HC01UU5: Kommissionens arbetsprogram 2025
|
Utrikesutskottets utlåtande
|
Kommissionens arbetsprogram 2025
Sammanfattning
I utlåtandet redovisas granskningen av kommissionens arbetsprogram för 2025. Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Utrikesutskottet konstaterar att arbetsprogrammet presenteras i en tid präglad av stor geopolitisk osäkerhet där den regelbaserade världsordningen utmanas och där EU står inför ett flertal sammanlänkade utmaningar som endast kan mötas av ett starkt och enat EU. Vidare understryker utskottet att mycket har hänt på det utrikes-, säkerhets- och handelspolitiska området sedan programmet publicerades.
Utrikesutskottet välkomnar att kommissionen är tydlig med att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina och att arbetsprogrammet tar upp åtgärder för att öka trycket på Ryssland genom bl.a. sanktioner, utkrävande av rättsligt ansvar och krav på ekonomisk gottgörelse.
Utskottet delar uppfattningen att unionens utvidgning är en geostrategisk investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Det ligger i Sveriges intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig unionen. Utskottet anser att konkurrenskraft och tillväxt är en förutsättning för en lyckad utvidgning, och att det därför är välkommet att kommissionen ger arbetet med regelförenkling en framträdande plats i arbetsprogrammet.
Utskottet noterar att inre och yttre säkerhet liksom försvar kommer att bli framträdande områden under mandatperioden. Utskottet välkomnar därmed dels den vitbok om försvarsfrågor som ska tas fram tillsammans med den höga representanten, dels en kommande strategi för krisberedskap.
Utskottet välkomnar att kommissionen avser att ta fram förslag inom ramen för ett europeiskt demokratiförsvar (European Democracy Shield) som ska stärka skyddet för EU:s demokratier samt motverka desinformation och utländsk inblandning i demokratiska processer, men understryker att EU:s arbete ska begränsas till tydliga mervärden i förhållande till nationell kompetens och nationella lösningar.
I utrikesutskottets utlåtande finns fem särskilda yttranden (S, SD, V, C, MP).
I utlåtandet finns även yttranden från fem utskott: miljö- och jordbruksutskottet, justitieutskottet, näringsutskottet, civilutskottet och trafikutskottet.
Granskade dokument
Kommissionens arbetsprogram 2025. Framåt tillsammans – en djärvare, enklare och snabbare union (COM(2025) 45).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Arbetsprogrammets huvudsakliga innehåll
Granskning av kommissionens planeringsdokument
Kommissionens arbetsprogram 2025
1. Kommissionens arbetsprogram 2025 (S)
2. Kommissionens arbetsprogram 2025 (SD)
3. Kommissionens arbetsprogram 2025 (V)
4. Kommissionens arbetsprogram 2025 (C)
5. Kommissionens arbetsprogram 2025 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument
Bilaga 2
Förteckning över granskningsutlåtanden
Bilaga 3
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MJU6y
Bilaga 4
Justitieutskottets yttrande 2024/25:JuU1y
Bilaga 5
Näringsutskottets yttrande 2024/25:NU7y
Bilaga 6
Civilutskottets yttrande 2024/25:CU3y
Bilaga 7
Trafikutskottets yttrande 2024/25:TU7y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Kommissionens arbetsprogram 2025 |
Riksdagen lägger utlåtande 2024/25:UU5 till handlingarna.
Stockholm den 13 mars 2025
På utrikesutskottets vägnar
Aron Emilsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Aron Emilsson (SD), Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Margareta Cederfelt (M), Linnéa Wickman (S), Ann-Sofie Alm (M), Håkan Svenneling (V), Magnus Berntsson (KD), Kerstin Lundgren (C), John E Weinerhall (M), Jacob Risberg (MP), Stefan Olsson (M), Angelika Bengtsson (SD), Johan Büser (S), Katarina Tolgfors (M) och Elin Nilsson (L).
Ärendet och dess beredning
Den 11 februari 2025 antog den nytillträdda kommissionen meddelandet Kommissionens arbetsprogram 2025 (COM(2025) 45). Meddelandet i engelsk språkversion lämnades till riksdagen den 12 februari. Efter samråd med partiernas gruppledare bestämde talmannen den 18 februari att välja ut meddelandet för granskning så fort den svenska språkversionen inkommit. Den svenska språkversionen av meddelandet lämnades till riksdagen den 26 februari. Slutligen hänvisade kammaren med stöd av 9 kap. 20 § riksdagsordningen meddelandet till utrikesutskottet för granskning den 27 februari. Granskningen ska enligt 10 kap. 3 § riksdagsordningen redovisas i ett utlåtande till kammaren.
Utrikesutskottet beslutade vid sammanträdet den 23 januari 2025 att ge övriga utskott tillfälle att yttra sig över arbetsprogrammet i de delar som rör respektive utskotts beredningsområde (utskottets prot. 2024/25:16). Yttranden har lämnats av miljö- och jordbruksutskottet, justitieutskottet, näringsutskottet, civilutskottet och trafikutskottet. Yttrandena finns i bilagorna 3–7.
Den 25 februari 2025 genomförde utskottet ett offentligt sammanträde där den svenska kommissionären Jessika Roswall redogjorde för sitt ansvarsområde i kommissionen och för den nytillträdda kommissionens första arbetsprogram. Till sammanträdet var övriga utskott och EU-nämnden inbjudna att delta (prot. 2024/25:21).
Utskottet får regelbundet föredragningar av företrädare för Utrikesdepartementet inför utrikesrådets möten. Regeringsföreträdare föredrar också på utskottets begäran särskilda frågor som är aktuella i EU-arbetet. Utskottet redovisade det senaste årets föredragningar i betänkande 2023/24:UU10. Efter justeringen av det betänkandet fick utskottet den 7 maj 2024 information av dåvarande EU-ministern om EU:s strategiska agenda och om EU:s förberedelser inför utvidgningen. Uppdaterad information om utvidgningen gavs av utrikesministern vid sammanträdet den 28 november 2024. Utrikesdepartementet informerade också om utvecklingen av det östliga partnerskapet den 5 november 2024 och om sitt arbete med att skapa enighet inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation.
Bakgrund
Efter valet till Europaparlamentet i juni 2024 antog Europeiska rådet den strategiska agendan med vägledande prioriteringar för EU 2024–2029. Den 18 juli 2024 valde Europaparlamentet på Europeiska rådets förslag Ursula von der Leyen till kommissionens ordförande för ytterligare en femårsperiod. Valet följde på en presentation av ordförandens politiska riktlinjer för en kommande kommission. Efter att medlemsstaterna nominerat sina kandidater till kommissionärer, och dessa frågats ut och godkänts av Europaparlamentet, beslutade Europeiska rådet den 28 november 2024 att utnämna kommissionen för perioden den 1 december 2024 t.o.m. den 31 oktober 2029.
Europaparlamentet, rådet och kommissionen har kommit överens om processer för flerårig och årlig programplanering. Kommissionens arbetsprogram ingår i den årliga programplaneringen. Med utgångspunkt i arbetsprogrammet ska de tre institutionerna enas om en gemensam förklaring om prioriteringarna i lagstiftningsarbetet för 2025.
Arbetsprogrammets huvudsakliga innehåll
I det årliga arbetsprogrammet anger kommissionen sina prioriteringar för det kommande året och de viktigare initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den avser att lägga fram. Arbetsprogrammet för 2025 är den nytillträdda kommissionens första. Det är baserat på kommissionsordförandens politiska riktlinjer, som i sin tur är baserade på Europeiska rådets strategiska agenda.
Arbetsprogrammets innehåll beskrivs nedan under Utskottets granskning.
Granskning av kommissionens planeringsdokument
Enligt 9 kap. 20 § riksdagsordningen får talmannen efter samråd med gruppledarna bestämma att dokument från Europeiska unionen, med undantag för förslag till rättsakter, och dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet inom unionen ska granskas av riksdagen. De utvalda dokumenten ska enligt 10 kap. 2 § riksdagsordningen hänvisas till ett utskott, och utskottet ska enligt 10 kap. 3 § lämna ett utlåtande över EU-dokumentet till kammaren.
Riksdagen har granskat kommissionens planeringsdokument sedan 2008.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger utlåtande 2024/25:UU5 till handlingarna.
Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (SD), 3 (V), 4 (C) och 5 (MP).
Kommissionens arbetsprogram för 2025 är det första för den nuvarande kommissionen som tillträdde den 1 december 2024. Programmet utgår från de åtaganden som kommissionen har lagt fram i de politiska riktlinjerna för sitt arbete under 2024–2029.
Inledningsvis konstaterar kommissionen att arbetsprogrammet presenteras i en tid präglad av stor geopolitisk osäkerhet där den regelbaserade världsordningen utmanas och där EU står inför ett flertal sammanlänkade utmaningar som ska mötas av ett stark och enat EU.
Arbetsprogrammet innehåller förslag under sju rubriker med ett tydligt fokus på regelförenklingar samt bättre och effektivare genomförande av EU-lagstiftning i linje med den s.k. Draghirapporten om EU:s konkurrenskraft. Enligt kommissionen ska det åstadkommas dels genom flera kommande initiativ (s.k. omnibusförslag) i syfte att förenkla befintlig EU-lagstiftning, dels ett flertal nya förslag med en tydlig ambition om regelförenkling.
Ett första övergripande omnibuspaket berör förenklingar när det gäller bl.a. hållbarhetsrapportering och inom taxonomiregelverket. Ett andra paket ska innehålla förslag för att minska regelbördan för små och medelstora företag vilket ska följas av förslag inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Utöver detta ska kommissionen genomföra årliga utvärderingar av existerande EU-lagstiftning i syfte att pröva ändamålsenligheten och möjligheten till regelförenklingar. Dessa åtgärder ska enligt kommissionen bidra till målet att minska den samlade administrativa bördan med 25 procent och med 35 procent för små och medelstora företag.
I syfte att stärka EU:s konkurrenskraft aviseras ett flertal initiativ där den redan presenterade Konkurrenskraftskompassen (se nedan) ska fungera vägledande under mandatperioden. Bland förslagen kan nämnas en ny horisontell strategi för att modernisera den inre marknaden. Ett annat nyckelinitiativ utgörs av Clean Industrial Deal – given för en ren industri – som ska innefatta förslag om hur EU på kort sikt ska stärka sin konkurrenskraft och samtidigt minska utsläppen.
Inre och yttre säkerhet liksom försvar kommer att bli framträdande områden under mandatperioden och i arbetsprogrammet aviseras en vitbok om det europeiska försvarets framtid liksom en strategi för att stärka EU:s beredskap i linje med den s.k. Niinistörapporten. Även en strategi för EU:s inre säkerhet kommer att presenteras. Till sommaren presenteras förslag till EU:s nästa långtidsbudget (Multiannual Financial Framework, MFF). I höst kommer även förslag om ett europeiskt demokratiförsvar (European Democracy Shield) som ska innehålla förslag för att stärka skyddet för vår demokrati samt motverka desinformation och utländsk inblandning i demokratiska processer.
De sju avsnitten i programmet förklaras ytterligare nedan.
Hållbart välstånd och konkurrenskraft
För att stärka den europeiska konkurrenskraften har kommissionen lanserat Konkurrenskraftskompassen som ska vägleda startup-företag och entreprenörer som fokuserar på hållbar tillväxt för enklare tillgång till kapital. Vidare ska initiativet given för en ren industri fungera som en vägledning för att uppnå EU:s mål i the den europeiska gröna given genom bl.a. att skapa tillgång till prisvärd energi och stärka den ekonomiska säkerheten. Kommissionen kommer också att utveckla en ny ram för statligt stöd för att bl.a. påskynda utbyggnaden av förnybar energi, stärka industriell utfasning av fossila bränslen samt öka investeringar i ren energi.
En ny vägledning ska tas fram för att få stopp på import av rysk energi för att ytterligare begränsa EU:s beroende av rysk energi och till slut helt fasa ut rysk energiimport.
Försvar och säkerhet
I en osäker omvärld intensifierar kommissionen arbetet med att värna säkerhet och fred, och EU kommer fortsätta ha ett nära samarbete med Nato och andra likasinnade samarbetspartner. En vitbok om framtiden för EU:s försvar ska som nämns ovan tas fram tillsammans med den höga representanten samt en strategi för att stärka EU:s beredskap vilken baseras på Finlands tidigare president Sauli Niinistös rapport om EU:s beredskap i kris. Beredskapsstrategin kommer att förstärka krisförebyggande åtgärder och EU:s resiliens, förstärkt av initiativ som EU:s nya strategi för inre säkerhet (Stockpiling Strategy) och rättsakt om kritiska läkemedel (Critical Medicines Act) för att säkra tillgång till läkemedel och läkemedelsmateriel.
För att möta gränsöverskridande hot mot EU:s säkerhet aviseras en ny intern säkerhetsstrategi i form av åtgärder för att förutse säkerhetshot, stärka EU:s resiliens och kapacitet att förebygga och reagera på nya brott och hot mot EU:s säkerhet. Ett direktiv om handel med skjutvapen kommer att innehålla gemensamma straffrättsliga normer för olaglig handel, och nya regler för kemikalier som kan användas vid tillverkning av narkotika (s.k. narkotika-prekursorer) ska minska tillgången till dem för olaglig narkotikatillverkning och effektivisera kontrollåtgärder.
Vidare presenterar kommissionen initiativ för cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare samt vikten av att skydda infrastruktur under vatten, särskilt telekommunikationskablar, som beskrivs som en kritisk del i den digitala infrastrukturen och fortsätter att vara ett utsatt mål för ökade hybridhot.
Ytterligare ansträngningar aviseras med att genomföra EU:s migrations- och asylpakt med bl.a. gemensamma insatser för att garantera säkerheten vid EU:s gränser samt snabbare asyl- och återvändandeförfaranden och samtidigt åtgärda de bakomliggande orsakerna till migration och garantera skyddet av de grundläggande rättigheterna. En ny migrations- och asylstrategi ska fungera som ett ramverk i det fortsatta arbetet med genomförandet av migrations- och asylpakten.
Stärka EU:s samhällen och sociala modell
Kommissionen lanserar i arbetsprogrammet en ny handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Pelaren lanserades 2017 och har sedan dess fokuserat på gemensamma utmaningar på arbetsmarknaden och i samhället. Den nya handlingsplanen ska anpassa sig till tekniska, demografiska och sektoriella omvandlingar på arbetsmarknaden. Kommissionen presenterar även Kompetensunionen (Union of Skills) i syfte att säkerställa att alla arbetstagare har den utbildning de behöver och företagen får tillgång till den kvalificerade arbetskraft som krävs för att stärka produktivitet och konkurrenskraft.
Upprätthålla livskvaliteten för EU:s medborgare
En vision för jordbruk, livsmedelstrygghet, vatten och natur presenteras i syfte att säkerställa ett ramverk samt en vägledning för jord- och lantbrukare. Ett förenklingspaket av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer exempelvis att ta itu med den administrativa börda som jordbrukare och nationella förvaltningar upplever.
Kommissionen lyfter fram haven som anses spela en nyckelroll för EU:s välmående, hållbarhet och säkerhet. Havspakten presenteras i syfte att skapa ett enhetligt ramverk för havspolitiken och syftar till att bevara havshälsan och stärka EU:s blå ekonomi. Dessutom kommer den europeiska strategin för vattenresiliens att tillämpas från källa till hav för att hantera vattenresurserna effektivt och ta itu med klimatförändringarnas effekter som översvämningar och torka.
Försvara demokratin och upprätthålla EU:s gemensamma värderingar
Det nya europeiska demokratiförsvaret (European Democracy Shield) ska bemöta hot mot EU:s samhällen såsom ökad extremism, desinformation och utländsk påverkan på val och demokratiska processer. Civilsamhällesorganisationer belyses som viktiga aktörer i fråga om att skydda våra demokratiska system och institutioner. Kommissionen avser därmed att öka sitt engagemang för att stötta och skydda civilsamhället.
Kommissionen planerar också för att förbättra strategier för att bekämpa diskriminering på grund av kön, funktionsnedsättning, etnicitet eller sexuell läggning och lägga fram nya jämlikhetsstrategier för hbtqi-personer och antirasism.
I samband med internationella kvinnodagen den 8 mars 2025 tog kommissionen fram en ny färdplan för kvinnors rättigheter.
Ett globalt EU – makt och partnerskap
Ukrainas frihet är fortsatt en prioritet för EU. Kommissionen lyfter även fram vikten av EU:s stöd för en rättvis, långsiktig, hållbar och stabil fred i Mellanöstern via en tvåstatslösning.
En strategi för Medelhavet och Svarta havet fokuserar på regionalt samarbete, ekonomiska investeringar och säkerhet. En ny strategi för fördjupat samarbete mellan EU och Indien kommer att fokusera på att fastställa områden av gemensamma strategiska intressen.
Ett enat EU för framtiden
Kommissionen planerar att presentera en ny långtidsbudget för EU (den fleråriga budgetramen) som fokuserar på att förenkla tillgången till EU-finansiering och öka den ekonomiska effekten för att stödja nationell, privat och institutionell finansiering. Dessutom kommer en översyn att göras av policyramverk före utvidgningen i syfte att garantera att EU:s policyramverk inom ramen för utvidgningen kan fortsätta leverera effektivt i en större union.
EU:s fleråriga och årliga programplanering
I det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning från 2016 har Europaparlamentet, rådet och kommissionen enats om att stärka unionens fleråriga och årliga programplanering i enlighet med EU-fördragets artikel 17.1 (EUT 2016/L 123/1). För ändamålet anger det internationella avtalet två processer: en för flerårig programplanering och en för årlig programplanering.
Processen för den årliga programplaneringen är enligt det inter-institutionella avtalet om bättre lagstiftning uppdelad i två faser. Den första utgörs av kommissionens arbetsprogram och den andra av den interinstitutionella programplaneringen, som genomförs gemensamt av Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
I processen för flerårig programplanering ska de tre institutionerna vid utnämningen av en ny kommission utbyta synpunkter om de viktigaste politiska målen och prioriteringarna för den nya mandatperioden i syfte att underlätta en mer långsiktig planering. Processen resulterar i gemensamma slutsatser från de tre institutionerna.
En annan utgångspunkt för den interinstitutionella fleråriga programplaneringen är de politiska riktlinjer för den kommande mandatperioden som kommissionens ordförande har utarbetat med hänsyn till den strategiska agendan och förankrat i Europaparlamentet i samband med sin nominering. Genomförandet av kommissionsordförandens politiska riktlinjer ligger till grund för kommissionens årliga arbetsprogram.
Vid sitt möte den 27 juni 2024 antog Europeiska rådet den strategiska agendan för EU för perioden 2024–2029. Europeiska rådet uppmanade institutionerna att genomföra agendan och att utforma nästa fleråriga budgetram i enlighet med dess prioriteringar.
I den strategiska agendans övergripande inledning framhålls behovet av att stärka konkurrenskraften, genomföra klimatomställningen och den digitala omställningen, hantera migrationen, ta ansvar för Europas säkerhet och försvar samt att visa ledarskap i hanteringen av de globala utmaningarna och främja folkrätten och en inkluderande multilateralism.
Den 25 juni 2024 samrådde statsministern med EU-nämnden om den strategiska agendan. Statsministern konstaterade att Sverige fått genomslag för de svenska prioriteringarna i fråga om Ukraina, utvidgningen, konkurrenskraften, gränsöverskridande organiserad brottslighet, terrorbekämpning, migration, klimatet, rättsstatens principer och försvars- och beredskapsfrågor. EU-nämnden gav stöd för regeringens ståndpunkt (uppt. 2023/24:45).
Politiska riktlinjer för kommissionen 2024–2029
Inför Europaparlamentets val av Ursula von der Leyen till ytterligare en period som kommissionens ordförande den 18 juli 2024 redovisade ordförandekandidaten sina politiska riktlinjer för den tillträdande kommissionen. Prioriteringarna i de politiska riktlinjerna är baserade på Europeiska rådets strategiska agenda och på kontakter med de politiska grupperingarna i Europaparlamentet.
Det huvudsakliga budskapet är att EU står inför ett vägval som kommer att avgöra unionens ställning för mycket lång tid framöver och att det bara är genom enighet och samgående som EU kan hantera de stora utmaningarna och forma framtiden efter sina egna prioriteringar. Riktlinjerna framhåller initiativ för
• välstånd och konkurrenskraft
• försvar och säkerhet
• människor och samhällen
• livsmedelssäkerhet, vatten och natur
• demokrati och gemensamma värden
• Europa i världen
• resultat och EU:s framtid.
Enligt artikel 5 i kommissionens arbetsordning ska kommissionen fastställa sina prioriteringar i enlighet med de politiska riktlinjer som ordföranden har angett. Dessa prioriteringar ska återspeglas i kommissionens arbetsprogram och förslag till budget som den antar varje år (beslut (EU) 2024/3080).
Kommissionens svar på granskningen av arbetsprogrammet 2024
Den 6 december 2023 slutförde riksdagen sin granskning av kommissionens arbetsprogram för 2024 (COM(2023) 638, utl. 2023/24:UU5, prot. 2023/24:43). Den 21 maj 2024 tog riksdagen emot kommissionens svar på utlåtandet om granskningen (C(2024) 3389).
I svaret ger kommissionen kompletterande och uppdaterad information om vissa av de frågor som berörs i utlåtandet. Det gäller bl.a. det fortsatta stödet till Ukraina genom den nya Ukrainafaciliteten och arbetet med att använda frysta och immobiliserade ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad, inklusive genom militär utrustning och stöd till den ukrainska försvarsindustrin. Kommissionen välkomnar att riksdagen understrukit vikten av att komma framåt i frågan om de ryska tillgångarna och räknar med fortsatt svenskt stöd när nästa steg tas. Kommissionen delar även uppfattningen att sanktionerna mot Ryssland måste prioriteras även fortsättningsvis och lyfter särskilt fram arbetet med att genomföra sanktionerna och att motverka försök att kringgå dem.
Vidare redogör kommissionen för arbetet med EU:s interna reformer och stödet till kandidatländerna i utvidgningsprocessen. Kommissionen bekräftar att utvidgningen är meritbaserad och att respekten för EU:s grundläggande värden och anpassning till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken fortsätter att vara grundläggande krav för en anslutning.
Med anledning av de synpunkter som riksdagen framfört om subsidiaritet och proportionalitet i EU:s lagstiftande verksamhet och om konkurrenskraft och tillväxt som förutsättning för en lyckad utvidgning, redogör kommissionen för sitt arbete med bättre lagstiftning och för att minska den administrativa bördan som följer av regleringar.
Kommissionen kommenterar även de synpunkter om uteblivna förslag om djurskydd, livsmedelsmärkning och kemikalier som hade framförts av miljö- och jordbruksutskottet i yttrandet över arbetsprogrammet. Kommissionen framhåller betydelsen av det förslag om skydd av djur under transporter som den lagt fram och anger att andra djurskyddsförslag håller på att beredas. När det gäller översynen av reglerna om livsmedelsinformation och av kemikalieförordningen, som också tagits upp i miljö- och jordbruksutskottets yttrande, framhåller kommissionen nödvändigheten av grundliga förberedelser och att dessa måste få ta tid.
Med hänvisning till försvarsutskottets yttrande välkomnar kommissionen stödet för satsningar på försvarsindustrin och redogör för den strategi för detta som presenterades i mars 2024. Kommissionen redogör även för arbetet med att säkerställa Ukrainas tillgång till artilleriammunition. Kommissionen framhåller att arbetet baseras på en begäran från Ukraina, vilket är anledningen till att fokus ligger på just artilleriammunition. Andra försvarsprodukter, som t.ex. det behov av ammunition av andra kalibrar som försvarsutskottet påtalat i sitt yttrande, kommer dock att omfattas av det försvarsindustriprogram som kommissionen föreslagit som ett led i försvarsindustristrategin.
Kommenterad dagordning för allmänna rådet den 17 december 2024
Vid allmänna rådets möte den 17 december 2024 hölls en diskussion om den interinstitutionella fleråriga programplaneringen och kommissionens arbetsprogram för 2025 (rådets dokument 16482/24). Vid rådsmötet diskuterades också EU:s framtid mot bakgrund av Draghirapportens rekommendationer i fråga om EU:s beslutsprocess och styrning (rådets dokument 15830/24).
I sin kommenterade dagordning för samrådet med EU-nämnden inför rådsmötet formulerade regeringen sina förslag till svensk ståndpunkt i de båda frågorna (dnr 719-2024/25). Vid samrådet med EU-nämnden den 13 december 2024 fick regeringen, med avvikande ståndpunkter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, stöd för sin föreslagna inriktning inför diskussionerna i rådet (EU-nämndens uppt. 2024/25:15).
Kommenterad dagordning inför allmänna rådet den 25 februari 2025
Vid allmänna rådets möte den 25 februari 2025 genomfördes ett meningsutbyte om kommissionens arbetsprogram för 2025 och om den årliga och fleråriga programplaneringen. I regeringens kommenterade dagordning för samrådet med EU-nämnden inför rådsmötet anger regeringen i sitt förslag till svensk ståndpunkt att de välkomnar den huvudsakliga inriktningen i kommissionens arbetsprogram. Det ligger i linje med den inriktning som presenterades i höstas genom Ursula von der Leyens politiska riktlinjer för den kommande mandatperioden. Arbetsprogrammet följer i stora delar den ansats som regeringen antagit inom sina prioriterade frågor på EU-området: kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften. Dessa prioriteringar bör också ligga till grund för inriktningen på och prioriteringen inom den årliga och fleråriga programplaneringen.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar i sitt yttrande att arbetsprogrammet tydligt prioriterar det fortsatta arbetet med att stärka unionens konkurrenskraft för att ge företagen bästa möjliga förutsättningar att ställa om till klimatneutralitet och cirkulära giftfria system. Miljö- och jordbruksutskottet noterar särskilt att bioekonomin får en framskjuten position i detta arbete och att tillväxtpotentialen i biobaserade produkter bättre tillvaratas. Vidare värdesätter miljö- och jordbruksutskottet även kommissionens ansats att tydligare reglera PFAS-ämnen, och förutsätter att kommissionen också står fast vid sitt tidigare åtagande om att den kommande revideringen av Reachförordningen inriktas på att åstadkomma en höjd skyddsnivå för miljön och människors hälsa.
I yttrandet tolkar miljö- och jordbruksutskottet den aviserade havspakten som att kommissionen tydligare sätter havsmiljön på agendan, och i detta sammanhang måste efterlevnaden av redan existerande lagstiftning på området stärkas. Det är kris i stora delar av fiskenäringen, särskilt i Östersjön, och det är uppenbart att det behövs en förändring av förvaltningskulturen. Kommissionen är en central aktör i arbetet med att få till en sådan förändring. Miljö- och jordbruksutskottet beklagar i sitt yttrande att kommissionen inte heller detta år levererar i fråga om sina tidigare utfästelser om att uppdatera EU:s djurskyddslagstiftning.
I yttrandet förutsätter miljö- och jordbruksutskottet att kommissionen inte sänker ambitionsnivån i de pågående förhandlingarna om ändrade regler för transport av djur, och påminner om den politiska vilja som finns i flera medlemsstater för en sådan regelutveckling.
Justitieutskottets yttrande
I justitieutskottets yttrande välkomnas den huvudsakliga inriktningen i kommissionens arbetsprogram för 2025, och justitieutskottet anser att det ligger i linje med regeringens prioriteringar på EU-området. De initiativ som kommissionen presenterar under rubrik 2 är enligt justitieutskottet ett steg i rätt riktning för att bekämpa de utmanande och komplexa problem som EU står inför i dag, i synnerhet när det gäller att bekämpa handel med narkotika och illegala vapen. Denna typ av brottslighet har en tydlig gränsöverskridande dimension och medför ett ökat behov av samarbete över nationsgränserna. Det europeiska samarbetet är därmed av avgörande betydelse för att nå framgång i arbetet med att bekämpa och förebygga den gränsöverskridande brottsligheten. Enligt utskottet är det av yttersta vikt att de aviserade initiativen också prioriteras av kommissionen.
Justitieutskottet vill samtidigt framhålla i sitt yttrande att kommissionen i sitt fortsatta arbete på det straffrättsliga området tar hänsyn till de olika medlemsstaternas förutsättningar och behov samt den nationella kompetensen.
Justitieutskottet belyser även i sitt yttrande att de ser positivt på de initiativ som aviseras under rubrik 5. I det sammanhanget vill utskottet lyfta fram de framväxande hoten i onlinemiljön, t.ex. rekryteringen av barn och unga till kriminalitet samt radikalisering och rekrytering till extremist- och terroristgrupper, som i allt högre utsträckning sker med hjälp av digitala tjänster. Detta är ett utbrett problem som förekommer i flera EU-medlemsstater. Justitieutskottet vill därför uppmana kommissionen att särskilt uppmärksamma frågor om förebyggande av radikalisering och rekrytering av barn och unga online i sitt fortsatta arbete.
Enligt justitieutskottet är det angeläget att kommissionen verkar för ett förstärkt och utvecklat informationsutbyte och europeiskt samarbete på området.
Näringsutskottets yttrande
I sitt yttrande välkomnar näringsutskottet kommissionens ambitioner och aviserade initiativ för att stärka Europas långsiktiga konkurrenskraft. Näringsutskottet noterar de initiativ som föreslås i arbetsprogrammet och anser att åtgärder för att stärka konkurrenskraften bör genomföras med beaktande av både näringslivets och samhällets behov. Regelverkens förutsägbarhet och rättssäkerhet är avgörande faktorer för företagens investeringsklimat.
Näringsutskottet vill i sitt yttrande framhålla betydelsen av en effektiv och rättssäker regelprocess, där regleringarna inte skapar onödiga administrativa bördor för företag, och näringsutskottet välkomnar därför att kommissionen i arbetsprogrammet lyfter fram en rad olika initiativ för att förenkla regler och minska den administrativa bördan för företagen.
Vidare noterar näringsutskottet kommissionens ambition att stärka den inre marknaden genom en ny inremarknadsstrategi. Enligt utskottets uppfattning är en väl fungerande inre marknad av central betydelse för EU:s konkurrenskraft, och initiativ som syftar till att undanröja hinder och harmonisera regelverk kan ha en viktig roll i detta sammanhang. Utskottet anser att sådana åtgärder bör vidtas med hänsyn till både företagens och medlemsstaternas behov.
I sitt yttrande konstaterar näringsutskottet att ett strategiskt ramverk för konkurrenskraft kan vara ett värdefullt verktyg för att analysera och följa den ekonomiska utvecklingen inom olika sektorer. Utskottet ser positivt på syftet med kommissionens konkurrenskraftskompass, som är att skapa en långsiktig strategi för EU:s ekonomiska utveckling. Samtidigt anser utskottet att en sådan strategi behöver ta hänsyn till globala ekonomiska faktorer och innehålla åtgärder som stärker industrins konkurrenskraft och innovationsförmåga.
I sitt yttrande framhåller näringsutskottet att en långsiktig hållbar och konkurrenskraftig industri bäst uppnås genom en väl fungerande marknad snarare än genom omfattande statliga stödåtgärder. Regelverk och ekonomiska incitament bör utformas så att de skapar goda förutsättningar för företag att investera i omställning och innovation utan att marknadsbalansen snedvrids.
Näringsutskottet ser positivt på åtgärder som undanröjer regelhinder och skapar förutsättningar för företag att investera i ny teknik och energieffektiviseringar. Ett särskilt fokus bör ligga på att förenkla tillståndsprocesser för investeringar i fossilfri teknik. Näringsutskottet välkomnar kommissionens initiativ som syftar till att förkorta handläggningstider och säkerställa en effektiv myndighetsprocess för att möjliggöra investeringar i ny teknik.
I sitt yttrande konstaterar näringsutskottet att energiförsörjning och energipriser är avgörande för europeisk konkurrenskraft och att stabila energisystem kan vara en förutsättning för en framgångsrik omställning. Näringsutskottet välkomnar därmed i sitt yttrande kommissionens aviserade handlingsplan för att stärka energisäkerheten och minska beroendet av rysk energi.
I sitt yttrande välkomnar näringsutskottet kommissionens aviserade intention att uppdatera analysen av kärnkraftssektorn inom ramen för ett nytt program. Näringsutskottet framhåller att kärnkraft, tillsammans med förnybar energi, kommer att vara avgörande för att uppnå klimatmålen och säkerställa en stabil energiförsörjning.
Civilutskottets yttrande
I sitt yttrande välkomnar civilutskottet kommissionens planerade initiativ om en ny konsumentstrategi för 2025–2030 och dess handlingsplan med syftet att skydda konsumenter. Civilutskottet noterar vidare att en kommissionär med ansvar för bostadsfrågor har tillsatts i den nya EU-kommissionen, vilket är en nyhet för denna mandatperiod, och att kommissionen i arbetsprogrammet nämner att boendekostnaderna har ökat, vilket i sin tur ökat ojämlikheten. I sitt yttrande understryker civilutskottet att de kommer fortsätta att noga följa EU-kommissionens arbete och granska dess initiativ och förslag inom alla områden som civilutskottet ansvarar för, och då särskilt bostadsfrågan. Vid behov kommer utskottet att återkomma till frågan inom ramen för överläggningar med regeringen.
Civilutskottet anser sammanfattningsvis i sitt yttrande att det är välkommet med en ny konsumentstrategi för 2025–2030 med tillhörande handlingsplan. När det gäller kommissionens eventuella ambitioner på bostadsområdet vill civilutskottet framhålla att EU inte har någon befogenhet att lagstifta i bostadsfrågor och att det är ett område där det nationella självbestämmandet bör värnas. Detta anser civilutskottet att utrikesutskottet bör lyfta fram i sin granskning.
Trafikutskottets granskning
I sitt yttrande ställer trafikutskottet sig sammanfattningsvis bakom många delar i kommissionens resonemang om politikens inriktning på transport- och digitaliseringsområdet. För utskottet är det angeläget att EU-regelverket är ändamålsenligt och effektivt och inte medför onödiga regelbördor. Trafikutskottet välkomnar därmed en löpande granskning av förutsättningarna för att förenkla, konsolidera eller i vissa fall upphäva betungande bestämmelser.
I sitt yttrande ser trafikutskottet fram emot att ta del av både nya initiativ till lagstiftning och strategiska dokument samt kommissionens utvärderingar och kontroller av gällande rätt. Varje enskilt initiativ som presenteras måste dock bedömas när förslaget väl lagts fram. Trafikutskottet framhåller i sitt yttrande att de därmed kommer att få möjlighet att pröva eller granska vissa av initiativen i särskild ordning.
Utskottet välkomnar kommissionens arbetsprogram för 2025. Redan i inledningen av programmet konstaterar kommissionen att arbetsprogrammet presenteras i en tid präglad av stor geopolitisk osäkerhet där den regelbaserade världsordningen utmanas och där EU står inför ett flertal sammanlänkade utmaningar som endast kan mötas av ett starkt och enat EU. Utskottet instämmer i detta och konstaterar att mycket har hänt på det utrikes-, säkerhets- och handelspolitiska området sedan programmet publicerades. Programmet, med utgångspunkt från prioriteringarna för 2024–2029, utgör en solid grund för EU:s arbete även om enskilda formuleringar och förhållningssätt delvis är i behov av uppdatering givet den senaste händelseutvecklingen. Europeiskt samarbete står inför en geopolitiskt, säkerhetspolitiskt och handelspolitiskt volatil tid. Det gäller inte minst den transatlantiska länken, kriget i Ukraina, frågor om demokrati, rättsstat och grundläggande värderingar för unionen. Det finns ett före och ett efter politiska uttalanden och beslut från den amerikanska administrationen i februari 2025. Det är av största vikt att EU fortsatt håller ihop i detta osäkra politiska läge.
Utskottet vill framhålla att EU står inför vägval som är avgörande för unionens ställning för mycket lång tid framöver. Med arbetsprogrammet och prioriteringarna för kommissionens mandatperiod 2024–2029 är det utskottets uppfattning att EU har ett viktigt arbete att göra inom kommissionens prioriterade områden:
• välstånd och konkurrenskraft
• försvar och säkerhet
• människor och samhällen
• livsmedelssäkerhet, vatten och natur
• demokrati och gemensamma värden
• Europa i världen
• resultat och EU:s framtid.
Utskottet instämmer med regeringen att Sveriges prioriteringar i EU-arbetet är tydliga. Det handlar om unionens stora gränsöverskridande frågor: kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften. Det handlar om EU:s välstånd och EU:s säkerhet. Sverige och EU står inför en tid när vi måste ha förmågan att försvara våra intressen och värderingar för att de ska respekteras. Tillsammans med Sveriges och EU:s allierade och partner ska vi motverka de auktoritära krafter som vill söndra, härska och destabilisera våra öppna samhällen. Sverige ska slå vakt om den demokratiska världens sammanhållning (Utrikesdeklarationen 2025).
Utskottet konstaterar, liksom i betänkande 2023/24:UU10, att EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform och att ett starkt och enat EU kan ge svenska ståndpunkter i globala frågor genomslag på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt. Utskottet påminner om att målen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik omfattar att främja demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. I målen ingår också att verka konfliktförebyggande och för internationell säkerhet, bl.a. i enlighet med principen om alla staters suveränitet och territoriella integritet som kommer till uttryck i FN-stadgan, Helsingforsslutakten och Parisstadgan.
Utskottet konstaterar att en samordnad strategi i utrikespolitiska frågor – från utvecklingsbistånd till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – garanterar en starkare och mer enig röst för EU i världen. EU har en sedan länge etablerad ordning att prioritera användningen av instrument som handel, diplomati och ett förebyggande arbete i syfte att påverka omvärlden.
Liksom utskottet slagit fast vid flera tillfällen, senast i betänkande 2023/24:UU5, är det ryska kriget i Ukraina oprovocerat, olagligt och oförsvarligt. Krigföringen orsakar det ukrainska folket stort lidande. Kränkningen av Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende utmanar grunderna för multilateralismen och den regelbaserade världs-ordningen. Som utskottet tidigare framfört är det av största vikt att EU fortsätter att ge Ukraina ett starkt, förutsägbart och långsiktigt stöd, såväl militärt som politiskt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt. Rysslands agerande måste fördömas i de allra starkaste ordalag och besvaras med resoluta motåtgärder. Utskottet välkomnar att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2025 är tydlig med att unionen inte vacklar i sin solidaritet med Ukraina.
Utskottet värdesätter att unionen arbetar för multilateralism och en regelbaserad världsordning genom att inta en aktivare roll och tala med en starkare röst för EU i världen. Vidare anser utskottet, liksom i betänkande 2024/25:UU6, att svensk utrikes- och säkerhetspolitik ytterst bör verka för en regelbaserad världsordning som vilar på FN-stadgan och folkrätten. Detta bör vara en överordnad prioritering såväl i FN-arbetet som i andra multilaterala organisationer. Detta förutsätter att Sverige agerar för att stärka demokratisk utveckling globalt, värnar rättsstatens principer och främjar respekten för mänskliga rättigheter. Utrikesutskottet noterar att kommissionen avser att ta fram förslag inom ramen för ett europeiskt demokratiförsvar (European Democracy Shield) och vill här framföra att utskottet tidigare (utl. 2023/24:UU5) framfört att EU generellt borde anta en mer strikt tillämpning av principerna om proportionalitet och subsidiaritet för att begränsa EU:s lagstiftande verksamhet till områden där det finns ett tydligt mervärde av gemensamma EU-regler. I denna fråga kan nationella lösningar bättre anpassas till medlemsstaternas skilda historiska och rättsliga förutsättningar. Sverige har en lång tradition av grundlagsfäst tryckfrihet, yttrandefrihet och åsiktsfrihet, vilket utgör en robust grund för skyddet av vår demokrati. Därför välkomnar utskottet att kommissionen avser att ta fram förslag inom ramen för ett europeiskt demokratiförsvar som ska stärka skyddet för EU:s demokratier samt motverka desinformation och utländsk inblandning i demokratiska processer, men hänvisar till ovan förda resonemang om att EU:s arbete ska begränsas till tydliga mervärden i förhållande till nationell kompetens och nationella lösningar.
En kraftfull, rättvis och öppen handelsagenda gör EU till en attraktiv plats för företag. Utskottet anser det viktigt att stärka EU:s roll som global ledare samtidigt som man säkrar höga klimat-, miljö- och arbetsstandarder. En ledande roll för EU innebär också att unionen samarbetar med sina grannländer, inför en långtgående strategi för Afrika och bekräftar det europeiska perspektivet för länderna på västra Balkan.
Utskottet noterar att statsministern den 25 juni 2024 samrådde med EU-nämnden om EU:s strategiska agenda. Statsministern konstaterade då att Sverige fått genomslag för de svenska prioriteringarna i fråga om Ukraina, utvidgningen, konkurrenskraften, gränsöverskridande organiserad brottslig-het, terrorbekämpning, migration, klimatet, rättsstatens principer och försvars- och beredskapsfrågor (uppt. 2023/24:45).
Det förtjänar att tydliggöras att utskottet även detta år koncentrerat sin granskning av arbetsprogrammet till det ansvar som utrikesutskottet har för övergripande frågor av betydelse för unionens funktion och utveckling samt de utrikes- och säkerhetspolitiska frågor som rör EU:s roll i världen. Detta hindrar dock inte utskottet från att under granskningen även resonera om övriga frågor som presenterats i arbetsprogrammet. Ett huvudsyfte är dock att utlåtandet, genom den granskning av arbetsprogrammet som utlåtandet erbjuder, innebär en möjlighet för samtliga riksdagens utskott att genom yttranden i ärendet på ett samlat sätt förmedla sina bedömningar av arbetsprogrammet och eventuella minoritetsuppfattningar. Detta görs utan att utrikesutskottet i detalj väger samman eller på annat sätt tar ställning till vad som framförs eller inte framförs i yttrandena. Utskottet vidhåller att detta är ett ändamålsenligt sätt att behandla arbetsprogrammet. Samtliga yttranden gjorda av andra utskott bifogas utlåtandet som bilaga. I den del utrikesutskottet inte kommenterar dessa yttrandens innehåll får det anses finnas ett stöd för det som framförs i yttrandena. Det innebär också att delar av arbetsprogrammet eventuellt får stå okommenterade i de fall utskott har avstått från att yttra sig. För att i någon mån kompensera för sådana luckor redovisar utskottet varje år i bilaga 2 till utlåtandet om kommissionens arbetsprogram riksdagens granskningar av andra strategiska EU-dokument från det gångna året.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
|
1. |
|
|
|
Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Johan Büser (S) anför: |
Den regelbaserade världsordningen, grundad på folkrätten och internationell lag, är förutsättningen för långsiktig global fred och respekt för mänskliga rättigheter. I 80 år, sedan andra världskrigets slut, har denna världsordning upprätthållit stabiliteten globalt.
Nu hotas och undermineras emellertid denna världsordning. Dels av Ryssland, genom attacken på Ukraina 2022, anspråk på landområden i länder som Moldavien och Georgien och försöken att infiltrera politiken i EU-länder och på Balkan.
Men tyvärr måste vi nu också konstatera att den regelbaserade världsordningen också undermineras av den nya amerikanska administrationen. Vi har t.ex. sett oacceptabla utspel om att USA ska överta Grönland och Panamakanalen, hot om våld mot ett Natoallierat land och krav på att få lägga under sig delar av Ukrainas naturtillgångar.
Sverige och EU-kommissionen måste i detta nya läge klart markera mot alla sådana anspråk, mobilisera EU till stöd för FN-stadgan, den regelbaserade världsordningen och internationell lag, samt bygga ett brett globalt stöd för dessa principer.
Det är då viktigt att tala klarspråk om att dessa principer måste gälla alla stater, och att ingen kan sätta sig över dem. Vi kan aldrig acceptera dubbla måttstockar. Det innebär bl.a. att samma krav som ställs på att Ryssland måste lämna Ukraina också måste ställas på att Israel ska lämna ockuperad mark, avbryta bosättarpolitiken och utrymma de illegala bosättningarna i Palestina.
I rådande läge måste EU-kommissionen också prioritera att utveckla relationerna med andra länder som står upp för den regelbaserade världsordningen, t.ex. Kanada och Australien. Men det kommer också att bli viktigt att bygga ut samarbetet mellan EU och länder i det globala syd, t ex i Afrika, Latinamerika och Asien.
Vi socialdemokrater har länge påpekat att den svenska regeringens snäva inriktning på närområdet och Europa är ett stort misstag, och det får vi nu rätt i. EU-kommissionen får inte göra om samma misstag.
När nu den regelbaserade världsordningen är i gungning, så räcker det inte att fokusera på Europa. Tvärtom. Det måste mobiliseras ett brett stöd globalt för de regler och de institutioner som upprätthållit stabiliteten i världen under efterkrigstiden.
Sverigedemokraterna delar i huvudsak utskottets bedömning av arbets-programmet, men vill särskilt understryka några viktiga ståndpunkter från vår sida.
Mot bakgrund av omvärldsläget ser vi liksom utskottet ett stort värde av enighet och samordning inom den gemensamma utrikes- och säkerhets-politiken, särskilt när det gäller sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina.
Europa är i en ny säkerhetspolitisk tid och ökad samordning och enighet i utrikes- och säkerhetspolitiken kommer att krävas, liksom gemensamma försvarsansträngningar.
Samtidigt kvarstår vår grundläggande uppfattning om att kravet på enhällighet i rådet inom vissa delar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska bibehållas så långt det är möjligt.
Sverigedemokraterna stöder Ukrainas och Moldaviens kandidatprocess för EU-medlemskap, men vill fortsatt betona vikten av framsteg i reformarbetet och att det grundläggande kravet om en meritbaserad utvidgningsprocess kvarstår. Det är grundläggande för utvidgningens legitimitet och hållbarhet. Överlag anser vi att det måste finnas mycket goda skäl till en EU-utvidgning utöver vad som framförs i arbetsprogrammet.
Vidare vill vi understryka behovet av att reformera EU i syfte att fokusera samarbetet till de grundläggande gränsöverskridande samarbetsområdena rörande ekonomiskt samarbete, handel, miljöfrågor och ökade säkerhets- och försvarspolitiska behov. För att klara av att optimera resurser och effektivisera samarbetet behöver den administrativa kostymen minska och byråkratin reduceras, liksom antalet strategier och verksamhetsområden på EU-nivå. Det krävs för att upprätta en handlingskraftig union som gör nytta där samarbete krävs, återbördar beslutanderätt till nationerna, avvecklar symbolpolitik och genom regelförenklingar vänder konkurrensnackdelar till konkurrensfördelar i en tid då medlemsstaterna behöver minska sin beroendeställning av externa aktörer på världsmarknaden och stärka Europas ekonomi.
Ett förändrat säkerhetspolitiskt läge kräver internationellt samarbete. Vi menar att EU kan fylla en roll i att samordna och stötta medlemsländerna i att främja fred och i att bygga ett säkrare Europa. Däremot vill vi inte att ännu fler beslut om säkerhets- försvars- och utrikespolitik förs över till EU. Försvar är i grunden en nationell angelägenhet. Att nu en försvarskommissionär har utsett och att en Vitbok ska skrivas om försvarsfrågor riskerar att leda till en utveckling som Vänsterpartiet varnade för redan vid folkomröstningen om EU-medlemskap. Vi vill att EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken utgår från ett brett engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt, för kvinnors frigörelse och global social rättvisa.
Den regelbaserade världsordning som utvecklats över de senaste 80 åren utmanas nu i grunden. EU måste självklart tydligt hävda men också konstruktivt medverka till att utveckla den multilaterala ordningen utifrån de grundläggande värden den baseras på. Det förutsätter dock som utskottet konstaterar att EU kan tala med en starkare röst. Det kräver att EU då inte tvingas bli en koalition av villiga på grund av gällande konsensusregler för beslutsfattandet.
I den nya verklighet som nu utvecklas ser vi ett mervärde av att utveckla en ett europeiskt demokratiförsvar (European Democracy Shield) som kan möta desinformationskampanjer, avsikter att destabilisera EU, inblandning i val m.m. Väl medvetna om att gränserna inte skyddar mot desinformation eller liknande attacker, att de som vill angripa vår demokrati, rättsstaten och vår frihet väljer svagheter i olika länders skydd för att kunna kringgå nationella regler. Frågan om strikt tillämpning av principer om proportionalitet och subsidiaritet kan tolkas som nya veton mot gemensamt skydd i en ny tid. Den tolkningen är inte vår. Här krävs förmåga att utveckla effektiva och smarta förmågor och åtgärder. När förslag presenterats från kommissionen kommer vi självklart att pröva och ta ställning till förslagen på sedvanligt sätt.
Miljöpartiet välkomnar att EU-kommissionen tar steg framåt i arbetet med miljö- och klimatfrågor, men ser också tydliga risker för urvattning och förseningar som kan hota den gröna omställningen. En av de mest kritiska punkterna i kommissionens arbetsprogram är den riktade översynen av Reach-förordningen där vi länge har drivit på för en skärpning av kemikalielagstiftningen men nu ser med stor oro på att förändringarna kommer under täckmanteln "förenkling". Vi vill se att EU:s lagstiftning ska omfatta hela livscykeln för farliga kemikalier – från produktion till avfallshantering – och att skärpta regler även gäller industrin, inte bara konsumentledet.
Vad gäller klimatmålen har EU-kommissionen föreslagit ett mål om 90 procents nettoutsläppsminskning till 2040, vilket är en välkommen förbättring jämfört med den nuvarande kursen, men fortfarande långtifrån tillräckligt. Vidare ser vi en stor risk i att beslutet om EU:s 2035-mål skjuts fram och inte hanteras genom EU:s vanliga lagstiftningsprocedur. EU:s klimatambitioner får inte urholkas av förseningar och kompromisser.
Kopplat till klimatfrågan blir vattenresiliens allt viktigare i en tid av extremväder och förlust av ekosystem. Kommissionens strategi behöver resultera i konkreta lagförslag för att stärka vattenskyddet och genomdriva befintlig lagstiftning, såsom vattendirektivet. Miljöpartiet vill att strategin innehåller skarpa åtgärder och inte bara visioner.
Miljöpartiet ser med oro på att omnibus-förslaget, som syftar till att minska regelbördan, även inkluderar lagstiftningar som är avgörande för den gröna omställningen: hållbarhetsrapportering (CSRD), hållbar leverantörskedja (CSDDD) och klimattullar (CBAM). Vi motsätter oss alla förändringar som riskerar att försvaga dessa lagar och kräver att förenklingsarbetet endast fokuserar på administrativa lättnader, inte innehållsmässiga försämringar.
Det är oroande att kommissionens strategi för den s.k. Clean Industrial Deal riskerar att ensidigt fokusera på regelförenkling och subventioner till fossilberoende företag, i stället för att styra investeringar mot framtidens hållbara industrier. Vi skulle vilja att strategin innehöll tydliga incitament för industriell omställning och rättvisa sociala åtgärder för att säkerställa stöd till arbetare och regioner som påverkas av förändringarna.
Vi är bekymrade över att förenklingspaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) verkar innebära ytterligare försvagningar av miljökrav. Redan 2024 urvattnades reglerna, och nu pekas skyddet av våt- och torvmarker ut som nästa potentiella offer. Kommissionen bör i stället verka för att EU:s jordbrukspolitik styrs mot hållbarhet inom planetens gränser.
Det är bra att havspolitiken lyfts upp av kommissionen men beklagligt att Ocean Pact presenteras som en konkurrensstrategi snarare än ett verktyg för ekosystemens återhämtning. Kommissionen bör arbeta för en havslag på EU-nivå. En frisk havsmiljö är en förutsättning för allt liv.
Miljöpartiet anser att det är skandalöst att kommissionen drar tillbaka förslaget till ett horisontellt antidiskrimineringsdirektiv, särskilt när en kompromiss var mycket nära. Sverige har varit en av de starkaste förespråkarna för detta direktiv och vi måste nu tydligt markera vårt motstånd mot kommissionens svek. Vi vill att kommissionen nu arbetar för att återuppliva förslaget och säkerställa att alla EU-medborgare skyddas mot diskriminering.
Det är även djupt oroande att en ny jämställdhetsstrategi inte längre finns med i arbetsprogrammet. Jämställdhetsarbetet får inte fördröjas eller försvagas. Sverige måste kräva att kommissionen återinför strategin i sin planering och säkrar att jämställdhet fortsätter att vara en prioriterad fråga.
Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument
Kommissionens arbetsprogram 2025. Framåt tillsammans – en djärvare, enklare och snabbare union (COM(2025) 45)
Bilaga 2
Förteckning över granskningsutlåtanden
Granskningsutlåtanden sedan december 2023
|
Utlåtande |
Granskat dokument |
Beslut |
Kommissionens svar |
|
2023/24:UU5 |
COM(2023) 638 |
2022-12-06 |
C(2024) 3389 |
|
2023/24:KU19 |
COM(2023) 640 |
2024-03-20 |
C(2024) 5649 |
|
2023/24:UU3 |
COM(2024) 25 |
2024-04-25 |
C(2024) 4356 |
|
2023/24:JuU22 |
COM(2023) 641 |
2024-05-15 |
C(2024) 5529 |
|
2023/24:NU20 |
COM(2024) 24 |
2024-05-22 |
C(2024) 5627 |
|
2023/24:TU20 |
COM(2024) 81 |
2024-06-18 |
C(2024) 6361 |
|
2024/25:KU6 |
COM(2024) 800 |
2025-02-26 |
|
Källa: Lemur, riksdagens diarium och elektroniska arkiv för EU-dokument och subsidiaritetsärenden.
Bilaga 3
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2024/25:MJU6y
Bilaga 4
Justitieutskottets yttrande 2024/25:JuU1y
Bilaga 5
Näringsutskottets yttrande 2024/25:NU7y
Bilaga 6
Civilutskottets yttrande 2024/25:CU3y
Bilaga 7
Trafikutskottets yttrande 2024/25:TU7y
