HC01SkU6: Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Skatteutskottets betänkande 2024/25:SkU6

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag på kompletteringar av bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner i lagen om tilläggsskatt.

Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om avräkning av utländsk skatt och i skatteförfarandelagen.

Genom lagen om tilläggsskatt genomfördes rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen. Syftet med direktivet är att genomföra de modellregler om en global minimi­beskattning som arbetats fram av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och G20:s inkluderande ramverk. Modellreglerna kompletteras av förklaringar och exempel i den s.k. kommentaren, som godkänts av det inkluderande ramverket. Kommentaren syftar till att klargöra tolkningen och tillämpningen av reglerna. Vidare har det inkluderande ramverket antagit administrativa riktlinjer med kompletteringar till kommentaren som syftar till att ytterligare klargöra tolkningen och tillämpningen av reglerna.

Med anledning av riktlinjerna från 2023 bör lagen kompletteras med ytter­ligare bestämmelser och vissa bestämmelser bör ändras. Regeringen föreslår därför bl.a. bestämmelser för att regelverket ska uppfylla villkoren för att vara ett godkänt regelverk för nationell tilläggsskatt och därmed kunna omfattas av andra staters förenklingsregler. Regeringen föreslår vidare bestämmelser bl.a. om hur konstlade arrangemang ska behandlas vid beräkning enligt den tillfälliga förenklingsregeln, om uppskjuten tillämpning av kompletterings­regeln och om valuta. Därutöver föreslår regeringen att lagen om avräkning av utländsk skatt ändras så att utländsk nationell tilläggsskatt kan avräknas vid CFC-beskattning och vid beskattning av ett fast driftställe i utlandet.

I skatteförfarandelagen föreslår regeringen en övergångsbestämmelse som innebär att ingen tilläggsskatterapport behöver lämnas före den 30 juni 2026.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Regeringen föreslår dock att det ska införas en möjlighet för den rapporterande enheten att tillämpa samtliga eller vissa av bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2023.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S, V, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:7 Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Särskilt yttrande

Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (S, V, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2. Det har inte väckts några motioner i ärendet.

Bakgrund

Europeiska kommissionen presenterade den 22 december 2021 ett förslag till rådets direktiv om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU (COM(2021) 823). Den 14 december 2022 antog rådet minimibeskattnings­direktivet. Syftet med direktivet är att genomföra de modellregler om global minimibeskattning som antogs av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och G20:s inkluderande ramverk för att motverka skattebaserodering och vinstförflyttning (Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting, IF) den 14 december 2021. Syftet med modell­reglerna är att säkerställa att stora multinationella koncerners vinster beskattas med en effektiv skattesats om minst 15 procent beräknat på ett underlag som utgår från koncernredovisningen. Modellreglerna kompletteras av förklaringar och exempel i Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Commentary to the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two), kallad kommentaren, som godkänts av IF. Kommentaren syftar till att klargöra tolkningen och tillämpningen av modellreglerna.

Till modellreglerna har därefter fogats administrativa riktlinjer med kompletteringar till kommentaren som syftar till att ytterligare klargöra tolkningen och tillämpningen av reglerna, dvs. Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Administrative Guidance on the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two), kallade administrativa riktlinjer. Vidare antogs ett dokument om s.k. safe harbour-regler (förenklingsregler) av IF den 15 december 2022. Den 25 april 2024 publicerades en konsoliderad version av kommentaren till modellreglerna, som inkluderar administrativa riktlinjer och förenklingsregler. Kommissionen har i ett uttalande från Ekofin-rådets möte den 9 november 2023 förklarat att den anser att 2022 års dokument om safe harbour-regler och de administrativa riktlinjerna från februari och juli 2023 är förenliga med minimibeskattningsdirektivet.

Reglerna utgör ett koordinerat system för beskattning av lågbeskattade vinster genom att tilläggsskatt tas ut i en annan stat på sådana vinster. Reglerna ska genomföras i form av ett gemensamt tillvägagångssätt. Det innebär att de stater som enats om reglerna inte är förbundna att införa dem i nationell rätt, men om de gör det ska reglerna införas och administreras i enlighet med modellreglerna och tillhörande kommentarer.

Regeringen föreslog i propositionen Tilläggsskatt för företag i stora koncerner bl.a. att det skulle införas bestämmelser i svensk rätt som motsvarar de materiella bestämmelserna i minimibeskattningsdirektivet samt att bestämmelserna skulle tas in i en särskild lag om tilläggsskatt (prop. 2023/24:32 s. 121–122). Riksdagen beslutade i allt väsentligt i enlighet med regeringens förslag. Lagen (2023:875) om tilläggsskatt trädde i kraft den 1 januari 2024.

Sedan modellreglerna antogs år 2021 har arbetet inom IF fortsatt, och det pågår fortfarande.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen förslag på kompletteringar av bestäm­melserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner i lagen om tilläggsskatt.

Genom lagen om tilläggsskatt genomfördes rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen. Syftet med direktivet är att genomföra de modellregler om en global minimi­beskattning som arbetats fram av IF. Modellreglerna kompletteras av förklaringar och exempel i den s.k. kommentaren, som godkänts av IF. Kommentaren syftar till att klargöra tolkningen och tillämpningen av reglerna. Vidare har IF antagit administrativa riktlinjer med kompletteringar till kommentaren som syftar till att ytterligare klargöra tolkningen och tillämpningen av reglerna.

Med anledning av riktlinjerna från 2023 bör lagen kompletteras med ytter­ligare bestämmelser, och vissa bestämmelser bör ändras. Regeringen föreslår därför bl.a. bestämmelser för att regelverket ska uppfylla villkoren för att vara ett godkänt regelverk för nationell tilläggsskatt och därmed kunna omfattas av andra staters förenklingsregler. Regeringen föreslår vidare bestämmelser bl.a. om hur konstlade arrangemang ska behandlas vid beräkning enligt den tillfälliga förenklingsregeln, om uppskjuten tillämpning av kompletterings­regeln och om valuta. Därutöver föreslår regeringen att lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ändras så att utländsk nationell tilläggsskatt kan avräknas vid CFC-beskattning och vid beskattning av ett fast driftställe i utlandet.

I skatteförfarandelagen (2011:1244) föreslår regeringen en övergångs­bestämmelse som innebär att ingen tilläggsskatterapport behöver lämnas före den 30 juni 2026.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Utskottets överväganden

Propositionen

Regeringen gör bedömningen att lagen om tilläggsskatt behöver kompletteras med ytterligare bestämmelser med anledning av de administrativa riktlinjer som antogs i februari, juli och december 2023 inom ramen för OECD/G20:s inkluderande ramverk för att motverka skattebaserodering och vinst­förflyttningar

Valuta

Regeringen föreslår att de beräkningar som är nödvändiga för att bestämma tilläggsskattebeloppet ska göras i den valuta som används vid upprättandet av moderföretagets koncernredovisning (presentationsvalutan). Om ett belopp som behövs för beräkningen inte uttrycks i presentationsvalutan ska det räknas om till denna enligt samma principer som de principer som används för valutaomräkning vid upprättandet av koncernredovisningen.

Om nationell tilläggsskatt har beräknats enligt en särskild regel för beräkning av svensk nationell tilläggsskatt gäller i stället följande. Om samt­liga svenska koncernenheter använder svenska kronor som redovisningsvaluta ska de beräkningar som är nödvändiga för att bestämma tilläggsskattebeloppet göras i svenska kronor. Om en eller flera svenska koncernenheter använder euro som redovisningsvaluta kan den rapporterande enheten välja att göra beräkningarna i presentationsvalutan eller i svenska kronor. Beräkningar avseende samtliga koncernenheter ska göras i samma valuta. Valet gäller i fem år fr.o.m. det år valet avser. De koncernenheter som inte har sin redovisning i den valda valutan ska räkna om till denna valuta enligt de principer som används för valutaomräkning enligt den redovisningsstandard som används vid beräkningen av tilläggsskattebeloppet för nationell tilläggsskatt.

Lagens tillämpningsområde

Vissa dotterföretag till ideella organisationer ska behandlas som undantagna enheter

Regeringen föreslår att en undantagsbestämmelse införs som innebär att en enhet som till hela sitt värde direkt eller indirekt ägs av en eller flera ideella organisationer ska behandlas som en undantagen enhet oavsett vilken verk­samhet som bedrivs i enheten. Detta gäller under förutsättning att enheten tillsammans med övriga enheter som inte på andra grunder är undantagna enheter och som ingår i samma koncern har årliga intäkter som understiger 750 miljoner euro. Ytterligare en förutsättning är att enheternas årliga intäkter ska utgöra mindre än 25 procent av koncernens totala årliga intäkter.

Offentliga förmögenhetsfonder ska inte behandlas som moderföretag

Regeringen föreslår att sådana myndighetsenheter som har som huvudsakligt syfte att förvalta och investera ett offentligt organs tillgångar (offentliga förmögenhetsfonder) inte ska behandlas som moderföretag vid tillämpning av lagen om tilläggsskatt.

När moderföretaget och en annan koncernenhet har olika räkenskapsår

Regeringen gör bedömningen att när ett moderföretag och en annan koncern­enhet har olika räkenskapsår ska hanteringen i koncernredovisningen följas. Om koncernenheten inte omfattas av koncernredovisningen bör enhetens justerade resultat beräknas i enlighet med alternativregeln för beräkning av det justerade resultatet.

Symmetrisk behandling av utdelning på vissa finansiella instrument

Regeringen föreslår att om ett finansiellt instrument i redovisningen delas upp på en del eget kapital och en del skuld ska mottagen utdelning som är hänförlig till den del som redovisas som skuld inte behandlas som utdelning eller annan värdeöverföring vid tillämpning av bestämmelsen om undantagen utdelning.

Om ett finansiellt instrument i redovisningen har behandlats som skuld hos en koncernenhet men som eget kapital hos en annan koncernenhet i samma koncern ska den klassificering som den part som har utfärdat det finansiella instrumentet har tillämpat användas av båda parterna.

Koncernbidrag

Regeringen gör bedömningen att koncernbidrag ska behandlas enligt den ekonomiska innebörden av transaktionen, vilket innebär att de behandlas som utdelning eller kapitaltillskott.

Skattetillgodohavanden

Kvalificerade skattetillgodohavanden

Regeringen föreslår att bestämmelsen om att kvalificerade skattetillgodo­havanden ska tas upp som intäkt kompletteras med en bestämmelse om att detta ska ske för det år då tillgodohavandet har beviljats. Om ett kvalificerat skattetillgodohavande har beviljats i samband med en koncernenhets förvärv eller tillverkning av en tillgång, får enheten välja att i stället fördela intäkten på tillgångens nyttjandeperiod eller minska värdet beträffande tilläggsskatt på tillgången. Detta gäller dock bara om enheten har behandlat tillgodohavandet på samma sätt i sin redovisning.

En koncernenhet som har beviljats ett kvalificerat skattetillgodohavande och överlåter det ska enligt förslaget behandla överlåtelsen på samma sätt som ett avyttrat marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande. En koncern­enhet som förvärvar ett kvalificerat skattetillgodohavande ska behandla det på samma sätt som ett förvärvat marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodo­havande.

Marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden

Definition av ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande

Regeringen föreslår att med marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodo­havande avses ett tillgodohavande som inte är ett kvalificerat skattetillgodo­havande, som ger innehavaren en rätt att minska sin kostnad avseende med­räknade skatter i den stat som beviljar tillgodohavandet, som uppfyller kriteriet om överlåtbarhet, och vars överlåtbarhet uppfyller kriteriet om marknads­mässighet.

För den koncernenhet för vilken ett skattetillgodohavande har beviljats är kriteriet om överlåtbarhet uppfyllt om tillgodohavandet kan överlåtas till någon som inte är närstående under det räkenskapsår då tillgodohavandet uppkommer (uppkomståret) eller inom 15 månader från uppkomstårets utgång. För ett företag som har förvärvat ett skattetillgodohavande är kriteriet om överlåtbarhet uppfyllt om tillgodohavandet kan överlåtas vidare till någon som inte är närstående under det räkenskapsår som det förvärvades. Rätten att överlåta tillgodohavandet vidare får inte vara mer begränsad än vad som gällde för det företag för vilket skattetillgodohavandet beviljades.

För det företag för vilket ett skattetillgodohavande har beviljats är kriteriet om marknadsmässighet uppfyllt om tillgodohavandet överlåts till någon som inte är närstående inom 15 månader från uppkomstårets utgång för ett pris som minst uppgår till det lägsta marknadsmässiga priset. Kriteriet är också uppfyllt även om tillgodohavandet inte har överlåtits eller har överlåtits till en närstående part om liknande tillgodohavanden är föremål för handel mellan oberoende parter inom 15 månader från uppkomstårets utgång för ett pris som minst uppgår till ett pris som motsvarar det lägsta marknadsmässiga priset. För ett företag som har förvärvat ett skattetillgodohavande är kriteriet om marknadsmässighet uppfyllt om tillgodohavandet har förvärvats från en part som inte är närstående för ett pris som minst uppgår till det lägsta marknads­mässiga priset.

Det lägsta marknadsmässiga priset motsvarar 80 procent av nuvärdet av den skatteminskning som ännu inte har utnyttjats. Nuvärdet ska beräknas med hänsyn till räntan på ett skuldinstrument utgivet av den stat som beviljat skattetillgodohavandet, med samma löptid upp till fem år och utgivet under det år tillgodohavandet överläts eller, om tillgodohavandet inte har överlåtits, under uppkomståret. Nuvärdet ska beräknas med hänsyn till det maximala belopp som skatten kan minskas med varje år enligt villkoren för tillgodo­havandet.

Bedömningen av om två företag är närstående ska göras i enlighet med artikel 5.8 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet.

Hanteringen av marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden hos det företag som har beviljats tillgodohavandet

Regeringen föreslår att en koncernenhet för vilken ett marknadsmässigt över­låtbart skattetillgodohavande har beviljats ska ta upp detta som intäkt för det år då det har beviljats. Om det marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodo­havandet har beviljats i samband med en koncernenhets förvärv eller tillverkning av en tillgång, får enheten välja att i stället fördela intäkten på tillgångens nyttjandeperiod eller minska värdet på tillgången. Detta gäller dock bara om enheten har hanterat skattetillgodohavandet på motsvarande sätt i redovisningen.

Till den del som skattetillgodohavandet inte längre kan göras gällande ska det dras av som kostnad eller föranleda höjning av värdet beträffande tilläggs­skatt på tillgången. Om en koncernenhet överlåter tillgodohavandet inom 15 månader från uppkomstårets utgång ska försäljningspriset tas upp som intäkt för uppkomståret i stället för det som angetts ovan.

Om en koncernenhet överlåter tillgodohavandet senare än 15 månader från uppkomstårets utgång ska skillnaden mellan det återstående tillgodohavandet och försäljningspriset dras av som kostnad för överlåtelseåret. Om koncern­enheten har utnyttjat möjligheten att fördela en intäkt på tillgångens nyttjande­period ska skillnaden mellan det återstående tillgodohavandet och försäljningspriset dras av som kostnad under tillgångens återstående nyttjandeperiod.

Hanteringen av marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden hos ett företag som har förvärvat tillgodohavandet

Regeringen föreslår att en koncernenhet som förvärvar ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande och utnyttjar detta för att minska med­räknade skatter ska ta upp en intäkt för det år som skatteminskningen erhålls. Intäkten ska uppgå till skillnaden mellan skatteminskningen och anskaffnings­värdet av den del av tillgodohavandet som utnyttjas.

Om förvärvaren överlåter skattetillgodohavandet vidare ska en vinst tas upp som intäkt och en förlust dras av som kostnad för överlåtelseåret. Vinsten eller förlusten beräknas som försäljningspriset minskat med anskaffningsvärdet för tillgodohavandet, ökat med de skatteminskningar som har erhållits och minskat med samtliga belopp som har tagits upp.

Om skattetillgodohavandet inte längre kan göras gällande, ska ett belopp dras av som kostnad. Beloppet ska motsvara anskaffningsvärdet för skatte­tillgodohavandet ökat med samtliga belopp som har tagits upp och minskat med de skatteminskningar som har erhållits.

Icke marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden

Definition av ett icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande

Regeringen föreslår att med icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodo­havande avses ett skattetillgodohavande som inte är ett kvalificerat skatte­tillgodohavande och som om det innehas av det företag för vilket det beviljades, uppfyller kriteriet om överlåtbarhet och inte är ett marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande, eller om det innehas av ett företag som har förvärvat tillgodohavandet, inte är ett marknadsmässigt överlåtbart skatte­tillgodohavande.

Hanteringen av icke marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden

Regeringen föreslår att för en koncernenhet för vilken ett icke marknads­mässigt överlåtbart skattetillgodohavande har beviljats ska skattekostnaden minskas med ett belopp som motsvarar den skatteminskning som enheten har fått med stöd av tillgodohavandet. Om tillgodohavandet överlåts ska ersättningen för tillgodohavandet minska skattekostnaden.

För en koncernenhet som har förvärvat ett icke marknadsmässigt överlåt­bart skattetillgodohavande ska skattekostnaden minskas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det återstående tillgodohavandet vid förvärvet och anskaffningsvärdet. Detta gäller om skattetillgodohavandet inte överlåts vidare. För ett visst år ska minskningen göras med så stor del av beloppet som årets utnyttjade tillgodohavande utgör av det återstående tillgodohavandet vid förvärvet.

Om förvärvaren överlåter skattetillgodohavandet vidare ska en vinst på tillgodohavandet minska skattekostnaden och en förlust dras av som kostnad.

Det undantag från att skattekostnaden ska minskas i vissa fall och som avser kvalificerade skattetillgodohavanden ändras på så sätt att undantaget även ska omfatta marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden och icke marknadsmässigt överlåtbara skattetillgodohavanden.

Övriga skattetillgodohavanden

Regeringen föreslår att med övrigt skattetillgodohavande avses ett anspråk på återbetalning som inte är ett kvalificerat skattetillgodohavande, ett marknads­mässigt överlåtbart skattetillgodohavande eller ett icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande. Ett övrigt skattetillgodohavande eller ett icke marknadsmässigt överlåtbart skattetillgodohavande ska inte tas upp som intäkt.

Vissa frågor om uppskjuten skatt

Förlust i en moderenhet med CFC-inkomst

Regeringen föreslår att en fiktiv uppskjuten skattefordran ska beräknas för en moderenhet som har en inhemsk förlust och inkomst av ett kontrollerat utländskt företag, om dessa kvittas före avräkning av utländsk skatt på utländsk inkomst. Detta gäller om ett icke utnyttjat avräkningsbelopp enligt nationella inkomstskatteregler om avräkning av utländsk skatt inte får rullas vidare till senare år, utan den inhemska förlust som helt eller delvis har kvittats i stället beaktas vid omklassificering av inhemsk inkomst till utländsk. Den fiktiva uppskjutna skattefordran ska minska det uppskjutna skattejusterings­beloppet det år fordran uppkommer och öka det uppskjutna skattejusterings­beloppet det år en sådan omklassificering sker som medför att utländsk skatt avräknas.

En särskild uppskjuten skattefordran ska enligt förslaget beräknas för en moderenhet som har en inhemsk förlust och inkomst av ett kontrollerat utländskt företag, om dessa kvittas före avräkning av utländsk skatt på utländsk inkomst. Detta gäller om ett icke utnyttjat avräkningsbelopp får rullas vidare till senare år för att avräknas senare år mot skatt på inhemsk inkomst som ingår i beräkningen av enhetens justerade resultat (dvs. när sådan rullning tillåts enligt nationella skatteregler om avräkning av utländsk skatt). Den särskilda uppskjutna skattefordran ska minska det uppskjutna skattejusterings­beloppet det år fordran uppkommer och öka det uppskjutna skattejusterings­beloppet det år avräkning av utländsk skatt sker mot skatt på inhemsk inkomst som ingår i enhetens justerade resultat.

Förtydligande beträffande det uppskjutna skattejusteringsbeloppet

Regeringen föreslår att bestämmelsen om vilka belopp som ska läggas till det uppskjutna skattejusteringsbeloppet justeras så att det tydligt framgår att det som avses är sådana belopp som inte har räknats med i den justerade skattekostnaden för tidigare räkenskapsår men som har betalats under det aktuella räkenskapsåret.

Beräkning av ett särskilt överskjutande skattebelopp

Regeringen föreslår att det införs bestämmelser om ett särskilt överskjutande skattebelopp. Om det sammanlagda justerade resultatet för koncernenheterna i en stat är positivt och de sammanlagda justerade skattekostnaderna för samma enheter uppgår till ett negativt belopp, ska det vara obligatoriskt att bestämma ett överskjutande skattebelopp. Det överskjutande skattebeloppet ska då utgöras av den sammanlagda justerade skattekostnaden. Vid beräkningen av den effektiva skattesatsen ska den sammanlagda justerade skattekostnaden ökas med ett positivt belopp motsvarande det särskilda över­skjutande skattebeloppet. Efterföljande år, då den justerade skattekostnaden uppgår till ett positivt belopp, ska det överskjutande skattebeloppet i stället minska skattekostnaden. Något särskilt överskjutande skattebelopp ska dock inte bestämmas om det underskott som ger upphov till den negativa skatte­kostnaden vid inkomstbeskattningen kvittas mot tidigare års överskott. Om koncernen upphör att ha koncernenheter i den stat för vilken ett överskjutande skattebelopp har bestämts ska beloppet kvarstå hos koncernen. Bestämmelsen om minskning av skattekostnad aktualiseras åter om koncernen under senare år på nytt bildar eller förvärvar koncernenheter i staten.

En ny valmöjlighet införs också enligt förslaget som innebär att bestämmelserna om att bestämma ett särskilt överskjutande skattebelopp kan tillämpas när de särskilda reglerna om tillkommande tilläggsskatt när det justerade resultatet är en förlust, är tillämpliga.

Beräkningen av det justerade resultatet

Säkringsinstrument som avser nettoinvestering i utlandsverksamhet

Regeringen föreslår att en ny valmöjlighet införs som ger den rapporterande enheten möjlighet att inte räkna med vissa valutakurseffekter vid beräkningen av det justerade resultatet. Detta gäller under förutsättning att den aktuella valutakurseffekten avser ett säkringsinstrument, att den valutakursrisk som har säkrats avser ett ägarintresse som inte är ett portföljinnehav, att vinster och förluster hänförliga till säkringsinstrumentet redovisas direkt mot eget kapital i moderföretagets koncernredovisning och att säkringsinstrumentet utgör en effektiv säkring enligt de redovisningsprinciper som tillämpas i moder­företagets koncernredovisning. Valet ska gälla i fem år fr.o.m. det räkenskaps­år som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val göras först fem år efter det år som återkallelsen avser.

Ackordsvinster

Regeringen föreslår att en ny valmöjlighet införs som ger den rapporterande enheten möjlighet att inte räkna med vissa ackordsvinster vid beräkningen av det justerade resultatet. Detta ska gälla under förutsättning att ackordet följer av ett konkurs- eller insolvensförfarande som övervakas av en domstol eller motsvarande instans eller som hanteras av en oberoende konkursförvaltare eller motsvarande befattningshavare. Det ska också gälla om ackordet ingår i en ackordsuppgörelse som omfattar minst en borgenär som inte är närstående till gäldenären och om det är rimligt att anta att gäldenären skulle bli insolvent inom 12 månader om uppgörelsen inte hade omfattat borgenärer som inte är närstående till gäldenären.

En motsvarande valmöjlighet ska också införas som gäller under förut­sättning att ackord beviljas i förhållande till en borgenär som inte är närstående till gäldenären och att gäldenärens skulder omedelbart före ackordsupp­görelsen översteg det verkliga värdet av dess tillgångar. Det belopp som i så fall får undantas vid beräkningen av det justerade resultatet uppgår till det lägsta av det värde med vilket gäldenärens skulder översteg dess tillgångar omedelbart före ackordsuppgörelsen och det belopp som behandlas som en skattefri intäkt vid inkomstbeskattningen i den stat där gäldenären hör hemma.

Valmöjlighet avseende undantagna vinster och förluster

Regeringen föreslår att en ny valmöjlighet införs, som ger den rapporterande enheten möjlighet att vid beräkningen av det justerade resultatet räkna med vissa vinster och förluster hänförliga till ägarintressen som inte utgör portfölj­innehav. Valet ska omfatta samtliga koncernenheter som hör hemma i en stat och samtliga ägarintressen som dessa koncernenheter innehar. Vad gäller ägar­intressen som utgör kvalificerade ägarintressen gäller dock särskilda regler.

Valet ska gälla i fem år fr.o.m. det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas kan ett nytt val göras först fem år efter det år som åter­kallelsen avser. Ett ägarintresse som har gett upphov till en avdragsgill förlust under den tid som valet varit giltigt ska dock även fortsatt behandlas i enlighet med valet, även om valet har återkallats.

Kvalificerade skattetransparenta skatteförmåner som härrör från innehav i kvalificerade ägarintressen ska enligt förslaget behandlas som en återbetalning av investeringen i det kvalificerade ägarintresset, till dess att hela investeringen anses ha återbetalats. Överskjutande belopp ska minska den justerade skattekostnaden. Återbetalning av investeringen i det kvalificerade ägarintresset kan periodiseras proportionellt över investeringens förväntade innehavstid, om så sker i redovisningen eller om den rapporterande enheten väljer det.

Övergången till systemet

Hanteringen av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Regeringen föreslår att om en fordran avseende avräkning av utländsk skatt har beräknats enligt en skattesats som överstiger minimiskattesatsen ska den räknas om genom att det redovisade beloppet multipliceras med minimiskatte­satsen och divideras med den tillämpliga nationella skattesatsen. Om den nationella skattesatsen ändras därefter ska kvarstående belopp räknas om enligt den nya skattesatsen.

Om en uppskjuten skattefordran inte alls har redovisats i räkenskaperna för att kriterierna för redovisning av fordran inte är uppfyllda, ska fordran enligt förslaget ändå tas upp vid övergången till systemet.

Om ett skattetillgodohavande har uppkommit före övergångsåret men utnyttjas under ett senare år ska skattekostnaden inte minskas.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som förs in i systemet ska inte justeras enligt lagens justeringsbestämmelser. Detta gäller dock inte sådana uppskjutna skattefordringar som härrör från poster som inte ska ingå vid beräkningen av det justerade resultatet när sådana uppskjutna skattefordringar uppkommer i en transaktion som har ägt rum efter den 30 november 2021.

Hanteringen av överförda tillgångar

Regeringen föreslår att vid överföring av tillgångar mellan koncernenheter efter den 30 november 2021 men före början av den överförande koncern­enhetens övergångsår, ska värdet beträffande tilläggsskatt för de överförda tillgångarna vid överföringen anses motsvara tillgångarnas värde enligt den överförande koncernenhetens redovisning. Bestämmelsen ska gälla för samtliga transaktioner som redovisningsmässigt behandlas som en överföring av äganderätten från en part till en annan. Bestämmelserna ska även tillämpas om en koncernenhet skriver upp värdet på tillgångar i redovisningen. De ska inte tillämpas på leasingavtal, licensavtal och swapavtal som reglerar total­avkastning om parterna redovisar intäkter och motsvarande kostnader under samma räkenskapsår.

Den förvärvande koncernenheten får ta upp en fordran avseende uppskjuten skatt till den del som den avyttrande koncernenheten har beskattats för transaktionen. En sådan fordran får inte överstiga skillnaden mellan det skattemässiga värdet på tillgången enligt lokala skatteregler och det värde som den överförda tillgången hade vid tidpunkten för överföringen enligt den överförande koncernenhetens redovisning multiplicerad med minimiskatte­satsen. Fordran ska inte heller påverka det uppskjutna skattejusteringsbeloppet för det år då den uppkommer. I stället ska fordrans värde justeras årligen i proportion till den minskning av det bokförda värdet för tillgången som görs det året.

Vid de transaktioner som omfattas av dessa regler kan den förvärvande koncernenheten välja att, i stället för det värde som den överförda tillgången hade vid tidpunkten för överföringen enligt den överförande koncernenhetens redovisning, använda tillgångens verkliga värde. Detta gäller om koncern­enheten i redovisningen tar upp tillgången till verkligt värde och en fordran avseende uppskjuten skatt skulle ha uppgått till skillnaden mellan det skatte­mässiga värdet enligt lokala skatteregler och det värde som den överförda tillgången hade vid tidpunkten för överföringen enligt den överförande koncernenhetens redovisning multiplicerad med minimiskattesatsen om bestämmelsen avseende uppskjuten skatt skulle ha tillämpats.

Beräkning av substansbeloppet

Belopp för personalkostnader och materiella anläggningstillgångar

Regeringen föreslår att vid beräkningen av substansbeloppet kan personal­kostnader för personal och oberoende uppdragstagare räknas med helt eller delvis trots att dessa även utför arbete utanför den stat där den koncernenhet som är arbetsgivare hör hemma. Beloppet för materiella anläggningstillgångar kan omfatta anläggningstillgångar trots att dessa under vissa tidsperioder finns i en annan stat än där den koncernenhet som är ägare till tillgångarna hör hemma.

Materiella anläggningstillgångar ska inte undantas vid en leasegivares beräkning av substansbeloppet till den del balansvärdet för materiella anläggningstillgångar hos leasegivaren överstiger det genomsnittliga värdet för nyttjanderättstillgången hos leasetagaren vid räkenskapsårets ingång och utgång.

Om en leasegivare leasar ut en väsentlig del av en materiell anläggnings­tillgång men använder den återstående delen av tillgången för eget bruk ska värdet fördelas mellan delarna utifrån vad som är skäligt.

Regeringen gör bedömningen att en koncernenhet kan välja att endast räkna med en del av beloppet vad avser personalkostnader eller materiella anläggningstillgångar i substansbeloppet.

Belopp för moderföretag som omfattas av system med avdragsgill utdelning

Regeringen föreslår att en inkomst som har uteslutits från ett moderföretags justerade vinst till följd av ett system med avdragsgill utdelning ska medföra en motsvarande proportionell justering av beloppen för personalkostnader och för materiella anläggningstillgångar vid beräkningen av substansbeloppet. Detsamma ska enligt förslaget gälla när ett moderföretag direkt innehar en ägarandel i en koncernenhet som omfattas av system med avdragsgill utdelning. Vinsten hos en sådan koncernenhet ska justeras proportionellt till den del enheten lämnar utdelning till moderföretaget som moderföretaget i sin tur delar ut.

Frågor som särskilt berör försäkringsföretag

Avkastning på försäkringstagares kapital

Regeringen föreslår att inte heller förändringen av skulden ska tas med i den mån en förändring av ett försäkringsföretags skuld till försäkringstagare motsvaras av en sådan utdelning eller annan värdeöverföring eller av en sådan vinst eller förlust som inte tas med vid beräkningen av det justerade resultatet.

Val att ta med undantagna utdelningar

Regeringen föreslår att en valmöjlighet införs som innebär att den rappor­terande enheten vid beräkningen av det justerade resultatet för en koncern­enhet får välja att ta med sådana utdelningar och andra värdeöverföringar från portföljinnehav som enligt lagen om tilläggsskatt inte ska tas med.

Valet ska gälla i fem år fr.o.m. det räkenskapsår som valet avser. Därefter fortsätter valet att gälla, om den rapporterande enheten inte återkallar valet. Om valet återkallas ska ett nytt val kunna göras först fem år efter det år som återkallelsen avser.

Försäkringsinvesteringsenheter

Regeringen föreslår att de särskilda regler som gäller för beräkning av effektiv skattesats och tilläggsskattebelopp för investeringsenheter ska utvidgas till att också omfatta försäkringsinvesteringsenheter.

Den valmöjlighet som finns att tillämpa en särskild beskattningsmetod ska utvidgas till att omfatta försäkringsinvesteringsenheter. Valmöjligheten innefattar en bedömning av om lämnad utdelning kan antas vara föremål för beskattning till en skattesats som uppgår till eller överstiger minimiskatte­satsen. Vid den bedömningen ska såväl skatt som betalas av utdelande bolag som av mottagande bolag beaktas.

Vad gäller valmöjligheten att behandla investeringsenheter eller försäkringsinvesteringsenheter som skattetransparenta enheter ska ömsesidiga försäkringsföretag regelmässigt anses vara föremål för beskattning till en tillräckligt hög skattesats.

Försäkringsinvesteringsenheter ska också, i likhet med investeringsenheter, undantas från definitionerna av mellanliggande moderenhet och delägd moderenhet.

Frågor som särskilt berör samriskföretag och samriskkoncerner

Regeringen föreslår att beräkningen av tilläggsskatten för samriskföretag och dess dotterföretag (tillsammans samriskkoncernen) ska göras i enlighet med 3–8 kap. lagen om tilläggsskatt som om enheterna hade varit koncernenheter i en egen koncern med samriskföretaget som moderföretag. För tilläggsskatte­belopp som avser ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag som hör hemma i Sverige ska huvud- och kompletteringsregeln för tilläggs­skatt inte tillämpas.

Fördelning av medräknade skatter – kontrollerade utländska företag

Regeringen föreslår att bestämmelser ska införas om fördelning av med­räknade skatter som tagits ut enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag som beräknar skatten för samtliga sådana företag samlat. Bestämmelserna ska tillämpas för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och som avslutas senast den 30 juni 2027.

Den tillfälliga förenklingsregeln

Tidsgränsen och beräkningen av substansbeloppet

Regeringen föreslår att bestämmelserna om den tillfälliga förenklingsregeln gäller för koncernenheter i en stat för tid som motsvarar de räkenskapsår som gäller för enheternas moderföretag och börjar närmast efter den 31 december 2023 men före den 1 januari 2027.

Beräkningen av substansbeloppet ska grunda sig på uppgifter i koncernens kvalificerade finansiella rapport.

Uppgifter från en kvalificerad finansiell rapport

Regeringen föreslår att vid tillämpningen av den tillfälliga förenklingsregeln ska uppgifter för alla koncernenheter som hör hemma i en stat hämtas från en kvalificerad finansiell rapport, dvs. varje koncernenhets årsredovisning eller i vissa fall koncernenhetens räkenskaper som används som underlag för koncernens land-för-landrapport. Detta gäller dock inte för fasta driftställen.

Regeringen gör bedömningen att bedömningen av om det är en kvalificerad land-för-land-rapport bör göras för varje stat för sig.

Kvalificerade finansiella rapporter för fasta driftställen

Regeringen föreslår att om ett fast driftställes uppgifter om intäkter och vinst eller förlust före inkomstskatt inte framgår av en kvalificerad finansiell rapport kan huvudenheten fastställa det fasta driftställets del av huvudenhetens totala intäkter och vinst eller förlust före inkomstskatt genom att upprätta en separat finansiell rapport för det fasta driftstället.

Medräknade skatter på inkomster hos fasta driftställen, kontrollerade utländska företag och hybridenheter

Regeringen föreslår att en skattekostnad som en huvudenhet har haft för ett fast driftställe i den stat där driftstället hör hemma inte ska inkluderas i den förenklade beräkningen av den effektiva skattesatsen i den stat där huvud­enheten hör hemma.

Om ett fast driftställe, ett kontrollerat utländskt företag eller en hybridenhet inte omfattas av förenklingsregeln i den stat där enheten hör hemma, ska skattekostnaden inte fördelas vid den förenklade beräkningen av den effektiva skattesatsen för den stat där ägarenheten eller huvudenheten hör hemma.

Fördelning av köpeskillingen för en enhet i redovisningen

Regeringen föreslår att en förvärvad koncernenhets räkenskaper som inkluderar effekten av en fördelad köpeskilling ska anses vara en kvalificerad finansiell rapport under vissa förutsättningar.

Koncerner som inte behöver lämna land-för-land-rapporter

Regeringen föreslår att en koncernenhet som ingår i en koncern som inte behöver lämna en land-för-land-rapport får tillämpa den tillfälliga förenklings­regeln. Uppgifterna om koncernenhetens totala intäkt och totala vinst eller förlust före inkomstskatt ska då hämtas från enhetens kvalificerade finansiella rapport.

Transaktioner som skattemässigt har behandlats annorlunda i land-för-land-rapporten än i de kvalificerade finansiella rapporterna

Regeringen föreslår att vid tillämpningen av förenklingsregeln ska en koncern­intern betalning som behandlas som intäkt i mottagande koncernenhets kvalificerade finansiella rapport och som kostnad i den betalande koncern­enhetens kvalificerade finansiella rapport räknas med vid bestämmandet av respektive koncernenhets intäkter och dess vinst eller förlust före inkomstskatt även om betalningen inte tagits med i land-för-land-rapporten.

Hur konstlade arrangemang ska behandlas vid tillämpningen av den tillfälliga förenklingsregeln

Regeringen föreslår att det införs bestämmelser i lagen om tilläggsskatt för att förhindra att en koncernenhet kan använda den tillfälliga förenklingsregeln om ett konstlat arrangemang har ingåtts mellan koncernenheter efter den 15 december 2022. En koncernenhet ska också anses ha ingått ett sådant konstlat arrangemang under vissa förutsättningar, t.ex. om arrangemanget ändras eller överförs efter det datumet.

Det införs definitioner av konstlat arrangemang, arrangemang som innebär avdrag för utgifter utan att motsvarande inkomster tas upp till beskattning, arrangemang som medför att en förlust beaktas flera gånger och arrangemang som medför att en skattekostnad beaktas flera gånger Det införs även en bestämmelse som anger under vilka förutsättningar en kostnad eller förlust inte anses motsvaras av en redovisad intäkt eller vinst.

Om ett konstlat arrangemang har ingåtts ska justering göras vid beräkningen enligt den tillfälliga förenklingsregeln. Det innebär bl.a. att alla kostnader, förluster eller skattekostnader som uppstår till följd av ett konstlat arrangemang inte ska tas med i koncernenheternas sammanlagda vinst, förlust eller skattekostnader i staten.

Övergångsår

Regeringen föreslår att ett övergångsår för en koncernenhet i en stat under vissa förutsättningar inte ska omfatta det år då den tillfälliga förenklingsregeln tillämpas av koncernenheten.

Ett övergångsår ska i vissa fall inte inkludera ett räkenskapsår då förenklingsregeln tillämpas i fråga om den överförande koncernenheten.

Nya förenklingsregler

Regeringen föreslår att det införs en tillfällig förenkling av kompletterings­regeln för tilläggsskatt som innebär att tilläggsskattebeloppet enligt komplet­teringsregeln för koncernenheterna i en stat ska anses vara noll om moder­företaget hör hemma i den staten och bolagsskattesatsen där är minst 20 procent. Detta ska gälla för varje räkenskapsår under en övergångsperiod. Med övergångsperiod i detta fall avses de räkenskapsår som inte löper längre än 12 månader, som börjar den 31 december 2025 eller tidigare och som slutar före den 31 december 2026.

Det införs vidare en permanent förenklingsregel för koncernenheter som är undantagna från koncernredovisning på den grunden att de är utan väsentlig betydelse för redovisningen samt en bestämmelse om vad som avses med en koncernenhet utan väsentlig betydelse. Dessutom införs en definition av vad som avses med relevanta land-för-land rapporteringsregler. Det införs vidare en bestämmelse om ett val att tillämpa denna och övriga förenklingsregler.

Förenklingsregel för utländsk nationell tilläggsskatt

Regeringen föreslår att den nuvarande förenklingsregeln vad avser utländsk nationell tilläggsskatt tas bort. Det införs i stället en bestämmelse där det fram­går att Sverige ska acceptera det beslut som OECD/G20:s inkluderande ramverk för att motverka skattebaserodering och vinstförflyttningar fattar i fråga om vilka staters regelverk om nationell tilläggsskatt som ska omfattas av andra staters förenklingsregel för utländsk nationell tilläggsskatt. Vidare framgår av den bestämmelse som införs att tilläggsskattebeloppet för koncern­enheter, samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i stater vars regel om nationell tilläggsskatt godkänts på detta sätt därmed ska vara noll, om den rapporterande enheten åberopar förenklingsregeln. Detta gäller dock inte koncernenheter, samriskföretag och dotterföretag till samrisk­företag som en stat har valt att undanta från tillämpningen av sitt regelverk om nationell tilläggsskatt eller om det är fråga om ett beslut om tilläggsskatt som är överklagat eller om skatten inte går att bestämma eller driva in.

Godkända regler om tilläggsskatt och utformningen av regeln om svensk nationell tilläggsskatt

Godkända regler om tilläggsskatt

Regeringen föreslår att en stats regler om tilläggsskatt ska anses uppfylla villkoren för att vara kvalificerade regelverk om nationell tilläggsskatt, huvudregler för tilläggsskatt respektive kompletteringsregler för tilläggsskatt endast om regelverken är godkända som sådana av OECD/G20:s inkluderande ramverk för att motverka skattebaserodering och vinstförflyttningar.

Särskilt om kraven på utformningen av den svenska nationella tilläggsskatten för att denna ska omfattas av en annan stats förenklings­regel

Regeringen gör bedömningen att bestämmelserna om nationell tilläggsskatt bör ändras så att den svenska regeln om nationell tilläggsskatt uppfyller kraven för att vara en kvalificerad nationell tilläggsskatt och för att omfattas av förenklingsregeln för nationell tilläggsskatt i andra stater.

Svensk nationell tilläggsskatt

Tillämpningsområde

Regeringen föreslår att ett fast driftställe som är statslöst enligt lagen om tilläggsskatt ska vara skattskyldigt för nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats för enheten, om platsen för affärsverk­samhet är i Sverige.

Regeringen gör bedömningen att det inte behöver införas några ytterligare bestämmelser i lagen om tilläggsskatt i fråga om beloppsgräns, koncerner som ska omfattas av nationell tilläggsskatt, minoritetsägda koncernenheter, sam­riskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag eller statslösa delägar­beskattade enheter.

Skattskyldighet

Regeringen föreslår att en minoritetsägd koncernenhet är skattskyldig för nationell tilläggsskatt för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på enheten.

En svensk koncernenhet är skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag om företaget hör hemma i Sverige och tillhör den koncern som den svenska koncernenheten ingår i. Om en koncern har flera svenska koncernenheter ska skattskyldigheten för tilläggsskattebeloppet fördelas mellan dessa i proportion till varje enhets andel av anställda och materiella tillgångar i Sverige under det beskattningsår som tilläggsskatten avser. Huvud- och kompletteringsregeln för tilläggsskatt ska inte tillämpas om en svensk koncernenhet är skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag. Bestämmelserna om undantag i fem år ska även vara tillämpliga på svensk nationell tilläggsskatt som beräknats och fördelats på ett samriskföretag och ett dotterföretag till ett samriskföretag och som en svensk koncernenhet är skattskyldig för. Bestämmelsen om undantag i fem år för nationella koncerner ska gälla om samtliga koncernenheter hör hemma i Sverige.

Regeringen gör bedömningen att det inte behöver införas några ytterligare bestämmelser i lagen om tilläggsskatt i fråga om fördelning av nationell tilläggsskatt eller förmåner.

Justerat resultat

När det gäller svensk nationell tilläggsskatt föreslår regeringen att beräkningen av det justerade resultatet för svenska koncernenheter ska utgå från en redovisning som är baserad på en nationell redovisningsstandard. Detta gäller om alla svenska koncernenheter i en koncern använder samma nationella redovisningsstandard. Det krävs att redovisningen är föremål för extern revision och att redovisningsstandarden är en allmänt erkänd redovisnings­standard eller en godkänd redovisningsstandard som är godkänd av ett godkänt redovisningsorgan.

Regeringen gör bedömningen att det inte behöver införas några ytterligare bestämmelser i lagen om tilläggsskatt om beräkning av tilläggsskattebelopp vad avser betydande snedvridning av konkurrensen, valuta, permanenta skillnader, fasta driftställen eller skattetransparenta enheter.

Justerad skattekostnad

Regeringen föreslår att skatt som ska fördelas från en koncernenhet till ett fast driftställe, en skattetransparent enhet, ett CFC-bolag, en hybridenhet respektive ett utdelande bolag i en stat ska uteslutas från beräkningen av nationell tilläggsskatt i den staten.

Regeringen gör bedömningen att det inte behöver införas några ytterligare bestämmelser i lagen om tilläggsskatt i fråga om justerad skattekostnad.

Beräkning av tilläggsskattebelopp

Regeringen gör bedömningen att det inte behöver införas några ytterligare bestämmelser i lagen om tilläggsskatt om beräkning av tilläggsskattebelopp vad avser beräkning stat för stat av effektiv skattesats, beräkning av tilläggs­skattebelopp, undantag för substansbelopp, minimiskattesatsen för nationell tilläggsskatt eller undantag vid verksamhet av begränsad betydelse.

Enheter som ansluter sig till eller lämnar en koncern

Regeringen gör bedömningen att det inte finns behov av att införa några ytter­ligare bestämmelser i lagen om tilläggsskatt om enheter som ansluter sig till eller lämnar en koncern.

Modellreglernas särskilda regler om enheter som är föremål för beskattning i ett led

Regeringen gör bedömningen att det inte finns behov av att införa några ytter­ligare bestämmelser i lagen om tilläggsskatt om enheter som är föremål för beskattning i ett led.

Godkänt utdelningsskattesystem

Regeringen gör bedömningen att det inte behöver införas några ytterligare bestämmelser i lagen om tilläggsskatt om godkända utdelningsskattesystem.

Investeringsenheter och försäkringsinvesteringsenheter

Regeringen föreslår att tilläggsskattebelopp för en investeringsenhet och en försäkringsinvesteringsenhet i en utländsk stat ska minskas med nationell tilläggsskatt som ska betalas för enheten i den stat där den hör hemma.

Regeringen gör bedömningen att det inte behöver införas några ytterligare bestämmelser i lagen om tilläggsskatt i fråga om val att behandla en investe­ringsenhet eller en försäkringsinvesteringsenhet som en skattetransparent enhet eller om val att tillämpa en särskild beskattningsmetod för sådana enheter.

Uppgiftsskyldighet

Regeringen gör bedömningen att det saknas behov av kompletterande bestämmelser när det gäller skyldighet att lämna uppgifter om nationell tilläggsskatt.

Övergången till systemet

Regeringen föreslår att undantag från nationell tilläggsskatt under en koncerns inledande fas av internationell verksamhet inte ska gälla för en svensk koncernenhet som innehas av en moderenhet som har ett bestämmande inflytande över enheten, om moderenheten omfattas av en huvudregel för tilläggsskatt i en annan stat. Bestämmelserna om övergången till systemet vad avser överförda tillgångar ska ta hänsyn till om koncernenheter i olika stater börjar omfattas av regler om tilläggsskatt vid olika tidpunkter.

Regeringen gör bedömningen att det inte behöver införas några ytterligare bestämmelser i lagen om tilläggsskatt om övergången till systemet vad avser uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, förhöjda procentsatser för substansundantaget de första tio åren, undantaget från kompletteringsregeln för tilläggsskatt för koncerner i en inledande fas av internationell verksamhet eller förlängd tidsfrist för rapportering av nationell tilläggsskatt.

Val och definitioner

Regeringen gör bedömningen att det inte behöver införas några ytterligare bestämmelser i lagen om tilläggsskatt om val eller definitioner.

Avräkning av utländsk skatt

Regeringen föreslår att utländsk nationell tilläggsskatt som avses i lagen om tilläggsskatt ska anses som utländsk skatt vid avräkning av utländsk skatt. Den utländska nationella tilläggsskatten ska kunna avräknas även om skatten enligt lagstiftningen i den utländska staten tas ut av en annan koncernenhet eller enhet som hör hemma där än den koncernenhet, det samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag som skatten avser. Vad som avses med enhet, koncernenhet och samriskföretag eller dotterföretag till ett samrisk­företag framgår av lagen om tilläggsskatt.

När den första tilläggsskatterapporten ska lämnas in

Regeringen föreslår att om beskattningsåret har avslutats före den 31 mars 2025 ska en tilläggsskatterapport lämnas in senast den 30 juni 2026.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att ändringarna i lagen om tilläggsskatt och lagen om avräkning av utländsk skatt ska träda i kraft den 1 januari 2025. Ändringarna i lagen om tilläggsskatt ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2024 eller, i fråga om svenska handels­bolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2024.

De bestämmelser som föreslås om fördelning av medräknade skatter som tagits ut enligt ett system för beskattning av kontrollerade utländska företag som beräknar skatten för samtliga sådana företag samlat ska tillämpas för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2026 och som avslutas senast den 30 juni 2027.

Den rapporterande enheten får dock tillämpa samtliga eller vissa av de föreslagna bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt första gången för beskattningsår som börjar närmast efter den 31 december 2023 eller, i fråga om svenska handelsbolag, räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2023.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av att OECD/G20:s inkluderande ramverk för att motverka skattebaserodering och vinstförflyttningar antog administrativa riktlinjer vid flera tillfällen under 2023 har regeringen föreslagit en rad kompletteringar av bestämmelserna om tilläggsskatt. Kompletteringarna innebär bl.a. att det införs bestämmelser för att regelverket om tilläggsskatt ska uppfylla villkoren för att vara ett godkänt regelverk för nationell tilläggsskatt och därmed kunna omfattas av andra staters förenklingsregler. Kompletteringarna innebär vidare att det bl.a. införs bestämmelser om hur konstlade arrangemang ska behandlas vid beräkning enligt den tillfälliga förenklingsregeln, om uppskjuten tillämpning av kompletteringsregeln och om valuta. Regeringen föreslår också att lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ändras så att utländsk nationell tilläggsskatt kan avräknas vid CFC-beskattning och vid beskattning av ett fast driftställe i utlandet.

Regeringen föreslår slutligen att det införs en övergångsbestämmelse i skatteförfarandelagen (2011:1244), som innebär att ingen tilläggsskatterapport behöver lämnas före den 30 juni 2026.

Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen.

Särskilt yttrande

Vi menar i grunden att det är angeläget att vidta gränsöverskridande åtgärder för att stoppa skatteflykt och undvika ett s.k. race to the bottom i företags­beskattningen. Sådana åtgärder bidrar också till ökad förutsägbarhet och enkelhet för företagen. Därför är G20-ländernas och OECD:s överens­kommelse om modellregler med tillhörande kommentarer ett välkommet och viktigt initiativ.

I dag råder osäkerhet kring implementeringen av de OECD-regler som tagits fram av det inkluderande ramverket. Därför menar vi att det finns ett värde i att ett enigt utskott ställer sig bakom propositionen. Även vi ställer oss därför bakom propositionen.

När överenskommelsen skulle införlivas i svensk lagstiftning gjordes detta i en mycket hög hastighet, vilket inte hör till vanligheterna och inte heller ska göra det. Vi påpekade redan under beredningen av proposition 2023/24:32 Tilläggsskatt för företag i stora koncerner att lagstiftningen i flera delar inte var helt genomarbetad. Det förde vi också fram när propositionen behandlades i riksdagen 2023.

Mycket tyder på att det finns ett behov av kompletteringar i det förslag som ligger på bordet, vilket har uppmärksammats av flera remissinstanser. Juridiska institutionen vid Uppsala universitet har dessutom framfört att den nya lagstiftningen kan vara i strid med det EU-direktiv som utgör grunden för lagstiftningen, även om reglerna ligger i linje med OECD:s administrativa riktlinjer.

Vi förutsätter därför att regeringen fortsätter att se över lagstiftningen och korrigerar eventuella brister och felaktigheter. Vidare vidhåller vi att frågan om företrädaransvar bör analyseras. Att inte införa bestämmelser om före­trädaransvar innebär att särbehandlingen mellan å ena sidan små och medelstora företag, å andra sidan stora koncerner ökar till de mindre företagens nackdel.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag