HC01SkU9: Inkomstskatt

Skatteutskottets betänkande 2024/25:SkU9

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsförslag som anknyter till inkomstbeskattning av fysiska personer. Motionsyrkandena handlar om förslag om förändringar av inkomstbeskattningen när det gäller bl.a. jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, regional skattereduktion, förhöjt grundavdrag, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag, grön skatteväxling, förmåner, omställningsavdrag och olika skattereformer.

I betänkandet finns 32 reservationer (S, SD, V, C, MP) och två särskilda yttranden (SD).

Behandlade förslag

Cirka 140 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Allmänna inkomstskattefrågor

Husavdrag

Jobbskatteavdrag

Gåvoskatteavdrag

Grönt avdrag m.m.

Reseavdrag

Omställningsavdrag

Övriga avdrag

Övrig beskattning

Förmånsbeskattning m.m.

Personalvårdsförmåner m.m.

Personaloptioner

Särskild vinstandel

Skattereform m.m.

Reservationer

1. Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 1 (S)

2. Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 1 (V)

3. Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 1 (C)

4. Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 1 (MP)

5. Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning, punkt 2 (S, MP)

6. Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning, punkt 2 (V)

7. Medlemsavgifter m.m., punkt 3 (S, V)

8. Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdraget, punkt 4 (S)

9. Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdraget, punkt 4 (V)

10. Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdraget, punkt 4 (C)

11. Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdraget, punkt 4 (MP)

12. Energieffektiviseringsrot för vattenbesparing, punkt 5 (S, MP)

13. Husavdrag för arbete utomlands, punkt 6 (V, MP)

14. Jobbskatteavdrag, punkt 7 (S)

15. Jobbskatteavdrag, punkt 7 (V)

16. Gåvoskatteavdrag, punkt 8 (SD)

17. Avdrag för grön teknik, punkt 9 (C)

18. Avdrag för grön teknik, punkt 9 (MP)

19. Sänkt skatt på andelsägande av solenergi, punkt 10 (C, MP)

20. Reseavdrag, punkt 11 (SD)

21. Reseavdrag, punkt 11 (MP)

22. Avdrag för pensions- och bosparande, punkt 14 (SD)

23. Styrelsearvoden, punkt 15 (C)

24. Beskattning av sexuella tjänster, punkt 16 (S, V, C, MP)

25. Förmånsbeskattning m.m., punkt 17 (C)

26. Förmånsbeskattning m.m., punkt 17 (MP)

27. Personaloptioner, punkt 19 (SD)

28. Särskild vinstandel , punkt 20 (S, V)

29. Skattereform, punkt 21 (S)

30. Skattereform, punkt 21 (SD)

31. Skattereform, punkt 21 (C)

32. Grön skatteväxling, punkt 22 (C)

Särskilda yttranden

1. Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m., punkt 1 (SD)

2. Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdraget, punkt 4 (SD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Under höstens behandling av statsbudgeten för 2025 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatteområdet som regeringen lade fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2024/25 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2024/25:1, yttr. 2024/25:SkU1y, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49).

I detta betänkande behandlar skatteutskottet ca 140 kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2024/25 om inkomstskatt när det gäller bl.a. jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, rut- och rotavdrag, gåvoskatteavdrag, grönt avdrag m.m., grön skatteväxling, avdrag för medlemsavgifter, förmåner, personaloptioner, beskattning av sexuella tjänster, personalvårdsförmåner, reseavdrag, avdrag för arbetsredskap, pensions- och bosparande, omställningsavdrag och en skattereform. Några av avsnitten i betänkandet behandlar två eller flera förslagspunkter.

 Motionerna innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen om ändringar eller utredningar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.

Utskottets överväganden

Motionerna

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m.

I kommittémotion 2024/25:3190 yrkande 5 föreslår Niklas Karlsson m.fl. (S) ett tillkännagivande om att genomföra en rättvis skattesänkning för vanligt folk som inkluderar fler förvärvsinkomster än regeringens senaste jobbskatte­avdrag som infördes den 1 januari 2025.

I kommittémotion 2024/25:1455 yrkande 4 begär Tobias Andersson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att utreda en höjd gräns för skattefrihet för ungdomars sommarjobbsföretagande.

I kommittémotion 2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa ett landsbygdsavdrag dvs. ett avdrag för människor på landsbygden som är med i samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamma anläggningar där man inte kan ta del av kommunal service. Ett avdrag som ska kunna göras i deklarationen.

I kommittémotion 2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att en ny skatt på 5 procent bör införas på månadsinkomster över 62 000 kronor.

I kommittémotion 2024/25:2643 yrkande 22 begär Leila Ali Elmi m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att återinföra en högre skatt för dem som har de högsta inkomsterna och att se över hur skatten kan utformas för att gynna dem som har lägre inkomster.

I motion 2024/25:159 begär Nima Gholam Ali Pour (SD) ett tillkännagivande om att utreda ett skatteavdrag på drivmedel för landsbygds­bor. Ett sådant skatteavdrag kan ses som ett sätt att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan landsbygd och stad. Eftersom boende på landsbygden ofta inte har samma närhet till offentliga tjänster och infrastruktur, skulle ett skatteavdrag bidra till att minska den ekonomiska börda som landsbygdsbor har i form av högre drivmedelskostnader.

I motion 2024/25:629 begär Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) ett tillkännagivande att om regeringen bör överväga att utreda möjligheten till ett system för skatte- och avgiftsfri arvodering av nattvandrare och liknande funktioner i kommunerna.

I motion 2024/25:1783 anför Carl Nordblom (M) ett tillkännagivande om att den tid en artist, kulturutövare eller idrottsperson får vistas i Sverige innan personen anses bosatt i landet bör ändras och förlängas från sex till tolv månader.

I motion 2024/25:2000 begär John E Weinerhall (M) ett tillkännagivande om att utreda hur skatten för pensionärer kan sänkas kraftigt genom exempelvis ett höjt och enhetligt grundavdrag.

I motion 2024/25:2288 begär Louise Meijer (M) ett tillkännagivande om att man bör överväga att avskaffa den statliga inkomstskatten. Även i motion 2024/25:2838 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att slopa den statliga inkomstskatten.

I motion 2024/25:2292 yrkande 10 begär Louise Meijer m.fl. (M) ett tillkännagivande om att överväga att se över reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner.

I motion 2024/25:2886 begär Sten Bergheden (M) ett tillkännagivande om att det bör göras en uppföljning av hur misstaget i lagstiftningsarbetet på Socialdepartementet och Finansdepartementet 2019–2022 kunde begås när årskullen 1957 inte kom att omfattas av det förhöjda grundavdraget 2023.

I motion 2024/25:1200 yrkande 4 begär Niels Paarup-Petersen (C) ett tillkännagivande om att förenkla skattesituationen för arbetspendlare över landsgränser efter covid-19. Under coronapandemin jobbade många pendlare på begäran av sina arbetsgivare hemifrån, vilket innebar att pendlarna skulle betala skatt i det land där de bodde för varje dag de arbetade hemifrån. I Öresundsavtalet finns särskilda regler som innebär att de vanliga reglerna inte gäller om hemarbetet utgjort mer än 50 procent av arbetet under en period på tre månader, utan då ska skatten betalas i det land där man bor.

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

I kommittémotion 2024/25:3190 yrkande 7 begär Niklas Karlsson m.fl. (S) ett tillkännagivande om att skillnaden i beskattning av sjukersättning och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster bör tas bort i samtliga inkomstintervall.

I kommittémotion 2024/25:1921 yrkande 4 begär Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) ett tillkännagivande om att skatteklyftan ska slutas för alla inkomster såsom sjuk- och rehabiliteringspenningen, a‑kassan, sjukersättningen, aktivitetsersättningen och föräldraförsäkringen.

Medlemsavgifter m.m.

I kommittémotion 2024/25:3190 yrkande 11 begär Niklas Karlsson m.fl. (S) ett tillkännagivande om att återinföra en skattereduktion för fackförenings­avgiften. Även i motion 2024/25:143 begär Arber Gashi (S) ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att återinföra avdragsrätten för fackavgiften motion 2024/25:2182 av Zara Leghissa m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att återinföra skattereduktionen för fackföreningsavgiften.

I kommittémotion 2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att införa en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgiften.

I motion 2024/25:795 begär Jamal El-Haj (-) ett tillkännagivande om att a‑kasseavgiften och fackföreningsavgiften bör göras avdragsgilla eller ges skattereduktion.

Bakgrund och gällande rätt

Grundavdrag

Grundavdrag är i praktiken den lägsta gräns där en inkomsttagare börjar betala inkomstskatt. Grundavdraget beräknas på summan av inkomsten av tjänst och inkomsten av näringsverksamhet efter allmänna avdrag. Grundavdraget undantar en del av inkomsten från skatt och beräknas som olika andelar av ett prisbasbelopp beroende på inkomstintervall. Det är högre i vissa inkomst­intervall, vilket syftar till att minska skatten för låg- och medelinkomsttagare.

Personer som vid årets ingång fyllt 66 år får genom ett särskilt tillägg ett högre grundavdrag än andra inkomsttagare, vilket är en kompensation för att pensioner inte omfattas av det s.k. jobbskatteavdraget. Det förhöjda grundavdraget beräknas som det ordinarie grundavdraget med tillägg av ett särskilt belopp.

Skattereduktion

En skattereduktion innebär att den uträknade skatten minskas med ett belopp motsvarande det man får i skattereduktion. Skattereduktion för rot- och rutarbete, installation av grön teknik samt mikroproduktion av förnybar el ska man begära i inkomstdeklarationen. Övriga skattereduktioner beviljas automatiskt av Skatteverket i samband med beslut om slutlig skatt.

Regler om skattereduktionerna finns i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, förutom skattereduktionen för kommunal fastighetsavgift som finns i en egen lag: lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift.

Skattereduktionerna räknas av mot skatten i ordning bestämd i lagen (67 kap. 2 § IL och 56 kap. 7 § skatteförfarandelagen [2011:1244]).

Skattereduktionerna räknas av mot kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Skattereduktionen för jobbskatteavdrag, sjukersättning och aktivitets­ersättning och förvärvsinkomster samt för personer som bor i vissa områden ska dock endast räknas av mot kommunal inkomstskatt.

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt

Skiktgränsen är den fastställda inkomsten minskad med grundavdraget (= beskattningsbar förvärvsinkomst). Skiktgränsen räknas varje år upp med konsumentprisindex plus 2 procentenheter.

Statlig inkomstskatt tas ut med 20 procent på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger skiktgränsen. När skiktgränsen för statlig inkomstskatt infördes 1991 bestämdes att gränsen årligen skulle justeras med ett automatiskt verkande inflationsskydd. Själva utformningen, förändringen av konsumentprisindex plus 2 procentenheter, baserades på att de skattskyldiga skulle tillförsäkras ett reallöneskydd så att andelen skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt låg på en enhetlig nivå (prop. 1989/90:110 s. 299 och 300). Genom åren har skiktgränsen både höjts och begränsats i förhållande till den ordinarie uppräkning som gäller för beskattningsåret.

Genom att riksdagen i november 2023 antog regeringens förslag till budgetproposition för 2024 (prop. 2023/24:1) beslutades att skiktgränsen för 2024 inte skulle räknas upp. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024 låg därför kvar på samma nivå som för beskattningsåret 2023.

Något förslag om fryst skiktgräns fanns inte i budgetpropositionen för 2025, och därför har skiktgränsen räknats upp enligt gällande lagstiftning för 2025.

För inkomståret 2025 är skiktgränsen 625 800 kronor. Det innebär att den som inte har fyllt 66 år vid årets ingång kan ha en total årsinkomst på 643 100 kronor (625 800 + 17 300) innan den statliga inkomstskatten börjar tas ut. Den som har fyllt 66 år vid årets ingång kan ha en total årsinkomst på 733 200 kronor (625 800 + 107 400) innan den statliga inkomstskatten tas ut. Att den som har fyllt 66 år vid årets ingång har högre brytpunkter beror på att grundavdraget är högre.

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

En skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning infördes 2018. Den 1 januari 2022 höjdes skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning. Det ska enligt regeringen i princip motsvara hur jobbskatteavdraget beräknas med undantagen att det inte finns nivåer för skattereduktionens storlek för underlag som överstiger 8,08 prisbasbelopp och att skattereduktionen alltid ska uppgå till minst 4,5 procent av underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt. 

Medlemsavgifter

Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad om inte något annat anges i 12 kap, 9 kap eller 60 kap IL. Den skattskyldige har således rätt att dra av utgiften för förvärvande eller bibehållande av inkomst Utgiften måste ha ett samband med arbete och den måste vara nödvändig.

Avdrag får dock inte göras för personliga levnadskostnader vilket anges i 9 kap. 2 § IL. ”

Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av. Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.”

En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är således att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader. Från denna regel finns ett antal undantag bl.a. avdrag för arbetsresor, hemresor och ökade levnadskostnader vid tjänsteresor om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Till levnadskostnader räknar man bl.a. medlemsavgifter. Huvudregeln för fysiska personer är att man inte får göra avdrag för medlemsavgifter i föreningar och andra sammanslutningar. Förbudet gäller inte bara avgifter till ideella organisationer utan också till fackliga organisationer, a-kassor, intresseorganisationer och vetenskapliga sammanslutningar av olika slag. Avdragsrätten för medlemsavgifter är enligt praxis ytterst restriktiv.

Sedan den 1 juli 2022 gäller dock att skattereduktion medges med 25 procent av den avgift som en medlem under året har betalat till en svensk arbetslöshetskassa.

Expertskatt

Gällande regler om skattelättnader för utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner, de s.k. expertskattereglerna fick sin huvudsakliga utformning 2001. De finns i 11 kap. 22–23 a §§ IL. Expertskattereglerna ersatte tidigare regler med vissa skattelättnader för utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.

Ett syfte med expertskattereglerna är att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Ytterligare ett syfte är att öka incitamenten för internationella företag att välja Sverige för nyetableringar och att stimulera företag att förlägga eller behålla bl.a. koncernledande funktioner som kräver utländsk personal i Sverige. Minskade lönekostnader gör det möjligt för svenska företag att erbjuda en marknadsanpassad lön och därmed konkurrera om kvalificerade personer med krav på en hög lön efter skatt.

Ett annat syfte är att gynna svensk forsknings konkurrenskraft. Expert­skatte­­­reglerna innebär att utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner får en viss skattelättnad i Sverige under förutsättning att de uppfyller vissa kvalifikationer.

För att förenkla och öka expertskattereglernas förutsebarhet infördes den s.k. beloppsregeln den 1 januari 2012. Den innebär att en arbetstagare som har en ersättning som överstiger den nivå som har beslutats i beloppsregeln (för närvarande en och en halv gånger prisbasbeloppet) alltid ska få en skattelättnad utan att arbetstagarens kvalifikationer prövas. Regeln omfattar såväl experter och forskare som nyckelpersoner men även andra kategorier av arbetstagare som uppfyller ersättningsnivån i bestämmelsen. För skattelättnad krävs vidare att arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftsställe i Sverige, att arbetstagaren inte är svensk medborgare, att arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och att vistelsen i Sverige är avsedd att vara i högst sju år.

Den 1 januari 2025 ändrades reglerna på så sätt att ersättningsnivån för expertskatt i den s.k. beloppsregeln sänktes. Den omfattar nu arbetstagare vars lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger en och en halv gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Förändringen innebär att det blir enklare än tidigare för företagen att rekrytera utländska experter och andra nyckelpersoner med skattelättnader. För 2025 motsvarar det en ersättningsnivå på 88 200 kronor.

Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden

Bestämmelsen om en skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden trädde i kraft den 1 december 2020 och tillämpades första gången för beskattningsåret 2020. Bestämmelsen innebär att fysiska personer som den 1 november året före beskattningsåret är folkbokförda i vissa uppräknade kommuner, främst i Norrland och nordvästra Svealand, har rätt till en skattereduktion med 1 675 kronor per år som räknas av mot den kommunala inkomstskatten.

57-orna – förhöjt grundavdrag

De pensionsrelaterade åldersgränserna i socialförsäkringsbalken och i angränsande trygghetssystem höjdes 2023 till 66 år och kommer att höjas till 67 år 2026 (prop. 2021/22:181, bet.2021/22:SfU25, rskr 2021/22:331). Höjningen av åldersgränserna förenades med övergångsbestämmelser som innebär att personer födda 1957 fortfarande har haft rätt att ta ut garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg m.m. från 65 års ålder. På motsvarande sätt finns övergångsbestämmelser för lagändringen 2026 som innebär att personer födda 1959 fortfarande kommer att ha rätt att ta ut garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg m.m. från 66 års ålder. Samtidigt med ändringarna i socialförsäkringsbalken höjdes åldersgränsen i inkomstskattelagen i fråga om möjligheten att ta del av det förhöjda grundavdraget.

Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen innebar dock att två åldersgrupper, personer födda 1957 respektive personer födda 1959, hamnar i en situation där de behandlas som pensionärer i det ena systemet men inte i det andra.

Eftersom åldersgränsen gäller åldern vid beskattningsårets ingång innebar ändringen att personer födda 1957 hade rätt till förhöjt grundavdrag först 2024 och personer födda 1959 först 2027.

På grund av dessa lagstiftningsändringar blev personer födda 1957 missgynnade och kunde inte få det förhöjda grundavdraget under 2023.

Riksdagen antog därför den 29 maj 2024 regeringens förslag i proposition 2023/24:91 Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag. Det innebar att det infördes nya regler den 1 juli 2024 som syftar till att korrigera lagstiftningen och att kompensera de personer som har blivit missgynnade av tidigare lagändringar. Ändringarna innebär en kompensation till personer födda 1957 på grund av den höjda åldersgränsen för att få ta del av det förhöjda grundavdraget. Dessutom medför ändringarna att ikraftträdandet av den höjning som riksdagen beslutat om av åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget till 67 år skjuts upp från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027.

Den skillnad som uppstått i de olika regelsystemen i samband med höjningen av åldersgränserna i socialförsäkringssystemet och höjningen av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget i skattelagstiftningen som beskrivits ovan kommer 2026 även att uppkomma för personer födda 1959. Det beror på att de pensionsrelaterade åldersgränserna i socialförsäkrings­balken och i kringliggande trygghetssystem fr.o.m. 2026 kommer att knytas till riktåldern för pension samtidigt som åldersgränsen i inkomstskattelagen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget detta år kommer att höjas från 66 till 67 år. En sådan ordning är inte önskvärd och därför beslutades också att den kommande höjningen av åldersgränsen till 67 år för rätt till det förhöjda grundavdraget senareläggs med ett år, från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027. På så sätt kommer personer födda 1959 att ha rätt till förhöjt grundavdrag fr.o.m. 2026.

Begränsat och obegränsat skattskyldiga i Sverige

För fysiska personer finns det i 3 kap. 3 § IL tre fristående kriterier för att vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Dessa kriterier är

•       bosatt i Sverige,

•       stadigvarande vistelse i Sverige

•       väsentlig anknytning till Sverige.

Obegränsad skattskyldighet innebär att man är skattskyldig i Sverige för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet. Det finns dock undantag från skattskyldigheten såväl i intern rätt, t.ex. sexmånadersregeln, som i skatteavtal. Enligt praxis är stadigvarande vistelse i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer här i landet (prop. 2004/05:19 s. 30). Vistelsetiden beräknas utan hänsyn till årsskiften. Det spelar ingen roll varför vistelsen i Sverige har blivit stadigvarande eller vad man gör i Sverige.

Begränsat skattskyldiga är fysiska personer som inte är bosatta i Sverige eller som inte stadigvarande vistas här och inte heller har väsentlig anknytning hit d.v.s. de som inte är obegränsat skattskyldiga. Begränsad skattskyldighet innebär att endast vissa inkomster, som har anknytning till Sverige, beskattas här (källstatsprincipen). Dessa bestämmelser har utformats så att de i stor utsträckning överensstämmer med skatteavtalens regler om fördelning av beskattningsrätten.

SINK och A-SINK

Inkomster från Sverige och vissa andra inkomster, som uppbärs av fysiska personer som är bosatta utomlands beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, kallad SINK-lagen. Med bosatt utomlands avses en fysisk person som är begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen. Särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av de skattepliktiga inkomsterna. Den skattskyldige får inte göra några avdrag från inkomsterna. Inte heller får skattereduktion räknas av mot skatterna. Den skattskyldige behöver inte deklarera inkomsterna eftersom skatten är definitiv. A-SINK är skatteavdrag på ersättning till en begränsat skattskyldig artist eller idrottsutövare eller till ett utländskt artistföretag. Begränsat skattskyldiga är fysiska personer som inte är bosatta i Sverige eller som inte stadigvarande vistas här och inte heller har väsentlig anknytning hit d.v.s. de som inte är obegränsat skattskyldiga. Den som är begränsat skattskyldig beskattas enligt reglerna i SINK, A-SINK, kupongskattelagen (1970:624) eller 3 kap. 18–20 §§ IL. En kontant ersättning eller annan ersättning som en artist, en idrottsman eller ett artistföretag får är skattepliktig inkomst om följande förutsättningar är uppfyllda:

•       Ersättningen kommer från Sverige.

•       Det är en ersättning för artistisk eller idrottslig verksamhet.

•       Verksamheten bedrivs i Sverige eller på ett svenskt fartyg.

Även förskott av en sådan ersättning är skattepliktig (7 § första stycket A-SINK). Ersättning som en utländsk arrangör ger till en utländsk artist eller ett artistföretag för artistisk verksamhet i Sverige ska anses som ersättning som kommer från Sverige (prop. 1990/91:159 s. 30). Till artistisk verksamhet räknas ett personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande (3 § A-SINK). Endast den som framträder med artistisk verksamhet på t.ex. en scen omfattas av A-SINK. Det innebär att exempelvis scenpersonal, tekniska biträden, regissörer och koreografer inte omfattas. För sådana personer blir i stället SINK aktuell.

Det nordiska skatteavtalet och Öresundsavtalet

Det multilaterala avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet – det nordiska skatteavtalet – undertecknades den 23 september 1996.

Avtalet trädde i kraft den 11 maj 1997 och tillämpas sedan 1 januari 1998. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.

Bilaga 4 till det nordiska skatteavtalet innehåller ett bilateralt avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor som undertecknades den 29 oktober 2003 (Öresundsavtalet). Det bilaterala avtalet föreskriver viss närmare tillämpning av bestämmelserna i det nordiska skatteavtalet i vissa fall. Öresundsavtalet reglerar främst beskattningen av de som pendlar över Öresund. Genom avtalet får pendlarna möjlighet att i viss utsträckning arbeta hemifrån och fortsätta att bara beskattas i det land där arbetet normalt utförs. Kopplat till dessa regler finns också en kompensationsordning, som innebär att kompensation på ömsesidig basis betalas för det faktum att pendlarna inte beskattas i sina hemkommuner.

Frågan om ett nytt sådant avtal har diskuterats mellan länderna under lång tid. Under 2020–2021 fördes skriftväxling på ministernivå i frågan, där det bl.a. konstaterades att avtalet främst behövde anpassas till nya arbetssätt med ökade inslag av distansarbete, en utveckling som skyndats på av den då pågående pandemin. Från svensk sida lyftes även krav på att utvidga basen för skatteutjämningssystemet.

Den 10 juni 2024 undertecknade regeringarna i Sverige och Danmark ett nytt bilateralt avtal om vissa skattefrågor som ersätter avtalet från 2003. Bedömningen av om arbetet i den normala arbetsstaten uppgår till minst hälften av arbetstiden ska nu göras för varje tolvmånadersperiod. Tidigare skulle bedömningen göras för tremånadersperioder. Detta innebär att arbetspendlare kommer att beskattas i arbetsgivarlandet baserat på var de har utfört sitt arbete under hela året, vilket ger större flexibilitet och minskar den administrativa bördan för både pendlare och arbetsgivare. Dessutom inkluderar det nya avtalet offentliganställda, vilket skapar en mer enhetlig behandling av alla arbetspendlare.

Det nya Öresundsavtalet trädde i kraft den 29 december 2024, och gäller för inkomster 2025 och framåt.

Som en följd av ändringarna i Öresundsavtalet ändrades även vissa bestämmelser i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta den 1 januari 2025 för att säkerställa att personer kan beskattas i Sverige även under dessa ändrade förutsättningar.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet tillstyrkte i sitt ställningstagande i betänkande 2018/19:SkU15 att skattereduktionen för fackföreningsavgiften skulle avskaffas den 1 april 2019 (prop. 2018/19:45). Riksdagen följde utskottets förslag till riksdagsbeslut (rskr 2018/19: 153).

Utskottet tillstyrkte i sitt ställningstagande i betänkande 2021/22:SkU24 att skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa  med 25 procent skulle återinföras den 1 juli 2022 (prop. 2021/22:126). Riksdagen följde utskottets förslag till beslut.

Motionsyrkanden om skatteskala, skattereduktioner och grundavdrag m.m., skattereduktioner för medlemsavgifter i a-kassa, fackföreningsavgift och skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning behandlades i betänkande 2023/24:SkU11 och i yttrande 2024/25:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Riksdagen biföll den 29 maj 2024 regeringens proposition 2023/24:91 Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag (bet. 2023/24:SkU23, rskr 2023/24:214).

Riksdagen biföll den 27 november 2024 regeringens proposition 2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49).

Pågående arbete

Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

I lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta finns en bestämmelse som innebär att verksamhet som en person som är bosatt utomlands utför utomlands på grund av en anställning eller ett uppdrag i ett svenskt företag eller vid ett utländskt företags fasta driftsställe i Sverige under vissa förutsättningar anses utförd här i landet och därmed kan beskattas i Sverige.

Den 18 mars 2025 lämnade regeringen en proposition (prop. 2024/25:128) till riksdagen med förslag om att det tydliggörs att även verksamhet som utförs utomlands inom ramen för tillfällig uthyrning till en ekonomisk arbetsgivare i Sverige i vissa fall anses utförd här. Ändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 juli 2025 och tillämpas första gången på lön eller annan därmed jämförlig förmån för arbete som utförs efter den 30 juni 2025 och där ersättningen betalas efter detta datum.

På grund av utformningen av de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater är tydliggörandet i praktiken endast av betydelse för personer med hemvist i Danmark för vilka avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor är tillämpligt eller för personer med hemvist i stater med vilka Sverige inte har ingått skatteavtal.

Utskottets ställningstagande

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m.

Utskottet noterar att regeringen fortsätter med sitt reformarbete för att införa lägre skatt på arbete för framför allt låg- och medelinkomsttagare bl.a. genom skatteförslag trädde i kraft den 1 januari 2025 allt inom ramen för hållbara offentliga finanser. Utskottet finner därmed inte skäl att ställa sig bakom tillkännagivanden om ytterligare skattesänkningar, om slopande av den statliga inkomstskatten eller om ändringar i SINK-lagstiftningen utöver de som är tänkta att införas den 1 juli 2025. Inte heller ställer sig utskottet bakom förslagen om höjningar av inkomstskatter och införandet av nya skatter eller andra förändringar av skattesystemet. Utskottet avstyrker därmed motionerna, 2024/25:1783 (M), 2024/25:1921 (V) yrkande 5, 2024/25:2000 (M), 2024/25:2288 (M), 2024/25:2643 (MP) yrkande 22, 2024/25:2838 (M) och 2024/25:3190 (S) yrkande 5.

Utskottet har i tidigare ställningstaganden ansett att skattesänkningar ska utformas för att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet och inte utifrån en geografisk grund. Sådana särlösningar leder till en asymmetri i skattesystemet och står i strid med principen om ett likabehandlande skattesystem. Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker motionerna 2024/25:159 (SD) och 2024/25:2468 (C) yrkande 12.

Utskottet noterar att regeringen nu nått en förhandlingsöverenskommelse med Danmark om ett nytt Öresundsavtal som trädde i kraft den 1 januari 2025. Regelverket har därmed ändrats och regeringen har aviserat ytterligare ändringar. Utskottet anser att man bör avvakta tillämpningen av dessa nya regler och aviserade kommande ändringar innan man ställer sig bakom ytterligare tillkännagivanden i denna riktning. Därmed avstyrker utskottet motion 2024/25:1200 (C) yrkande 4.

I fråga om expertskattereglerna föreslår Utredningen om skatteregler som gynnar forskning och utveckling i sitt betänkande Skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2025:3), som lämnades den 15 januari 2025 bl.a. att den skattefria andelen av ersättningen ska höjas och att kraven för att bevilja skattelättnader till personer med lön under den s.k. ersättningsnivån ska sänkas och förenklas. Syftet med detta är att öka reglernas internationella konkurrenskraft och göra dem mer lättillämpade. Utskottet ser därmed inte behov av ytterligare tillkännagivanden på expertskatteområdet och avstyrker motion 2024/25:2292 (M) yrkande 10.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för att införa ett system för skatte- och avgiftsfri arvodering av nattvandrare och liknande funktioner i kommunerna eller en höjd gräns för skattefrihet för ungdomars sommarjobbsföretagande Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:629 (SD) och 2024/25:1455 (SD) yrkande 4.

 

Utskottet instämmer i den bedömning som regeringen tidigare har gjort att höjningen av pensionsåldern borde ha hanterats på ett bättre sätt så att de problem som uppstod för personer födda 1957 inte hade skett. Den orättvisa och problematik som uppstod har följts upp och rättats till genom en justering av lagstiftningen och kompensation i särskild ordning. Vidare korrigerades lagstiftningen så att samma problem inte ska uppkomma för personer födda 1959. I samband med dessa ändringar tydliggjordes även, när det gäller frågan om framtida höjningar av åldersgränserna i skattelagstiftningen, att det inte kommer att ske någon automatisk ytterligare höjning av åldersgränserna vid en framtida höjning av riktåldern Ett särskilt förslag kommer då istället att behöva lämnas till riksdagen för att denna situation inte ska uppkomma igen. Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett och avstyrker motion 2024/25:2886 (M).

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

Skattereduktionen för sjukersättning och aktivitetsersättning förstärktes den 1 januari 2022. Förstärkningen utformades så att reduktionen så långt som möjligt skulle motsvara jobbskatteavdraget och ta bort skillnaden i beskattning mellan en sådan ersättning och arbetsinkomster.

Utskottet noterar att t.ex. garantipensionen, sjuk- och aktivitetsersättningen och andra delar av ersättningssystemen indexeras. Det är fortfarande så att den som har sjuk- och aktivitetsersättning har en lägre inkomst, men man har ändå kompenserats i viss grad för inflationen. Utskottet noterar också att regeringen fortsätter att arbeta för att dämpa inflationen och för att stötta hushåll som har det svårt särskilt under den nuvarande lågkonjunkturen.

Utskottet finner därmed inte skäl att i nuläget ställa sig bakom några förändringar och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1921 (V) yrkande 4 och 2024/25:3190 (S) yrkande 7.

Medlemsavgifter

Utskottet konstaterar att en person inte får göra avdrag för sina privata levnadskostnader och att man till sådana räknar bl.a. medlemsavgifter. Utskottet har i tidigare ställningstaganden avstyrkt förslag om att införa skattereduktion för fackföreningsavgiften. Utskottet ser ingen anledning att ändra sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionerna 2024/25:143 (S), 2024/25:795 (-), 2024/25:2182 (S), 2024/25:1921 (V) yrkande 7 och 3190 (S) yrkande 11.

 

Motionerna

Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdrag

I partimotion 2024/25:2954 yrkande 11 begär Muharrem Demirok m.fl. (C) ett tillkännagivande om att stärka möjligheten till återbruk i stället för att köpa nytt genom att dels återinföra sänk moms för reparationer dels införa ett rutavdrag för reparationer.

I kommittémotion 2024/25:3190 yrkande 20 begär Niklas Karlsson m.fl. (S) ett tillkännagivande om en tillfällig justering av subventionsgraden i det ordinarie rotavdraget till förmån för ett förhöjt särskilt rotavdrag för energieffektivisering och klimatinvesteringar.

I kommittémotion 2024/25:1353 yrkande 5 begär Per Söderlund m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att systemet för rut- och rotavdrag bör utredas. Systemet uppfattas många gånger som förvirrande och inkonsekvent. Betoning bör enligt motionärerna läggas på enhetlighet, ökad sysselsättning och minskad brottslighet.

I kommittémotion 2024/25:1387 begär Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att utvidga systemet med rotavdrag. Hyresrätten är en flexibel och viktig boendeform. Underhållet i stora delar av hyresbeståndet är dock i dag kraftigt eftersatt. Samtidigt finns det ett stort behov av att kunna erbjuda lägenheter med rimliga hyror. I yrkande 5 föreslås därför att man utreder möjligheten till ett kontinuerligt underhåll av fastigheter där ett rotavdrag ingår. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att införa rotavdrag för byggnader av kulturhistoriskt värde.

I kommittémotion 2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör avskaffa det s.k. rutavdraget. Att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomst­tagares städhjälp är enligt motionärerna inte bara orimligt och orättfärdigt utan också ett slöseri med skattebetalarnas pengar.

I kommittémotion 2024/25:2646 yrkande 9 begär Katarina Luhr m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att införa ett klimatrot för energieffektivisering som kan utformas för bredare grupper än i dag.

I motion 2024/25:337 begär Jessica Rodén (S) ett tillkännagivande om att reformera rut- och rotavdragen. Rutavdraget gynnar främst en liten grupp välmående hushåll som köper städtjänster, medan kostnaderna fördelas på resterande befolkning, däribland de som har det knapert. Det är därför mycket angeläget att rutavdragets snedvridande effekter motverkas. Rotavdraget gynnar oproportionerligt välmående bostadsägare medan kostnaderna faller på befolkningen som helhet. Därför behöver dess utformning ses över, inte minst för att främja allmännyttigt bostadsbyggande snarare än att de med höga inkomster får skatteavdrag.

I motion 2024/25:2648 yrkande 1 begär Aron Emilsson (SD) ett tillkännagivande om en översyn och utredning av rotavdragets utformning så att renovering och underhåll av äldre interiör och exteriör premieras.

I motion 2024/25:2667 begär Ann-Sofie Lifvenhage (M) ett tillkänna­givande om att se över möjligheterna att inför ett rutavdrag för reparationer och säkerhetshöjande åtgärder på fordon.

I motion 2024/25:2780 begär Sten Bergheden (M) ett tillkännagivande om att införa ett rutavdrag för taxiresor. Taxiresor är ett värdefullt komplement till kollektivtrafik och borde kunna ingå i tjänsteutbudet som finns med i dagens rutavdrag.

I motion 2024/25:2851 begär Ann-Sofie Lifvenhage (M) ett tillkännagivande om att utreda hur ett rotavdrag för uppvisande av miljövinst kan konstrueras för maximal klimatnytta såsom byte av uppvärmningssystem och byggnadstekniska åtgärder som minskar energiåtgången.

I motion 2024/25:2852 begär Ann-Sofie Lifvenhage (M) ett tillkänna­givande om att se över möjligheten att låta rutavdraget omfatta även hjälp med transporter.

I motion 2024/25:598 begär Catarina Deremar (C) ett tillkännagivande om att utveckla rotavdraget så att det arbete som utförs och ger rätt till rotavdrag medverkar till att bevara och underhålla byggnader ur ett hållbarhets­perspektiv, t.ex. vid renovering av fönster.

I motion 2024/25:1567 begär Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C) ett tillkänna­givande om att se över förutsättningarna att möjliggöra rotavdrag för renovering av fönsterbågar som avlägsnas från byggarbets­platsen och renoveras i ett snickeri eller måleri.

I motion 2024/25:1897 begär Ulrika Heie och Anders Ådahl (båda C) ett tillkännagivande om att utreda en utveckling av rutavdraget så att det införs en avdragsrätt för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet. I stället för gränsdragningar och tolkningar borde rutavdraget utvecklas så att det införs en avdragsrätt för hushållens alla köpta tjänster i anslutning till hemmet. Därmed skulle nya tjänster, som inte erbjuds idag, få möjlighet att växa fram. Gränsdragningen av vad som är tillåtet för avdraget skulle istället ersättas av en certifiering av företagen. Med en generell avdragsrätt skulle nya tjänster kunna utvecklas friare, styrda av behoven.

I motion 2024/25:1555 begär Ingemar Kihlström (KD) ett tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för att utöka rotavdraget till 50 procent av arbetskostnaden.

I kommittémotion 2024/25:1753 yrkande 16 begär Katarina Luhr m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att utreda ett ”ritavdrag” för arkitekter riktat mot att skapa nya bostäder eller nya rum inom en fastighet eller lägenhet, energieffektivisera eller på annat sätt skapa miljömässig samhällsnytta inom bostadssektorn.

Energieffektiviseringsrot för vattenbesparing

I kommittémotion 2024/25:3109 yrkande 11 föreslår Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) ett tillkännagivande om att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett rotavdrag för energieffektivisering. Genom att uppmuntra hushåll att installera vattenbesparande utrustning kan vi minska både vatten- och energiförbrukningen.

Husavdrag för arbete utomlands

I kommittémotion 2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa möjligheten att använda rot- och rutavdragen för tjänster utanför Sveriges gränser.

I motion 2024/25:757 begär Heléne Björklund (S) ett tillkännagivande om att verka för en ändrad lagstiftning i syfte att förhindra att rut- och rotavdrag används utomlands.

I motion 2024/25:1250 begär Louise Thunström (S) ett tillkännagivande om att verka för ändrad lagstiftning i syfte att förhindra att rut- och rotavdrag används utomlands.

I motion 2024/25:2354 yrkande 1 begär Eva Lindh m.fl. (S) att regeringen ska verka för att förhindra att skatteavdrag för rut- och rotavdrag tillämpas för arbeten utomlands. Vidare bör regeringen enligt yrkande 2 verka inom EU för att nationella avdrag och skatteavdrag, såsom rot- och rutavdrag, ska kunna tillämpas enbart inom det egna landet.

I motion 2024/25:44 begär Martina Johansson (C) ett tillkännagivande om att regeringen bör tillsätta en utredning för att ta bort rätten att göra rotavdrag för fastigheter utanför Sveriges gränser.

Bakgrund och gällande rätt

Bestämmelserna om husavdrag finns i 67 kap. 11–19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Husavdrag är en gemensam benämning för rot- och rutavdraget. Enligt gällande regler får rot- och rutavdraget sammanlagt uppgå till högst 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock högst vara 50 000 kronor per år.

Husavdraget ges genom skattereduktion och omfattar bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt. Det omfattar inte kostnader för material, utrustning och resor.

Rutavdraget infördes den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget, som infördes den 8 december 2008. Det rotavdrag som då infördes var en permanent åtgärd för att minska svartarbete och öka arbetsutbudet (främst köparnas arbetsutbud). Tidigare hade rotavdrag använts periodvis som tillfällig konjunkturåtgärd.

Rotavdrag lämnas för reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder.

Rutavdrag lämnas bl.a. för enklare städarbete eller annat rengöringsarbete, flyttstädning som utförs i bostäder, häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på en tomt eller i en trädgård i nära anslutning till bostaden. Vidare ingår barnpassning som inte i mer än ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader. Även bankbesök och besök vid en vårdcentral eller andra liknande ärenden kan omfattas. Sedan den 1 januari 2021 omfattar rutavdraget flera nya tjänster som ger rätt till avdrag. Avdraget har breddats till att omfatta tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster.

Under 2024 var reglerna tillfälligt ändrade och innebar att taket under beskattningsåret 2024 var 75 000 kronor per person för rotavdraget och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Taket för rotavdrag, som tillfälligt legat på 75 000 kronor, återgick den 1 januari 2025 till 50 000 kronor. Tillfälligt har det varit separata tak för rot- och rutavdrag, men nu är det gemensamma taket tillbaka. Maximalt avdrag för rot- och rutavdrag är 75 000 kronor.

Husavdrag för arbete utomlands

Av propositionen om husavdraget som lämnades när regelverket infördes (prop. 2006/07:94 Skattelättnader för hushållstjänster m.m.) framgår att det med största sannolikhet skulle strida mot EU:s regler om fri rörlighet om skattereduktionen endast skulle omfatta tjänster som utförs inom Sverige. Det konstateras dock att det är möjligt att begränsa lagen om skattereduktion till hushållstjänster som utförs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Vidare framgår det av propositionen att regeringen därför föreslog att även bostaden ska ligga inom detta område.

Det är viktigt i detta sammanhang att betona att skattereduktionen får skattemässiga effekter först om den enskilde betalar kommunal eller statlig inkomstskatt i Sverige.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om olika ändringar av systemet för husavdrag och begränsningar av avdragsrätten för rut- och rotavdrag för arbeten utomlands behandlades i betänkande 2023/24:SkU11 och i yttrande 2024/25:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn höjdes taket för rotavdraget tillfälligt under 2024.

Skattereduktionen för rotarbete ska riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med rotarbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om skattereduktion. Utskottet ser inte något skäl att ändra omfattningen av husavdraget i denna del.

Rutavdraget ska utformas på ett sådant sätt att efterfrågan ökar på tjänster som bidrar till ökad sysselsättning för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar även att rutavdraget som utgångspunkt inte ska omfatta tjänster som kräver särskild utbildning eller avancerad teknisk utrustning. Rutavdraget har utökats med nya tjänster i omgångar sedan det infördes den 1 juli 2007. Avdraget breddades så sent som den 1 januari 2021 med flera nya rut-tjänster som tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster.

Utskottet konstaterar att husavdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige.

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och energieffektiviseringar i allmänhet och även energieffektiviseringar för vattenbesparing. Utskottet anser dock inte att det finns skäl att göra ett tillkännagivande till regeringen om att lämna ytterligare stöd för föreslagna klimatåtgärder inom ramen för husavdraget.

Utskottet finner inte heller i övrigt, med hänsyn till det som anförs ovan något skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar av omfattningen av eller att på andra sätt slopa eller förstärka rut- och rotavdraget.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om att förändra systemet för husavdrag. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3190 yrkande 6 föreslår Niklas Karlsson m.fl. (S) ett tillkännagivande om att jobbskatteavdraget ska justeras och att avtrappningen av jobbskatteavdraget ska återinföras.

I kommittémotion 2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att jobbskatteavdraget ska trappas av på inkomster över 45 000 kronor i månaden för att vara helt utfasade på månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden.

I motion 2024/25:565 begär David Perez (SD) ett tillkännagivande om att utreda ett jobbskatteavdrag för föräldrar med minderåriga barn.

I motion 2024/25:2773 begär Sten Bergheden (M) ett tillkännagivande om att införa ytterligare ett jobbskatteavdrag.

Bakgrund och gällande rätt

Jobbskatteavdraget

Den 1 januari 2007 infördes en skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdraget). Rätt till denna skattereduktion har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster. Även begränsat skattskyldiga med arbetsinkomster har i vissa fall rätt till skattereduktionen. Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken.

Bestämmelserna om jobbskatteavdraget finns i 67 kap. 5–9 §§ inkomst­skattelagen (1999:1229), förkortad IL. Jobbskatteavdrag beräknas på lön t.o.m. året personen fyller 65.

Jobbskatteavdragets storlek är olika beroende på åldern. För dem som vid beskattningsårets ingång fyllt 66 år är jobbskatteavdraget högre än för dem som är yngre. Från den 1 januari det år den skattskyldige fyller 66 får han eller hon istället det förhöjda jobbskatteavdraget (nuvarande nivå).

Jobbskatteavdraget räknas av mot den kommunala inkomstskatten. Ju högre kommunalskattesats desto större blir jobbskatteavdraget. Att skattesänkningen är större i högskattekommuner innebär att jobbskatte­avdraget i viss utsträckning fungerar skatteutjämnande mellan kommuner. Även om jobbskatteavdraget sänker skatten på den del av inkomsten som man endast betalar kommunalskatt på, påverkas inte de kommunala skatte­intäkterna. Jobbskatteavdraget är en statligt finansierad skattereduktion som bokförs i statens budget. Kommunernas och regionernas skatteintäkter beräknas exklusive jobbskatteavdrag. Jobbskatteavdragets storlek är som nämnts ovan beroende av om den skattskyldige har fyllt 65 år eller inte. För den som vid beskattningsårets ingång är yngre än 65 år utgår beräkningen av jobbskatteavdraget från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och skattesatsen för kommunal inkomstskatt.

Jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget har justerats vid ett flertal tillfällen

Den 1 januari 2025 infördes återigen ett nytt steg i jobbskatteavdraget, det nionde i ordningen. Det innebar att jobbskatteavdraget förstärktes ytterligare. Skattereduktionen höjdes för personer med arbetsinkomster som överstiger 190 500 kronor per år.

Jobbskatteavdrag för äldre

För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år ges ett jobbskatteavdrag för äldre. Jobbskatteavdraget för äldre är annorlunda utformat än det ordinarie jobbskatteavdraget. För denna grupp är beräkningen förenklad och utgår från arbetsinkomstens storlek. Någon koppling till prisbasbeloppet, grundavdraget eller skattesatsen för kommunal inkomstskatt finns alltså inte i beräkningen. Vid införandet var tanken att jobbskatte­avdraget skulle vara högre för äldre för att ge dessa personer en starkare drivkraft att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Sedan den 1 januari 2023 gäller ett förstärkt jobbskatteavdrag för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år. Skattereduktion ges med ett belopp som motsvarar en större andel av arbetsinkomsterna än tidigare. När jobbskatteavdraget för äldre infördes var skattesänkningen indexerad genom en koppling till prisbasbeloppet. För att förenkla beräkningen togs dock kopplingen bort 2009 (prop. 2008/09:39). Det innebar att jobbskatteavdraget för äldre inte följde prisutvecklingen i samhället på samma sätt som det ordinarie jobbskatteavdraget. Det innebar även att nivå­skillnaden mellan det ordinarie jobbskatteavdraget och jobbskatteavdraget för äldre riskerade att minska för varje år. För att komma till rätta med denna problematik ändrades jobbskatteavdraget för äldre den 1 januari 2024 på så sätt att beräkningen åter kopplas till prisbasbeloppet. Den 1 januari 2024 infördes en indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre, och åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjdes från 65 till 66 år.

Det högre jobbskatteavdraget för äldre ger lägre skatt på lön. Från 2024 höjdes denna ålder till att gälla från januari det år då personen fyller 67 år.

Det förhöjda grundavdraget

Det förhöjda grundavdraget är en extra skattelättnad som ges till dem som vid årets ingång har fyllt 66 år, dvs de som fyller 67 under året (åldersgränserna enligt nu gällande regelverk). Det förhöjda grundavdraget är egentligen ett eget avdrag som läggs på det vanliga grundavdraget. Åldersgränsen för när en person får det förhöjda grundavdraget ska följa riktåldern för pension. År 2026 införs begreppet riktålder som närmast kan översättas till ”rekommenderad pensionsålder”, men den börjar gälla sex år efter att den har blivit fastställd. År 2023, fastställdes riktåldern till 67 år och den börjar alltså gälla sex år senare, dvs 2029.

Den 1 januari 2025 förstärktes det förhöjda grundavdraget ytterligare med anledning av den justering som gjordes av det ordinarie jobbskatteavdraget, detta för att den ändringen inte ska leda till en skatteklyfta mellan yngre med arbetsinkomster och äldre med pensionsinkomster. Det sker genom att det särskilda belopp som läggs till det ordinarie grundavdraget höjs för personer med förvärvsinkomster som överstiger ca 190 500 kronor per år.

Det förhöjda grundavdraget beräknas som det ordinarie grundavdraget med tillägg av ett särskilt belopp. Tillägget har utformats så att skatten på pensionsinkomst för en person över 66 år ska vara likvärdig med skatten på arbetsinkomst för en person under 66 år.

Det högre grundavdraget för äldre innebär lägre skatt på både lön och pension. För 2025 gäller samma ålder som förra året, dvs. från januari det år då personen fyller 67 år.

Avtrappning av jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget

Både det ordinarie jobbskatteavdraget och jobbskatteavdraget för äldre trappades tidigare av vid högre inkomstnivåer. Avtrappningen var inte en del av det ursprungliga jobbskatteavdraget utan infördes 2016. Avtrappningen har inneburit att det ordinarie jobbskatteavdraget började trappas av vid arbetsinkomster som uppgick till ca 776 000 kronor per år och skatte­reduktionen upphörde helt vid arbetsinkomster som uppgick till ca 2 206 000 kronor.

Den 1 januari 2025 togs avtrappningen, som innebär att avdraget minskar vid högre inkomstnivåer, bort för jobbskatteavdraget och jobbskatteavdraget för äldre (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). Förändringen syftar till att sänka marginalskatten för höginkomsttagare och har även förväntade positiva effekter på arbetsutbudet på lång sikt.

Även avtrappningen som gällde för det förhöjda grundavdraget togs bort den 1 januari 2025 (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om jobbskatteavdrag behandlades senast i betänkande 2023/24:SkU11 och i yttrande 2024/25:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning av skattepolitiken och konstaterar att riksdagen den 27 november 2024 fastställde utgiftsramar och godkände inkomstberäkningar i statens budget för 2025 enligt regeringens förslag som bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Genom detta beslutades om en ytterligare förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget, samt slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatte­avdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget. Detta medförde ytterligare skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare som ligger i linje med regeringens politik om arbetslinjen som går ut på att verka för att skatten på arbete ska bli lägre och att incitamentet att jobba ska bli starkare, inom ramen för hållbara offentliga finanser (prop. 2023/24:100). Den statliga skatten ska minska om det finns ett finansiellt utrymme.

Utskottet konstaterar att det har gjorts förändringar och förbättringar av reglerna om jobbskatteavdraget som trädde i kraft den 1 januari 2025. Med hänsyn till detta finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar av systemet för jobbskatteavdrag och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Gåvoskatteavdrag

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1420 yrkandena 2–5 begär Jonas Andersson m.fl. (SD) tillkännagivanden om att regeringen bör utreda en höjning av den övre beloppsgränsen inom regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet (yrkande 2). Det bör också utredas hur juridiska personer ska kunna få skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet (yrkande 3) och hur fler allmännyttiga ändamål ska kunna omfattas av regelverket (yrkande 4). Regeringen bör även utvärdera hur en förenkling av administrationen för mottagarna, såsom inrapporterings­plikten till Skatteverket och hanteringen av kontrolluppgifter, kan genomföras (yrkande 5).

I motion 2024/25:1187 begär Niels Paarup-Petersen (C) ett tillkänna­givande om att möjliggöra skattereduktion för gåvor till kulturen.

I motion 2024/25:2494 begär Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C) ett tillkännagivande om att undersöka förutsättningarna för att utöka och bredda skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer så att fler organisationer kan ta del av den och om att utöka summorna väsentligt.

I motion 2024/25:378 begär Roland Utbult och Cecilia Engström (båda KD) ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda avdragsrätt för företagsdonationer till kulturorganisationer.

I motion 2024/25:1143 begär Magnus Berntsson (KD) ett tillkännagivande om att undersöka möjligheterna att införa skatteavdrag för privatpersoners och företags donationer till kultursektorn.

I motion 2024/25:1145 yrkande 1 begär Mikael Oscarsson (KD) ett tillkännagivande om att stegvis höja gränsen för avdragsgilla gåvor från 12 000 kronor till 25 000 kronor per år. Vidare bör man enligt yrkande 2 också utreda möjligheten för företag att ge gåvor till ideella organisationer.

Bakgrund och gällande rätt

I 9 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns regler om utgifter som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen. Till sådana utgifter hänförs enligt 9 kap. 2 § första stycket den skattskyldiges levnadskostnader. Av paragrafens andra stycke framgår att utgifter för gåvor räknas som levnadskostnader. Förbudet mot att göra avdrag för gåvor, som gäller för både fysiska och juridiska personer, bidrar till att upprätthålla skattesystemets grundläggande funktion att utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn.

En skattereduktion för fysiska personers gåvor till ideell verksamhet infördes 2012. Skattereduktionen var 25 procent och uppgick till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår.

Skattereduktionen slopades den 1 januari 2016. Den 1 juli 2019 återinfördes skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet och det därmed sammanhängande förfarandet med godkännande av gåvomottagare (prop. 2018/19:92, bet. 2018/19:SkU21, rskr 2018/19:248), förutom de delar som avsåg ansöknings- och årsavgifter för gåvomottagare. Bestämmelserna gäller för gåvor från fysiska personer som lämnats sedan den 1 juli 2019 och finns i 67 kap. 20–22 §§ IL. Samtidigt infördes också en ny förordning (2019:456) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.

Den 1 januari 2022 utökades avdragsrätten för gåvor (bet. 2021/22:FiU1, rskr 2021/22:46). Beloppsgränserna för gåvoskatteavdraget höjdes. Skatte­reduktionen är 25 procent av gåvobeloppet. En person kan få skattereduktion med högst 3 000 kronor. Det motsvarar gåvor på totalt 12 000 kronor per år. För gåvor understigande ett belopp om 2 000 kronor på ett år beviljas ingen skattereduktion.

För att skattereduktionen ska beviljas ska vissa förutsättningar vara uppfyllda:

•       Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket innan gåvan lämnas.

•       Det är organisationen som själv ansöker om att bli godkänd gåvomottagare.

•       Organisationsformen ska vara stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund som är inskränkt skattskyldigt.

•       Organisationen ska främja ett godkänt ändamål eller bedriva en sådan verksamhet, och gåvor som kommer in till gåvomottagaren och som är grund för skattereduktion för givaren ska användas för något av ändamålen social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Någon skattereduktion motsvarande den för fysiska personer finns inte för gåvor som lämnas av juridiska personer.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om ändringar i reglerna för skattereduktion för gåva till ideell verksamhet behandlades i betänkande 2023/24:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottet.

Pågående arbete

Skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet

Den 15 juni 2023 tillsatte regeringen utredningen (dir. 2023:87) Skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet.

Utredningen har haft två delar i sitt uppdrag:

•       att kartlägga juridiska personers gåvor till ideell verksamhet

•       att utforma ett förslag till skatteincitament för juridiska personers gåvor i syfte att öka juridiska personers givande.

Delbetänkandet av Utredningen om Skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet (SOU 2024:90) lämnades den 16 december 2024. De återstående frågor som omfattas av uppdraget kommer att behandlas i det slutbetänkande som ska redovisas senast den 19 januari 2026.

I delbetänkandet föreslår utredningen bl.a. att det införs ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Genom införandet kan fler företag och organisationer uppmuntras att ge gåvor till ideella och vetenskapliga ändamål. Detta kan bidra till ökade donationer till ideella organisationer och forskning och därigenom främja olika samhällsnyttiga verksamheter.

Utredaren föreslår också att den som äger en del i ett företag som ger en skattereduktionsberättigad gåva inte ska behöva betala skatt på grund av gåvan. Enligt förslaget ska en juridisk person som lämnar en gåva till en godkänd social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning om minst 2 000 kronor vid ett gåvotillfälle ha rätt till skattereduktion och två nivåer för skattereduktionen. Utredningen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2026. Skattereduktionen ska gälla för gåvor som lämnats efter den 31 december 2025.

Delbetänkandet har remitterats. Sista dag att svara på remissen är den 10 april 2025.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det arbete som civilsamhällets organisationer utför är viktigt, inte minst i kristider. Utskottet konstaterar att avdragsrätten för gåvor utökades den 1 januari 2022.

Vid införandet av skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet anfördes att risken för fusk och missbruk var påtaglig men att den kunde begränsas något genom att beloppen liksom antalet mottagare och ändamål hölls nere. Det är därför viktigt att eventuella utvidgningar balanseras mot risken för missbruk.

Regeringen tillsatte 2023 en utredning om juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Utredningen lämnade ett delbetänkande i slutet av 2024. I delbetänkandet föreslår utredningen bl.a. att det införs ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning.

Utskottet är positivt till att frågor om utvidgning av gåvor till ideell verksamhet har utretts men vill inte föregripa det pågående arbetet.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar av systemet för gåvoskatteavdrag och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Motionerna

Avdrag för grön teknik.

I partimotion 2024/25:2954 yrkande 6 begär Muharrem Demirok m.fl. (C) ett tillkännagivande om att alla bör få möjlighet att vara med och spara på såväl elräkningen som klimatet genom att energibesparingar inkluderas i ett utvidgat grönt avdrag samt genom att det införs gröna klimatkrediter för att säkerställa att energieffektivisering kan ske på ett inkluderande sätt även för dem som har små marginaler.

I kommittémotion 2024/25:3169 yrkande 111 begär Rickard Nordin m.fl. (C) ett tillkännagivande om att man bl.a. bör slopa skatten för egen användning av solel för att öka den närproducerade elproduktionen.

I kommittémotion 2024/25:2947 yrkande 87 begär Ulrika Heie m.fl. (C) ett tillkännagivande om att stärka stödet för att konvertera fordon till mer hållbar framdrift genom att inkludera det i det gröna avdraget.

I kommittémotion 2024/25:2613 yrkande 54 begär Elin Söderberg m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att laddboxar som installeras genom det gröna teknikavdraget och elbilar som får bonus bör uppfylla standarden ISO 15118. I yrkande 156 föreslås att småskalig solvärme ska införlivas i det gröna avdraget.

I kommittémotion 2024/25:3047 yrkande 22 begär Linus Lakso m.fl. (MP) tillkännagivande om att man bör införliva småskalig solvärme i det gröna avdraget. I yrkande 46 anförs att laddboxar som installeras genom det gröna teknikavdraget och uppfyller standarden ISO 15118 bör få ett högre avdrag dvs. med 75 procent.

I kommittémotion 2024/25:3071 yrkande 29 begär Emma Nohrén m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att införliva småskalig solvärme i det gröna avdraget för att hjälpa svenska gårdar att bli självförsörjande på energi.

I motion 2024/25:901 begär Magnus Manhammar (S) ett tillkännagivande om att man bör studera förutsättningarna för att införa en avdragsmöjlighet vid köp och installation av miljöcertifierade avlopp.

I motion 2024/25:1206 begär Niels Paarup-Petersen (C) ett tillkänna­givande om att införa ett s.k. blått avdrag. Genom ett sådant avdrag skapas incitament för medborgarna att investera i vattenbesparande teknologier.

I motion 2024/25:530 begär Cecilia Engström (KD) ett tillkännagivande om att regeringen ska utreda om rätten till grönt avdrag vid inköp av solpaneler ska kvarstå för installationer av klimatskadliga solpaneler, dvs. solpaneler som har producerats med stora klimatskadliga utsläpp. Det är viktigt att räkna på helheten och ha en livscykelanalys som grund för kloka beslut.

Sänkt skatt på andelsägande av solenergi

I kommittémotion 2024/25:3169 yrkande 112 föreslår Rickard Nordin m.fl. (C) ett tillkännagivande om att undersöka möjligheten att ge en skattereduktion till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus.

I kommittémotion 2024/25:2613 yrkande 45 begär Elin Söderberg m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att skatten för andelsägande av solenergi för boende i flerbostadshus bör sänkas.

I kommittémotion 2024/25:3047 yrkande 17 begär Linus Lakso m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att sänka skatten på andelsägandet av solenergi för boende i flerbostadshus.

Bakgrund och gällande rätt

Avdrag för grön teknik

Skattereduktion för installation av grön teknik

Den 1 januari 2021 infördes skattereduktion för installation av grön teknik. Reglerna finns i 67 kap. 38–40 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Om en fysisk person ska installera grön teknik kan skattereduktion fås för kostnaden för arbete och material. Det gäller installationer som påbörjats, betalats och slutförts tidigast den 1 januari 2021. Det fungerar på liknande sätt som med rot och rut, men är en egen skattereduktion. Avdraget fås direkt på fakturan från företaget som utför installationen. Företaget begär sedan utbetalning från Skatteverket. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 50 000 kronor.

Skattereduktion ges för installation av

•       ett nätanslutet solcellssystem

•       ett system för lagring av egenproducerad elenergi

•       en av laddpunkt till elfordon.

Skattereduktion ges med 50 procent av kostnaden för arbete och material. Installationen ska förse den aktuella bostaden med el. För rätt till maximal skattereduktion ska köparen betala 80 procent för arbete och material vid installation av solceller och 50 procent av kostnaden för arbete och material vid installation av system för lagring av egenproducerad el och laddpunkter.

Skattereduktionen ersatte stödet till fysiska personer enligt förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller, förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Underlaget för skattereduktionen för installation av grön teknik utgörs av utgifter för material och arbete.

Det ställs vissa krav på utföraren för att köparen ska få skattereduktion för grön teknik. När man tillämpar fakturamodellen ska utföraren vara godkänd för F-skatt vid endera av följande tidpunkter:

•       när köparen och utföraren avtalar om arbetet

•       när köparen betalar utföraren för arbetet.

Detta gäller även utländska företag som utför installationer av grön teknik i Sverige.

Om installation av grön teknik utförs utomlands inom EES eller Schweiz och utföraren inte bedriver näringsverksamhet i Sverige krävs inte F‑skatt. Utföraren ska i stället ha ett aktuellt, gällande intyg eller någon annan handling som visar att företaget i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt i Sverige, när det gäller skatter och avgifter (67 kap. 43 § IL).

Sedan den 1 januari 2023 gäller en förstärkt skattereduktion för installation av solceller (prop. 2022/23:15, bet. 2022/23:FiU1, rskr 2022/23:51). Skattereduktionen för installation av solceller höjdes från 15 procent till 20 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna.

Ny lagstiftning från den 1 januari 2025 om förskottsbetalning vid betalning av grön teknik

När möjligheten till skattereduktion för installation av viss typ av grön teknik trädde i kraft förutsågs inte helt effekten vid förskottsbetalning. Det medförde att köpare inte utan vissa besvär i dessa fall kunde ta del av skattereduktionen för hela material- och arbetskostnaden. Till skillnad från vid rot- och rutarbeten ges skattereduktion för grön teknik för såväl arbets- som materialkostnader. Utförarna har i många fall behövt förskottsbetalning för inköp av material. Det har därför uppkommit oförutsedda effekter för utförarna när dessa önskat förskottsbetalning från kunderna, särskilt i samband med årsskiften.

Den 1 januari 2025 ändrades bestämmelserna för att större hänsyn ska kunna tas till förskottsbetalningar. Utföraren ska kunna begära utbetalning från Skatteverket efter det att installationen av grön teknik har utförts och slutbetalats. Begäran om utbetalning ska lämnas elektroniskt och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet slutbetalades. En begäran om skattereduktion för installation av grön teknik bör göras av kunden i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för installation av grön teknik har slutbetalats. På så sätt får utförarna möjlighet att lättare ta ut förskottsbetalning av kunderna utan att det försvåra möjligheten till skattereduktion för samtliga arbets- och materialkostnader hänförliga till installationen av grön teknik.

Den nya bestämmelsen gäller installationer som har slutbetalats efter den 31 december 2024 och innebär att samtliga betalningar som har gjorts för installationen kan ligga till grund för beräkning av skattereduktion.

Skattereduktion för förnybar el

Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Bestämmelserna finns i 67 kap. 27–33 §§ IL. Särskilda skatteregler gäller för den som producerar förnybar el genom att t.ex. installera solceller på sin privatbostadsfastighet och leverera el till elnätet. Skattereduktionen innebär i korthet att den som framställer förnybar el, har en anläggning som uppfyller vissa villkor och som anmäler detta till elnätsföretaget har rätt till skattereduktion med som mest 18 000 kronor per år (30 000 kilowattimmar multiplicerat med 60 öre). Motivet för införandet av skattelättnaden var bl.a. att underlätta för det växande intresse som vid tidpunkten fanns för mikroproduktion av förnybar el.

Med förnybar el menas främst el som framställs från sol, vind och vatten. Det vanligaste för privatpersoner är att installera solceller på fastigheten. Den el som inte förbrukas av ägaren till mikroproduktionsanläggningen, dvs. överskottselen, är skattepliktig om den matas in på elnätet och ersättning betalas till elhandlare. Från ersättningen får man göra det schablonavdrag på 40 000 kronor som dras av från de totala inkomsterna för varje privatbostad och som t.ex. kan vara inkomster av uthyrning och försäljning av produkter från privatbostaden. Om de totala inkomsterna från privatbostaden är mer än 40 000 kronor blir mellanskillnaden mellan den totala inkomsten och 40 000 kronor skattepliktig som inkomst av kapital. Skattereduktionen beviljas för det antal kilowattimmar som matas in på elnätet under förutsättning att det är framställning av förnybar el och anläggningen uppfyller vissa villkor. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre. Skattereduktionen kan därmed högst uppgå till 18 000 kronor per år (30 000 kilowattimmar gånger 60 öre). Om anläggningens installerade toppeffekt ligger lägre än 500 kilowatt betalas ingen energiskatt på el.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om ändringar i reglerna om grönt avdrag behandlades i betänkande 2023/24:SkU11 och yttrande 2024/25:SkU1y. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Pågående arbete

Regeringen lämnade den 18 mars 2025 propositionen Förändrade skatte­subventioner för solceller och mikroproduktion av el (prop. 2024/25:109) till riksdagen. I propositionen föreslås att subventionsgraden för installation av solceller inom ramen för grön teknik ska sänkas från 20 till 15 procent och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska slopas.

Förslaget om sänkt subventionsgrad för installation av solceller föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 och förslaget om att slopa skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka åtgärder för att hantera klimatomställningen och ser positivt på att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el infördes den 1 januari 2015 och att skattereduktionen för installation av grön teknik infördes den 1 januari 2021. Det sistnämnda regelverket förbättrades också den 1 januari 2025 i fråga om förskottsbetalning av det gröna avdraget.

Den 18 mars 2025 lämnade Regeringen en proposition (prop. 2024/25:109) till riksdagen med förslag om ändringar i systemet för det gröna avdraget i fråga om sänkt subventionsgrad för installation av solceller från 20 till 15 procent. Vidare finns förslag om att slopa skattereduktionen för mikro­produktion av förnybar el och att utvidgad mottagningsplikten för elleverantörer. Ändringarna är tänkta att införas den 1 juli 2025 när det gäller sänkt subventionsgrad och den 1 januari 2026 när det gäller slopad skattereduktion och utvidgad mottagningsplikt.

Dessa förändringar ligger i linje med den långsiktiga inriktning för arbetet med energipolitiken som regeringen presenterade våren 2024 (prop. 2023/24:105). Regeringen uttalade att planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen. Det svenska elsystemet ska också ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser. Regeringen bedömer vidare att det finns behov av att se över det nuvarande energieffektiviseringsmålet.

Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med förändringar av systemet för grönt avdrag och också med den långsiktiga gröna omställningen. Utskottet vill inte föregripa regeringens långsiktiga arbete och är därmed inte i nuläget berett att stödja några förslag om förändringar av systemet för grönt avdrag.

Därmed finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar i regelverket för det gröna avdraget. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1353 yrkande 6 begär Per Söderlund m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att systematisera och förstärka kontrollen av reseavdragen.

I kommittémotion 2024/25:1772 yrkande 7 begär Linus Lakso m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att riksdagens beslut om nytt reseavdrag ska genomföras (bet. 2021/22:SkU29, rskr 2021/22:373).

I kommittémotion 2024/25:2613 yrkande 108 begär Elin Söderberg m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att införa ett nytt avståndsbaserat och färdmedelsneutralt reseavdrag.

Bakgrund och gällande rätt

Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel. Regler om arbetsresor finns i 12 kap. 26–31 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Avdrag för resor med allmänna transportmedel bör enligt de allmänna råden bara ges om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst 2 kilometer. Oavsett vilket färdmedel som används eller vilken typ av kostnad den skattskyldige har haft ska kostnader för arbetsresor dras av bara till den del som de sammanlagt överstiger 11 000 kronor under beskattningsåret. Vid arbetsresor med egen bil gäller vissa krav för avdragsrätt. Det krävs att avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst 5 kilometer och att det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt två timmar per dag. Ett annat skäl att medge avdrag för arbetsresor med egen bil är:

•       Om bilen används i tjänsten minst 60 men mindre än 160 dagar om året, medges avdrag för de dagar som bilen har använts i tjänsten.

•       Om bilen används i tjänsten minst 160 dagar om året, medges avdrag för samtliga arbetsdagar.

För att bilen ska anses vara använd i tjänsten måste körsträckan för tjänsteresor vara minst 300 mil per år.

Av förenklingsskäl infördes en schablon för arbetsresor med egen bil den 1 januari 2023. Det schablonbelopp som får dras av för kostnader för resor med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet uppgår till 25 kronor per mil. Schablonbeloppet vid tjänsteresor med förmånsbil uppgår till 12 kronor per mil med undantag för en förmånsbil som helt drivs med elektricitet, där avdragsrätten uppgår till 9 kronor och 50 öre per mil.

Sedan den 1 januari 2023 gäller att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen, och i förekommande fall i kontrolluppgiften.

Tidigare riksdagsbehandling

I betänkande 2021/22:SkU29 tillstyrkte skatteutskottet regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebar att det nuvarande reseavdraget skulle avskaffas och ersättas av en avstånds­baserad och färdmedelsneutral skattereduktion. Skattelättnaden utgick från avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen i stället för kostnaden för att resa däremellan, och skattelättnaden var oberoende av vilket färdmedel som faktiskt hade använts för arbetsresan. Förslaget var tänkt att träda i kraft den 1 januari 2023. Riksdagen fattade den 9 juni 2022 beslut i enlighet med utskottets förslag (rskr 2021/22:373).

Den 15 november 2022 lämnade regeringen ett förslag till riksdagen om att i stället behålla det befintliga reseavdraget med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor (prop. 2022/23:18). Riksdagen fattade den 13 december 2022 beslut i enlighet med regeringens förslag (rskr. 2022/23:51).

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämde i regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2023 att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor som skulle ha införts den 1 januari 2023 hade brister i flera avseenden som innebar att det var bättre att behålla reseavdraget i dess dåvarande form. Utskottet tillstyrkte att den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor inte skulle införas (yttr. 2022/23:SkU1y). Utskottet gör ingen annan bedömning i nuläget.

Samtidigt med beslutet om ett bibehållet reseavdrag trädde också nya bestämmelser i kraft som innebär att arbetsplatsens adress ska anges i arbetsgivardeklarationen. Skatteverket får därmed tillgång till arbetsplatsens adress vilket medför att rimligheten i reseavdragen kan bedömas när det gäller både sträcka och tidsvinst. Genom de nya bestämmelserna förbättrades Skatteverkets kontrollmöjligheter vilket medför ökade förutsättningar att minska risken för fel och fusk i reseavdragssystemet.

Utredningen om moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv lämnade den 15 januari 2025 sitt betänkande Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet (SOU 2025:4) till regeringen. Utredningen har bl.a. tittat på frågor om tjänsteställets placering, vilket i sin tur kan ha bäring på möjligheterna till reseavdrag till och från arbetet. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår inom Regeringskansliet.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om förändringar och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Motionerna

I motion 2024/25:2717 begär Ann-Sofie Lifvenhage (M) ett tillkännagivande om att se över möjligheten att förändra skattelagstiftningen för att göra generella utbildningar för anställda till en skattefri förmån. Alla satsningar som företag gör på att utbilda sina anställda generellt ska betraktas som skattefri förmån.

I motion 2024/25:2863 begär Ann-Sofie Lifvenhage (M) ett tillkännagivande om att utreda möjligheten för anställda att genomföra kompeten­s­­höjande åtgärder via bruttolöneväxling.

I motion 2024/25:2884 begär Sten Bergheden (M) ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för den som tar körkort för buss eller lastbil om det sedan resulterar i att personen får ett chaufförsjobb.

I motion 2024/25:3137 yrkande 8 föreslår Josefin Malmqvist m.fl. (M) att det ska införas ett omställningsrutavdrag. Sverige behöver ett nytt och ökat stöd för omställning och kompetensutveckling. Reformer för att underlätta för enskilda att själva ta ansvar och göra sig attraktiva på arbetsmarknaden bör ses över. Möjligheten bör övervägas för enskilda att få skatteavdrag för egna utbildningskostnader. Det vore enligt motionärerna ett viktigt steg för att stimulera omskolning och för att den egna kompetensen bättre ska motsvara arbetsmarknadens behov.

Bakgrund och gällande rätt

I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om vilka utgifter en person får dra av i inkomstslaget tjänst. Huvudregeln säger att personen får dra av de utgifter som den har för att få inkomster eller behålla dem. Avdrag kan alltså beviljas endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget.

Kostnader vid utbildning

Frågan om avdrag för utbildningskostnader bedöms enligt allmänna regler om avdrag. Man kan göra avdrag för utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Man kan inte göra avdrag för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till en anställning eller tjänst. Detta innebär att man inte heller kan göra avdrag för kostnader för att skaffa behörighet för att få en viss tjänst, t.ex. körkort för lastbil. Kostnaden är däremot normalt avdragsgill om en person genomgår en kurs för att kunna behålla en tjänst som han eller hon redan har.

Utbildning vid omstrukturering

En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldige är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Utbildningen eller åtgärden måste i så fall vara av betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Bestämmelsen är tillämplig när arbetsgivaren har vidtagit en åtgärd för att minska personalen eller omplacera anställda. Skattefriheten omfattar även de situationer då arbetsgivaren vidtar en åtgärd som medför att arbetsgivaren känner sig tvingad att säga upp sig själv. Skattefriheten omfattar en utbildning eller annan åtgärd som sätts in inom fem år före en eventuell uppsägning. Med ”annan åtgärd” avses en insats som syftar till att hjälpa den skattskyldige att få ett nytt arbete eller att i övrigt bistå den anställde på ett personligt plan i samband med att en uppsägning kan bli aktuell, exempelvis s.k. outplacementåtgärder.

Den skattefria förmånen omfattar kurskostnader, terminsavgifter, kurs­litteratur, arvoden till föredragshållare och konsulter m.m. men däremot inte lön eller ersättning för ökade levnadskostnader.

Skattefriheten gäller inte utbildning av anställda som redan har en utbildning på ett område där de utan svårigheter kan få arbete hos en annan arbetsgivare. Detsamma gäller om en person, som har en gedigen utbildning inom ett arbete med tillfällig arbetsbrist, läser något annat i avvaktan på att arbetsmarknaden ska bli gynnsammare på området. Skattebefrielsen omfattar inte kurser som kan vara utvecklande för den skattskyldige men som inte ökar möjligheten att få arbete. Datakurser och språkkurser av allmän karaktär som underlättar för den enskilde att studera vidare bör däremot omfattas av skattefriheten. Vidare bör grund- och yrkesutbildning anses vara av väsentlig betydelse för den skattskyldiges möjligheter att få arbete om personen tidigare saknar sådan utbildning.

 

Körkortslån

För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden infördes den 1 september 2018 ett statligt lån för körkortsutbildning, s.k. körkortslån, för vissa arbetssökanden. Den 1 december 2021 utvidgades målgruppen för lånet till att omfatta även 19–20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning.

 

Omställningsstudiestöd

Den 1 oktober 2022 infördes ett nytt offentligt omställningsstudiestöd i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Omställnings­studie­stödet består av ett omställningsstudiebidrag och ett omställningsstudiestöd. Omställningsstudiestöd får lämnas till en sökande som har arbetat i genomsnitt minst 40 procent per vecka under varje kalendermånad i minst 8 år under en ramtid om 14 år. Den som beviljas omställningsstudiestöd måste även ha förvärvsarbetat eller motsvarande under minst 12 av de senaste 24 månaderna. Även egenföretagare kan söka det nya omställningsstudiestödet. Omställningsstudiestöd i form av lån kan lämnas längst t.o.m. det år den studerande fyller 60 år. Omställningsstudiebidrag ska dock också kunna lämnas under högst 10 veckor fr.o.m. det år då den studerande fyller 61 år och längst t.o.m. det år då den studerande fyller 62 år under förutsättning att personen har minst 10 veckor kvar att använda av sitt omställnings­studiebidrag.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om omställningsavdrag behandlades i betänkande 2023/24:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

För att förbättra möjligheten till etablering på arbetsmarknaden infördes den 1 september 2018 ett statligt lån för körkortsutbildning, s.k. körkortslån, för vissa arbetssökande. Den 1 december 2021 utvidgades målgruppen för lånet till att omfatta även 19–20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning.

Det är också av stor vikt med bra förutsättningar för vidareutbildning av redan yrkesverksamma personer. Den 1 oktober 2022 infördes ett nytt offentligt omställningsstudiestöd i syfte att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet, som är en följd av Tidöpartiernas överenskommelse, ska förvaltas på så sätt att det används till utbildningar med hög efterfrågan på arbetsmarknaden och därmed motverkar kompetensbrist och stärker näringslivets konkurrenskraft.

Utskottet konstaterar att man kan göra avdrag för utgifter för att förvärva eller behålla inkomster och inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till en anställning eller tjänst. En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldige är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Av Tidöavtalet framgår att lärosätenas omställningsuppdrag ska stärkas. Utskottet finner att ändringar har gjorts i närtid i de frågor som motionärerna tagit upp.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om förändringar och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Övriga avdrag

Motionerna

Avdrag för arbetsredskap m.m.

I motion 2024/25:1805 begär Patrik Lundqvist m.fl. (S) ett tillkännagivande om att skattebefria arbetsskor för fler yrkeskategorier t.ex. inom den kommunala omsorgen.

I motion 2024/25:2424 yrkande 1 begär Saila Quicklund (M) ett tillkännagivande om att överväga en översyn och förändring av fjällräddarnas stöd- och skattevillkor. De har med dagens skattelagstiftning inte möjlighet att göra avdrag för kostnader och utrustning i sin deklaration, trots att viss utrustning krävs för uppdraget.

I motion 2024/25:2896 begär Sten Bergheden (M) ett tillkännagivande om att se över regelverket för hemmakontoret i syfte att underlätta för såväl anställda som egenföretagare.

I motion 2024/25:1645 yrkande 1 begär Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C) ett tillkännagivande om att man ska överväga möjligheten för fjällräddarna att få skatteavdrag för sina fordon för den del där fordonen används i det allmännas tjänst. Men för att genomföra det måste skattereglerna enligt motionärerna ändras eftersom rättsläget är oklart.

Avdrag för pensions- och bosparande

I kommittémotion 2024/25:1387 yrkande 3 begär Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att utreda ett avdragsgillt bosparande för unga.

I motion 2024/25:3083 yrkande 3 begär Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) ett tillkännagivande om att det bör införas särskilda bolån riktade till unga och förstagångsköpare i syfte att underlätta intåget på fastighetsmarknaden. Regeringen bör utreda möjligheten att skapa ett skattefritt bosparande.

I motion 2024/25:1949 begär Margareta Cederfelt (M) ett tillkännagivande om att ett avdragsgillt bosparande för unga bör införas.

I motion 2024/25:2653 yrkande 3 begär Sten Bergheden (M) ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till egen bostad.

I motion 2024/25:1002 begär Rickard Nordin (C) ett tillkännagivande om att man bör ser över reglerna för tjänstepension. Idag är kravet för att få rätt till avdrag för eget pensionssparande att man inte har någon tjänstepension alls under hela kalenderåret. Detta bör ändras så att man kan göra avdrag för eget sparande för de månader man inte omfattats av tjänstepension.

Bakgrund och gällande rätt

I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om vilka utgifter en person får dra av i inkomstslaget tjänst. Huvudregeln säger att personen får dra av de utgifter han eller hon har för att få inkomster eller behålla dem. Man kan alltså göra avdrag endast när det finns en motsvarande skattepliktig inkomst som motiverar avdraget.

En väsentlig inskränkning i avdragsrätten är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader. Till levnadskostnader räknar man också medlemsavgifter, gåvor och premier för egna försäkringar. Dessa kostnader är inte avdragsgilla.

Flera betydelsefulla undantag från huvudregeln finns dock.

Förmån av uniform och andra arbetskläder

Förmån av uniform och andra arbetskläder är skattefri, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat (11 kap. 9 § IL).

Skattefrihet gäller för förmån av fri uniform, dvs. sådan klädsel för tjänstebruk som fastställts och utformats i detalj av en myndighet eller av en annan arbetsgivare. En uniforms primära syfte är att utmärka en viss befattning eller vissa befogenheter. Utmärkande för en uniform är att den har en tydligt avvikande utformning från vanliga kläder.

Även förmån av fria skyddskläder och andra kläder kan vara skattefri under vissa förutsättningar. När det gäller omfattningen av skattefriheten för fria arbetskläder framgår av förarbetena att kläder som utsätts för starkt slitage eller kraftig nedsmutsning eller annars förbrukas osedvanligt snabbt bör undantas från beskattning. Exempel på yrkesgrupper som kan anses ha sådana arbetskläder är betongarbetare, murare, smidesarbetare och svetsare.

Fria överdrags- och skyddskläder samt fri tvätt av sådana kläder beskattas inte. Detta avser också sådana fria skyddskläder som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen, mekaniska skador eller mot väta, värme och kyla som i huvudsak har andra orsaker än klimatförhållanden. Skattefriheten motiveras i det fallet med att denna typ av kläder är att jämställa med arbetsredskap.

Även kläder som är särskilt avpassade för arbetet och som inte lämpligen kan användas privat bör undantas från beskattning.

Avdrag för arbetsredskap och arbetsrum

Arbetsredskap

Regler om avdrag för arbetsredskap finns i 11 kap. 8 § IL. En förmån av en vara eller tjänst, som en anställd får av arbetsgivaren, ska inte tas upp som intäkt om

•       varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter

•       förmånen är av begränsat värde för den anställde

•       förmånen inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen.

Bestämmelsen gäller alla typer av varor och tjänster som arbetsgivaren tillhandahåller den anställde som arbetsredskap.

Avdrag för faktiska kostnader för instrument, verktyg och andra arbetsredskap kan bara göras om utgiften har varit nödvändig för att få intäkterna. Man kan inte få avdrag för privata levnadskostnader. Om arbets­redskapet kan användas både i tjänsten och privat ska ett avdrag fördelas mellan användningen i tjänst och privat samt proportioneras i förhållande till utrustningens beräknade livslängd.

Avdragsbegränsningen om 5 000 kronor för övriga utgifter gäller. En förutsättning för avdrag är att arbetsgivaren inte tillhandahåller arbetsredskapet. Tillgången måste också vara utsatt för en verklig värdeminskning. Kostnaden för en tillgång som inte sjunker i värde är inte avdragsgill. Det finns inga schablonavdrag för vissa yrkesgrupper, förutom i vissa fall för idrottsutövare. Vid anskaffning av dyrare tillgångar än vad som kan anses motiverat av tjänstebehovet bör avdraget reduceras till en skälig nivå.

Om tillgången har anskaffats för användning både för privat bruk och för tjänsten beräknas avdraget på den del av anskaffningsutgiften som beräknas avse tjänsten. Detta gäller oavsett om man gör direktavdrag eller förslitnings­avdrag. Om innehavet av inventariet dessutom är förenat med löpande kostnader, bör även sådana kostnader fördelas mellan privata kostnader respektive kostnader för tjänsten. Om den anställde hyr ett inventarium eller liknande bör hyreskostnaden på motsvarande sätt fördelas mellan vad som avser privat användning respektive tjänsten.

Arbetsrum

Avdrag för kostnaden för arbetsrum i en särskild lokal kan göras om arbetslokalen finns på någon annan plats än i bostaden och om lokalen varit nödvändig för arbetet. För arbetsrum i en särskild lokal får man dra av den faktiska kostnaden.

Avdrag för kostnaden för arbetsrum i bostaden kan göras bara i undantagsfall. För arbetsrum i den egna bostaden får man dra av den faktiska merkostnaden. I en hyreslägenhet är även en viss del av hyran avdragsgill. För avdrag gäller en avdragsbegränsning om 5 000 kronor. För att avdrag ska beviljas måste följande krav vara uppfyllda:

•       Arbetsgivaren tillhandahåller inte någon arbetsplats.

•       Det ska finnas ett klart behov av ett arbetsrum i bostaden.

•       Arbetsrummet ska enbart ha använts för arbetet.

•       Bostaden måste vara större än vad som hade krävts om den skattskyldige inte hade varit tvungen att ha ett arbetsrum.

•       Arbetsrummet får med hänsyn till läge eller utrustning inte ingå i bostadsutrymmet.

För att ett arbetsrum inte ska anses ingå i bostadsutrymmet måste det antingen vara så avskilt från själva bostaden att det inte ingår i övriga bostadsutrymmen eller vara inrett på ett sådant sätt att det inte kan användas för bostadsändamål. Om ovanstående krav inte är uppfyllda anses kostnaden för arbetsrummet i stället vara en privat levnadskostnad som inte är avdragsgill (9 kap. 2 § IL).

Avdrag för pensionssparande

Avdrag för pensionssparande (allmänt)

Den 1 januari 2016 avskaffades avdragsrätten för privat pensionssparande. Det betyder att man inte längre får göra avdrag i deklarationen för de belopp man sätter in i en privat pensionsförsäkring eller på ett individuellt pensions­sparkonto (IPS). Tidigare var det möjligt att göra avdrag på 12 000 kronor per år.

Avdrag för pensionssparande när pensionsrätt saknas i anställningen

Den som har inkomst av anställning och helt saknar pensionsrätt i anställningen har möjligheten att göra avdrag för pensionssparande (59 kap. 1a § första stycket 1 IL). Avdrag får göras för pensionssparande i en pensionsförsäkring och på ett individuellt pensionssparkonto (IPS). Avdraget kan göras som allmänt avdrag. Avdragsutrymmet uppgår till 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

I dag är kravet dock att man inte har någon tjänstepension alls under hela kalenderåret för att få göra avdrag för eget pensionssparande. En person kan alltså teoretiskt sett ha fått tjänstepension på ett arbete i januari, men sedan ha bytt jobb till ett utan avsättningar och därmed inte ha rätt till avdrag för eget pensionssparande.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om avdrag för arbetsredskap m.m. och avdrag för pension- och bosparande behandlades i betänkande 2023/24:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Det är viktigt att hålla inkomstbeskattningen av löner och förmåner likformig och neutral och att så lång som möjligt undvika avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra.

En väsentlig inskränkning i avdragsrätten för utgifter i inkomstslaget tjänst är t.ex. att en person inte får göra avdrag för sina privata levnadskostnader. Kläder som inte är särskilt anpassade för arbetet anses utgöra privata levnadskostnader. Avdrag för arbetsrum i hemmet kan göras under vissa särskilda förutsättningar. Om inte samtliga förutsättningar är uppfyllda anses kostnader för arbetsrum utgöra privata levnadskostnader. Utskottet är inte berett att förändra eller föreslå några särregler när det gäller möjligheten till avdrag för övriga utgifter såsom arbetskläder och arbetsrum i bostaden utöver de möjligheter till avdrag som redan finns. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1805 (S) och 2024/25:2896 (M).

Utskottet anser att det är viktigt att frivilligarbetare inom t.ex. fjällräddningen tillförsäkras goda villkor. Att skapa undantagsregler för en viss grupp på skatteområdet leder dock till krav på att andra grupper också ska särbehandlas vilket leder till ett alltför komplicerat skattesystem. Utskottet är därför inte berett att förändra eller föreslå några särregler när det gäller fjällräddares möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:1645 (C) yrkande 1 och 2024/25:2424 (M) yrkande 1.

Utskottet anser att det är viktigt att fler hushåll uppmuntras till att spara långsiktigt i finansiella tillgångar. Den som har ett sparande kan lättare parera oförutsedda ekonomiska händelser och har större möjlighet att t.ex. skaffa ett boende. Sedan investeringssparkontot infördes 2012 har det blivit en attraktiv sparform för privatpersoner bl.a. som alternativ till annat pensionssparande och sparande till boende. Sedan den 1 januari 2025 har det införts en skattefri grundnivå om 150 000 kronor för sparande på investeringssparkonto. Reger­ingen ansåg i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) att den skattefria nivån bör uppgå till 300 000 kronor vilket bedöms vara en lämplig nivå för att öka privatpersoners incitament till ett framtida sparande. Av offentlig­finansiella skäl genomförs reformen dock i två steg. Den skattefria grundnivån uppgår därför till 150 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2025 och till 300 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2026.

 Utskottet noterar att förändringar för att stimulera privatpersoners sparande har gjorts och att fler förändringar kan komma att göras framgent. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår inom Regeringskansliet och avstyrker därmed motionerna 2024/25:1387 (SD) yrkande 3, 2024/25:1949 (M), 2024/25:2653 (M) yrkande 3 och 2024/25:3083 (SD) yrkande 3.

Utskottet ser inte heller i övrigt några möjligheter att förorda förändringar av de särskilda reglerna om avdrag för pensionssparande för personer utan pensions­rätt i anställningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2024/25:1002 (C).

Motionerna

Styrelsearvoden

I kommittémotion 2024/25:2468 yrkande 5 begär Anders Ådahl m.fl. (C) ett tillkännagivande om att se över lagstiftningen för att göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag.

I motion 2024/25:1149 begär Charlotte Nordström (M) ett tillkännagivande om att se över ett förtydligande av skattelagstiftningen så att styrelseledamöter återigen ska kunna fakturera arvode via eget bolag för styrelsearbete.

I motion 2024/25:973 begär Cecilia Rönn (L) ett tillkännagivande om att utreda en ändring i inkomstskattelagen för att möjliggöra för styrelseledamöter att återigen fakturera för sina uppdrag som yrkesmässig näringsverksamhet.

Beskattning av sexuella tjänster

I kommittémotion 2024/25:3190 yrkande 26 begär Niklas Karlsson m.fl. (S) ett tillkännagivande om att det bör göras en översyn av beskattning vid prostitution.

I kommittémotion 2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att personer i prostitution inte ska tvingas betala skatt.

I kommittémotion 2024/25:3157 yrkande 28 begär Helena Wilhelmsson m.fl. (C) ett tillkännagivande om att regeringen omedelbart bör förändra lagstiftningen och klargöra att staten och dess myndigheter inte ska beskatta inkomster från prostitution.

Bakgrund och gällande rätt

Inkomster som ska tas upp i inkomstslaget tjänst

Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital enligt 10 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Förutsättningarna för att en inkomst ska tas upp i inkomstslaget tjänst är

•       att den inte är hänförlig till något annat inkomstslag

•       att den inte är skattefri enligt 8, 11, eller 11 a kap. IL.

Med tjänst menas anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur (10 kap. 1 § andra stycket IL). Inkomster från anställning och uppdrag är sådana där någon utför ett arbete åt någon annan. Sådana inkomster beskattas som lön.

I de flesta fall är det inga svårigheter att bedöma om en inkomst kommer från en anställning eller ett uppdrag. Men i vissa fall är det inte så tydligt om ett visst arbete utförs åt en arbetsgivare eller uppdragsgivare, eller om det är en självständig verksamhet. En bedömning måste då alltid göras i varje enskilt fall.

Med ”annan inkomstgivande verksamhet” menas att även självständig verksamhet utan vinstsyfte, som hobbyverksamhet, beskattas i inkomstslaget tjänst. Inkomstslaget tjänst fungerar även som uppsamlingspost för annan inkomstgivande verksamhet som inte hör till kapital eller näringsverksamhet. Inkomst av annan inkomstgivande verksamhet i tjänst är sådan inkomst som inte är inkomst från vare sig anställning, uppdrag, hobby, kapital eller närings­verksamhet.

En bedömning av om det är en självständig verksamhet som inte är anställning eller uppdrag måste göras i varje enskilt fall.

Styrelsearvoden

Av 13 kap. 1 § IL framgår kriterierna för avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet.

Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvs­verksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdrags­givaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdrags­givaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade en dom den 16 december 2019 (HFD 2019 not. 31) om beskattning av styrelsearvoden. I målet var det fråga om en advokat som bedrev verksamhet i ett aktiebolag. Han hade flera uppdrag som styrelseledamot varav ett som styrelseordförande i ett större bolag. Arvodet för detta uppdrag betalades till hans bolag. Genom en ansökan om förhandsbesked ville han få svar på hur arvodet skulle beskattas. Målet avgjordes av HFD i sin helhet, s.k. plenum. Enligt domstolens mening saknades det skäl att avvika från domstolens praxis, eftersom en förändring av rättsläget inte framstod som angelägen. Beskattning av styrelsearvoden ska enligt HFD:s praxis i regel göras hos styrelseledamoten personligen och som inkomst av tjänst, se bl.a. HFD:s tidigare dom från 2017 (HFD 2017 ref. 41). Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Denna presumtion kan enligt praxis endast frångås när det är fråga om ett tidsmässigt avgränsat uppdrag som gäller en specifik insats i ett bolag. HFD fann mot den bakgrunden att styrelsearvodet skulle beskattas hos ledamoten personligen och som inkomst av tjänst.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om beskattning av styrelsearvoden och sexuella tjänster behandlades senast i betänkande 2023/24:SkU11. Utskottet avstyrkte motions­yrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Enligt huvudregeln är alla inkomster skattepliktiga. Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. I de flesta fall är det inga svårigheter att bedöma om en inkomst kommer från en anställning eller ett uppdrag. Men i vissa fall är det inte så tydligt om ett visst arbete utförs åt en arbetsgivare eller uppdragsgivare, eller om det är en självständig verksamhet. Med ”annan inkomstgivande verksamhet” menas att även självständig verksamhet utan vinstsyfte, som hobbyverksamhet, beskattas i inkomstslaget tjänst.

Inkomstslaget tjänst fungerar även som uppsamlingspost för annan inkomstgivande verksamhet som inte hör till kapital eller näringsverksamhet. Annan inkomstgivande verksamhet i tjänst är sådan inkomst som inte är inkomst från vare sig anställning, uppdrag, hobby, kapital eller näringsverksamhet. Lagstiftningen innehåller inte något undantag i fråga om skyldighet att redovisa, och betala skatt, på inkomster från försäljning av sexuella tjänster.

Utskottet anser, precis som motionärerna, att arbetet med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål är viktigt. Arbetet mot prostitution och människohandel är också en del av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. En av regeringens centrala prioriteringar är att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel och ge stöd till dem som utsätts. När det gäller att skattebefria inkomster från prostitution har regeringen uttalat att den noga analyserat för- och nackdelarna med en sådan åtgärd, med utgångspunkten att målet är att minska utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution och att underlätta för dem. I det arbetet framkom att det finns en risk att en skattebefrielse ökar utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution. I ljuset av dessa risker har regeringen därför valt att inte gå vidare med frågan om skattebefrielse men fortsätter att arbeta intensivt med flera andra åtgärder som syftar till att motverka prostitution och ge stöd till dem som utsätts. Utskottet ser därmed inte skäl att förorda ett tillkännagivande och avstyrker motionerna, 2024/25:1921 (V) yrkande 17, 2024/25:3157 (C) yrkande 28 och 2024/25:3190 (S) yrkande 26.

När det gäller uppdrag som styrelseledamot följer det av praxis att styrelsearvoden i regel ska beskattas hos ledamoten och i inkomstslaget tjänst. Detta har motiverats med att ett sådant uppdrag ska utövas av en fysisk person och är av personlig natur. Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Utskottet finner att frågan är noga utredd i praxis och är inte berett att föreslå en förändring av beskattningen av styrelsearvoden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:973 (L), 2024/25:1149 (M) och 2024/25:2468 (C) yrkande 5.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:2468 yrkande 6 begär Anders Ådahl m.fl. (C) ett tillkännagivande om att se över beskattningen av förmåner samt uttagsbeskattning. Enkelhet, rättssäkerhet och transparens måste vara ledord.

I kommittémotion 2024/25:2948 yrkande 15 begär Jonny Cato m.fl. (C) ett tillkännagivande om att reglerna kring förmånsbeskattning bör ses över i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete.

I kommittémotion 2024/25:2613 yrkande 92 begär Elin Söderberg m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att slopa förmånsbeskattningen av kollektiv­trafikkort.

I motion 2024/25:2085 begär Lars Beckman (M) ett tillkännagivande om att Sverige borde ha en modern och lägre tjänstebilsbeskattning som förnyar bilparken snabbare.

I motion 2024/25:2361 av Jesper Skalberg Karlsson och Helena Storckenfeldt (båda M) begärs ett tillkännagivande om att man bör överväga en slopad skatteplikt för dricks.

I motion 2024/25:2895 begär Sten Bergheden (M) ett tillkännagivande om att se över möjligheten att slopa förmånsbeskattningen av kostförmån till medarbetare i bl.a. restaurangbranschen.

Bakgrund och gällande rätt

Grundprincipen i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, för inkomst­beskattning är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om inte förmånen är undantagen från beskattning i inkomstskattelagen (11 kap. 1 § IL). Värderingen ska i normalfallet göras till marknadsvärde.

Tjänsteställe

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att göra bedömningen av var den anställde har sitt tjänsteställe. En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos en och samma arbetsgivare. Huvudregeln är att tjänstestället är där den anställda utför huvuddelen av sitt arbete men det finns undantag. Var tjänstestället är har bl.a. betydelse för avdragsrätten vid resor till och från arbetet, tjänsteresor och hemresor.

Bilförmån

För en tjänstebil är syftet främst att bilen ska användas i tjänsten. När det gäller en förmånsbil får den även användas privat, men då tillkommer alltid en förmånsskatt. Skattepliktig bilförmån uppkommer när en person för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som personen får använda på grund av anställning, uppdragsförhållande eller annan liknande grund.

Någon skattepliktig bilförmån uppkommer inte för den som använt förmånsbil i endast ringa omfattning (61 kap. 11 § andra stycket IL). Med ringa omfattning avses

•       ett fåtal tillfällen per år

•       en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil.

För skattefrihet krävs att båda förutsättningarna är uppfyllda. För att den anställde ska kunna visa att bilen inte har använts privat i syfte att inte förmånsbeskattas bör en körjournal föras och noggranna anteckningar om alla resor, både privata och i tjänsten bör anges.

Hur mycket skatt den anställde betalar för en förmånsbil beror på förmånsvärdet för den bil som valts. En bilförmån beräknas utifrån en schablon där bl.a. vad bilen kostade som ny, extrautrustning och fordonsskatten påverkar förmånsvärdet. Förmånsvärdet räknas sedan ihop med den anställdes lön vid beräkning av skatt.

Kostförmån

En kostförmån uppkommer normalt så snart en anställd ätit en måltid som arbetsgivaren bekostat. Förmån av frukost, lunch och middag värderas enligt fastställda schablonbelopp. Om den anställde själv betalat något för förmånen sätts förmånsvärdet ned med motsvarande belopp.

Fri kost är normalt en skattepliktig förmån oavsett om den fås löpande eller endast vid särskilda tillfällen. Det kan t.ex. vara fråga om förmån av fri kost under tjänsteresa, tjänstgöring på annan ort, kurser, kongresser, konferenser eller studieresor. Förmån av fri kost är normalt skattepliktig även i samband med resor utomlands. Med kost avses i detta sammanhang det mesta som kan ätas och drickas. Med måltid avses i första hand frukost, lunch och middag. Även servering av mat som benämns buffé eller supé kan vara en måltid.

I likhet med andra förmåner är en kostförmån skattepliktig oavsett om det är arbetsgivaren eller någon annan som tillhandahåller förmånen. En förutsättning är dock att förmånen kan anses ha sin grund i anställningen eller uppdraget. En ytterligare förutsättning för beskattning är att mottagaren utnyttjat kostförmånen.

Dricks

Dricks är en skattepliktig ersättning för arbete. Eftersom det är en frivillig betalning från kunden direkt till den som utfört arbetet är det dock kunden, och inte företaget, som är utbetalare (jfr prop. 2010/11:165 del 1 s. 332 och 333). Rätten att ta emot dricks kan inte sägas vara följden av ett arbetsavtal men är dock en intäkt i inkomstslaget tjänst. Skyldigheten för arbetsgivaren att göra skatteavdrag för inkomsten togs bort i och med införandet av skatteförfarandelagen (2011:1244). Det är den skattskyldige själv som behöver uppge intäkten i deklarationen så att skatteberäkning kan göras.

Pågående arbete

Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet

Utredningen om moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv lämnade den 15 januari 2025 sitt betänkande Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet (SOU 2025:4) till regeringen.

Utredningen har analyserat hur reglerna om tjänsteställe och avdrag för ökade levnadskostnader kan moderniseras för att göra skattereglerna enklare för arbetsgivare, anställda och företag. Var en person har sitt tjänsteställe är bl.a. avgörande för bedömningen av olika avdrag vid inkomstbeskattningen. Utredningen föreslår att bestämmelserna förenklas och förtydligas för att göra det lättare för både arbetsgivare och arbetstagare att bestämma tjänstestället.

Betänkandet har remitterats.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om förmånsbeskattning m.m. behandlades senast i betänkande 2023/24:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. En förmån innebär alltså en privat nytta för den anställda och en inbesparing av privata levnadskostnader.

Utskottet anser att det är viktigt att neutraliteten gentemot andra ersättningsformer upprätthålls och ser inget behov av ytterligare förändringar. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2024/25:2085 (M), 2024/25:2361 (M), 2024/25:2468 (C) yrkande 6, 2024/25:2613 (MP) yrkande 92, och 2024/25:2895 (M).

Utredningen om moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv lämnade den 15 januari 2025 sitt betänkande SOU 2025:4 Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet till regeringen. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därmed motion 2024/25:2948 (C) yrkande 15.

Motionerna

I motion 2024/25:1655 begär Arber Gashi m.fl. (S) ett tillkännagivande om att se över möjligheterna till insatser som kan öka pensionärers möjlighet till friskvård. Pensionärer har inte samma möjligheter till friskvård, eftersom friskvårdsbidraget försvinner för de som hade ett under sin anställning. Men det ligger nära till hands att tro att samhället skulle göra vinster om pensionärer skulle stimuleras till att utföra fler friskvårdsaktiviteter.

I motion 2024/25:2699 begär Ann-Sofie Lifvenhage (M) ett tillkänna­givande om att se över möjligheten till ett flexibelt regelverk för friskvårds­bidrag så att det omfattar även hyra och köp av utrustning som möjliggör träning.

I motion 2024/25:2864 begär Ann-Sofie Lifvenhage (M) ett tillkänna­givande om att förändra grunderna för friskvårdsbidrag till att även omfatta besök och behandling hos naprapat och kiropraktor.

I motion 2024/25‍:990 yrkande 6 begär Rickard Nordin (C) ett tillkännagivande om att cykelservice ska inkluderas i friskvårdsbidraget.

I motion 2024/25:1664 begär Camilla Rinaldo Miller (KD) ett tillkännagivande om att ta nästa steg i utvecklingen av friskvårdsbidraget, som har funnits sedan 1988, och utreda möjligheten att inkludera köp av träningsredskap och träningsskor i bidraget för att få fler att utnyttja denna förmån.

Bakgrund och gällande rätt

Enligt huvudregeln i 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska förmåner som fås på grund av tjänst tas upp som intäkt. Från denna huvudregel görs i 11 kap. 11 § undantag för personalvårdsförmåner. Personalvårdsförmåner är förmåner av mindre värde som har som syfte att skapa trivsel i arbetet. Personalvårdsförmåner kan vara friskvårdsbidrag, motionsaktiviteter och enklare förfriskningar som kaffe eller frukt på arbetsplatsen. Personalvårdsförmåner är skattefria, men för att räknas som en personalvårdsförmån ska förmånen

•       vara av mindre värde

•       rikta sig till hela personalen

•       inte gå att byta mot kontanter.

Om arbetsgivaren erbjuder de anställda ett visst angett belopp som de efter eget val får använda för motions- eller friskvårdsaktiviteter är det ett friskvårdsbidrag.

Friskvårdsbidraget kan användas för att bekosta ett årskort, klippkort eller motsvarande om det är specificerat vilken motion- eller friskvårdsaktivitet det avser och kortet utges av den aktör som också tillhandahåller aktiviteten. Det krävs också att kortet är personligt och inte överlåtbart. Friskvårdsbidraget kan inte användas för att köpa presentkort som vid ett senare tillfälle kan användas för olika motions- eller friskvårdsaktiviteter, eftersom presentkortet i sig inte räknas som en godkänd aktivitet utan är ett betalningsmedel.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om personalvårdsförmåner behandlades senast i betänkande 2023/24:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag              .

Utskottets ställningstagande

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Det finns ett fåtal undantag, varav ett är möjligheten för arbetsgivare att ge de anställda personalvårdsförmåner såsom friskvårdsbidrag. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner utgör således ett undantag från huvudregeln och bör därför tillämpas restriktivt.

Vad gäller friskvårdsbidraget vill utskottet särskilt poängtera att det de facto är fråga om stora subventioner från staten i och med att arbetsgivarna kan betala för friskvård till sina anställda utan att behöva betala sociala avgifter på ersättningen samtidigt som arbetsgivarna kan göra avdrag för kostnaden. Arbetstagaren förmånsbeskattas inte heller för förmånen. Det är därför särskilt viktigt att följa reglerna och att upprätthålla en tydlig gränsdragning gentemot andra aktiviteter såsom förebyggande behandlingar, sjukvård, skönhetsvård eller andra aktiviteter som inte räknas som friskvård.  

Utskottet anser att motion och friskvård fyller viktiga funktioner för att alla ska ha ett bra arbetsliv. Utskottet konstaterar att värdet som en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta successivt har höjts och att de aktiviteter som omfattas av det skattefria friskvårdsbidraget successivt har utvidgats.

Friskvårdsbidraget ska användas för aktiviteter som innehåller olika moment av motion och träning. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslag om att utvidga friskvårdsbidraget till att omfatta hyra och inköp av utrustning eller annan form av service. Utskottet avstyrker därför motionerna 2024/25‍:990 (C) yrkande 6, 2024/25:1664 (KD) och 2024/25:2699 (M).

Gränsen mellan hälso- och sjukvård och friskvård kan vara svår att avgöra. Friskvård är renodlat förebyggande arbete för eget välbefinnande. Friskvård får inte vara att förebygga, behandla eller rehabilitera sjukdom eller skador dvs. sjukvård. Det innebär att behandlingar som i stället kan kategoriseras som hälso- och sjukvård eller skönhetsvård inte omfattas av friskvård. En legitimerad naprapat arbetar med hälso- och sjukvård men kan också under vissa förutsättningar ge friskvårdande behandling. Utskottet anser att det är viktigt att behålla gränsen mellan friskvård och sjukvård. Det finns också en av Skatteverket väl utarbetad praxis. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslagen om att utvidga friskvårdsbidraget i denna del och avstyrker därmed motion 2024/25:2864 (M).

Reglerna om friskvårdsförmåner gäller endast för anställd personal. Efter avslutad anställning anses sådana kostnader som privata levnadskostnader. Pensionärer kan inte få avdrag i skattesystemet för privata levnadskostnader. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom någon form av skatteavdrag med den inriktning som motionärerna förespråkar och avstyrker därmed motion 2024/25:1655 (S).

Personaloptioner

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:1460 yrkande 7 begär Tobias Andersson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att förbättra förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag.

I kommittémotion 2024/25:1464 yrkande 2 begär Tobias Andersson m.fl. ett tillkännagivande om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag genom att underlätta systemet med personaloptioner.

Bakgrund och gällande rätt

Grundprincipen i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, för inkomst­beskattning är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om inte förmånen är undantagen från beskattning i inkomstskattelagen (11 kap. 1 § IL). Värderingen ska i normalfallet göras till marknadsvärde.

Personaloptioner

En anställds förvärv av värdepapper från arbetsgivaren på förmånliga villkor utgör en förmån som ska beskattas (10 kap. 11 § första stycket IL). Skillnaden mellan vad den anställde har betalat för att få teckna eller köpa ett värdepapper och värdepapperets marknadsvärde ska förmånsbeskattas. Förmånen ska tas upp som intäkt det beskattningsår när förvärvet sker.

Om en person får en förmån i form av en personaloption är huvudregeln att den är skattepliktig och ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst det beskattningsår när rätten utnyttjas eller överlåts. Skillnaden mellan det marknadsvärde som det underliggande värdepapperet har vid förvärvs­tidpunkten och det lösenpris som optionsinnehavaren betalar för det underliggande värdepapperet inklusive eventuellt lösenpris för optionsrätten ska förmånsbeskattas.

Sedan 2018 gäller i vissa fall att förmån av personaloptioner (s.k. kvalificerade personaloptioner) inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda för såväl det företag som ingår optionsavtalet som personaloptionen och optionsinnehavaren. Arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället beskattas förmånen i inkomstslaget kapital först när den skattskyldige avyttrar den andel eller det värdepapper som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen. Dessa regler infördes i ett nytt kapitel i inkomstskattelagen den 1 januari 2018 (11 a kap. IL). Sedan den 1 januari 2022 har reglerna om s.k. kvalificerade personaloptioner ändrats i utvidgande riktning.

I dessa undantagsfall ska således förmånen inte tas upp i inkomstslaget tjänst utan beskattas i inkomstslaget kapital först när det förvärvade värdepapperet avyttras. För att avsteget från den skatterättsliga huvudprincipen om att det som förvärvas i tjänsten också beskattas i inkomstslaget tjänst krävs att ett antal villkor är uppfyllda när personal­optionen utnyttjas till förvärv av underliggande värdepapper. Bland annat gäller att optionsinnehavaren får utnyttja optionen till förvärv av värdepapper i företaget tidigast tre år och senast tio år efter förvärvet av personaloptionen. Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget under intjänandetiden och arbetstiden måste uppgå till i genomsnitt 30 timmar per vecka. Optionsi­nnehavaren måste under intjänandetiden få ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp. Optionsinnehavaren får inte heller tillsammans med närstående direkt eller indirekt kontrollera andelar i företaget, som motsvarar mer än 5 procent av kapitalandelarna eller röstandelarna i företaget.

Det finns även regler som gäller det utfärdande företaget som måste vara uppfyllda om bl.a. företagets storlek, nettoomsättning, typ av verksamhet, att verksamheten inte får vara äldre än tio år och att företaget inte får vara i ekonomiska svårigheter.  

För att förmånen ska vara skattefri finns det även krav på framför allt värdet på personaloptionen och hur detta värde ska beräknas såsom att värdet av personaloptionen inte får överstiga 3 miljoner kronor per anställd och inte får överstiga 75 miljoner kronor per företag.

Sedan den 1 januari 2022 omfattas även styrelseledamöter och styrelse­suppleanter av reglerna om s.k. kvalificerade personaloptioner även om de inte är anställda i företaget.

Om inte samtliga villkor är uppfyllda gäller huvudregeln om förmåns­beskattning i inkomstslaget tjänst (10 kap. 11 § första stycket IL).

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om personaloptioner behandlades senast i betänkande 2023/24:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att underlätta för unga företag som saknar tillräcklig tillgång till kapital att rekrytera och behålla personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Samtidigt innebär de särskilda reglerna om personal­optioner ett avsteg från hur inkomst av tjänst typiskt sett beskattas. Mot denna bakgrund anser utskottet att det är viktigt att reglerna är träffsäkra och riktar sig mot de företag som har brist på kapital och svårt att rekrytera.

Av regeringspartiernas och samarbetspartiet Sverigedemokraternas överens­kommelse Tidöavtalet framgår att det ska ske ett reformarbete för företagande och produktivitet. Reformer som ska genomföras bör inriktas bl.a. mot att ge företagen bättre möjlighet att attrahera och behålla nyckel­kompetens, exempelvis genom förbättrade villkor för personaloptioner.

Lagstiftningen om personaloptioner ändrades och tillämpningsområdet utvidgades den 1 januari 2022 till att omfatta både fler och större företag. Reglerna utvidgades också genom att personkretsen utökades till att omfatta styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.

Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag lämnade sitt betänkande Förenkla och förbättra SOU 2024:36 den 3 juni 2024. I betänkandet lämnas förslag till lagändringar som kan komma att förändra och förbättra reglerna för sådana personaloptioner som om fattas av de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen av personaloptioner.

Utskottet konstaterar att det nu pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att behandla de förslag som kommittén lämnat om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag och som också kan komma att påverka förutsättningarna för personaloptioner. Utskottet vill inte föregripa detta arbete. Utskottet avstyrker därmed motionerna.

Motionen

I kommittémotion 2024/25:3190 yrkande 14 begär Niklas Karlsson m.fl. (S) ett tillkännagivande om att den skattemässiga behandlingen av inkomster där prestation som härrör från särskild vinstandel s.k. carried interest ska beskattas som förvärvsinkomst.

Bakgrund och gällande rätt

Det finns inga särskilda skatteregler för den typ av vinstandel som förekommer i riskkapitalbranschen och som benämns särskild vinstandel (carried interest). Beskattningen följer i stället generella regler.

Grundprincipen i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, för inkomst­beskattning är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om inte förmånen är undantagen från beskattning i inkomstskattelagen (11 kap. 1 § IL). Värderingen ska i normalfallet göras till marknadsvärde.

Till inkomstslaget tjänst räknas enligt 10 kap. 1 § IL inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Inkomster ska enligt 8 § tas upp som intäkt det beskattningsår när de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del.

I 11 kap. IL regleras vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst, dvs. bl.a. löner och andra inkomster som man får på grund av tjänst.

Till inkomstslaget kapital räknas enligt 41 kap. 1 § IL inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder, och i form av kapitalvinster och kapitalförluster.

Särskild vinstandel

Särskild vinstandel är en särskild form av avkastning till aktiva ägare av fonder (fondförvaltare), en rätt till överavkastning på investerat kapital dvs. en form av vinstandel för dem som arbetar i fondens rådgivningsbolag. Med särskild vinstandel avses en särskild andel av vinsten i en riskkapitalfond som tillfaller fondens förvaltare sedan investerarna fått sin del.

Kapitalet från de externa investerarna motsvarar normalt sett ca 98 procent, medan fondförvaltarnas kapital motsvarar ca 2 procent av fondens totala kapital. Eftersom fondförvaltarnas kapital i fonden endast motsvarar ca 2 procent och de har rätt till en särskild vinstandel om ca 20 procent är fördelningen av övervinsten asymmetrisk. Det är vinstandelen om 20 procent som benämns särskild vinstandel.

Beroende på omständigheter i det enskilda fallet kan den särskilda vinstandelen komma att beskattas i inkomstslaget kapital, inkomstslaget tjänst eller enligt 57 kap. IL.

Pågående arbete

Den 6 augusti 2024 gav regeringen en utredare i uppdrag att se över den skattemässiga behandlingen av inkomster som härrör från särskild vinstandel och att föreslå bestämmelser som leder till en förutsägbar beskattning av sådana inkomster.

Utredningen lämnades den 28 januari 2025 och är nu ute på remiss.

Utskottets ställningstagande

Sverige är en liten, öppen ekonomi. Konkurrenskraftiga och produktiva företag är nödvändiga för att Sverige ska kunna behålla och utveckla välfärden. En god tillgång till riskkapital är en viktig komponent för att företag ska kunna växa och bli konkurrenskraftiga. Även om Sverige i dag har en av de mest välutvecklade riskkapitalmarknaderna i Europa, där nya företag kan söka finansiering, är det centralt att fortsätta att värna och skapa förutsättningar för god tillgång till kapital och ett aktivt och kompetent riskkapitalägande.

Utskottet har noterat att beskattning av särskild vinstandel har varit en både omstridd och oklar fråga under många år. Det har förekommit svårigheter för både Skatteverket och domstolarna att på ett enhetligt sätt beskatta den särskilda vinstandel som tillfaller förvaltarna i främst riskkapitalfonder. En anledning till detta är att det i Sverige, till skillnad från flera andra länder, inte finns några särskilda skatteregler i fråga om särskild vinstandel. Denna beskattas i stället utifrån generella principer. Beroende på omständigheter i varje enskilt fall kan särskild vinstandel komma att beskattas i inkomstslaget kapital, inkomstslaget tjänst eller enligt 57 kap. IL.

Utskottet anser att det är viktigt att öka transparensen och förutsättningarna för den enskilde att få ett förutsägbart beskattningsutfall. Osäkerhet riskerar att leda till att riskkapitalbolag och deras delägare väljer att flytta sin verksamhet från Sverige och i stället etablera sig i länder där beskattnings­konsekvenserna av den bedrivna verksamheten bedöms vara mer förutsägbara.

En särskild utredare arbetade under 2024 med att se över hur man kan lösa frågan om hur särskild vinstandel ska beskattas i Sverige. Utredaren lämnade sitt förslag till Finansdepartementet den 28 januari 2025. Ärendet är ute på remiss.

Utskottet vill inte föregripa den pågående utredningen och avstyrker därmed motionen.

Motionerna

Skattereform

I partimotion 2024/25:2955 yrkande 1 begär Muharrem Demirok m.fl. (C) ett tillkännagivande om att det under denna mandatperiod bör tillsättas en parlamentarisk utredning som ser över skattesystemet i sin helhet.

I kommittémotion 2024/25:3109 yrkande 44 begär Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) ett tillkännagivande om att vi vid en framtida översyn av skatte­systemet måste ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt, dvs. främja det cirkulära i stället för det linjära. I dag har vi t.ex. en skatt på avfall som gör det mer lönsamt att ständigt utvinna nya råvaror än att använda samma råvaror flera gånger. Det är inte hållbart.

I kommittémotion 2024/25:3190 yrkandena 1–3 och 8 föreslår Niklas Karlsson m.fl. (S) tillkännagivande om en skattereform. I yrkande 1 anförs att skatte­systemet ska vara enhetligt, neutralt och likformigt med så få undantag och särregler som möjligt. I yrkande 2 framgår att behovet av en ny omfattande översyn av skattesystemet är stort och något som måste genomföras. I yrkande 3 anför motionärerna att vid genomförandet av en skattereform bör man långsiktigt se över hur de som har de högsta inkomsterna och största tillgångarna ska kunna bidra mer till den generella välfärden, vilket ökar skatte­systemets legitimitet. Grundbultar för översynen är att skatte­systemet ska generera stabila skatteintäkter för finansieringen av våra gemensamma åtaganden, vara enkelt för enskilda och bygga på principen om att skatt ska betalas efter bärkraft. I yrkande 8 anförs att en enhetlig beskattning av förvärvsinkomster ska eftersträvas.

I kommittémotion 2024/25:1350 yrkande 11 begär Per Söderlund m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att utreda skattesystemet och föreslå åtgärder i fråga om skatteregler som är hämmande och obsoleta för företagen.

I kommittémotion 2024/25:1353 yrkandena 1 ­– 4 begär Per Söderlund m.fl. (SD) tillkännagivanden om att regeringen bör överväga att utreda hur inkomstbeskattningen ska kunna bidra till ökad konkurrenskraft (yrkande 1), överväga åtgärder med innebörden att inkonsekventa skatteskillnader jämnas ut (yrkande 2) och överväga att utreda och reformera beskattningen av svenska sjömän (yrkande 3). Vidare anser motionärerna att regeringen bör utreda åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning (yrkande 4).

I kommittémotion 2024/25:1464 yrkande 5 begär Tobias Andersson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft.

I kommittémotion 2024/25:2952 yrkande 6 begär Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) ett tillkännagivande om att en översyn av skatter, avgifter och avdrag bör göras för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning i den digitala sektorn.

I motion 2024/25:1253 begär Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S) ett tillkännagivande om att se över skattesystemet för ett mer jämlikt Sverige och en starkare välfärd. Dagens skattesystem klara inte av att bära en ambitiös välfärdspolitik eller att omfördela från de ekonomiskt starka till de ekonomiskt svaga.

I motion 2024/25:1257 begär Dzenan Cisija (S) ett tillkännagivande om att utreda hur skattesystemet kan reformeras med fokus på att öka beskattningen av kapital och höga inkomster för att förstärka försvaret och trygga välfärden.

I motion 2024/25:2132 begär Sanna Backeskog m.fl. (S) ett tillkänna­givande om att en gedigen skatteöversyn bör göras för ett mer jämlikt Sverige och en starkare välfärd. 

I motion 2024/25:2003 begär John E Weinerhall (M) ett tillkännagivande om att utreda möjligheten till en skattereform med avskaffande av den statliga inkomstskatten och en platt skatt som grund.

I motion 2024/25:2935 yrkande 2 begär Sten Bergheden (M) ett tillkännagivande om att se över regler och skattelagar för att underlätta och öka lönsamheten för svensk biodling i syfte att göra svensk biodling helt skattebefriad då den är mycket viktig för landet, för våra växter och för den biologiska mångfalden.

I motion 2024/25:3137 yrkande 2 begär Josefin Malmqvist m.fl. (M) ett tillkännagivande om att reformera skattesystemet. Inriktningen på en sådan reform bör vara enkelhet, motverkande av fusk och värnande av stabila skattebaser. Förändringarna ska göra det mer lönsamt att arbeta, utbilda sig och investera i Sverige.

I motion 2024/25:1476 begär Christian Carlsson (KD) ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning som ser över den statliga inkomstskattens och bolagsskattens framtid med syftet att öka svensk tillväxt och stärka konkurrenskraften och företagsklimatet.

I motion 2024/25:796 begär Jamal El-Haj (-) ett tillkännagivande om att skattesystemet behöver ses över.

Grön skatteväxling

I kommittémotion 2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om att genomföra en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen. För att klara av att gå mot ett mer hållbart samhälle behöver skattepolitiken vara långsiktigt hållbar.

I kommittémotion 2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att utveckla den gröna skatteväxlingen. Man ska enligt motionärerna fortsätta att växla höjda skatter på miljöförstöring mot sänkta skatter på jobb och företagande genom att fasa ut alla nedsättningar som i dag finns av koldioxidskatten men inte på bekostnad av branschers konkurrenskraft.

I kommittémotion 2024/25:2947 yrkande 72 begär Ulrika Heie m.fl. (C) ett tillkännagivande om att utreda en fortsatt grön skatteväxling inom transport­sektorn. Det bör införas ett system som gör det möjligt för människor att leva och bo i hela landet och detta skattesystem ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige.

Bakgrund och gällande rätt

Grön skatteväxling

Grön skatteväxling är en miljöpolitisk åtgärd som innebär att miljöfarliga produkter och tjänster beskattas hårdare än tidigare, medan skatter på arbete (så som löneskatter och arbetsgivaravgifter) sänks.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om en skattereform och grön skatteväxling behandlades senast i betänkande 2023/24:SkU11. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan den stora skattereformen genomfördes i början av 1990‑talet. Även omvärlden och synen på den internationella skattepolitiken har förändrats sedan dess.

Sverige har i grunden ett väl fungerande skattesystem, varför det i dagsläget inte finns behov av någon ny stor skattereform. Utskottet ser dock ett behov av att ständigt arbeta med att förändra och förbättra skattesystemet, vilket regeringen också gör. Det kan komma att behövas olika mindre reformer som, inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, ökar drivkrafterna för arbete, utbildning, företagande, investeringar och entreprenörskap. Sänkta skattekilar på arbete och investeringar bidrar till ökad långsiktig tillväxt som kommer alla till del.

I fråga om den gröna skatteväxlingen måste den, för att kunna vara effektiv och genomförbar över tid, vara transparent och möjlig att följa. För att uppnå detta krävs en genomarbetad helhetstanke om hur den gröna skatteväxlingen ska gå till. Regeringen arbetar med att genom sin politik främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Regeringen har också uppgett att även andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas. Detta arbete sker inom det s.k. Klimatklivet, som är regeringens bredaste investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder för att minska koldioxid­utsläpp och andra gaser som påverkar klimatet och som kan användas till marknadsintroduktionen av ny klimatsmart teknik.

Utvecklingen och den omvärld som vårt skattesystem ska verka i har blivit alltmer komplicerad. De internationella inslagen och den internationella påverkan på skattesystemet har blivit mer omfattande. Ett stort antal nya regler har också införts genom det arbete som sker i EU och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, där Sverige har varit en mycket aktiv deltagare och arbetat för att påverka lagstiftningsarbetet

Utskottet noterar att regeringen kontinuerligt arbetar med att reformera och förbättra skattesystemet och att arbetet med den gröna skatteväxlingen fortsätter. Så sent som i december 2024 uttalade finansministern vid en interpellationsdebatt (ip. 2024/25:155) att regeringen har formulerat ett antal riktlinjer för de kommande årens skattepolitik. Det handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, goda förutsättningar för hög sysselsättning och tillväxt, effektiva ekonomiska styrmedel samt en generell och rättvist fördelad välfärd. Skattepolitiken bör utformas enligt vägledande principer som handlar om hållbara offentliga finanser, generella, tydliga och enkla regler, ett regelverk som är förenligt med EU-rätten samt beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om olika översyner och reformer av skattesystemet eller nya reformer i fråga om grön skatteväxling. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

 

 

Reservationer

Ställningstagande

Sverige står inför stora prövningar. Den ekonomiska nedgången och kostnadskrisen har slagit med full kraft mot hushållen, välfärden och sysselsättningen. Bostadsbyggandet har tvärbromsat, arbetslösheten är rekordhög och lågkonjunkturen förväntas fortsätta.

Skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Progressiviteten ska värnas så att den som har högre inkomster bidrar mer än den som har lägre inkomster, men alla får ta del av den gemensamma välfärden. Så ser den svenska välfärdsmodellen ut. Det svåra ekonomiska läget har gröpt ur hushållens ekonomiska marginaler. Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Sammantaget har kostnadsökningarna skapat en press på svenska hushåll som saknar motstycke på flera decennier.

De många avstegen från en neutral och likformig beskattning har skapat smalare och mer instabila skattebaser. De stora skattesänkningarna har också försämrat skattesystemets förmåga att finansiera den offentliga sektorn. Dessutom leder en brist på likformig beskattning till stora samhälls­ekonomiska kostnader genom att snedvrida hushållens och företagens ekonomiska beslut.

I budgeten för 2025 valde regeringen också att genomföra en exklusiv skattesänkning för höginkomsttagare och de allra rikaste.

Vi förespråkar en aktiv politik för att lindra hushållens ekonomiska bördor. Vi anser att det fortfarande är angeläget att stötta de hushåll som drabbats hårt av det höga kostnadsläget. Det behövs därför en rättvis skattesänkning för vanligt folk som inkluderar fler förvärvsinkomster än det jobbskatteavdrag som regeringen införde den 1 januari 2025.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

En politik för hållbar tillväxt, ökad jämlikhet och full sysselsättning behöver understödjas av en hög kvalitet i välfärdstjänster samt trygga och kostnads­effektiva försäkringssystem. Skatterna fyller i detta hänseende flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. Därtill bör de jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken.

Skatteklyftan måste slutas för alla inkomster och en ny skatt på 5 procent bör införas på månadsinkomster över 62 000 kronor.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

När människor inte har möjlighet att ta del av kommunal service måste de gå ihop för att samordna bl.a. snöröjning, renhållning och va-nät, något som är både kostsamt och tidskrävande. Många boende på landsbygden har gått samman i samfällighetsföreningar för att förvalta gemensamma anläggningar som vägar, gatlysen, energianläggningar, lekplatser, avloppsledningar, badplatser och båtbryggor. Det är en självklarhet att kostnaden för att själv förvalta det som en boende i en storstad får bekostat via skattsedeln inte fullt ut ska landa på landsbygdsbon.

Det bör därför införas ett landsbygdsavdrag som skulle innebära upp till 3 000 kronor mer i plånboken för människor på landsbygden som är med i samfällighetsföreningar – ett avdrag som kan göras i deklarationen, precis som det avdrag som kan göras för fackföreningsavgiften.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Miljöpartiets politik syftar till att utveckla och förstärka befintliga initiativ och skapa nya verktyg för att säkerställa att alla människor, oavsett bakgrund, har lika rättigheter och möjligheter. Genom att genomföra dessa förslag kan vi göra framsteg mot ett samhälle där rasism inte bara erkänns och bekämpas, utan aktivt motverkas i alla dess former.

Ekonomisk rättvisa är grundläggande för att motverka rasism. Genom att förena arbetslöshetsförsäkringar, sjukförsäkringar och försörjningsstöd i ett sammanhängande trygghetssystem kan vi säkerställa att alla har tillgång till nödvändigt stöd när de behöver det mest. En progressiv skattepolitik som ökar skatten för höginkomsttagare bidrar till minskade ekonomiska klyftor och främjar jämlikhet.

Det bör därför återinföras en högre skatt för dem som har de högsta inkomsterna, och man bör se över hur skatten kan utformas för att gynna dem som har lägre inkomster.

Dessa åtgärder, syftar till att skapa ett mer jämlikt, inkluderande och rättvist samhälle där alla människor, oavsett bakgrund, har lika möjligheter och rättigheter

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Progressiviteten ska värnas så att den som har högre inkomster bidrar mer än den som har lägre inkomster, men alla får ta del av den gemensamma välfärden. Så ser den svenska välfärdsmodellen ut.

När Sverigedemokraterna och de högerkonservativa regeringspartierna justerade den S-ledda regeringens budget för 2022 återinförde de en ny funkisskatt – dvs. att de som har sjuk- och aktivitetsersättning betalar högre skatt än de som arbetar. Trots att det inför budgetprocessen 2023 fanns ett färdigt lagförslag om att slutligt ta bort funkisskatten, avstod Sverige­demokraterna och regeringen från att lägga fram förslaget och införa regeländringarna – detta i en inflationsekonomi, när det är viktigt att prioritera människor med små marginaler. Denna orättvisa bibehölls och förstärktes i regeringens och Sverigedemokraternas budgetar för 2024 och 2025. Det är orättfärdigt. Vi vill att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

 

Ställningstagande

Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner – däribland rut- och rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Ingen av dem har tydligt påvisbara positiva effekter. En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slog den borgerliga regeringen sönder i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen, eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Detta innebär att den som är arbetslös och får 25 000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 1 900 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 25 000 kronor i månaden. Nu går regeringen vidare och har infört ytterligare ett jobbskatteavdrag, det nionde i ordningen, som ytterligare ökar skatteklyftan mellan arbetsinkomster och övriga inkomster. Förslaget kostar ca 11 miljarder kronor per år. Det är en orimlig prioritering, när landets regioner tvingas skära ned på sjukvården på grund av att regeringen inte indexerat statsbidragen till kommunsektorn utifrån priser, löner och förändrad demografi. Skattesänkningen är en dyr reform som dessutom inte ger normalinkomsttagare speciellt mycket mer i plånboken.

Den föregående regeringen hade sedan tidigare i praktiken slutit skatte­klyftan för ålderspensionärer. Det är därför viktigt att skatteklyftan sluts för alla inkomster, såsom sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassa, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldraförsäkring.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

 

Ställningstagande

Hög facklig organiseringsgrad är en bärande del i den svenska arbets­marknads­modellen. År 2018 infördes en skattereduktion för fackförenings­avgiften, men 2019 avskaffades den av de högerkonservativa partierna.

En skattereduktion för fackföreningsavgiften sänker kostnaden för fackligt medlemskap och möjliggör för fler att gå med i facket, vilket kan leda till en högre organisationsgrad och en högre facklig närvaro. Därmed kan den svenska arbetsmarknadsmodellen, som historiskt tjänat såväl löntagar­kollektivet som samhällsekonomin väl, stärkas.

Vi ser därför goda skäl att återinföra en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgiften i likhet med den som gäller för medlemskap i a-kassan sedan den 1 juli 2022, inte minst av likvärdighetsskäl jämfört med arbetsgivares avdragsrätt för serviceavgiften till arbetsgivarorganisationer.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Rotavdrag infördes som en konjunkturåtgärd, vilket vi anser att det fortsatt borde vara, och inte en permanent åtgärd som det kommit att bli. Genom att stimulera till ökad efterfrågan av sådana tjänster kunde man pressa ned arbetslösheten. Den ekonomiska krisen slår nu med full kraft igenom även i bostadssektorn, samtidigt som bostadsbristen fortfarande är ett stort samhällsproblem. Bostadsbyggandet har i princip tvärstannat i Sverige och en stor del av ansvaret faller på regeringen och Sverigedemokraterna som har valt passivitetens väg i bostadspolitiken. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen satsade på att genomföra det största bostadspolitiska paketet på 20 år. Bland annat gavs den som planerade att bygga eller renovera flerbostadshus möjlighet att ansöka om investeringsstöd. Ett fortsatt investeringsstöd är nödvändigt för att kunna hålla uppe bostadsproduktionen som nu hotar att åter falla till en alltför låg nivå.

Det är viktigt att avdrag i skattesystemet används så träffsäkert och effektivt som möjligt. Sverige och världen står just nu inför en omställning som kan leda till en nyindustrialisering av Sverige, med högre tillväxt, mer välstånd och lägre utsläpp – om vi har rätt politik för att möta den. I den här omställningen kan rotavdraget spela en roll, men det kräver en utformning som fungerar.

Riksrevisionen har nyligen presenterat en rapport (RiR 2023:26) där de granskar rotavdragets kostnadseffektivitet dels för att öka arbetsutbudet, dels för att minska andelen svartarbete i branschen. Slutsatserna är mycket tydliga: rotavdraget är inte kostnadseffektivt i sin nuvarande form, vare sig när det gäller att öka arbetsutbudet eller när det gäller att minska svarta löner i branschen.

Socialdemokraterna har tidigare föreslagit att rotavdraget reformeras så att de som väljer att genomföra energibesparande åtgärder får en högre subvention. Det är en viktig åtgärd för att styra arbetskraften och investeringarna så att de bidrar på bästa möjliga sätt till samhällsbygget – genom samhällsnödvändiga upprustningar och renoveringar.

Det bör därför införas en tillfällig justering av subventionsgraden i det ordinarie rotavdraget till förmån för ett förhöjt särskilt rotavdrag för energieffektivisering och klimatinvesteringar.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Avdragen för s.k. rut- och rottjänster är ytterligare exempel på skatte­reduktioner på inkomstskatteområdet. Skattereduktion för hushållsnära tjänster, det s.k. rutavdraget, innebär att den som köper hushållsnära tjänster kan göra avdrag på sin skatt för 50 procent av arbetskostnaden för ett antal tjänster utförda i en bostad. Problemet är inte att det finns hushållsnära tjänster att köpa utan problemet är att dessa tjänster skattesubventioneras. Riksrevisionen visar att 40 procent av det totala rutavdragsbeloppet 2017 gick till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Det innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Rutavdraget bör därför avskaffas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Införandet av en cirkulär ekonomi som bryter fossilberoendet är avgörande för att vi ska kunna reducera vår klimatpåverkan i den utsträckning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen. Det är möjligt att sluta kretsloppen och minska våra beroenden av att ständigt utvinna nya naturresurser. Men då måste lagstiftningen uppdateras och det måste bli enklare att göra hållbara och cirkulära val som konsument.

Att återbruka i stället för att köpa något nytt är bland det bästa man som enskild individ kan göra för planeten. För att göra reparationsalternativet mer tillgängligt bör möjlighet till rutavdrag införas. För reparationer bör också de lägre momssatserna återställas. Fakta om en varas klimat- och miljöpåverkan bör också förenklas och tydliggöras genom digitala informationsbärare som ska finnas på fler varor, direkt i butiken eller online.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Möjligheten att införa ett nytt ”rit-avdrag” för arkitekter bör utredas, detta för att undvika rivningar men samtidigt kunna utveckla, bygga ut och bygga om. Behovet av nya innovativa lösningar ökar. För att kunna få med fler på den cirkulära omställningen vill vi utreda om man kan införa ett nytt avdrag, liknande rotavdraget, för arkitekter riktat mot att skapa nya bostäder och nya rum, energieffektivisera eller på annat sätt skapa miljömässig samhällsnytta inom bostadssektorn.

Regeringen bör också utreda möjligheterna till olika typer av skatteavdrag för energieffektivisering. Man bör utreda möjligheterna till ett klimatrotavdrag för energi­effektivisering som kan utformas för bredare grupper än i dag. Flera förslag finns framtagna för ett klimat-rot som styr bättre mot energi­effektivisering och samhällsnytta än det rotavdrag som finns idag. Ett annat förslag är sänkt fastighetsavgift för fastighets­ägare eller bostadsrättsföreningar som genomfört energieffektiviseringsåtgärder.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Sverige har hittills haft svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade klimatet för med sig. Det hjälper inte att regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar utsläppen av växthusgaser de kommande åren. Det är en farlig politik för Sverige som kommer att bli dyr för de svenska hushållen framöver. För att säkerställa ett tryggt och välfungerande samhälle behöver staten höja sin beredskap genom att prioritera åtgärder för klimatanpassning. Dessa åtgärder ersätter inte utsläppsminskningar, utan fungerar som kompletterande insatser för att hantera de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna.

Vi anser att man bör utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett rotavdrag för energieffektivisering dvs. ett energieffektiviseringsrot. Genom att uppmuntra hushåll att installera vattenbesparande utrustning kan vi minska både vatten- och energiförbrukningen. Detta leder till betydande energi­besparingar, t.ex. genom minskad uppvärmning av vatten. Ett sådant initiativ skulle inte bara gynna miljön utan också hushållens ekonomi, och det är ett konkret sätt att visa att klimatanpassning och energibesparing går hand i hand.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

 

Ställningstagande

Rot- och rutavdrag kan användas inom EU och EES av den som är bosatt och skattar i Sverige. Enligt Privata Affärer har det gått drygt 282 miljoner kronor till utlandet de senaste fem åren, framför allt till Spanien. Det innebär att avdragen inte fungerar som konjunkturåtgärd utan enbart blir en skatte­subvention för den som har råd att ha en semesterbostad utanför Sverige. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa möjligheten att använda rot- och rutavdragen för tjänster utanför Sveriges gränser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Progressiviteten ska värnas så att den som har högre inkomster bidrar mer än den som har lägre inkomster, men alla får ta del av den gemensamma välfärden. Så ser den svenska välfärdsmodellen ut.

Det svåra ekonomiska läget har gröpt ur hushållens ekonomiska marginaler. Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Sammantaget har kostnadsökningarna skapat en press på svenska hushåll som saknar motstycke på flera decennier. Vi har föreslagit en aktiv politik för att lindra hushållens ekonomiska bördor.

Sverige kommer inte stärkas av att de som redan har mest får ännu mer på bekostnad av vanligt folk. Därför föreslår vi att jobbskatteavdraget justeras och att avtrappningen av jobbskatteavdraget återinförs.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner. Ingen av dem har tydligt påvisbara positiva effekter. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skatte­reduktion med ca 150 miljarder kronor per år.

Regeringen slopade i sin budget för 2025 avtrappningen i jobbskatte­avdragen. Sedan den 1 januari 2025 sker således ingen avtrappning av jobbskatteavdraget utan även på högre inkomster ges fullt jobbskatteavdrag.

Jag är emot denna skattesänkning, dels av offentligfinansiella skäl – pengarna behövs bättre i välfärden och till klimatinvesteringar m.m. – dels av fördelningspolitiska skäl. Skattesänkningarna kommer att öka den ekonomiska ojämlikheten.

Reglerna bör i stället ändras så att jobbskatteavdragen trappas av på inkomster över 45 000 kronor i månaden upp till 100 000 kronor. På månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden ska inget jobbskatteavdrag göras.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Vi sätter stort värde på det svenska civilsamhället. Civilsamhället utgörs av olika typer av organisationer, såsom sammanslutningar och föreningar, som skapar en grund för människors sociala liv. Traditioner och institutioner som vi värdesätter har ofta vuxit fram i samhället underifrån, utan statlig inblandning. Att genomdriva politiska förslag som stärker civilsamhällets oberoende i Sverige är därför önskvärt.

De insatser som enskilda personer och olika föreningar inom civilsamhället gör kan bidra till att stärka det sociala kapitalet i samhället som helhet, samtidigt som dessa också kan ha stor betydelse för exempelvis kunskaps­utveckling, folkhälsa, demokrati och kulturarvets bevarande.

Att förbättra villkoren för civilsamhället och dess olika aktörer så att de får det enklare att stå på egna ben ekonomiskt är angeläget. Ekonomiskt stöd i form av gåvor från enskilda är av stor betydelse för viktiga verksamheter som drivs ideellt.

Att riksdagen under 2019 beslutade att återinföra skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet, ”gåvoskatteavdraget”, är något som vi ser positivt på. Vi vill dock genomdriva ytterligare reformer för att stärka civilsamhällets oberoende. Gåvoskatteavdraget behöver vidareutvecklas för att underlätta för civilsamhällesaktörer att stå på egna ben ekonomiskt och på så sätt stötta civilsamhällets oberoende och frihet.

När det gäller utformningen av gåvoskatteavdraget har Sverige en modell som är administrativt betungande och snålt tilltagen i förhållande till närliggande länder. Vi menar att taket är för lågt satt och att den positiva inverkan på civilsamhället skulle kunna bli större om taket höjdes. Därför vill vi att regeringen ser över beloppsfrågan.

Det svenska regelverket för gåvoskatteavdraget exkluderar dessutom många allmännyttiga verksamheter. Vi vill att regeringen ser över möjligheten för fler allmännyttiga ändamål att omfattas av regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet, med anledning av att det finns många andra typer av aktörer i civilsamhället som också bidrar med samhällsnytta men som inte omfattas av regelverket i dagsläget.

Vidare omfattas juridiska personer inte av möjligheten till skattereduktion när de ger gåvor till ideella aktörer i civilsamhället. Om juridiska personer också skulle ges möjlighet till en sådan skattereduktion skulle det kunna resultera i ett positivt bidrag till konstruktiva civilsamhällesaktörer. Det är något som regeringen bör se över.

En annan brist i det svenska systemet rör den administrativa bördan, vilket är problematiskt för civilsamhällesaktörerna, särskilt de mindre aktörerna som riskerar att bli exkluderade. Vi vill att regeringen utvärderar hur administrationen, såsom gåvomottagares rapporteringsplikt till Skatteverket och hanteringen av kontrolluppgifter inom regelverket för gåvoskatteavdrag, kan förenklas.

Vi vill att ytterligare förändringar i systemet för gåvoskatteavdrag ska genomföras för att syftet med gåvoskatteavdraget bättre ska uppnås och för att göra det enklare för civilsamhällesaktörer att stå på egna ben ekonomiskt. Detta bör ske genom att man avhjälper de ovan nämnda bristerna i avdragets utformning. Det skulle kunna vara ett steg på vägen mot ett starkare och mer oberoende civilsamhälle.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Klimatomställningen är vår tids kanske största globala utmaning. Det är samtidigt en fråga där Sverige kan spela en avgörande internationell roll som föregångsland, och där vårt ledarskap samtidigt kan leda till jobb, tillväxt och affärsmöjligheter. Men för det krävs en politik i nivå med utmaningen, där hela vår nation ges möjlighet att delta och där politiken på många plan och många sätt fokuserar med all kraft på att få klimatomställningen gjord.

Det krävs en folkrörelse för klimatet, som säkerställer att alla får möjlighet att bli vinnare på klimatomställningen. Det är avgörande att alla får möjlighet att vara en del av klimatomställningen, även de som hittills inte haft råd att ställa om.

Avgörande för att energieffektiviseringen ska ta fart på allvar är att inkludera energibesparande åtgärder i det rotavdrag för gröna investeringar i hemmet, det gröna avdraget, som Centerpartiet drev fram, där privatpersoner likt rot och rut kan göra avdrag för kostnaden direkt på fakturan, t.ex. vid investering i solceller, energilagring och laddboxar.

Fler måste få chansen att byta bil eller bränsle i bilen. Fler ska också få möjlighet att själv vara med och vara en del i energiproduktionen, lagra och inte minst spara eller minska konsumtionen av el och energi. Om alla kommer med, blir både vårt föredöme och sammanhållningen i vårt land starkare. Det finns därför skäl att se över möjligheten till stöd för konvertering från fossil till förnybar drift samt att se över pumplagen. De som konverterar sin bil ska då självklart kunna ta del av samma stimulansåtgärder som ges till miljöbilar. Om en bilägare väljer att konvertera sin bil ska han eller hon kunna finansiera det inom ramen för det gröna avdraget.

De senaste årens elpriser, inte minst under vinterhalvåret, har satt stor press på svenska hushåll och företag. Det har bidragit till högre inflation och lägre tillväxt. Fler måste få chansen att minska såväl sin elanvändning som sina elräkningar. Att byta ut, eller åtminstone komplettera, uppvärmning som idag sker med direktverkande el är den lägst hängande frukten, tillsammans med olika typer av isolering, för att minska svenska hushålls energikonsumtion. Installation av olika typer av värmepumpar, bergvärme och smarta system som optimerar energianvändningen och minskar energiförbrukningen, bör därför inkluderas i det gröna avdraget.

Det behövs också en mångdubbling av solelsproduktionen i Sverige, genom fler solceller på tak, fasader och mark. Det finns en stor potential att öka den svenska produktionen av solel i närtid, eftersom det är ett av de kraftslag som går snabbast att bygga ut. Där finns det potential att nå minst 15 procent av den svenska elanvändningen 2030. I dag är energislaget kraftigt underutnyttjat och solenergin står bara för drygt 1 procent av landets elproduktion. Regelverken för småskalig energiproduktion är förlegade och motsvarar inte utvecklingen på marknaden. Vi tycker att det måste bli enklare att göra rätt. För att öka mängden närproducerad el bör bl.a. skatten på egenanvändning av solel slopas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Förbränning av fossila bränslen är den huvudsakliga anledningen till att den globala medeltemperaturen nu stiger i den snabbaste takten någonsin. Vetenskapen har tydligt visat hur en varmare värld påverkar möjligheten till mänskligt liv, säkerhet och välfärd negativt. För att bli kvitt vårt beroende av fossila bränslen behöver vi satsa massivt på grön omställning och hållbara energikällor och elektrifiera stora delar av våra samhällen.

Elnätet behöver också balanseras lokalt. Därför behöver elmarknaden utvecklas och kompletteras med lokala och regionala marknader som gör bl.a. att en elkund enklare kan bidra med stödtjänster, t.ex. sälja sitt överskott genom att mata tillbaka el från ett batteri hemma, exempelvis i bilen, när elpriset är högt eller det är brist på kapacitet i elnätet. För att möjliggöra detta tekniskt bör laddboxar som installeras genom det gröna teknikavdraget och som uppfyller standarden ISO 15118 få ett högre avdrag, nämligen 75 procent. Vidare bör hinder undanröjas för att överföra egenproducerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller på närliggande fastigheter.

För jordbruksföretagens självständiga energiförsörjning bör också småskalig solvärme införlivas i det gröna avdraget.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Solenergin har en stor potential i Sverige. Genom solceller på villatak och lägenhetshus kan man öka mängden närproducerad el och hushållen kan spara in pengar på sina elräkningar. Det bidrar också till utbyggnaden av förnybar energiproduktion och till klimatomställningen. För att underlätta detta bör skatten på andelsägande av solenergi för boende i flerbostadshus sänkas. Den som är bosatt i en lägenhet och andelsägare i en mikroproduktionsanläggning ska ha möjlighet till skatteavdrag, något som i dag inte är möjligt. För att bättre nyttja alla takytor vill vi att de som köper en andel i en sådan anläggning ska få samma gröna avdrag för sin del av investeringen i sitt andelsägande som den som bygger på eget tak.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Systemet med reseavdrag medför emellanåt felrapporteringar till Skatteverket, vilket tyder på att det inte alltid nyttjas på ett korrekt sätt. Vår bedömning är att det behövs en effektiviserad kontroll av reseavdrag, som görs på deklarationen. Skatteverket bör i det pågående arbetet med att effektivisera systemet för kontroll av reseavdrag prioritera utvecklingen av tekniska hjälpmedel i granskningen av inkomstdeklarationer och reseavdraget. Syftet med en effektivisering bör vara att beivra fusk, men det ska samtidigt inte försämra möjligheterna att bo och arbeta på olika platser i landet. Det bör utredas hur artificiell intelligens kan stärka systemets effektivitet och tillförlitlighet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Sverige ska ha ett transportsystem som tillgodoser behovet av transporter för personer och näringsliv, och samtidigt klarar klimatmålet och övriga miljömål, trafiksäkerhet och hälsa. Målbilden är ett utsläppsfritt och transporteffektivt samhälle.

Det reseavdrag som regeringen återinfört dras med omfattande fusk på flera miljarder kronor, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden och riskerar att öka utsläppen från vägtrafiken och cementera orättvisorna mellan trafikslagen. Den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutade om under våren 2022 (bet. 2021/22:SkU29) bör därför införas. Det regelverket för reseavdrag och skattereduktion innebär ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system, där också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik omfattas. Vi anser att det krävs en reform av reseavdraget. Som utgångspunkt ska en sådan reform kunna vara kostnadsneutral.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Kraven på en kontantinsats, bolånetaket och de skärpta amorteringskraven fungerar som en hög tröskel för många unga, även ifall de har fast anställning med en relativt god lön. Möjligheter till bosparande skulle förbättra förutsättningarna. År 2023 rapporterades att var tredje ung vuxen vill flytta hemifrån men inte har möjlighet. Läget var illa i många orter men värst i Stockholm.

Möjligheten till avdragsgillt bosparande uppmuntrar till att spara till sitt boende. Detta kombinerat med ett särskilt bostadslån skulle ge unga större möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. Beräkningar för detta framgår av en rapport från riksdagens utredningstjänst (RUT 2021:988). Regler bör därför införas som leder till en skattereduktion på 25 procent om man sparar 400 kronor i månaden.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna.

Högsta förvaltningsdomstolen slog 2017 fast att styrelsearvoden normalt ska beskattas som inkomst av tjänst, även om arvodena faktureras via eget bolag. Detta försvårar både för den enskilde och för de företag som vill stärka styrelsen med en specifik kompetens. Regeringen bör därför se över regelverken så att det blir möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag via näringsverksamhet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

I Sverige är det sedan 1999 förbjudet att köpa sex, och en utvärdering av sexköpslagen har visat att lagen har varit ett viktigt verktyg för att begränsa prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige.

Frågan om beskattning av inkomster från prostitution, när sexköp numera är kriminaliserat har aktualiserats. I praktiken riskerar brottsutsatta kvinnor som går fria inom ramen för sexköpslagstiftningen i stället att bli åtalade i skattebrottsmål. Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution har i betänkandet Ut ur utsatthet (SOU 2023:97) föreslagit en översyn av beskattning vid prostitution. Denna fråga bör regeringen hantera omedelbart, och regeringen bör ta fram riktlinjer för hur personer i prostitution inte ska behöva skatta för den betalning som de får när de utsätts för sexualiserat våld (sexköp). Om en förändring av skattelagstiftningen är nödvändig bör den göras.

Vi anser dock att frågan om beskattning av inkomst från försäljning av sexuella tjänster handlar om mer än den specifika skattefrågan och därmed bör hanteras med ett brett grepp, där det övergripande målet är att stoppa exploatering av människor i prostitution. Regeringen bör skyndsamt göra en översyn av problemet när det gäller beskattning vid prostitution.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. I samband med pandemin blev det uppenbart för allt fler att systemet med förmånsbeskattning både är komplicerat och brister i rättssäkerhetshänseende.

Med coronapandemin har arbete hemifrån, på distans, också prövats i betydande omfattning. Utvecklingen av förutsättningarna för distansarbete ligger i tiden, som en del i digitaliseringen — ett ytterligare steg mot att göra arbetssituationen mer flexibel för fler arbetstagare och arbetsgivare, och för att skapa bättre förutsättningar för boende på annan ort som får hela Sverige att växa.

Vi kan konstatera att exemplen där rättssäkerheten satts på prov när det gäller förmånsbeskattning är många bara under de senaste åren. Det är tydligt att det behövs en större översyn av systemet med förmånsbeskattning i allmänhet. Förutsättningarna att förbättra för distansarbete behöver också ses över när det gäller förmånsbeskattning. Enkelhet, rättssäkerhet och transparens måste vara ledord.

Det är därför bra att en utredning nu har haft i uppdrag att analysera hur skattereglerna om tjänsteställets placering och om avdrag för ökade levnadskostnader vid arbete på annan ort kan moderniseras. Regeringen bör nu ta fram förslag på området som leder till en ökad förutsägbarhet för arbetsgivare, anställda och företagare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Efter industrin är transportsektorn den del av vårt samhälle som gör av med mest fossil energi. För att ställa om transportsektorn räcker det inte med enbart elektrifiering eller en övergång till hållbara biodrivmedel – det är fullständigt nödvändigt att effektivisera transporterna. Det är därför avgörande att vi också arbetar för ett transporteffektivt samhälle.

Det måste bli enklare och billigare att resa med låg klimatpåverkan. Detta kräver allt från stora investeringar i kollektivtrafikens och cykelns infrastruktur till ökad turtäthet, bättre punktlighet och informationsinsatser. Utbudet av nationell och regional kollektivtrafik ska öka i hela landet.

Jag anser att reglerna bör utvecklas vidare så att förmånsbeskattningen slopas för kollektivtrafikkort på samma sätt som förmånsbeskattningen på företagscyklar slopades tidigare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Vi vill att svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För gemene man är detta de främsta finansiella tillgångarna och de flesta har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital. Genom att kapitalet är bundet i olika fonder, vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen, skiljer sig Sverige från många andra länder.

Sverige behöver en fungerande kapitalförsörjning kanske främst till mindre och nystartade bolag. Möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag behöver ökas.

Kapitalförsörjningen i nystartade företag innebär redan idag ofta ett hinder som resulterar i att många potentiella innovationer inte når ända fram. Finansieringsproblemen i bolagens tidiga faser skulle dock delvis kunna avhjälpas av bättre villkor för personaloptioner. I ett företags tidiga skede kan det vara svårt att knyta till sig rätt kompetens, vilket ofta är intimt sammankopplat med lönebildningen och således ytterligare ökar behovet av finansiering. Om företagen i stället har möjlighet att erbjuda personaloptioner behöver de inte erbjuda lika hög lön, men anställda får ett extra incitament att bidra till företagets framgångar.

Vi vill att nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget. Villkoren för personaloptioner behöver därför förbättras, främst i nya innovativa företag med hög risk, vilket också kan förbättra kapitalförsörjningen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Den 8 augusti 2024 gav regeringen en utredare i uppdrag att se över den skattemässiga behandlingen av inkomster som härrör från särskild vinstandel och att föreslå bestämmelser som leder till en förutsägbar beskattning av sådana inkomster. Utredningen tillsattes efter att Skatteverket upptaxerat riskkapitalister som undgått beskattning genom avancerade skatteupplägg med mycket stora belopp. I direktivet till utredaren angavs att han skulle föreslå bestämmelser som leder till en förutsägbar beskattning av sådana inkomster, en beskattning som ska motsvara den som gäller för innehav av kvalificerade andelar enligt 57 kap. IL.

I januari 2025 redovisade utredaren sitt uppdrag. Det föreslås att det införs särskilda regler i inkomstskattelagen som hanterar beskattningen av inkomster från särskild vinstandel i enlighet med de direktiv som utredaren fått från regeringen. Det innebär att flera riskkapitalister kommer att få sänkt beskattning, i många fall en lägre inkomstbeskattning än t.ex. en sjuksköterska eller byggnadsarbetare.

Det svenska skattesystemet ska vara enkelt och förutsägbart, och prestation i form av arbete ska beskattas som förvärvsinkomst. Det borde även avse det arbete som innefattar inkomster som härrör från särskild vinstandel.

Det behövs en mer långsiktig översyn av hur de som har de högsta inkomsterna och tillgångarna ska kunna bidra mer till den generella välfärden, vilket ökar skattesystemets legitimitet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden. För att bidra till ett legitimt och rättvist skattesystem är det viktigt att skattereglerna är generella, med breda skattebaser och enhetliga skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Skattesystemet ska ha så få särregler och undantag som möjligt. Det ska i samverkan med den ekonomiska politiken bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. Tydliga och enhetliga regler och skattesatser bidrar till förståelse och legitimitet för skattesystemet och minskar även utrymmet och riskerna för fel och fusk.

Den stora skattereformen 1990/91 byggde på ett antal fördelningspolitiskt sunda och ekonomiskt rationella principer i syfte att utforma ett skattesystem som var både samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt effektivt. Dess bärande principer var lägre skattesatser, bredare skattebaser samt en mer neutral och likformig beskattning av olika inkomster, investeringar, sparformer och olika delar av den privata konsumtionen. Reformens huvudinriktning blev således lägre skatter på arbete för i första hand breda löntagargrupper, skärpt beskattning av kapital och minskade möjligheter till skatteplanering. En av de viktigaste ambitionerna med 1990-talets skattereform var just att skapa en bättre balans mellan beskattningen av arbete och kapital.

Sedan reformen infördes i början av 1990-talet har ett stort antal avsteg gjorts från dessa principer med såväl fler undantag som stora skattesänkningar på inkomster och förmögenheter. Alla dessa avvikelser, i kombination med andra förändringar av skattepolitiken efter reformens genomförande, har lett till att dagens skattesystem kännetecknas av stora och allvarliga problem. De många avstegen från en neutral och likformig beskattning har skapat smalare och mer instabila skattebaser.

De stora skattesänkningarna har också försämrat skattesystemets förmåga att finansiera den offentliga sektorn. Dessutom leder en brist på likformig beskattning till stora samhällsekonomiska kostnader genom att snedvrida hushållens och företagens ekonomiska beslut. Ett av de mest allvarliga problemen i dagens skattepolitik är den skattemässiga obalansen mellan arbete och kapital med allt lägre skatter på kapital. Behovet av en ny omfattande översyn av skattesystemet är stort. Grundbultar för översynen är att skattesystemet ska generera stabila skatteintäkter för finansieringen av våra gemensamma åtaganden, vara enkelt för enskilda och bygga på principen om att skatt ska betalas efter bärkraft.

Avsteg från principen om generella skatteregler kan dock i vissa fall motiveras av explicita krav på styrning eller av samhällsekonomiska effektivitetsskäl. Vid en framtida översyn av skattesystemet måste vi bl.a. ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt. Utredningen Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi (SOU 2024:67), som den socialdemokratiska regeringen tillsatte, är ett viktigt steg på vägen för att kunna utveckla styrmedel som på ett betydande och samhällsekonomiskt effektivt sätt kan främja en sådan omställning.

Genom skatter kan vi främja en stark välfärdsstat och bättre folkhälsa samt styra mot minskad miljöpåverkan. Ett alltför stort fokus på optimering och styrning genom skattesystemet riskerar emellertid att göra skattesystemet komplicerat och att på sikt urholka välfärdens finansiering. Det finns därför starka skäl för enhetlighet.

Det behövs en bredare översyn av hela skattesystemet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Vi ser ett behov av att se över skattelagstiftningen på olika områden såsom konkurrenskraften för svenska företag, jämna ut oskäliga inkomstskillnader, se över sjömännens beskattning, uppmuntra till sparande och motverka överskuldsättning.

Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder. Dessa behöver ses över och en reform av skattesystemet bör utredas för att inte på sikt urholka den svenska konkurrenskraften. I arbetet med att stärka näringslivets konkurrenskraft får det inte finnas några heliga kor, utan alla potentiella åtgärder bör lyftas för diskussion. Ett förslag som torde vara av intresse att se över i det sammanhanget är en förändring av dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren.

Skatter ska bl.a. finansiera polisen, försvaret, välfärden och offentliga investeringar. Samtidigt är det ett faktum att höga skatter urholkar privat konsumtion, hämmar näringslivets utveckling och på sikt försvagar själva skattebasen. Ungefär två tredjedelar av samhällets skatteintäkter kommer från inkomstbeskattning, vilket är relativt högt i en internationell jämförelse. Det är vår uppfattning att man på sikt och med bibehållen budgetbalans bör eftersträva skattesatser som underlättar rekrytering av internationell spetskompetens och på ett generellt plan stärker det svenska näringslivets konkurrenskraft.

På olika områden har skattesystemet inbyggda skatteskillnader som i vissa fall ter sig ologiska. Bland annat gäller inte samma skatt för lön som för pension och skatten skiljer sig kraftigt åt mellan olika kommuner. Vi värnar det kommunala själv styret, men det är samtidigt inte rimligt att arbetsinkomster ska beskattas olika på geografisk grund när de välfärdstjänster som vi betalar för inom kommunsektorn har lagstadgade krav på sig att vara likvärdiga över hela landet. Även lagfarter och pantbrev vid köp av fastighet är exempel på indirekt beskattning som inte står i proportion till de administrativa kostnaderna. Orättvisor och skevheter under gräver allmänhetens förtroende för skattesystemet och riskerar på sikt att undergräva skattemoralen hos både privatpersoner och företag. Sverigedemokraterna vill därför tillsätta en utredning som identifierar alla de olika delar av skattesystemet som i dag innebär inkonsekvent och ologisk beskattning. En sådan utredning skulle föreslå konkreta reformer på varje enskilt område för att komma tillrätta med obalanserna. Reformer av detta slag bör inte leda till ett högre skatteuttag totalt sett utan snarare balanseras av effektiviseringar av den offentliga ekonomin. Utredningen behöver därför ta utgångspunkt från både intäkter och kostnader.

Beskattningen av svenska sjömän är komplicerad och beror inte bara på fartygets flagg utan även på vilken typ av trafik fartyget för tillfället bedriver och vilket eller vilka vatten som för tillfället trafikeras. För att svenska sjömän ska ha en förutsägbar och rättssäker beskattning, behöver beskattningen av svenska sjömän utredas och reformeras.

Under en längre tid har skuldsättningen successivt ökat i samhället vilket långsiktigt kan komma att utgöra en samhällsrisk. Därför är det i allmänhet positivt att uppmuntra till sparande och motverka överskuldsättning. Vi vill utreda hur inkomst skatteavdragen och ränteavdrag behöver utformas för att i högre grad stimulera till ökat sparande och förhindra överskuldsättning. En utredning bör omfatta områden såsom en differentierad syn på bolån, företagslån, privatlån utan säkerhet och synliggörande av alla skulder. Vidare bör ett gemensamt avdragssystem för alla typer av insättningar, beskattning av vinster och uttag, samtliga beskattningsmodeller, förvaltning, transaktioner och allt som påverkar området omfattas av en översyn. Detta rör alla insättningar på bankkonton, värdepappersdepåer, fondkonton, investerings­sparkonton, kapitalförsäkringar och pensionskonton. Vidare vill vi återinföra schablonmässig beskattning av privat pensionssparande, som ger incitament för alla att spara privat till pensionen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Att förändra ett ojämlikt skattesystem tar tid. Ett seriöst reformarbete måste påbörjas för att städa upp i det svenska skattesystemet. Det behövs därför en stor bred skattereform. Målet ska vara att göra skattesystemet enklare, tydligare och rättvisare. En parlamentarisk utredning måste tillsättas redan under denna mandatperiod.

En del av reformarbetet bör särskilt inrikta sig på en översyn av skatter, avgifter och avdrag i den digitala sektorn för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning. Subventioner och avgifter inom den digitala sektorn slår idag många gånger snett. Globala plattformsföretag får tillgång till avgiftsfri energi till sina servrar medan svenska bolag får betala vanlig taxa. Elektronik beläggs med kraftiga avgifter utifrån en förlegad syn på hur elektroniskt minne används. Särskilt angelägen i en sådan översyn är privatkopieringsersättningen (den s.k. kassettavgiften). Avdraget för forskning och utveckling är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft, och det är viktigt att digital utveckling kan utgöra grund för avdrag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Ställningstagande

Att beskatta utsläpp av växthusgaser och miljöförstöring är viktigt för att klara av klimatomställningen. En grön skatteväxling där förorenaren betalar för sin miljöskada är därför viktigt och detta bör kombineras med sänkta skatter på jobb och företagande. På så vis ökar kostnaden för miljöförstörande verksamhet samtidigt som dessa intäkter återförs för att sänka skattebördan på sådant som har stor samhällsekonomisk nytta, som jobbskapande i växande företag. Detta bör vara en ledstjärna för skattepolitiken; för att klara av att gå mot ett mer hållbart samhälle behöver skattepolitiken vara långsiktigt hållbar. Att beskatta miljöförstöring och utsläpp av växthusgaser är därför viktigt för att klara av klimatomställningen. För att uppnå detta behövs en utvärdering av den gröna skatteväxlingen – på så sätt skapar vi förutsättningar för en hållbar omställning.

En del i detta är att fasa ut alla nedsättningar som i dag finns av koldioxidskatten, men inte på bekostnad av branschers konkurrenskraft. En utfasning behöver därför gå hand i hand med sänkta kostnader för branscher som påverkas, eller någon annan form av kompensation som hjälper till att ställa om. Det totala kostnadstrycket för branschen ska med andra ord inte höjas, men alla företag och branscher måste betala fullt pris för sina utsläpp.

En skatteväxling inom transportsektorn bör genomföras som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet. Skattesystemet ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige. Transportsektorn i allmänhet och vägtrafiken i synnerhet står i centrum för klimatomställningen. Det finns därför anledning att initiera en översyn av skattesystemet i transportsektorn. Skälen är flera. Dels kommer den enskildas kostnad i form av skatt på bränsle att minska inom ramen för grön skatteväxling när fordon med förbränningsmotorer i allt högre utsträckning drivs av fossilfria gröna bränslen, dels ökar stadigt andelen eldrivna fordon i såväl privat som yrkesmässigt bruk. Flera expertinstanser har börjat tala om ett nytt skattesystem inom transportsektorn t.ex. IVL Svenska Miljöinstitutet och Klimatpolitiska rådet. Hur en sådan skattereform ska utformas måste beslutas i en bred dialog med alla berörda. Vi tror att man om trafik ska beskattas (i dag med ca 60 miljarder kronor årligen) måste förhålla sig till att dagens skattebas, det fossila bränslet, kraftigt eroderar. Om och när den ska ersättas med andra skattebaser måste dessa bl.a. differentiera beskattning av vägtrafik i städer mellan trafik på landsbygden och i glesbygd. I städer bidrar trafiken med problem som inte förekommer i samma utsträckning på landsbygden, t.ex. sämre luftkvalitet, trängsel och buller. Det handlar även om att beskattningen tillåts variera mellan olika tider och platser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

 

Särskilda yttranden

Vi vill framhålla Tidöavtalet där samarbetspartierna Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna anger att partierna är överens om att ta ansvar för Sverige i ett gemensamt samarbete under mandatperioden 2022–2026.

Vi har därför valt att inte lämna någon reservation på motion 2024/25:1455 yrkande 4. Vi kommer i stället att noga följa det fortsatta arbetet med frågorna och återkomma med förslag om det finns skäl för det.

 

Vi vill framhålla Tidöavtalet där samarbetspartierna Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna anger att partierna är överens om att ta ansvar för Sverige i ett gemensamt samarbete under mandatperioden 2022–2026.

Vi har därför valt att inte lämna någon reservation på motionerna 2024/25:1353 yrkande 5 och 2024/25:1387 yrkandena 5 och 8. Vi kommer i stället att noga följa det fortsatta arbetet med frågorna och återkomma med förslag om det finns skäl för det.

 

 

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag