden vi värnar. Vad man också bör beakta är säkerhetsaspekten. Trots att det kan finnas fördelar med akademiska utbyten som stärker möjligheten till att utveckla innovationer eller förbättra resurseffektiviteten, finns det också betydande risker. Vi anser sammantaget att samarbeten mellan svenska och iranska lärosäten ska avbrytas.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att regeringen bör uppdra åt svenska lärosäten att arbeta för att bistå palestinska lärosäten för att möjliggöra för palestinska studenter i Gaza att studera. I Norge har man t.ex. valt att aktivt möjliggöra studier för palestinska studenter och forskning för palestinska forskare från Gaza, vilket visar att det går att göra saker för att stötta utbildningssektorn i Gaza redan nu.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

För att fler ska kunna bo där de vill bör distansutbildningen fortsätta att utvecklas. För att studenterna också ska kunna examineras i sina distansstudier behöver det enligt oss också finnas goda möjligheter att genomföra examinationer i närheten av där studenterna bor.

Högre utbildning behöver finnas i varje län för att bredda rekryteringen till högre studier och säkerställa utvecklingskraft i hela landet. Tillgången till decentraliserad utbildning och lärcentrum behöver också förbättras för att säkra näringslivets och välfärdens kompetensförsörjning även på mindre orter.

I dag är bristen på platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) en begränsning för utbyggnaden av utbildningar inom viktiga välfärdsyrken. För att öka tillgången på VFU-platser ska såväl offentliga som privata verksamheter åläggas att ta emot VFU-studenter.

De satsningar som den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde på sommarkurser är viktiga både för att möjliggöra för fler studenter att bli klara med sin examen tidigare och också som steg mot ett treterminssystem. För att ge bättre möjligheter till återhämtning och minska ohälsan anser vi att en försöksverksamhet med tidigare terminsstart och en hösttermin som slutar före jul bör genomföras.

För att omställningsstudiestödet ska få fullt genomslag i förbättrade möjligheter till omställning och kompetensutveckling krävs ett utbildnings­utbud som är anpassat till arbetsmarknadens behov och mål­gruppens efterfrågan. Högskolors och universitets uppdrag och resurser behöver ses över så att kurser och utbildningar som kan möta den efterfrågan från yrkesverksamma som omställ­ningsstudiestödet skapar kan utvecklas och anordnas. Förutom kortare kurser är det också viktigt att det finns utbildnings­program som motsvarar upp till ett års heltidsstudier för att möjliggöra karriärbyten eller mer omfattande kompetensutveckling. Kurser motsvarande en eller två terminers heltids­studier på avancerad nivå kan användas för att skapa nya vägar in i bristyrken eller för att tillföra spets­kompetens.

Vidare anser vi att det behöver skapas anpassade utbildningsvägar för personer som har en gymnasial utbildning inom vård och teknik och som efter några år i arbetslivet vill studera vidare på högskolan. Detta kan vara ett sätt att få fler sökande till utbildningar inom områdena.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att det är av stor vikt att kunna läsa fristående kurser också i fortsättningen, såväl på plats som på distans. Högre utbildning blir tillgänglig för fler genom distansutbildningar, i kombination med kommunala lär­centrum, och därför bör utbildningsformer som skapar bättre förutsättningar för livs­långt lärande gynnas.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

En stor andel av de som arbetar med att utbilda vuxna har inte tillräcklig utbildning för att undervisa inom vuxenutbildningen. Att ha rätt utbildad personal brukar inom det övriga utbildningssystemet anses vara en förut­sättning för att hålla en hög kvalitet på utbildningen, men detta gäller i dagsläget inte för vuxenutbildningen. Jag anser att en särskild vuxenlärar­utbildning vore en bra möjlighet för dem som vill arbeta med att utbilda vuxna, och den skulle samtidigt bidra till att höja kvaliteten på vuxenutbildningen. Regeringen bör utreda möjligheten att inrätta en sådan. Regeringen bör också utreda inrättandet av en kompletterande pedagogisk utbildning till vuxen­lärare.

På samma sätt som den svenska skolan har ett kompensatoriskt uppdrag ska sfi fungera kompensatoriskt och utjämna skillnader mellan olika grupper i samhället. Det behövs dock både en generell kompetenshöjning och fler lärare för att höja kvaliteten inom sfi. Jag anser att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att utforma en lärarutbildning som ger rätt kompetens för att undervisa vuxna och att det ska vara möjligt att inom en sådan läsa till sfi-lärare.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

En stor andel av landets skolor har åldersblandade klasser men på lärar­utbildningarna undervisas det inte om denna undervisningsform. Jag anser att lärarstudenter behöver få kännedom om och möjlighet att testa att undervisa i sådana klasser, då det kan vara den verklighet de kommer att möta sedan.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Det finns starka vetenskapliga bevis för fördelar av flerspråkighet vid inlärning, inte minst vid undervisning i modersmål parallellt med undervisning i svenska språket. Det är viktigt att systematiskt ta hänsyn till dessa vetenskapligt bevisade perspektiv i utbildningen av t.ex. förskollärare.

Jag menar vidare att modellen med arbetsintegrerad lärarutbildning, dvs. att studenter kombi­nerar studier med anställning som läraraspiranter, bör fortsätta att utvecklas. Modellen innebär att det blir fler vuxna i klassrummen direkt, men att det tar längre tid till examen. Kunskap från de senaste åren behöver tas till vara för att fortsätta göra utbildningen tillgänglig för fler huvudmän och studenter. 

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Vi anser att s.k. VULF-avtal ska införas för vissa hälso- och sjukvårds­utbildningar i högskolan. Detta är också ett förslag från Nationella vårdkompetensrådet, som har haft i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetens­försörjning.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Jag anser att kunskapen om beroendelära behöver stärkas i flera vårdrelaterade utbildningar och att regeringen därför bör utreda möjligheten att införa beroendelära på grundutbildningarna för socionomer, sjuk­sköterskor, under­sköterskor, arbetsterapeuter, behandlingsassistenter och läkare.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Grunden för socialtjänstens arbete är dess personal och den kompetens de besitter. Det finns ett behov av bättre utbildning och specialisering för socionomer och vi är glada över att regeringen tillsammans med Sverige­demokraterna kunnat ta initiativ till en utredning om reformer i socionom­utbildningen. Vi förutsätter att regeringen genomför de åtgärder som behövs för att ge socialtjänstens framtida anställda de förutsättningar som behövs för att förebygga brott och ta itu med vår tids samhällsutmaningar.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Den tidigare socialdemokratiska regeringen och andra aktörer arbetade med att främja kvinnors företagande genom politiska åtgärder som inkluderade lika möjligheter och ekonomiskt stöd. Vi ser ett fortsatt stort behov av att stärka kvinnors företagande, och dessutom bör det undersökas på vilket sätt över­gången från utbildning till entreprenörskap kan stärkas bland kvinnor på våra lärosäten.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Våld mot äldre kvinnor osynliggörs i stor utsträckning, trots att äldre i flera avseenden är en extra utsatt grupp när det gäller vissa typer av våld. En del kunskapssatsningar har gjorts men det behövs mer kunskap om våld mot äldre. Ett sätt att öka den är att införa ett avsnitt om detta i grundutbildningar för yrkes­verksamma som möter äldre.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Även om möjligheterna att studera är goda i Sverige är det fortfarande dubbelt så vanligt att studera vidare om ens föräldrar har högskoleutbildning. Vi anser att människors bakgrund inte ska styra vilka som studerar på högskola och universitet utan i stället ska snedrekryteringen till högre utbildning utifrån klass, kön och geografi brytas. Mer måste göras för att bredda rekryteringen. Vi anser att arbetslivserfarenhet återigen bör ses som meriterande vid ansökan till högskolan. Universitets- och högskolerådet (UHR) fick av den social­demokratiska regeringen i uppdrag att utveckla ett nationellt prov som möter grundläggande behörighet till högskolestudier och bedriva en försöks­verksamhet 2022–2023. Det grundläggande behörighetsprovet mäter kompetenser på gymnasienivå i svenska, engelska och matematik och ett antal kognitiva kompetenser. I maj 2024 presenterade UHR sin utvärdering, som visade att försöksverksamheten har gett positiva resultat och öppnat vägen för fler individer att fortsätta sin bildningsresa. Vi anser att projektet ska förlängas.

Vi anser vidare att regeringen tillfälligt bör ge även offentliga lärosäten möjlighet att kräva ett visst resultat på högskoleprovet för antagning på betyg till de mest populära utbildningarna, och på så sätt säkra kunskaperna.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Kunskap är en demokratisk rättighet och det är därför viktigt att bredda rekryteringen till högskolan. Att underlätta för fler att kunna validera sina kunskaper och få behörighet till högre utbildning är därför positivt. Därför bör försöks­verksamheten med behörighetsprov nu gå över till ett faktiskt införande av ett sådant prov i linje med det som UHR har föreslagit.

Sverige måste också ha ett antagningssystem till högskolan som det går att lita på. Därför bör det tillsättas en utredning som ser över behörighetsregler och betygsurval i relation till betygsinflation, med syftet att upprätt­hålla förtroendet för rättssäkra antagningar.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till studenthälsan är enligt uppgift psykisk ohälsa. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen stärkte studenthälsan, bl.a. genom uppdraget att utveckla en gemensam webb­portal för att öka likvärdigheten i tillgång till studenthälsovård. Enligt oss behöver studenthälsan fortsätta att utvecklas och lärosätena bör samverka med studentkårerna för att förebygga psykisk ohälsa bland studenterna.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Studenter har i större utsträckning än den generella befolkningen egen­rapporterad psykisk ohälsa. Jag menar att arbetet för att stärka studenters hälsa och välmående bör intensifieras på lärosätena. Studenthälsan bör därför få mer resurser och bättre verktyg för att de ska kunna möta och hjälpa studenter som mår dåligt samt arbeta förebyggande på campus.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Den psykiska ohälsan är i dag alltför utbredd bland studenter vid Sveriges lärosäten. Jag menar att det behövs en genomgripande nationell kartläggning av studenters psykiska hälsa och de olika vårdaktörernas ansvarsområden, med förslag till åtgärder. I dag slussas studenter helt i onödan mellan student­hälsan vid lärosätena och primärvården. Studenthälsan bör även in­kludera icke studie­relaterade problem. Den bör även kunna arbeta med suicid­prevention och få rätt att remittera studenter vidare vid stora behov.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

I dag har studenter med funktionsnedsättning inte rätt att få anpassad kurs­litteratur. Detta anser vi måste ses över. Det är dessutom viktigt att sådan kurs­litteratur tillhandahålls från start för att studenter med funktions­nedsättning ska ha likvärdig möjlighet att fullgöra kurserna.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har visat att lärosätena inte lever upp till diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder. Enligt DO:s uppgifter brister lärosätena framför allt i lagens krav på att undersöka risker för diskriminering. Jag anser därför att regeringen bör följa upp, och vid behov åtgärda, läro­sätenas efterlevnad av diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Den högre utbildningen behöver vara fri och tillgänglig för alla, oavsett var man bor, om man har någon funktionsnedsättning eller vilken bakgrund och livssituation man har i övrigt. Ett sätt att göra den högre utbildningen mer till­gänglig är att dess lokaler är funktionsanpassade och ändamålsenliga. För att detta ska vara möjligt krävs både en stabil och långsiktig finansiering och gemensamma riktlinjer i frågan.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

Med anledning av olika händelser och risken att olika student­organisationer behandlas godtyckligt anser vi att högskoleförordningen (1 kap. 13 §) bör ses över så att godtycklig tolkning inte stänger ute demokratiskt upp­byggda föreningar. Politiska föreningar är en viktig och naturlig del i det demokratiska samtalet. Studenter och anställda vid lärosätena har också rätt att delta och organisera sig i vår demokrati. Att få ta del av politiska idéer är en naturlig del av en demokrati och ingenting som studenter eller anställda behöver skyddas ifrån. Hot, hets och våld har däremot ingen plats på landets lärosäten.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

Ställningstagande

För studenterna hos enskilda utbildningsanordnare gäller inte högskolelagen i sin helhet, vilket innebär att reglerna för studentinflytande inte är lika om­fattande. Jag anser att samma möjligheter och rätt till student­inflytande ska gälla på alla lärosäten med utbildningar finansierade av staten. Därför bör regeringen tillsätta en utredning om hur studenters rätt till inflytande hos enskilda utbildningsanordnare kan utökas till samma nivå som för studenter på statliga lärosäten.

Riksdagen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.

 

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet