HC01NU11: En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Näringsutskottets betänkande 2024/25:NU11

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om finansi­e­ring av en kapacitetsmekanism för elmarknaden och avslår samtliga motions­yrkanden. I propositionen redovisar regeringen bedömningen att det bör finnas en ka­pa­citetsmekanism för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars 2025, när den nuvarande lagen (2003:436) om effekt­reserv upphör. Den nya lagen ställer krav på att balansansvariga betalar en avgift till Af­färs­verket svenska kraftnät för att täcka verkets kostnader enligt sådana avtal som verket ingår för att det ska finnas en kapacitetsmekanism. Regeringens avsikt är att i så stor utsträckning som möjligt reglera den nya kapacitetsmekanismen i öv­rigt på förordningsnivå.

Lagen föreslås träda i kraft den 16 mars 2025.

I betänkandet finns fyra re­ser­vationer (V, C, MP).

Behandlade förslag

Proposition 2024/25:48 En kapacitetsmekanism för elmarknaden.

Fyra yrkanden i följdmotioner.

Två yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets ställningstagande

Vissa krav på kapacitetsmekanismen

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1. Miljökrav på kapacitetsmekanismen, punkt 2 (V, C)

2. Miljökrav på kapacitetsmekanismen, punkt 2 (MP)

3. Flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen, punkt 3 (V, C, MP)

4. Kapacitetsmekanismens varaktighet, punkt 4 (V, C, MP)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2024/25:48 En ka­pa­citetsmekanism för elmarknaden. Det har väckts två motioner med anled­ning av propositionen. I betänkandet behandlas även två mo­tions­yrkan­den från allmänna motionstiden 2024/25. 

En förteckning över de behandlade förslagen återfinns i bilaga 1. Reger­ing­ens lagförslag finns i bilaga 2. I propositionen finns en redogörelse för ären­dets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Utskottets överväganden

Propositionen

En kapacitetsmekanism i form av en strategisk reserv

I ett elsystem måste tillförseln av el balanseras så att den vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Det kan dock uppkomma situationer där tillgängliga ba­lan­seringsresurser på elmarknaden inte räcker till. En kapacitetsmekanism i form av en strategisk reserv är ett sätt att säkra sådana resurser.

I EU:s s.k. elmarknadsförordning[1] (artiklarna 20–27) anges det under vilka förutsättningar medlemsstaterna får införa kapacitetsmekanismer och princi­per för utformningen av sådana mekanismer. En kapacitetsmekanism är en åt­gärd för att se till att resurs­till­räcklighet uppnås genom ersätt­ning till dem som håller resurser tillgängliga.

I Sverige finns det redan en sådan kapacitetsmekanism som avses i EU:s el­mark­nadsförordning i form av en strate­gisk reserv, nämligen den s.k. effekt­reserven. Lagen (2003:436) om effektreserv infördes som en övergångs­lös­ning till följd av en svag effektbalans i början av 2000-talet och den risk för effektbrist som där­med bedömdes finnas i extrema situationer. Enligt lagen ansvarar den sys­tem­ansvariga myndigheten, dvs. Affärsverket svenska kraft­nät (Svenska kraftnät), för att en effektreserv finns till­gänglig. När det uppstår effektbrist i elsystemet kan effektreserven aktive­ras för att upprätthålla balan­sen mellan tillförsel och uttag av el.

Lagen om effektreserv gjordes tidsbegränsad för att markera att Svenska kraft­näts ansvar endast skulle gälla under en begränsad tid i avvaktan på att en marknadsbaserad lösning skulle växa fram. Lagen skulle därför upphöra att gäl­la den 1 mars 2008. Behovet av resurser utanför den vanliga elmarknaden har dock inte helt försvunnit. Lagens giltighetstid har därför förlängts vid tre till­fäl­len, senast t.o.m. den 15 mars 2025.

Efter­som lagen om effektreserv upphör att gälla den 16 mars 2025 är det enligt regeringen nödvändigt att ta ställning till om det finns behov av en stra­te­gisk reserv eller någon annan form av kapacitetsmekanism efter den tid­punk­ten. I propositionen redovisar regeringen argument för att det behövs en så­dan mekanism även fortsättningsvis, bl.a. med hänvisning till att den svens­ka ef­fekt­balansen väntas bli svagare under de kommande åren. Vidare anger re­ger­ingen att en medlemsstat som har fastställt behovet av en kapaci­tets­mekanism enligt EU:s elmarknadsförordning i första hand ska införa en strate­gisk reserv, motsvarande den befintliga svenska effektreserven.

Därför gör regeringen bedömningen att kapacitets­meka­nis­men åtminstone under en övergångstid bör vara en strategisk reserv. Med hänsyn till de krav som har tillkommit i EU:s elmarknadsförordning kommer det enligt reger­ingen att bli nödvändigt med en mer detaljerad reglering av den strate­giska re­ser­ven. Regeringen bedömer därför att föreskrifterna i så stor utsträck­ning som möjligt ska finnas i förordning.

I för­arbe­tena till propo­sitionen har Svenska kraftnät föreslagit att en ny stra­tegisk re­serv införs fram till 2032, när verket bedömer att en ny marknads­om­fattande kapacitets­meka­nism kan vara på plats. I anslutning till detta kon­sta­terar reger­ingen att den i januari 2024 gav en särskild utredare i uppdrag att analy­sera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras (dir. 2024:12). I uppdra­get ingår bl.a. att analysera om Svenska kraft­näts för­slag om en marknadsom­fattande kapacitetsmekanism på ett ändamåls­enligt sätt bi­drar till resurstill­räck­lighet och leveranssäkerhet på elmarknaden och vid be­hov föreslå hur Svenska kraftnäts förslag kan vidareutvecklas.

Regeringen framhåller dock att det i nuläget inte finns något underlag som gör det möjligt för regeringen att ta ställning till hur länge en kapacitets­meka­nism kommer att behövas eller vilken utformning den bör ha på sikt.

Finansiering av kapacitetsmekanismen

Regeringen föreslår en ny lag i vilken det finns bestämmelser om finan­sie­ring­en av en sådan kapacitetsmekanism som regleras i EU:s elmark­nads­förord­ning. I lagen föreskrivs att för att täcka den systemansvariga myndig­hetens (i dags­läget Svenska kraftnät) kostnader enligt sådana avtal som myn­digheten ingår för att det ska finnas en kapacitetsmekanism ska myndigheten få ta ut en avgift av den som är balansansvarig i en uttagspunkt.

Avgiftens storlek ska baseras på den mängd el som tas ut för förbrukning i uttagspunkter som omfattas av balansansvaret under den tidsperiod som avgif­ten avser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om avgifterna. Den systemansvariga myndigheten ska be­sluta om avgiften. Myndighetens beslut ska få överklagas till allmän förvalt­ningsdomstol. Det ska krävas prövningstillstånd vid överklagande till kam­mar­rät­ten.

Lagen föreslås träda i kraft den 16 mars 2025.

Regeringen har valt att följa de synpunkter som Lagrådet har framfört i ett yttrande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det finns ett behov av en ka­pa­citetsmekanism även efter den 15 mars 2025 när den nuvarande lagen om ef­fekt­reserv upphör att gälla och att denna kapacitetsmekanism ska vara en stra­tegisk reserv liknande den befintliga effektreserven. Utskottet noterar i an­slutning till detta också att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram en förordning som ska ersätta den nuvarande regleringen och som även ska inkludera de nya be­stämmelser som har tillkommit genom EU:s s.k. el­mark­nadsförordning.

Utskottet har heller inga invändningar mot reger­ingens förslag till ny lag om finansiering av kapacitetsmekanismen.

Därmed tillstyrker utskottet propositionen.

Motionerna

Miljökrav på kapacitetsmekanismen

Linus Lakso m.fl. (MP) efterfrågar i kommittémotion 2024/25:3047 yr­kan­de 47 i denna del ett tillkännagivande till regeringen om att Svenska kraftnäts effekt- res­pektive störningsreserv bör byggas upp av importoberoende energi­källor och att de bör ha som målsättning att vara 100 procent förnybara. Ett likalydande förslag finns även i kommittémotion 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 52 i denna del.

I kommittémotion 2024/25:3275 av Linus Lakso m.fl. (MP) pekar motio­närerna på att ka­paci­tets­mekanismer enligt EU:s elmarknadsförordning ska in­för­liva krav på gränsvärden för koldioxidutsläpp (arti­kel 22.4). Motio­nä­rerna anser att Sverige bör gå längre än EU:s mini­mi­nivå i detta avseende och enbart låta upphandla fossilfria resurser i den stra­tegiska reser­ven. I yrkande 2 före­slår motionärerna därför ett tillkänna­givande om att endast fos­silfria resurser ska få upp­handlas till effektreserven.

I motion 2024/25:3270 av Rickard Nordin m.fl. (C) välkomnas reger­ing­ens förslag om att den kapacitetsmekanism som Sverige har i dag i form av en stra­tegisk reserv ska förlängas. Motionärerna anser också att det är klokt att det även fortsättningsvis är de balansansvariga som finansierar mekanismen. Motionärerna menar dock att en fossil kapacitetsmekanism inte går ihop med regeringens mål om ett 100 procent fossilfritt elsystem till 2040. Där­för anser de att det finns skäl att införa ett utsläppstak för de anbud som kan kom­ma i fråga för en strategisk reserv. Enligt motionärerna är då ett abso­lut mini­mikrav att den strategiska reserven ska ha lägre utsläpp än resi­dual­mixen för att inte öka utsläppen på marginalen eller ännu hellre att det ställs krav på fos­silfrihet. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att ett tak för utsläpp bör införas på den strategiska reserven.

Flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen

Linus Lakso m.fl. (MP) efterfrågar i kommittémotion 2024/25:3047 yr­kan­de 47 i denna del ett tillkännagivande till regeringen om att driva på gentemot EU för att flexi­bilitet ska få ingå i effektreserven igen för att därigenom öka kost­nads­effek­ti­vi­teten. Ett likalydande förslag finns även i kommittémotion 2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 52 i denna del.

I kommittémotion 2024/25:3275 av Linus Lakso m.fl. (MP) tillstyrker mo­tionärerna regeringens förslag i propositionen men säger sig samtidigt sak­na en tydlig beskrivning av re­ser­vens utform­ning, när det bl.a. gäl­ler frågor om att in­kludera efterfråge­flexibi­li­tet som exem­pelvis nedreglering, styrning av in­di­viduella värme­pumpar och ladd­ning av elbilar. Ett tillkännagivande om att ned­reglering och flexibilitet ska kunna inkluderas i den strategiska reser­ven före­slås i yrkan­de 1.

Kapacitetsmekanismens varaktighet

I motion 2024/25:3270 av Rickard Nordin m.fl. (C) välkomnas reger­ing­ens för­slag om att den kapacitetsmekanism som Sverige har i dag i form av en stra­tegisk reserv ska förlängas. Motionärerna anser också att det är klokt att det även fortsättningsvis är de balansansvariga som finansierar mekanismen. Samtidigt anser motionärerna att regeringen redan i detta läge bör klargöra att det under överskådlig tid är en strategisk reserv som bör vara huvudscenariot för kapacitetsmekanismer i Sverige och att en sådan mekanism kan och bör be­stå av såväl produktionsresurser som förbrukarflexibilitet. Mo­tionärerna me­nar att propositionens vaga tidsperspektiv när det gäller den stra­tegiska re­ser­ven ökar risken för att kostnaderna för den kommer att stiga. De pekar även på att alternativet med en marknadsomfattande mekanism ligger många år bort. I yrkande 1 begär motionärerna ett tillkännagivande om att ka­pa­citets­me­ka­nismen tills vidare bör vara en strategisk reserv.

Bakgrund och pågående arbete

Miljökrav i förordningen om effektreserv

I förordning (2016:423) om effektreserv anges vissa miljökrav på effektre­ser­ven. Av 6 § framgår att den systemansvariga myndig­heten om kravet på till­gäng­lighet och uthållighet är upp­fyllt ska se till att de avtal som ingås avser pro­duk­tionskapacitet som utgörs av anläggningar som pro­du­cerar el av för­ny­bara energikällor.

Avtal som inte uppfyller kravet på förnybara energikällor får enligt 7 § dock ingås om det saknas anbud som svarar mot kravet, eller om avtal enligt anbud som uppfyller kravet skulle medföra väsentligt högre kostnader än ett avtal en­ligt ett annat anbud.

Om den systemansvariga myndigheten ingår avtal som inte uppfyller kravet på förnybara energikällor, ska myndigheten enligt 8 § ta hänsyn till produk­tions­an­lägg­ningens miljöpåverkan för att under den tid som anläggningen in­går i effekt­reserven begränsa den mängd utsläpp av växthus­gaser och andra äm­nen som kan medföra besvär för människors hälsa eller miljön som an­lägg­ningen för­orsakar per mängd producerad energi.

Om ett sådant avtal har ingåtts ska myndigheten omedelbart underrätta re­ger­ingen om detta och om skälen för beslutet att ingå avtalet.

En ny förordning om en kapacitetsmekanism för elmarknaden

Enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet är målsättningen att en ny förordning om en kapacitetsmekanism för elmarknaden ska träda i kraft den 16 mars 2025, dvs. när lagen om effektreserv upphör att gälla. Den nya stra­tegiska reserven måste utformas med beaktande av de nytillkomna mer de­tal­­jerade bestämmelser i EU:s elmarknadsförordning som omnämns i pro­po­sitionen (s. 14) och som bl.a. inkluderar krav på ett bindande tak för kol­di­oxid­utsläpp.

Den nya strategiska reserven måste godkännas av EU-kommissionen. Ett förslag utformas för närvarande i samråd med kommissionen. Klimat- och nä­rings­livsdepartementets ambition är att kunna remittera ett förslag till för­ord­ning under det första kvartalet 2025, men tidsplanen är osäker bl.a. med hän­visning till kom­mis­sionens prövning.

Svenska kraftnäts uppdrag om framtidens kapacitetsmekanism

Den 15 december 2022 gav regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att, som ett led i att skapa en trygg elförsörjning, föreslå en utformning av kapaci­tets­meka­nismer med förutsättningar att ersätta effektreserven och säker­ställa resurstill­räcklighet efter den 16 mars 2025 i enlighet med tillförlitlighetsnormen för Sve­rige.

Uppdraget presenterades i slutet av mars 2023 i rapporten Framtidens kapa­citetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på elmarknaden – Reger­ingsuppdrag om förslag på utformning efter 16 mars 2025. I rapporten redo­vi­sas bl.a. vad som gäller för miljökrav på en framtida kapacitets­meka­nism. Det framgår att när det gäller miljökrav på kapacitetsmarknader är EU-rätten foku­serad på klimatpåverkan och föreskriver gränsvärden för utsläpp av koldi­oxid per kilowattimme (kWh). Vidare anger affärsverket att ett eventuellt lägre gräns­värde är ett viktigt designval att ta ställning till vid marknadsomfattande kapa­citets­meka­nismer eftersom det påverkar vilka teknologier som ges incita­ment till ny­in­ves­teringar.

Grundfrågan om gränsvärden för utsläpp av koldioxid är om gaseldade och andra fossileldade kraftverk ska få tillåtas delta i kapacitetsmekanismen. Om gas­eldade kraftverk tillåts delta i upphandlingen kan det enligt rapporten inne­bära incitament till nyinvesteringar i kapitalintensiva och långlivade an­lägg­ningar med hög klimatpåverkan. Det konstateras vidare att eftersom det svens­ka elsystemet i stort sett är fritt från fossilbaserad produktion skulle ny­inves­teringar i sådan produktion för­flytta Sverige i riktning mot ett system med mer klimatpåverkan. Därför anser Svenska kraftnät att re­ger­ingen bör överväga om det är moti­verat att ställa hårdare krav när det gäller kol­dioxid­utsläpp än EU:s minimi­krav.

Elmarknadsutredningen om den framtida kapacitetsmekanismen

Som framgår av det tidigare propositionsreferatet har en särskild utredare i upp­drag att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras (dir. 2024:12). I uppdraget ingår bl.a. att analysera om Svenska kraft­näts förslag om en marknadsomfattande kapacitetsmekanism på ett ända­målsenligt sätt bidrar till resurstillräcklighet och leveranssäkerhet på elmark­na­den och vid behov föreslå hur Svenska kraftnäts förslag kan vidare­utveck­las. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025.

Flexibilitet allt viktigare på den gemensamma elmarknaden

Vid mötet med EU:s ministerråd för transport, telekommunikation och energi den 4 mars 2024 fanns en dagordningspunkt med rubriken Flexi­bilitet som ett viktigt verktyg för energiomställningen. Syftet var att disku­tera flexibilitets­frågor mot bakgrund av att det i takt med att mer väderberoende elproduktion ansluts till elsystemet krävs en allt större flexi­bilitet. Flexibilitet ses som ett viktigt verktyg i den gröna omställningen, efter­som den möjliggör ett mer effek­tivt utnyttjande av befintliga elnät och där­med snabbare nätan­slut­ningar av gröna industriprojekt och laddstolpar för elektrifiering av trans­port­sektorn och en snabbare och optimerad utveckling av väderberoende el­pro­duktion. Ökad flexibilitet kan även bidra till för­sörj­ningstrygghet och låga kostnader för energisystemet.

Vid mötet betonade Sverige tillsammans med ytterligare några medlems­stater vikten av teknikneutrala marknadsbaserade lösningar där prissig­na­lerna tillåts styra.

Uppdrag att främja potentialen för flexibilitet i elsystemet

I augusti 2022 fick Svenska kraftnät i uppdrag av regeringen att tillsammans med Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och Styrelsen för ack­re­ditering och teknisk kontroll (Swedac) utveckla förutsättningarna för att främ­ja och realisera potentialen för flexibilitet i elsystemet. Ett deluppdrag till Svenska kraftnät var att ta fram en handlingsplan för hur flexibilitet bättre kan främjas inom Svenska kraftnäts ansvarsområden. Uppdraget redovisades i april 2023 i rapporten Strategisk handlingsplan för ökad flexibilitet – Redo­vis­ning av regeringsuppdrag avseende att främja ett mer flexibelt elsys­tem inom Svenska kraftnäts ansvarsområden (Svk 2022/2276). Rappor­ten fo­ku­se­rade på fyra olika områden: flexibilitetsresurser på marknaderna för stöd­tjäns­ter för balansering, lokala flexibilitetsmarknader, flexibilitet vid an­slut­ning av elintensiva aktörer (och övriga nätkunder) samt flexibilitet genom mer flexibla nättariffer och nätabonnemang.

I december 2023 slutredovisade de fyra myndigheterna uppdraget att ut­veckla förutsättningarna för att realisera potentialen för flexibilitet i elsys­temet i rapporten Främjande av ett mer flexibelt elsystem – Deluppdrag 5 (Ei R2023:18). I rapporten slås det fast att en betydligt högre elanvändning till­sammans med en stor andel väderberoende elproduktion innebär att det finns ett större behov av flexibilitet i elsystemet för att upprätthålla effekt­ba­lan­sen i alla lägen. Det innebär också att det finns behov av ett mer effektivt nätnytt­jande, där flexibilitet är en nyckelfaktor.

I rapporten presenterades en handlingsplan med åtgärder som myndig­he­terna kan vidta inom sina respektive ansvarsområden för att främja flexi­bi­litet. Hand­lingsplanen innehåller åtgärdsförslag inom olika sakområden, och hel­­hets­bilden anges vara viktig eftersom flera av åtgärderna förstärker va­randra.

I den energipolitiska inriktningspropositionen, som riksdagen tog ställ­ning till i maj 2024, bedömde regeringen att flexi­biliteten i systemet behöver öka för att elsystemet ska kunna nyttjas mer effektivt (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201). I och med elektrifieringen tillkommer ny elanvändning från elanvändare vars förmåga till flexibilitet bör tas till vara på ett effektivt sätt. Data över elanvändning och tariffer bör, enligt regeringen, på ett effektivt och säkert sätt kunna samlas in, hanteras och användas för att un­der­lätta ökad flexibilitet i elsystemet.

I juni 2024 gav regeringen sedermera Energimyndigheten i uppdrag att för­bättra förutsättningarna för flexibilitet i elsystemet. Uppdraget omfattar några av förslagen i den nyssnämnda handlingsplanen. Energimyndigheten ska spri­da mål­gruppsanpassad information om flexibilitet till förbrukare och småska­liga elproducenter, kartlägga industrins och kraftproducenternas potential för flexibilitet, utveckla kommunikationsprotokoll för teknik som kan möj­lig­göra flexibilitet, se över behov av processer och krav för en driftssäker sam­verkan med elsystemet i samtliga systemdriftstillstånd samt analysera möj­ligheten till slumpmässig uppstartsfördröjning. Myndigheten ska delredo­visa uppdraget som gäller spridning av målgruppsanpassad informa­tion och kart­lägg­ning av in­dustrins och kraftproducenternas potential för flexibilitet se­nast den 20 april 2025 och slutredovisa hela uppdraget senast den 20 novem­ber 2025.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker

–      Miljökrav på kapacitetsmekanismen

–      Flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen

–      Kapacitetsmekanismens varaktighet.

Miljökrav på kapacitetsmekanismen

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det nu aktuella lagstiftningsärendet inte omfattar frågor om den framtida kapacitetsmekanismens sammansättning. I propositionen framhåller regeringen att det i nuläget inte finns något underlag som gör det möjligt för regeringen att ta ställning till hur länge en kapa­ci­tets­mekanism kommer att behövas eller vilken utformning den bör ha på sikt.

Med detta sagt vill utskottet också understryka att en kapacitetsmekanism syf­tar till att säkerställa tillräcklig effekt i en besvärlig bristsituation. I sådana si­tuationer kan en del angelägna hänsyn tyvärr tvingas stå tillbaka till förmån för att ett samhällsmaskineri som i många stycken är elbaserat ska kunna fort­sätta att fungera. Industrier måste kunna upprätthålla sin verksamhet och hus­hållen värma sina hus även i sådana situationer, även om fossilbränsleba­serad kraftpro­duk­tion i sällsynta undantagsfall måste användas.

Till detta vill utskottet också foga att den kapacitetsmekanism som ska er­sät­ta den nuvarande effektreserven kommer att regleras på förordnings­nivå och att regeringen för närvarande arbetar med att utforma dessa bestäm­melser, vilka dessutom måste godkännas av kommissionen. I arbetet med att utforma den nya förordningen kom­mer bl.a. bestämmelser i EU:s elmarknads­för­ord­ning att inkluderas, av vilka vis­sa gäller just samman­sättningen av en kapaci­tets­me­ka­nism, utsläppstak m.m.

Utöver att utforma de svenska bestämmelserna i förhållande till gällande EU-rätt för­utsät­ter utskottet att regeringen beaktar de svenska målen för ener­gi­politiken och gör en lämplig avvägning mellan de över­gripande målen om för­sörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet samt förhåller sig till målet om att kraftsystemet ska vara 100 pro­cent fossilfritt till 2040. Om inte förr bör alltså eventuella fossil­bränsle­base­rade resurser ha utrangerats ur den kapacitetsmekanism som då används.

Utskottet vill också påminna om att den s.k. Elmarknadsutredningen har i uppgift att analysera om Svenska kraftnäts förslag om en marknadsomfattande kapacitetsmekanism på ett ända­målsenligt sätt bidrar till resurstillräcklighet och leveranssäkerhet på elmark­na­den och vid behov föreslå hur Svenska kraft­näts förslag kan vidare­utveck­las. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025 och utskottet förutsätter att utredningen kommer att beröra frågor om den framtida kapacitetsmekanismens sammansättning.

Sammantaget är utskottets uppfattning att det inte finns skäl för riksdagen att i nuläget vidta några åtgärder med anledning av de motionsförslag som gäl­ler miljökrav på kapaci­tetsmekanismens sammansättning.

Därmed avstyrker utskottet motionerna i de berörda delarna.

Flexibilitet som en del av kapacitetsmekanismen

Utskottet vill inledningsvis betona vikten av att på olika sätt stimulera flexibi­litet bland både producenter och elanvändare liksom att säkerställa att elmark­nadens styrsignaler bidrar till att marknadens aktörer anpassar sitt agerande på ett sätt som minskar riskerna för att det över huvud taget upp­kommer sådana effektbristsituationer som framtvingar användningen av en strategisk reserv eller någon annan kapacitetsmekanism. På sikt förväntas ut­veck­lingen när det gäller flexibilitet och andra stödtjänster bidra till dels att behovet av en kapa­citetsmekanism minskar, dels att det blir möjligt att övergå till en marknads­omfattande lösning.

Utskottet vill vidare påminna om att riksdagen våren 2023 antog ett lag­för­slag som syftade till att underlätta efterfrågeflexibilitet genom aggre­ge­ring. Ut­över de lagändringar med inriktning på flexibilitet och stödtjänster som så­ledes redan har trätt i kraft redovisade fyra myndigheter i december 2023 ett gemensamt uppdrag att utveckla förutsättningarna för att rea­lisera potentialen för flexibilitet i elsystemet. I myndigheternas rapport fram­hålls betydelsen av ökad flexibilitet och återfinns även en hand­lings­plan med åtgärder som de kan vidta inom sina respektive ansvars­områ­den för att främja flexibilitet. Flexi­bilitetsfrågor uppmärksammades även i den energipolitiska inriktnings­pro­po­sitionen och Energimyndigheten genomför för närvarande ett uppdrag att för­bättra förutsättningarna för flexibilitet i elsystemet.

Utskottet noterar också att flexibilitetsaspekter har fått ökad uppmärk­sam­het på EU-nivå under de senaste åren och att behovet av att Sverige driver på med särskild kraft för att denna fråga ska finnas med på dagordningen därför inte bedöms vara påträngande. Där­emot ser utskottet det som angeläget att de för­slag som lyfts fram i olika EU-sammanhang är teknikneutrala marknads­ba­se­rade lösningar där prissignalerna tillåts styra.

Utöver detta vill utskottet påminna om det pågående arbetet med att ta fram en ny förordning för den nya strategiska reserven och om Elmarknads­utred­ningens pågående uppdrag att analysera om Svenska kraftnäts förslag om en marknads­omfat­tande kapacitetsmekanism på ett ända­målsenligt sätt bidrar till resurs­till­räck­lighet och leveranssäkerhet på elmark­na­den och vid behov före­slå hur Svenska kraftnäts förslag kan vidare­utveck­las. Enligt utskottets be­döm­ning förefaller det vara rimligt att flexibilitet som en del av kapacitets­me­ka­nis­men kan komma att beröras inom ramen för båda dessa pågående arbeten.

Sammantaget anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att före­gri­pa det pågående arbetet genom att uttala sig om hur efterfrågeflexibilitet kan bli en del av en fram­tida kapacitetsmekanism.

Därmed avstyrks motionerna i de berörda delarna.

Kapacitetsmekanismens varaktighet

I en motion efterfrågas ett tillkännagivande om att ka­pacitetsmekanismen tills vidare bör vara en stra­tegisk reserv. Förutsätt­ning­arna för om och i så fall när en marknadsomfattande kapacitets­mekanism lik­nande den som har beskrivits av Svenska kraftnät på sikt kommer att kunna ersätta lösningen med en stra­tegisk reserv kommer att belysas inom ramen för den pågående Elmark­nads­ut­red­ningens arbete. Utred­ningen ska redovisa sitt ar­bete i slutet av april 2025.

Utöver detta kan utskottet konstatera att regeringen i propositionen anför att det för närvarande saknas underlag som gör det möjligt för regeringen att ta ställning till hur länge en kapacitetsmekanism kommer att behövas eller vil­ken utformning den bör ha på sikt.

Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen i det avseendet och an­ser således att det inte finns skäl för riks­dagen att ställa sig bakom förslaget i motionen om att kapacitetsmeka­nismen tills vidare bör vara en strategisk re­serv.

Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Reservationer

Ställningstagande

Att den strategiska reservens sammansättning är så klimat- och miljövänlig som möjligt ser vi som en självklarhet. När fossiloljeeldade kraftverk tas i drift för att säkerställa den svenska effektbalansen måste det, enligt vår upp­fattning, betraktas som ett misslyckande. En till viss del fossilbränsle­ba­serad ka­pa­ci­tets­mekanism går för övrigt inte heller ihop med regeringens mål om ett 100 procent fossilfritt elsystem till 2040.

Det finns i dag vissa instruktioner om att Svenska kraftnät, om möjligt, ska upphandla förnybara resurser till dagens effektreserv. Trots detta har affärs­ver­ket inte ställt tydliga krav på att förnybara eller fossilfria resurser ska an­vändas. Med hänvisning till detta anser vi att det finns skäl att införa ett ut­släppstak för de anbud som kan komma i fråga för en strategisk reserv. Enligt vår uppfattning bör ett absolut minimikrav då vara att den strategiska reserven ska ha lägre utsläpp än residualmixen (den el som återstår när man har räknat bort den el som har sålts med ett garanterat ursprung) för att utsläppen inte ska öka på mar­ginalen. Helst hade vi dock sett att det ställs krav på att kapaci­tets­mekanismen är helt fossilfri.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Jag har i det föregående ställt mig bakom regeringens bedömning att Sve­rige ska ha en strategisk reserv även efter mitten av mars 2025 när den nuvarande regleringen upphör att gälla. Däremot är jag kritisk till att reger­ingen i propo­sitionen inte alls berör frå­gor om reservens utform­ning, exempelvis när det gäl­ler miljökrav på de kraftproduktionsresurser som tas i anspråk inom ramen för bestämmelserna om den strategiska reserven.

Eftersom världen befinner sig i ett akut klimatnödläge ser jag det också som en själv­klar­het att endast fossilfria resurser ska få ingå i reserven. Att enbart lägga sig på EU:s miniminivåer när det gäller utsläpp skulle kunna resultera i att nyinvesteringar görs i anläggningar med en betydande klimatpåverkan och dessutom leda till långsiktig inlåsning i ett fossilbränsleberoende. Eftersom det svenska kraftsystemet är i stort sett fritt från fossilbaserad produktion skulle nya investeringar i sådan produktion förflytta Sverige i riktning mot ett system med större klimatpåverkan. Därför anser jag att Sverige bör gå längre än EU:s miniminivå och i stället enbart låta upphandla fossilfria resur­ser i den strate­giska reserven och att målsättningen på sikt ska vara att ka­pa­citets­mekanismen endast omfattar el från förnybara energikällor.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi anser att det finns en hel del i övrigt att önska när det gäller propositionens be­skrivningar av möjligheterna att inkludera efterfråge­flexi­bilitet i den nya kapa­citetsmekanismen samt hur högt elpriset tillåts bli innan den strategiska reser­ven kallas in. Enligt vår uppfattning är det en betydande svaghet att pro­po­sitionen helt saknar en redogörelse för hur en strategisk reserv ska utformas för att tillvarata sådana flexibilitetsresurser som exempelvis nedreglering, styr­ning av individuella värmepumpar och laddning av elbilar, vilka tillsam­mans skulle kunna bidra med omfattande effekt till låg kostnad. Med hänvis­ning till detta anser vi att regeringen behöver säkerställa att efter­fråge­flexi­bilitet kan in­klu­deras i den strategiska reserven. Sverige bör även driva på gentemot EU för att flexibilitet åter ska få ingå i effektreserven.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

 

Ställningstagande

Vi har i det föregående ställt oss bakom regeringens bedömning av behovet av en kapacitetsmekanism även efter det att den nuvarande regleringen upphör att gälla i mitten av mars 2025.

Däremot hade vi gärna sett ett tydligare ställningstagande om att det är just lösningen med en strategisk reserv som kommer att fungera som kapacitets­meka­nism i Sverige under överskådlig tid. Det är tydligt att alternativet med en mark­nads­omfattande lösning ligger många år fram i tiden. Vi ser en risk för att den vaghet regeringen uppvisar i propositionen när det gäller tidspers­pek­tiven kring den strategiska reservens framtid kan resultera i att kostnaderna för den ökar.

Därmed anser vi att riksdagen bör uppmana reger­ingen att verka för att ka­pa­citetsme­ka­nismen tills vidare bör vara en stra­tegisk reserv.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2024/25:48 En kapacitetsmekanism för elmarknaden:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om finansiering av en kapacitets­mekanism för elmarknaden.

Följdmotionerna

2024/25:3270 av Rickard Nordin m.fl. (C):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kapa­citetsmekanismen tills vidare bör vara en strategisk reserv och tillkän­nager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett tak för utsläpp bör införas på den strategiska reserven och tillkännager det­ta för regeringen.

2024/25:3275 av Linus Lakso m.fl. (MP):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inklu­dera nedreglering och flexibilitet i den strategiska reserven och tillkän­na­ger detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att endast fossilfria resurser bör få upphandlas och tillkännager detta för reger­ingen.

Motioner från allmänna motionstiden 2024/25

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP):

52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts effektreserv och störningsreserv ska vara 100 procent förny­bar samt att Sverige gentemot EU bör driva på för att flexibilitet ska få ingå i effektreserven igen, och detta tillkännager riksdagen för reger­ingen.

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP):

47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts effektreserv och störningsreserv ska vara 100 procent förny­bar samt att Sverige gentemot EU bör driva på för att flexibilitet ska få ingå i effektreserven igen, och detta tillkännager riksdagen för reger­ingen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag