HC01SoU29: Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra

Socialutskottets betänkande 2024/25:SoU29

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om fritidskort och lag om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritids­kort. Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen och i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brotts­lighet i arbetslivet.

Regeringens lagförslag innebär bl.a. att det införs ett statligt stöd i form av fritidskort för barns fritidsaktiviteter. Fritidskortet syftar till att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. E-hälso­myndigheten ska handlägga ärenden om fritidskort. Stödet i form av fritidskort får inte påverka beräk­ningen av försörjningsstöd.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 8 september 2025.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns två reservationer (S, V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:157 Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

Fem yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Inledning

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Alternativ lösning

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Regeringens lagförslag, punkt 1 (S, V, C, MP)

2. Alternativ lösning, punkt 2 (MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Kulturutskottets yttrande 2024/25:KrU6y

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:157 Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra samt fem yrkanden i följdmotioner. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Socialutskottet har gett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över propo­sitionen och följdmotionerna i de delar som berör kulturutskottets berednings­område (socialutskottets protokoll 2024/25:39). Yttrandet finns i bilaga 3. Utifrån de utgångspunkter som kulturutskottet ska beakta anser utskottet att socialutskottet bör tillstyrka regeringens lagförslag och avstyrka motions­yrkandena.

Utskottets överväganden

Inledning

Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag och motioner som innehåller förslag på avslag av regeringens lagförslag. Därefter behandlas ett motionsyrkande som innehåller förslag på ett tillkännagivande till regeringen.

Propositionen

En lag om ett statligt stöd för barns fritidsaktiviteter

Regeringen föreslår att det ska införas en lag om ett statligt stöd för barns fritidsaktiviteter (fritidskort). Syftet med fritidskortet ska vara att främja barns förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. 

Det ska i lagen tas in en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om stödets storlek och övriga förutsättningar för stöd i form av fritidskort. Regeringen bedömer att vissa grundläggande bestämmelser om fritidskort bör regleras i lag. De närmare bestämmelserna om fritidskortets utformning bör regleras i förordning.

Regeringen konstaterar i propositionen att det finns behov av att främja barns och ungas förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter. En meningsfull fritid bidrar till goda livsvillkor under uppväxten, vilket bidrar positivt till både den psykiska och fysiska hälsan för barnet här och nu samt under hela livet. Regeringen anser att barns möjlighet till att delta i meningsfulla fritids­aktiviteter inte bör avgöras av hushållets ekonomiska förutsättningar. Det kan dock konstateras att ett hinder för deltagande är kostnaderna för aktiviteterna. För hushåll med en mer ansträngd ekonomi kan det i praktiken innebära att prioriteringar behöver göras mellan exempelvis inköp av livsmedel och ett barns fritidsaktivitet. Det kan också vara så att barn och unga upplever att de behöver avstå från fritidsaktiviteter för att minska belastningen på hushållets ekonomi. För dessa hushåll kan ett stöd vara en förutsättning för deltagande i en fritidsaktivitet. För de hushåll där ekonomin inte är ansträngd kan ett öronmärkt ekonomiskt stöd bidra positivt genom att skapa incitament för barn att delta i fritidsaktiviteter. Barn och unga som inte deltar eller som önskar att delta i fler fritidsaktiviteter får utökade möjligheter att göra det genom ett ekonomiskt stöd.

Mot den bakgrunden föreslår regeringen att ett statligt stöd ska införas för att främja barns deltagande i fritidsaktiviteter. Det bedöms bidra till bl.a. att öka barns rörelse, välbefinnande och kreativitet, en stärkt psykisk hälsa och en känsla av sammanhang. Syftet med stödet ska vara att främja barns förutsättningar att delta i sådana fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra.

För att säkerställa att ett statligt stöd främjar barns och ungas fritids-aktiviteter anser regeringen att stödet endast bör kunna användas för barns fritidsaktiviteter. Det innebär att stödet inte ska kunna användas till andra konkurrerande kostnader inom hushållet. Stödet blir på så sätt mer träffsäkert än ett generellt bidrag till hushållen. En sådan utformning kan således undanröja delar av de ekonomiska barriärer som finns för barn och unga att delta i fritidsaktiviteter.

I propositionen framhåller regeringen att staten redan i dag bidrar till verksamheter för barn och unga genom olika statsbidrag. Exempelvis fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att under 2025 fördela 173 miljoner kronor i organisa­tionsbidrag till de bidragsberättigade barn- och ungdomsorganisationerna (S2024/02154). Statens kulturråd fördelar under 2025 ca 100 miljoner kronor till kommuner som bedriver kulturskolor (Ku2024/00623). Vidare stöder regeringen Sveriges Riksidrottsförbund med drygt 2 miljarder kronor årligen (se regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 13:1 Stöd till idrotten), varav en stor andel går till barn- och ungdomsverksamhet. Ett riktat stöd, som föreslås för fritidskortet, skapar enligt regeringen bättre förutsättningar att främja barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter än vad ett generellt bidrag skulle göra.

Vidare anför regeringen att det är lämpligt att bestämmelser som anger de grundläggande förutsättningarna för att få stöd i form av fritidskort framgår av lag. Även bestämmelser om återbetalning och återkrav bör lämpligen framgå av lag. Eftersom beslut om återkrav och återbetalning kommer att regleras i lag bör även bestämmelser om överklagande framgå av lag. Hantering och handläggning av fritidskortet kommer att innebära en omfattande person­uppgifts­behandling och därmed många integritetsrisker. Bestämmelser om denna personuppgiftsbehandling bör därför enligt regeringen också regleras i lag.

För att regleringen ska bli så flexibel som möjligt anser regeringen att vissa andra bestämmelser om fritidskort bör regleras i förordning eller i myndighets­föreskrifter. Det handlar bl.a. om stödets storlek, vilka barn som stödet ska avse och övriga förutsättningar för stöd i form av fritidskort.

För att fritidskortet ska uppnå önskad effekt är det enligt regeringen viktigt att nå barn och unga som i dag inte deltar i fritidsaktiviteter. Det är också viktigt att skapa goda förutsättningar för alla barn och unga att delta i fritidsaktiviteter. Det är bl.a. mot den bakgrunden som Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att ansvara för kommunikationen om fritidskortet (S2023/01303). Inom ramen för uppdraget ska särskild vikt läggas vid att skapa jämlika förutsättningar för användning av fritidskortet. Det innebär att kommunikationen och informationen behöver vara anpassad efter olika mål­gruppers behov där barn och föräldrar i ekonomiskt utsatta hushåll samt barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar är viktiga grupper.

Fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare

Regeringen föreslår att stöd i form av fritidskort ska kunna lämnas till en av barnets vårdnadshavare som är bosatt i Sverige och som barnet är bosatt hos.

Det ska i lagen tas in en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om vilka barn som ska omfattas av stödet.

Vidare bedömer regeringen att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att analysera hur fritidskortet, eller motsvarande insats, kan komma barn och unga som placerats i familjehem och som inte är bosatta hos sin vårdnadshavare till del. Regeringen anför även att Socialstyrelsen inom ramen för uppdraget bör se över hur medel kan fördelas till kommunerna för att stötta dessa barns möjlighet till en meningsfull fritid fram till dess att fritidskort eller motsvarande insats finns tillgänglig.

I departementspromemorian Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra (Ds 2024:16) föreslås att fritidskort ska lämnas för barn och unga i åldrarna 8–16 år och att det ska anges i lag vilka åldersgrupper av barn som ska omfattas av stödet. I propositionen anförs att regeringen är medveten om att den föreslagna åldersavgränsningen innebär att vissa åldersgrupper som skulle kunna få positiva effekter av fritidskortet i nuläget inte kommer att omfattas. Av detta skäl och mot bakgrund av de synpunkter som remissinstanserna lämnar kan det enligt regeringen därför finnas skäl att justera den föreslagna åldersavgränsningen framgent. För att skapa förutsättningar för det anser regeringen att åldersspannet för vilka barn som ska kunna omfattas av fritidskortet bör regleras i förordning i stället för i lag.

Fritidskortet ska kunna användas för fritidsaktiviteter för barn

Regeringen föreslår att fritidskort ska kunna användas för vissa avgifter för barns fritidsaktiviteter som tillhandahålls av utförare som är registrerade i ett register över vissa utförare av fritidsaktiviteter för barn. Stödet ska betalas ut till utföraren.

Vad som ska avses med vissa avgifter för fritidsaktiviteter, och därmed förutsättningarna för att använda fritidskort för betalning, bör enligt regeringen regleras i förordning. Det handlar om vissa krav för att avgifterna ska vara sådana att fritidskortet kan användas som betalning för dem.

Regeringen föreslår vidare att det i lagen ska tas in en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om förutsättningar för att använda stöd i form av fritidskort för betalning till en utförare, register över vissa utförare av fritidsaktiveter för barn och förutsättningar för registrering i registret.

Enligt regeringen är det av avgörande betydelse att fritidskort betalas ut på ett rättssäkert sätt och att det används för fritidsaktiveter som tillhandahålls av seriösa utförare. För att säkerställa detta bedömer regeringen, i likhet med förslaget i promemorian och vad flera remissinstanser anför, att det bör införas ett register som samlar sådana utförare av barns fritidsaktiviteter.

Fritidskort ska endast kunna användas för vissa avgifter för barns fritids-aktiviteter som tillhandahålls av utförare som är registrerade i ett register över vissa utförare av fritidsaktiviteter för barn. Vilka krav som ska ställas på utförare av fritidsaktiviteter för barn och vad som i övrigt ska framgå i ett sådant register bör enligt regeringen regleras i förordning.

Fritidskortet ska inte påverka beräkningen av försörjningsstöd

Regeringen föreslår att beslut om fritidskort inte får påverka beräkningen av försörjningsstöd. En särskild bestämmelse om detta ska införas i social­tjänstlagen.

Regeringen anser att det är en förutsättning för att fritidskortet ska stärka möjligheterna till deltagande i fritidsaktiviteter att det inte samtidigt medför en reducering av försörjningsstödet. Fritidskortet bör därför inte påverka det ekonomiska biståndet som kommunen beslutar om.

Handläggning av ärenden om fritidskort

E-hälsomyndigheten ska handlägga ärenden om fritidskort 

Regeringen föreslår att E-hälsomyndigheten ska handlägga ärenden om fritidskort enligt den föreslagna lagen. Det ska i lagen tas in en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om handläggningen.

Regeringen ser det som angeläget att det är enkelt och användarvänligt för vårdnadshavaren att ansöka om och använda fritidskort för betalning i den digitala tjänsten. Det är särskilt viktigt att vårdnadshavaren informeras om vilka uppgifter som ska lämnas i ansökan och att oriktigt lämnade uppgifter kan innebära en återbetalningsskyldighet. En digital tjänst bör motsvara andra myndigheters tjänster eller information som tillhandahålls genom en teknisk lösning på en webbplats eller i mobila applikationer.

E-hälsomyndigheten ska besluta om återbetalning och återkrav

Regeringen föreslår att en vårdnadshavare som har fått stöd i form av fritidskort ska vara återbetalningsskyldig om han eller hon har orsakat att stödet har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att lämna oriktiga uppgifter. Detsamma gäller om stödet i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och vårdnadshavaren har insett eller skäligen borde ha insett detta. Det ska i lagen tas in en upplysning om att regeringen kan meddela ytterligare föreskrifter om återbetalningsskyldighet för vårdnads­havaren.

En utförare som det har betalats ut stöd till ska enligt regeringens förslag vara återbetalningsskyldig om en fritidsaktivitet inte tillhandahålls eller om stödet i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och utföraren har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Om återbetalningsskyldighet finns ska E-hälsomyndigheten besluta om återkrav av det som felaktigt betalats ut. Vidare får E-hälsomyndigheten om det finns särskilda skäl helt eller delvis sätta ned krav på återbetalning.

Regeringen anför i propositionen att det är rimligt att ställa krav på vårdnadshavaren att lämna korrekta uppgifter vid ansökan om stödet. Det är även motiverat, enligt regeringen, att införa en återbetalningsskyldighet för vårdnadshavaren när myndigheten har betalat ut ett för högt belopp och vårdnadshavaren t.ex. har insett det. I sammanhanget bör det understrykas att regeringen anser att det ska vara enkelt att ta del av fritidskortet. Därför är ett automatiserat förfarande viktigt, vilket också kan förväntas minska risken för felaktigheter.

Överklagande av beslut

Regeringen föreslår att beslut som rör fritidskort ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det ska krävas prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.

Uppgifts- och underrättelseskyldighet

E-hälsomyndighetens behov av uppgifter från andra aktörer och myndigheter

Regeringen föreslår att E-hälsomyndigheten ska omfattas av lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärds­systemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

För att motverka felaktiga utbetalningar och därmed ge E-hälsomyndig­heten förutsättningar att säkerställa korrekta beslutsunderlag i ärenden om fritidskort bör även E-hälsomyndigheten omfattas av tillämpningsområdet för lagen. En sådan ändring i den aktuella lagen bedöms vara proportionerlig då några andra mindre ingripande åtgärder inte bedöms kunna uppfylla det angivna syftet.

Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om en skyldighet för kreditinstitut och betaltjänst­leverantörer att lämna sådana uppgifter som behövs för granskning av utbetalningar av stöd i form av fritidskort.

Uppgifts- och underrättelseskyldighet för Sveriges Riksidrottsförbund, Svenskt Friluftsliv och registrerade utförare

Regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om uppgifts- och underrättelse­skyldighet för Sveriges Riksidrottsförbund (RF) och Svenskt Friluftsliv.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om uppgiftsskyldighet för utförare som är registrerade i ett register över vissa utförare av fritidsaktiveter för barn.

Regeringen bedömer att en uppgifts- och underrättelseskyldighet är viktig för att Försäkringskassan ska kunna utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Det är därför både proportionerligt och ändamålsenligt att RF och Svenskt Friluftsliv ska vara skyldiga att underrätta eller vara skyldiga att lämna uppgifter till Försäkringskassan.

Kontrollåtgärder och straffrättsligt skydd

Regeringen gör bedömningen att de sammantagna kontroll­åtgärder som föreslås för att motverka felaktiga utbetalningar av fritidskort är väl avvägda. Det straffrättsliga skyddet för fritidskortet behöver stärkas.

Regeringen anför att de förslag som lämnas i propositionen tillsammans med befintliga kontrollsystem och de övriga åtgärder som ska övervägas, samt myndigheternas ansvar för de kontroller som följer av deras uppdrag, sammantaget är viktiga åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar och stärka fritidskortets straffrättsliga skydd. Ett sådant samlat arbete är centralt för reformens legitimitet och förtroende hos allmänheten.

För att göra en bedömning av om den kontrollapparat som föreslås är tillräcklig behöver helheten av de åtgärder som föreslås beaktas. Det är enligt regeringen nödvändigt att ha ett helhetsperspektiv i bedömningen om kontrollåtgärderna för fritidskortet är tillräckliga. Vid en sammantagen bedömning anser regeringen att de föreslagna kontrollåtgärderna i sin helhet är väl avvägda. Samtidigt ser regeringen ett behov av att stärka det straffrättsliga skyddet för fritidskortet, vilket är i linje med förslag från remissinstanserna Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Regeringen arbetar aktivt för att felaktiga utbetalningar från välfärds-systemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska. Av det skälet kommer regeringen bl.a. att ha en nära dialog med berörda myndigheter om fritidskortet.

Frågor om personuppgiftsbehandling med anledning av fritidskortet

E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i ärenden om fritidskort ska regleras i lag

Regeringen föreslår att det ska införas en reglering i lag av E-hälso­myndighetens behandling av personuppgifter i verksamhet som avser ärenden om fritidskort.

Lagens tillämpningsområde

Regeringen föreslår att lagregleringen ska gälla vid E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter i verksamhet som avser ärenden enligt lagen om fritidskort och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. 

Regleringen ska endast gälla vid helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.

Förhållandet till annan dataskyddsreglering

Regeringen föreslår att det ska upplysas om att den föreslagna lagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning. I lagen ska det också anges att dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen gäller, om inte annat följer av den föreslagna lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Rätten att göra invändningar ska inte gälla

Regeringen föreslår att rätten att göra invändningar enligt artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning ska inte gälla vid sådan behandling av personuppgifter som är tillåten i E-hälsomyndighetens verksamhet som avser ärenden om fritidskort.

E-hälsomyndigheten ska vara personuppgiftsansvarig

Regeringen föreslår att E-hälsomyndigheten ska vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som får utföras enligt den föreslagna lagen.

Ändamålsbestämmelser

Regeringen föreslår att E-hälsomyndigheten ska få behandla personuppgifter i verksamhet som avser ärenden om fritidskort om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna handlägga ärenden eller vidta kontrollåtgärder som syftar till att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.

Regeringen föreslår vidare att E-hälsomyndigheten ska få behandla person­uppgifter som behandlas enligt de primära ändamålen för att fullgöra uppgiftslämnande som sker enligt lag eller förordning.

Finalitetsprincipen

Regeringen föreslår att det ska tydliggöras att personuppgifter som behandlas för de primära ändamålen även får behandlas för andra ändamål än de som uttryckligen anges i lagen, under förutsättning att dessa inte är oförenliga med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in.

Enligt artikel 5.1 b i EU:s dataskyddsförordning ska personuppgifter samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. Det sistnämnda ledet ger uttryck för den s.k. finalitetsprincipen. Principen kommer även till uttryck i artikel 6.4, där det bl.a. anges vad som i vissa fall ska beaktas vid en bedömning av om behandling för andra ändamål är förenlig med de ändamål för vilka personuppgifterna ursprungligen samlades in.

Behandling av känsliga personuppgifter

Regeringen föreslår att personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas med stöd av artikel 9.2 g i förordningen om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

Särskilda skydds- och säkerhetsåtgärder

Regeringen föreslår att det inte ska få utföras sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

Tillgången till personuppgifter ska begränsas till det som var och en som tjänstgör vid E-hälsomyndigheten behöver för att kunna fullgöra sina arbets­uppgifter enligt den föreslagna lagen.

Tillgången till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet.

Tidsgräns för behandling av personuppgifter

Regeringen föreslår att personuppgifter inte ska få behandlas under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen, dock som längst fem år efter utgången av det kalenderår då stöd i form av fritidskort senast lämnades i ärendet eller ansökan om fritidskort avslogs. Detta ska inte hindra att en behörig myndighet arkiverar och bevarar allmänna handlingar eller att arkivmaterial lämnas till en arkivmyndighet.

Ikraftträdandebestämmelser

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 8 september 2025.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3412 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) föreslås att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna delar regeringens ambition att öka barns deltagande i organiserade fritidsaktiviteter men anser att det förslag som läggs fram i propositionen är otillräckligt, ineffektivt och i vissa avseenden riskfyllt. Motionärerna anför bl.a. att regeringens förslag inte löser de verkliga problem som barn och unga möter i sin vardag – t.ex. bristen på idrottsanläggningar, ledare, resurser till föreningar och möjligheten att ta sig till aktiviteter. I stället för att bygga upp ett kostsamt administrativt system är det enligt motionärerna bättre med riktade satsningar som stärker föreningslivet, ökar tillgången till ledare och anläggningar samt förbättrar tillgängligheten till aktiviteter för barn i hela landet.

Även i kommittémotion 2024/25:3416 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) föreslås att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna välkomnar regeringens engagemang för att stärka barns tillgång till en meningsfull fritid men ifrågasätter om fritidskortet, som det är utformat i förslaget, är rätt lösning. Vidare anförs att förslaget har kritiserats för att det bl.a. är krångligt utformat, inte omfattar alla barn och alla föreningar och för att stora delar av de medel som avsätts kommer att användas till administration i stället för verksamhet. Motionärerna anför även att det är otydligt vad förslaget som riksdagen nu har att ta ställning till innebär, eftersom en så stor del av utformningen av fritidskortet kommer att styras genom en förordning som regeringen själv bestämmer över och vars innehåll ännu är okänt. Samman­taget anser motionärerna att bristerna med förslaget är för omfattande i relation till fördelarna, varför propositionen bör avslås.

Vidare föreslås i kommittémotion 2024/25:3418 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna anser att det är bra att det avsätts medel för att stärka barns och ungas möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid men menar att regeringens förslag om ett statligt administrerat fritidskort är en bristfällig och extremt dyr lösning, som skapar onödig byråkrati och administration. Medlen för fritidskortet borde i stället användas till generella stöd för att stärka civilsamhället och för att ge unga bättre möjligheter till en meningsfull fritid samt till extra satsningar för att stödja idrotten i utsatta områden. Motionärerna anför att deras förslag hade varit mer träffsäkra mot de barn och unga som bl.a. av ekonomiska skäl har svårt att delta i fritidsaktiviteter.

Slutligen föreslås i kommittémotion 2024/25:3419 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1 att riksdagen avslår propositionen. Regeringens förslag om ett fritidskort är enligt motionärerna inte lösningen på de växande klyftorna i barns och ungas tillgång till fritidsaktiviteter. Det är ett dyrt och ineffektivt system där en tredjedel av satsningen beräknas gå till administration i stället för till faktisk verksamhet. Motionärerna vill se ett starkt föreningsliv och civilsamhälle, inte kostsamma individbaserade system som dessutom riskerar att förstärka ojämlikheter i stället för att motverka dem. Fritidskortet riskerar enligt motionärerna att inte nå de barn som är i störst behov av stödet – t.ex. barn från socioekonomiskt utsatta familjer, barn som bor i glesbygd och barn med funktionsnedsättningar.

Utskottets ställningstagande

I likhet med kulturutskottet delar socialutskottet regeringens bedömning att det behövs åtgärder på nationell nivå för att skapa gynnsamma förutsättningar för god hälsa och utveckling hos barn och unga tidigt i livet. Barns och ungas möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter bör inte avgöras av hus­hållets ekonomiska förutsättningar.

Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om att införa ett statligt stöd i form av fritidskort för barns fritidsaktiviteter. Syftet med fritidskortet är att främja barns förutsättningar att delta i sådana fritidsaktivi­teter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om stödets storlek och övriga förutsättningar för stöd i form av fritidskort.

I propositionen framhåller regeringen att staten redan i dag bidrar till verksamheter för barn och unga genom olika statsbidrag. Utskottet delar regeringens uppfattning att ett riktat stöd, som föreslås för fritidskortet, skapar bättre förutsättningar att främja barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter än vad ett generellt bidrag skulle göra.

Vidare delar utskottet regeringens bedömning att det är viktigt att nå barn och unga som i dag inte deltar i fritidsaktiviteter för att fritidskortet ska uppnå önskad effekt. Utskottet noterar att det bl.a. är mot den bakgrunden som Folkhälso­myndig­heten har fått i uppdrag att ansvara för kommunikationen om fritidskortet (S2023/01303). Kommunikationen och informationen behöver vara anpassad efter olika målgruppers behov där barn och föräldrar i ekonomiskt utsatta hushåll samt barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar är viktiga grupper.

När det gäller kontrollåtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av fritidskort delar utskottet regeringens bedömning att de är väl avvägda. Utskottet noterar även att regeringen anser att det straffrättsliga skyddet för fritidskortet behöver stärkas.

Sammantaget anser utskottet, av de skäl som anförs i propositionen och i överensstämmelse med kulturutskottets uttalande i sitt yttrande, att riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Därmed bör riksdagen bifalla proposition 2024/25:157 och avslå motionerna 2024/25:3412 (S), 2024/25:3416 (V), 2024/25:3418 (C) och 2024/25:3419 (MP) yrkande 1.

Propositionen

Alternativa lösningar

I propositionen redogör regeringen för ett antal alternativa lösningar som övervägts i stället för att införa fritidskortet – bl.a. att öka stödet via befintliga former för statsbidragsfinansiering. Regeringen har förståelse för remiss­instansernas synpunkter om att höja statsbidragen och därmed nyttja befintliga strukturer. En fördel med en sådan lösning är lägre förvaltningskostnader. Regeringen vill dock understryka att staten redan i dag bidrar med omfattande stöd till utförare på detta sätt. Exempelvis stöder staten Sveriges idrottsrörelse med drygt 2 miljarder kronor årligen och Statens kulturråd fördelar under 2025 ca 100 miljoner kronor till kommuner som bedriver kulturskolor (se bl.a. regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 13:1 Stöd till idrotten och Ku2024/00623).

Trots dessa stöd anser regeringen att mer behöver göras. Barns och ungas psykiska och fysiska hälsa är i dag generellt sett god, men det finns flera oroande trender. Regeringen ser därför behov av nya tillvägagångssätt för att främja barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter, och särskilt för barn och unga som i dag inte deltar i sådana aktiviteter. Genom att införa ett nationellt fritidskort som riktar sig direkt till barn och deras vårdnadshavare synliggörs möjligheterna med fritidsaktiviteter för familjen och ett ekonomiskt utrymme skapas i hushållsekonomin. Bland annat mot bakgrund av de ekonomiska utmaningar som många hushåll mött de senaste åren, och i flera fall fortfarande möter, ser regeringen att ett statligt stöd som endast kan användas till barns fritidsaktiviteter är ett effektivt och träffsäkert sätt för att stärka barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter.

Konsekvenser för staten

Regeringen anför att det i budgetpropositionen för 2023 tillfördes 50 miljoner kronor samt 731 miljoner kronor för 2024 och 792 miljoner kronor från 2025 och framåt för att införa reformen med fritidskort (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5). Fritidskortets belopp kan justeras utifrån tillgängliga medel.

Regeringen konstaterar att den primära konsekvensen för staten är utgifter för användningen av fritidskort, vilka beror på nyttjandegraden och på vilka belopp som fritidskortet kommer att bestå av. Av promemorian framgår att kostnaderna vid en nyttjandegrad om 65 procent estimeras till ca 484 miljoner kronor vid ikraftträdandet 2025. Vid en nyttjandegrad om 70 procent uppskattas kostnaderna uppgå till ca 515 respektive 507 miljoner kronor 2026 och 2027.

Införandet av fritidskort kommer därtill att innebära att ett flertal statliga myndigheter får nya uppgifter som kommer att medföra kostnader. Regeringen ser att det inledningsvis, i samband med att fritidskortet införs, kommer att finnas investerings- och utvecklingskostnader hos framför allt E-hälso­myndigheten och Försäkringskassan. I promemorian uppskattas kostnaderna för myndigheter och aktörer under 2026 och 2027 uppgå till ca 250 och ca 235 miljoner kronor, vilket innefattar både initiala investeringskostnader och löpande förvaltning.

Flera remissinstanser anser att förvaltningskostnaderna och de administrativa kostnaderna är anmärkningsvärt höga. Regeringen anför att det framgår av promemorian att de administrativa kostnaderna för berörda myndigheter och aktörer minskar med tiden. Regeringen anser att statens verksamhet ska vara effektiv och bedrivas med god hushållning med statliga medel. Samtidigt kan det konstateras att nya reformer ofta är förknippade med nya kostnader, både i form av inledande utvecklingskostnader och löpande förvaltningskostnader. I utformningen av fritidskortet har flera viktiga principer varit vägledande, vilket enligt regeringen påverkar kostnaderna för reformen. En vägledande princip är att fritidskortet ska tillhandahållas på ett enkelt och användarvänligt sätt. Resurser har därför avsatts för att utveckla en digital tjänst för fritidskort som i så stor utsträckning som möjligt innebär ett automatiserat förfarande. Ett automatiserat förfarande bedöms bidra till lägre förvaltningskostnader på sikt. En annan viktig princip i utformningen är behovet av effektiva kontrollåtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet. En högre andel av de medel som avsatts för reformen har således inledningsvis tilldelats de berörda myndigheterna för att uppnå ett effektivt och rättssäkert system för fritidskortet. Regeringen anser att kostnaderna för reformen bör ses i ljuset av en sådan avvägning, dvs. där välutvecklade kontroller för ett effektivt och rättssäkert system prioriterats före att hålla nere myndigheternas kostnader inledningsvis. En tredje grundläggande princip har varit att fritidskortet ska omfatta en bredd av fritidsaktiviteter i hela landet. Det innebär att ett jämförelsevis stort antal utförare kan behöva granskas och godkännas av förvaltande myndigheter.

Motionen

I kommittémotion 2024/25:3419 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att resurserna i stället ska gå till central­organisationerna för att de i sin tur ska kunna arbeta med att sänka trösklarna till idrotts- och kulturaktiviteter för fler barn. Ett starkt föreningsliv är enligt motionärerna nyckeln till att skapa inkluderande och tillgängliga lågtröskel­aktiviteter för alla barn och unga, över hela landet. Organisationsstöden behöver värnas och utvecklas, inte ersättas av individbaserade bidrag.

Utskottets ställningstagande

I propositionen redogör regeringen för ett antal alternativa lösningar som övervägts i stället för att införa fritidskortet – bl.a. att öka stödet via befintliga former för statsbidragsfinansiering. Utskottet noterar att staten redan i dag bidrar med omfattande stöd till bl.a. Sveriges idrottsrörelse och Statens kulturråd. Som framgår ovan delar utskottet regeringens uppfattning att ett riktat stöd, som föreslås för fritidskortet, skapar bättre förutsättningar att främja barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter än vad ett generellt bidrag skulle göra. Utskottet anser i likhet med kulturutskottet att motion 2024/25:3419 (MP) yrkande 2 bör avslås.

Reservationer

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör avslå regeringens proposition. Vi delar regeringens ambition att öka barns deltagande i organiserade fritidsaktiviteter men anser att det förslag som läggs fram i propositionen är otillräckligt, ineffektivt och skapar onödig byråkrati och administration. Förslagets brister överväger fördelarna.

Regeringens förslag löser inte de verkliga problem som barn och unga möter i sin vardag. Vidare finns en risk för att fritidskortet inte kommer att nå de barn och unga som är i störst behov av stödet, exempelvis barn och unga med funktionsnedsättning.

Enligt vår mening hade det varit bättre om medlen för fritidskortet hade använts till ökade satsningar för att stärka föreningslivet och civilsamhället i syfte att ge barn och unga förbättrade möjligheter till en meningsfull fritid.

 

Ställningstagande

Jag anser att de resurser som avsätts till fritidskortet i stället ska gå till central­organisationerna så att de ska kunna arbeta med att sänka trösklarna till idrotts- och kulturaktiviteter för fler barn och unga. Organisationsstöden behöver värnas och utvecklas, inte ersättas av individbaserade bidrag. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med det jag anfört ovan.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

 

 

Bilaga 3

Kulturutskottets yttrande 2024/25:KrU6y