HC01SfU12: Ny ordning för prövning av ärenden som rör statligt personskadeskydd

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2024/25:SfU12

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i socialför­säkringsbalken.

Förslagen innebär att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten bara ska göra en skadeprövning då det behövs för att bestämma ersättning enligt socialförsäkringsbalken. Den myndighet som ansvarar för beslut om ersättning eller handlägger ett rehabiliteringsärende ska dock alltid kunna begära att För­säkringskassan eller Pensionsmyndigheten gör en skadeprövning. Genom den föreslagna ordningen kommer Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten inte längre att vara skyldiga att göra en skadeprövning i samtliga ärenden som anmäls inom ramen för det statliga personskadeskyddet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:53 Ny ordning för prövning av ärenden som rör statligt personskadeskydd.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Ny ordning för prövning av ärenden som rör statligt personskadeskydd

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 2024/25:53 Ny ord­ning för prövning av ärenden som rör statligt personskadeskydd.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1, och lagförslagen finns i bilaga 2. Inga följdmotioner har väckts med anledning av förslaget.

Utskottets överväganden

Gällande ordning

Försäkrad för statligt personskadeskydd är en person som under en viss tid står till en myndighets förfogande eller befinner sig i en myndighets förvar (43 kap. socialförsäkringsbalken, förkortad SFB). Det kan t.ex. gälla personer som omfattas av tjänsteplikt eller verkställer en dom med frihetsberövande påföljd. Vidare omfattas alla som är tillfälligt frihetsberövade eller vårdas med tvång inom Kriminalvården eller socialtjänsten (7 kap. 2 § SFB och 6 § förordningen [1977:284] om arbetsskadeförsäkring och statligt personskade­skydd).

Om en skada inträffar som har medfört eller kan antas medföra rätt till ersättning från sjukförsäkringen eller arbetsskadeförsäkringen eller ersättning för ideell skada ska en anmälan göras till Försäkringskassan (8 § och 17 § andra stycket förordningen om arbetsskadeförsäkring och statligt person­skadeskydd). Efter en prövning av om någon har fått en skada som omfattas av det statliga personskadeskyddet beslutar Försäkringskassan i förekom­mande fall om ersättning för ekonomiska skador som lämnas till enskilda enligt 43 kap. SFB. Pensionsmyndigheten beslutar om ersättning från person­skadeskyddet som vid dödsfall kan lämnas till efterlevande enligt 87 och 88 kap. SFB. Innan Pensionsmyndigheten fattar beslut om ersättning, ska myndigheten inhämta Försäkringskassans bedömning om dödsfallet har inträffat till följd av en sådan skada som avses i 43 kap. SFB (87 kap. 3 § andra stycket SFB). Försäkringskassans bedömning blir en del av Pensionsmyndig­hetens beslutsunderlag.

Kompletterande ersättningar kan utges för ideella skador. Begreppet ideella skador omfattar t.ex. fysiskt och psykiskt lidande eller bestående fysiska för­ändringar. Ersättningsanspråken för ideella skador och vissa ekonomiska ska­dor regleras i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m., förkortad LI. Kammarkollegiet beslutar om och betalar ut ersättning enligt 4 § LI och förordningen (2002:242) om ersättning enligt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. En förutsättning för rätt till ersättning vid ideell skada är att den skadade har ådragit sig en skada som Försäkrings­kassan har godkänt enligt bestämmelserna om statligt personskadeskydd i 43 kap. SFB eller som Pensionsmyndigheten har godkänt enligt bestämmel­serna om statligt personskadeskydd i 87 och 88 kap. SFB (1 § LI). Försäk­ringskassan eller Pensionsmyndigheten gör alltid en skadeprövning i ärenden som anmäls till Försäkringskassan oavsett om det finns ett ersättningsanspråk eller inte (JO 2007/08 s. 384 och JO 2000/01 s. 372).

En enskild som har skadat sig under sin utbildningstid inom totalförsvaret kan även ha rätt till rehabiliteringsstöd från den utbildningsansvariga myndig­heten. Ersättning kan även lämnas till anhöriga för deras kostnader om det är av särskild betydelse för rehabiliteringen att de medverkar (8 kap. 6, 7 och 11 §§ lagen [1994:1809] om totalförsvarsplikt och 5 kap. 5 § och 10 kap.          9–11 §§ förordningen [1995:239] om förmåner till totalförsvarspliktiga). Eftersom en skadeanmälan till Försäkringskassan inom det statliga person­skadeskyddet alltid leder till en skadeprövning kan den utbildningsansvariga myndigheten vid behov ta del av dessa bedömningar för att fullgöra sitt rehabiliteringsansvar. Myndigheter som enligt dagens reglering är ansvariga för att utbilda totalförsvarspliktiga, är bl.a. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2 kap. 1 § förordningen [1995:238] om totalförsvarsplikt).

Propositionen

I dag görs alltid en prövning av om den enskilde har fått en sådan skada som avses i 43 kap. SFB om skadan anmälts till Försäkringskassan och har inträffat i en verksamhet som hör till det statliga personskadeskyddet. Försäkrings­kassan eller Pensionsmyndigheten gör således alltid en skadeprövning i ärenden som anmäls till Försäkringskassan oavsett om det finns ett ersättnings­anspråk eller inte. Skadeprövningarna är mycket resurskrävande. Regeringen anser inte att det är optimalt att stora resurser läggs på moment som med en ändrad prövningsordning kan undvikas utan att det drabbar den enskilde negativt. Antalet skadeanmälningar har också mer än fördubblats de senaste åren och ärendena förväntas öka ytterligare framöver, främst till följd av att fler personer frihetsberövas eller kommer att göra militärtjänst. Regeringen föreslår därför att Försäkringskassan eller, vid dödsfall, Pensionsmyndigheten bara ska pröva en ansökan från den enskilde om det behövs för att bestämma ersättning enligt socialförsäkringsbalken. För att en skadeprövning även fort­sättningsvis ska göras när det behövs för att bedöma den enskildes rätt till ersättning eller rehabilitering ska Kammarkollegiet eller en utbildnings­ansvarig myndighet dock alltid skriftligen kunna begära att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten gör en skadeprövning enligt socialförsäkrings­balken inom ramen för det statliga personskadeskyddet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.

Ekonomiska konsekvenser

Regeringen bedömer att Försäkringskassans förvaltningsanslag kommer att kunna minskas med 4 miljoner kronor år 2025 och 5,9 miljoner kronor årligen de efterföljande åren. Ärendevolymen antas minska med ca 2 000 ärenden per år. I övrigt bedöms konsekvenserna vara begränsade och kostnaderna kommer enligt regeringens bedömning att rymmas inom berörda myndigheters ekonomiska ramar.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag