HC01KrU1: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
|
Kulturutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2025 inom utgiftsområde 17, som uppgår till ca 16,9 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, medelstilldelning för 2025 för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt upphävande av riksdagsbindning när det gäller inköpsstöd till folk- och skolbibliotek. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som förts fram i motioner. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
I betänkandet finns fyra särskilda yttranden (S, V, C, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2024/25:1 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Cirka 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
Statens budget inom utgiftsområde 17
Kulturområdesövergripande verksamhet
Litteraturen, läsandet och språket
Bildkonst, arkitektur, form och design
Politik för det civila samhället
Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
Upphävande av riksdagsbindning när det gäller inköpsstöd till folk- och skolbibliotek
1. Statens budget inom utgiftsområde 17 (S)
2. Statens budget inom utgiftsområde 17 (V)
3. Statens budget inom utgiftsområde 17 (C)
4. Statens budget inom utgiftsområde 17 (MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2024/25
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Bilaga 4
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Statens budget inom utgiftsområde 17 |
a) Anslagen för 2025
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 17 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 17 punkt 7 och avslår motionerna
2024/25:173 av Anna Wallentheim (S),
2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3,
2024/25:1933 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 4,
2024/25:1936 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),
2024/25:2152 av Catarina Deremar m.fl. (C),
2024/25:2491 av Linus Sköld m.fl. (S) yrkande 4,
2024/25:3033 av Mats Berglund m.fl. (MP),
2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 168,
2024/25:3068 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 27 och 33,
2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkandena 1, 6, 7, 9, 43, 45, 62, 65, 66, 68, 69, 74, 75 och 77 samt
2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 2.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. för 2025 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar som följer av renovering och ombyggnad av operahuset som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor,
2. för 2025 besluta att Stiftelsen Skansen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för underhåll och utveckling av fastigheter och kulturhistoriska byggnader samt tillgänglighetsanpassning som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 80 000 000 kronor,
3. för 2025 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i byggnationen av en visualiseringsdom som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 95 000 000 kronor,
4. under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 17 punkterna 2, 4, 5 och 8.
|
2. |
Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst |
a) Lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 17 punkt 1.
b) Medelstilldelning för 2025 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2025 från public service-kontot till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 17 punkt 6.
|
3. |
Upphävande av riksdagsbindning när det gäller inköpsstöd till folk- och skolbibliotek |
Riksdagen godkänner regeringens förslag att tidigare ställningstagande i fråga om statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken inte längre ska gälla.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 17 punkt 3.
Stockholm den 28 november 2024
På kulturutskottets vägnar
Mats Berglund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Berglund (MP)*, Robert Hannah (L), Alexander Christiansson (SD), Lawen Redar (S)*, Kristina Axén Olin (M), Lars Mejern Larsson (S)*, Jonas Andersson (SD), Emma Ahlström Köster (M), Magnus Manhammar (S)*, Runar Filper (SD), Ewa Pihl Krabbe (S)*, Peter Ollén (M), Vasiliki Tsouplaki (V)*, Roland Utbult (KD), Catarina Deremar (C)*, Kristoffer Lindberg (S)* och Carita Boulwén (SD).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2024/25:1 i de delar som gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 4. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.
I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2025 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.
Under beredningen av ärendet har kulturminister Parisa Liljestrand (M) och socialminister Jakob Forssmed (KD) informerat om förslagen i budget-propositionen.
Budgetprocessen i riksdagen
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2025 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till 16 861 894 000 kronor (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). I detta betänkande föreslår kulturutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut.
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) i budget-propositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat-redovisning för utgiftsområde 17 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 17. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 17. Slutligen behandlas regeringens övriga förslag i budgetpropositionen.
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i propositionen en resultatredovisning i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om. Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid finns mål för följande områden:
– Mål för den nationella kulturpolitiken (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
– Mål för politiken för litteratur och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117)
– Mål för en nationell språkpolitik (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89)
– Mål för statliga insatser till stöd för den kommunala kulturskolan (prop. 2017/18:164, bet. 2017/18:KrU9, rskr. 2017/18:312)
– Mål för arkitektur-, form- och designpolitiken (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316)
– Mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307)
– Mål för det statliga kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273)
– Mål för det statliga stödet till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45)
– Mål för filmpolitiken (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289)
– Mål för medieområdet (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96)
– Mål för ungdomspolitiken (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354)
– Mål för politiken för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195)
– Mål för den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)
– Mål för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37–38)
– Mål för folkbildningspolitiken (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379)
– Mål för spelmarknaden (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:94).
Regeringen inleder sin resultatredovisning för utgiftsområde 17 i budget-propositionen med en beskrivning av de nationella kulturpolitiska målen. Målen är tillämpbara för det s.k. kulturområdet, dvs. budgetområdena
– kulturområdesövergripande verksamhet
– teater, dans och musik
– litteraturen, läsandet och språket
– bildkonst, arkitektur, form och design
– konstnärernas villkor
– arkiv
– kulturmiljö
– museer och utställningar
– film.
För vissa delar av kulturområdet finns även mer specifika mål, t.ex. för de statliga insatserna till stöd för den kommunala kulturskolan (se ovan). Övriga budgetavsnitt inom utgiftsområde 17 som inte ingår i kulturområdet har alla särskilda riksdagsbundna mål.
Regeringen redovisar därefter en sammanfattande resultatbedömning och beskrivning av politikens inriktning för kulturområdet. Regeringen lyfter bl.a. fram att besöksutvecklingen är god liksom tillgänglighetsarbetet i publik verksamhet. Institutioner inom museiområdet med statligt stöd verkar för att främja barns och ungas intresse för bl.a. kulturarvet, naturvetenskap samt konst och arkitektur. Det gäller även scenkonsten där nationella scener, enligt regeringen, har utforskat hur barnperspektivet kan förankras i verksamheten. Regeringen menar vidare att det finns vissa utmaningar kopplade till jämställdheten inom kulturområdet när det gäller könsfördelningen bland dem som tilldelas statliga bidrag. Regeringen understryker även värdet av olika insatser för digitalisering och att de bidrar till ökad tillgänglighet till kulturarvet och scenkonsten. Regeringen välkomnar att olika internationella organisationer verkar för konstnärlig frihet, yttrandefrihet och mångfald.
Därefter följer en sammanfattande redogörelse för politikens inriktning för kulturområdet. Regeringen vill särskilt prioritera barns och ungas rätt till kultur och olika läsfrämjande insatser. Regeringen menar vidare att skyddet av kulturarvet är en fortsatt prioriterad fråga liksom arbetet med att stärka det internationella genomslaget för företag i kulturella och kreativa branscher. Regeringen avser även att fortsätta arbetet med att hitta en ändamålsenlig organisation för statliga myndigheter på kulturområdet och att fortsätta förberedelserna inför utseendet av en svensk stad till EU:s kulturhuvudstad 2029. Regeringen lyfter även fram behovet av att öka kunskaperna om Förintelsen och göra en bred folkbildande insats på området.
Mer detaljerade resultatredovisningar återfinns under de avsnitt som redovisar kulturområdets delområden och även för övriga avsnitt inom utgiftsområdet. Avsnitten inleds med en redovisning av aktuella nationella mål samt vilka bedömningsgrunder och resultatindikatorer som är aktuella. Därefter följer en redovisning av uppnådda resultat och regeringens bedömning av effekterna av olika insatser. Avslutningsvis följer en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för respektive område.
För områdena trossamfund, medier, ungdomspolitik, politik för det civila samhället, idrott, friluftslivspolitik, folkbildning och spelmarknaden avslutas redovisningen för varje delområde med avsnittet Politikens inriktning. För övriga områden hänvisar regeringen till det sammanfattande avsnittet om politikens inriktning på kulturområdet som beskrivits tidigare.
Regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden
I budgetpropositionen för 2025 redovisar regeringen för utgiftsområde 17 behandlingen av två tillkännagivanden, varav ett anses vara slutbehandlat. I följande avsnitt redovisas regeringens redogörelse för hur det aktuella tillkännagivandet har blivit tillgodosett.
Riksdagen tillkännagav i maj 2022 för regeringen att den borde utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att nå ett sammanhållet regelverk för identifiering och återbördande av samiska föremål och kvarlevor (bet. 2021/22:KrU6 punkt 1, rskr. 2021/22:265). Med anledning av tillkännagivandet fick Riksantikvarieämbetet i regleringsbrevet för 2023 i uppdrag att analysera och beskriva hur nuvarande juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor möjliggör respektive utgör hinder för dessa processer. Riksantikvarieämbetet skulle även analysera och beskriva motsvarande förutsättningar för ett s.k. sammanhållet regelverk för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor.
Uppdragets första del redovisades den 29 september 2023 (Förutsättningar för identifiering och återlämnande av samiska föremål och samiska mänskliga kvarlevor, del 1, Riksantikvarieämbetet, 2023). I denna redovisning beskrevs och analyserades bl.a. de statliga museernas juridiska förutsättningar att återlämna samiska föremål och samiska mänskliga kvarlevor. Riksantikvarieämbetet gjorde bedömningen att det inte finns några juridiska hinder för att återlämna samiska föremål och samiska mänskliga kvarlevor.
Riksantikvarieämbetet lämnade den 27 mars 2024 den andra och sista delen av redovisningen (Förutsättningar för identifiering och återlämnande av samiska föremål och samiska mänskliga kvarlevor, del 2, Riksantikvarieämbetet 2024). I denna rapport konstateras att det regelverk och de funktioner som redan finns på plats i Sverige såsom lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket, museilagen (2017:563), budgetlagen (2011:203), Sametingets ansvar för kulturfrågor, Riksantikvarieämbetets ansvar för museifrågor och den pågående dialogen mellan olika parter delvis kan utgöra sådana mekanismer som nämns i artiklarna 11 och 12 i FN:s deklaration om urfolks rättigheter. Myndigheten har utöver det lämnat förslag på andra insatser som skulle kunna utgöra delar av dessa mekanismer. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. I och med rapporten bedömer regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat.
Regeringens resultatredovisning är en förutsättning för att riksdagen ska kunna följa upp och utvärdera användningen av offentliga medel. Det är därför viktigt att redovisningen möjliggör detta på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet har tidigare betonat att regeringens resultatredovisning till riksdagen inom utgiftsområde 17 bör karakteriseras av god transparens, ändamålsenliga bedömningsgrunder och uppföljningsbara mål.
Utgiftsområde 17 omfattar riksdagsbundna mål för 15 olika områden samt de övergripande kulturpolitiska målen. Målen är av olika karaktär och därmed mät- och uppföljningsbara i olika grad. Utskottet är därför medvetet om att det kan vara svårt att åstadkomma en likartad resultatredovisning för alla områden. Utskottet välkomnar att de aktuella bedömningsgrunderna i de olika avsnitten till stor del utgör underrubriker i resultatredovisningarna för de olika avsnitten eller att avsnitten har rubriker som nära knyter an till respektive bedömningsgrund. Det underlättar utskottens granskning av regeringens resultatredovisning. Det är också positivt när användningen av nya bedömningsgrunder kommenteras och förklaras i inledningen, liksom när användningen av de gemensamma bedömningsgrunderna från kulturområdet är särskilt relevant.
Det är även positivt att regeringen använder tillgänglig statistik och att fler längre tidsserier förekommer i de olika avsnitten. Användningen av statistik och diagram med längre tidsserier skiljer sig emellertid fortfarande åt mellan olika avsnitt. Det gäller t.ex. avsnitt 17 Folkbildning, där vissa delar av resultatredovisningen möjligen skulle kunna göras i diagramform för ökad tydlighet. Det är också angeläget att tabeller och diagram i så stor utsträckning som möjligt förblir desamma från år till år för att möjliggöra en bedömning av resultat och utfall över längre tidsperioder. Annars är redovisningen i avsnitt 17 på många sätt ett utmärkt exempel på hur valet av indikatorer och hur de redovisas kan underlätta en bedömning av vilka resultat som uppnåtts.
Utskottet välkomnar att regeringen tydligt redovisar vilken effekt olika insatser och prestationer bedöms ha haft. Det framgår särskilt tydligt i avsnittet Politik för det civila samhället där det finns en tydlig redogörelse för uppnådda resultat i förhållande till mål och bedömningsgrunder.
Utskottet noterar liksom förra året att avsnittet Politikens inriktning saknas för de olika avsnitten inom kulturområdet. Det är positivt att det utförliga avsnittet 3.7 underlättar förståelsen av vilka huvudsakliga prioriteringar regeringen gör på kulturområdet, men utskottet skulle välkomna om informationen om olika prioriteringar även förekom i övriga avsnitt inom utgiftsområdet.
Utskottet skulle vidare se positivt på en sammanfattande resultatredovisning som omfattar utgiftsområde 17 i sin helhet. En mer heltäckande sammanfattning skulle underlätta för de läsare som snabbt vill få en översiktlig bild av vilka resultat regeringen främst väljer att lyfta fram inom utgiftsområdet, inte enbart kulturområdet.
Utskottet delar regeringens bedömning att det redovisade tillkännagivandet ovan ska anses som slutbehandlat.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2025 inom utgiftsområde 17 avslås, liksom övriga motionsförslag.
Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).
Allmänt om regeringens och motionärernas budgetförslag för 2025
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid består av 15 delområden och 49 anslag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 att utgiftsramen för utgiftsområdet ska uppgå till 16 861 894 000 kronor. Socialdemokraterna föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 1 696 000 000 kronor, Vänsterpartiet föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 2 367 000 000 kronor, Centerpartiet föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 745 000 000 kronor och Miljöpartiet föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 2 892 902 000 kronor.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 73 240 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1,5 miljoner kronor 2025 för ett utvecklat uppdrag om läslistor samt med 3 miljoner kronor årligen 2026 och 2027 för samma ändamål. Anslaget räknas upp med 1 928 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 76 668 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionen
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att utreda förutsättningarna för att låta en nationell samlande aktör erbjuda barn och unga högkvalitativa föreställningar.
1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 469 082 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 14 500 000 kronor. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor årligen 2025–2027 för en satsning på kulturlivets internationalisering och kulturexport.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 454 582 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 236 miljoner kronor 2026–2028.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3110 yrkandena 1 och 6 att anslaget 1:2 ska öka med 192 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna bör 177,5 miljoner kronor gå till ökade anslag till kulturskolan. Motionärerna motsätter sig vidare i yrkande 7 den neddragning på 14,5 miljoner kronor som regeringen föreslår för anslaget.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 390 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Höjningen ska möjliggöra 10 miljoner kronor i ökat stöd till de nationella minoriteternas kultur, 25 miljoner kronor i ökat stöd till det ideella kulturlivet, 30 miljoner kronor i ökat stöd till kulturallianserna, 15 miljoner kronor för stöd till lokala kulturprojekt, 100 miljoner kronor i extra anslag till kulturskolan och 210 miljoner kronor att fördela som stöd för att genomföra den nationella biblioteksstrategin.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 745 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska möjliggöra ett permanent återstartsstöd till arrangörer på 75 miljoner kronor, en förstärkning av fristadssystemet med 30 miljoner kronor, 30 miljoner kronor i ökat stöd till konstnärsallianserna, 100 miljoner kronor för ökade bidrag till amatörkultur och lokalhållande organisationer, 200 miljoner kronor i ökade bidrag till kulturskolan, 150 miljoner kronor till satsningen Stärkta bibliotek och 30 miljoner kronor till ett läsfrämjandelyft. Motionärerna vill även öka anslaget med 100 miljoner kronor för att möjliggöra produktionsincitament för filmskapande och även 30 miljoner kronor till nationella minoriteters kultur varav 8 miljoner kronor till Giron Sámi Teáhter och 5 miljoner kronor till att permanenta stödet till språksamarbetet Sámi Giellagáldu. Mats Berglund m.fl. (MP) för även i motion 2024/25:1774 yrkande 2 fram att återstartsstöden efter pandemin bör permanentas.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för elever i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för statsbidrag till andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan. Anslaget får även användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 226 464 000 kronor för 2025 till anslaget.
1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 45 153 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 45 153 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionen
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att dokumentera och kartlägga romers och resandes bosättningar. Motionärerna menar att det skulle synliggöra dem som en viktig del av det svenska kulturarvet.
1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 753 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 753 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 miljoner kronor 2026 och 2027.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att föreningar och andra lokalägare ska kunna upprätthålla en god standard och tillgänglighet.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 99 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:
– professionell teater-, dans- och musikverksamhet
– museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
– bibliotek-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet
– professionell bild- och formverksamhet
– regional enskild arkivverksamhet
– filmkulturell verksamhet
– främjande av hemslöjd.
Anslaget får användas för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Anslaget får även användas för Kungliga bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, uppföljning och främjande inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 704 455 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor 2025 för att delvis kompensera för att anslaget fr.o.m. 2024 inte pris- och löneomräknas. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 20 miljoner kronor årligen 2025–2027 för omprioriteringar på statens budget.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 689 455 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 miljoner kronor 2026 och 2027.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3110 yrkandena 1 och 9 att bidraget till regional kulturverksamhet ska öka med 200 miljoner kronor och att regeringen ska utveckla, förstärka och värna kultursamverkans-modellen.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 35 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att stärka kultursamverkansmodellen. Motionärerna vill även införa regionala kulturskolesamordnare med uppgift att stötta elever och lärare inom kulturskolan.
Catarina Deremar m.fl. (C) vill i kommittémotion 2024/25:2152 att bidraget till regional kulturverksamhet ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att lyfta kulturlivet i hela landet och stärka kultursamverkansmodellen.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att möjliggöra en automatisk pris- och löneomräkning för anslaget och en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor. Mats Berglund m.fl. (MP) för även i motion 2024/25:1774 yrkande 3 fram att återstartsstöden efter pandemin bör permanentas.
1:7 Myndigheten för kulturanalys
Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 19 412 000 kronor. Anslaget räknas upp med 906 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 20 318 000 kronor för 2025 till anslaget.
Teater, dans och musik
2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska Teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 126 544 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor 2025 för Operans deltagande i projektering och flytt av verksamheten med anledning av renovering. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 4,5 miljoner kronor fr.o.m. 2025 för Dramatens ökade hyreskostnader.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 134 044 000 för 2025 till anslaget. Regeringen beräknar att anslaget för 2025 ska fördelas enligt följande:
– Operan 516 752 000 kronor
– Dramaten 259 715 000 kronor
– Riksteatern 290 666 000 kronor
– Unga Klara 15 667 000 kronor
– Dansens Hus 25 238 000 kronor
– Drottningholms Slottsteater 14 803 000 kronor
– Voksenåsen 11 203 000 kronor.
Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar som följer av renovering och ombyggnad av operahuset som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 miljoner kronor.
Motionerna
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att kunna återställa pris- och löneomräkning för de statliga scenkonstinstitutionerna samt minska ytterligare neddragningar. Mats Berglund m.fl. (MP) för även i motion 2024/25:1774 yrkande 3 fram att återstartsstöden efter pandemin bör permanentas.
2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa andra aktörer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 249 098 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 249 098 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 183 miljoner kronor 2026.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att stärka stödet till det fria kulturlivet. Motionärerna menar att många av de fria aktörerna lider av höga kostnader och minskad publik efter pandemin.
2:3 Statens musikverk
Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för statsbidrag till musiklivet. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska Rikskonserter avvecklas, såsom pensionskostnader som regleras retroaktivt.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 101 716 000 kronor. Anslaget räknas upp med 4 059 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 105 775 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionen
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för stöd till digitalisering.
Litteraturen, läsandet och språket
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning, främjande och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 203 678 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 203 678 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 44 300 000 kronor 2026 och 2027.
Motionen
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget sammanlagt ska öka med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser kompensation för ökade distributionskostnader och papperspriser. Motionärerna anför att med ett höjt stöd kan t.ex. utgivning på mindre språk öka och fler tidskrifter än i dag få stöd från Statens kulturråd.
3:2 Myndigheten för tillgängliga medier
Anslaget får användas för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 138 586 000 kronor. Anslaget ökas i enlighet med tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar med 4 300 000 kronor för 2025 för ökade kostnader till följd av genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 150 931 000 kronor för 2025 till anslaget.
3:3 Institutet för språk och folkminnen
Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 76 355 000 kronor. Anslaget räknas upp med 1 833 000 kronor i pris- och löneomräkning. Anslaget minskas med 1 622 000 kronor fr.o.m. 2025 till följd av att tidsbegränsade medel för att främja arbetet med att trygga det immateriella kulturarvet upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 76 566 000 kronor för 2025 till anslaget.
Bildkonst, arkitektur, form och design
Anslaget får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 11 577 000 kronor. Anslaget räknas upp med 519 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 12 096 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionen
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 42 518 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 42 518 000 kronor för 2025 till anslaget.
4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor
Anslaget får användas för Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och projekt inom hemslöjdsområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 11 851 000 kronor. Anslaget räknas upp med 96 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 11 947 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionen
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser att stärka stödet till både yrkesverksamma och ideellt aktiva inom sektorn i väntan på beslut om flytt av nämndens verksamhet.
4:4 Bidrag till bild- och formområdet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstförvärv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 45 608 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 45 608 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 35 miljoner kronor 2026.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna ska ökningen stärka förutsättningarna för olika uppdragsgivare att ge bild- och formkonstnärer en rimlig ersättning.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 22 461 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna innebär ökningen att tidigare återstartsstöd blir permanenta. Mats Berglund m.fl. (MP) för även i motion 2024/25:1774 yrkande 2 fram att återstartsstöden efter pandemin bör permanentas.
Konstnärernas villkor
Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 23 991 000 kronor. Anslaget räknas upp med 838 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 24 829 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionen
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 245 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att ge konstnärer och kulturskapare en tryggare arbetsmarknad.
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten, inklusive för det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 558 530 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 558 530 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 259,5 miljoner kronor 2026–2035.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en ökning av den individuella visningsersättningen.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att främja den fria kulturen.
Arkiv
Anslaget får användas för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film samt för statsbidrag till enskilda arkiv.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 509 579 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en höjning med dels 10 miljoner kronor för arbetet med den nationella arkivdatabasen, dels 30 miljoner kronor för omläggning av Riksarkivets finansieringsmodell. Omläggningen innebär att Riksarkivet får en direkt finansiering i stället för att fakturera andra myndigheter som använder sig av arkivets tjänst i efterhand. Den nuvarande modellen försvårar enligt motionärerna planeringen av lokaler och utgör ett ekonomiskt risktagande för myndigheten.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
99:2 Digitaliseringssatsning för kulturarvsinstitutioner (förslag om nytt anslag)
Motionen
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att 100 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag. Motionärerna vill tillföra arkivsektorn extra pengar under tre års tid i syfte att finansiera digitaliserings-projekt.
Kulturmiljö
Anslaget får användas för Riksantikvarieämbetets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet, till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT samt för det svenska bidraget till Europeana.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 298 032 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 19 miljoner kronor 2025 för beredskapsplanering när det gäller evakueringsmagasin och säkra transporter för kulturföremål. Anslaget räknas upp med 8 752 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 325 784 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 9 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en kompensation med 4 miljoner kronor för ökade kostnader för att omhänderta arkeologiska fynd och för att införa ett sökbart stöd på 5 miljoner kronor för museer, institutioner och organisationer som arbetar med att återföra samiska föremål och kvarlevor.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att stärka myndighetens digitaliseringsarbete.
7:2 Bidrag till kulturmiljövård
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till hembygdsmuseer och ideella kulturarvsverksamheter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 303 282 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 10 miljoner kronor årligen 2025–2030 till följd av att tidsbegränsade medel upphör. Regeringen föreslår även att anslaget ska öka med 1,5 miljoner kronor till följd av att en tidsbegränsad omprioritering upphör. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor årligen 2025–2030 i syfte att stärka arbetet med kunskapsunderlag för kulturmiljö i den kommunala planeringen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 299 782 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 miljoner kronor 2026–2028 för anslaget.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3110 yrkandena 1 och 45 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor årligen 2025–2028 för att stärka vården av Sveriges Unesco-världsarv.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska förstärka länsstyrelsernas möjligheter att skydda, bevara och tillgängliggöra kulturmiljöer och kulturarv.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som ett permanent återstartsstöd. Mats Berglund m.fl. (MP) för även i motion 2024/25:1774 yrkande 2 fram att återstartsstöden efter pandemin bör permanentas.
7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning
Anslaget får användas för utgifter för kyrkoantikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 460 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor fr.o.m. 2025 för ökade behov av vårdinsatser och ökad tillgänglighet till de kyrkliga kulturminnena.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 490 miljoner kronor för 2025 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att därefter stegvis höjas ytterligare kommande år.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. För att bevara det kyrkliga kulturarvet menar motionärerna att anslaget vidare bör öka med ytterligare 40 miljoner 2026 och 60 miljoner 2027.
7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 8 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8 miljoner kronor för 2025 till anslaget.
Motionen
Museer och utställningar
8:1 Centrala museer: Myndigheter
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Statens maritima och transporthistoriska museer, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer och Moderna museet. Anslaget får även användas av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 477 378 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2025 till Statens försvarshistoriska museer när det gäller magasinslokaler för den nationella fordonssamlingen. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska öka fr.o.m. 2025 med 5 miljoner kronor för ökade hyreskostnader för Nationalmuseum och med 10,6 miljoner kronor till Naturhistoriska riksmuseet för samma ändamål. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 3,3 miljoner kronor för 2025 för inordnande av Fredsarkivet i Statens försvarshistoriska museer. Anslaget räknas upp med 67 583 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 556 061 000 kronor för 2025 till anslaget. Regeringen beräknar att anslaget för 2025 ska fördelas enligt följande:
– Statens historiska museer 229 259 000 kronor
– Nationalmuseum 266 905 000 kronor
– Naturhistoriska riksmuseet 226 388 000 kronor
– Statens museer för världskultur 217 817 000 kronor
– Statens maritima och transporthistoriska museer 196 008 000 kronor
– Statens centrum för arkitektur och design 70 724 000 kronor
– Statens försvarshistoriska museer 168 590 000 kronor
– Moderna museet 180 370 000 kronor.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3110 yrkandena 1 och 43 att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor för att återinföra den fria entrén till vissa statliga museer.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser enligt motionärerna en ökning med 90 miljoner kronor för att återinföra de fria entréerna på statens museer och 40 miljoner kronor för att stärka museernas arbete med att bevara sina samlingar.
Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2024/25:2152 att anslaget ska minska med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av att motionärerna avvisar den höjning av anslaget som regeringen föreslår för att inrätta magasinslokaler för den nationella fordonssamlingen.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 60 miljoner kronor för att stärka verksamheten och utföra nödvändiga lokalanpassningar och 20 miljoner kronor för att genomföra digitaliserings-satsningar.
8:2 Centrala museer: Stiftelser
Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 275 714 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 275 714 000 kronor för 2025 till anslaget. Regeringen beräknar att anslaget för 2025 ska fördelas enligt följande:
– Stiftelsen Nordiska museet 125 854 000 kronor
– Stiftelsen Skansen 78 461 000 kronor
– Stiftelsen Tekniska museet 51 767 000 kronor
– Stiftelsen Arbetets museum 19 632 000 kronor.
Under 2023 uppgick avgiftsintäkterna för de fyra museerna till totalt knappt 402 miljoner kronor, dvs. en ökning med drygt 78 miljoner kronor eller drygt 24 procent jämfört med 2022. Av de totala avgiftsintäkterna svarade Stiftelsen Skansen för ca 232 miljoner kronor, Stiftelsen Nordiska museet för knappt 84 miljoner kronor och Stiftelsen Tekniska museet för knappt 77 miljoner kronor 2023.
Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 besluta att Stiftelsen Skansen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för underhåll och utveckling av fastigheter och kulturhistoriska byggnader samt tillgänglighetsanpassning som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 80 miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i byggandet av en visualiseringsdom som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 95 miljoner kronor.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 55 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anger att ökningen innebär att anslaget till Tekniska museet ökar med 40 miljoner kronor för att ge barn i åldern 7–19 år fri entré och för att utvidga museets turnéverksamhet. Motionärerna föreslår vidare att Skansen ska få 15 miljoner kronor i ökade anslag för underhåll och bevarande av de kulturhistoriska miljöerna.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 79 718 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 500 000 kronor fr.o.m. 2025 för omprioriteringar inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 79 218 000 kronor för 2025 till anslaget. Regeringen beräknar att anslaget för 2025 ska fördelas enligt följande:
– Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet 10 454 000 kronor
– Sveriges Fängelsemuseum 1 500 000 kronor
– Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem 4 189 000 kronor
– Stiftelsen Thielska Galleriet 6 144 000 kronor
– Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna 19 025 000 kronor
– Nobelprismuseet 4 952 000 kronor
– Föreningen Svensk Form 5 213 000 kronor
– Röhsska museet 502 000 kronor
– Riksförbundet Sveriges Museer 1 500 000 kronor
– Stiftelsen Strindbergsmuseet 581 000 kronor
– Stiftelsen Judiska Museet i Stockholm 3 601 000 kronor
– Bildmuseet 743 000 kronoror
– Zornsamlingarna 204 000 kronor
– Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde 12 410 000 kronor
– Ájtte – Svenskt Fjäll- och Samemuseum 1 500 000 kronor
– Form/Design Center 2 000 000 kronor
– Gamla Uppsala museum 4 700 000 kronor.
Motionen
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att möjliggöra en digitaliseringssatsning.
8:4 Forum för levande historia
Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning, för ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remembrance, sedan 2013 benämnd International Holocaust Remembrance Alliance.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 53 157 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor för 2025 för insatser för att öka kunskapen om och motverka antisemitism. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 7 miljoner kronor för 2025 för en folkbildande insats utifrån budskapet i boken ”… om detta må ni berätta …”. Anslaget räknas upp med 1 879 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 64 036 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionen
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska möjliggöra ett uppdrag att öka medie- och informations-kunnigheten och att ytterliga motverka ökad rasism och hatbrott.
8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
Anslaget får användas för utgifter för utställningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 80 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 80 000 kronor för 2025 till anslaget.
Trossamfund
9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund
Anslaget får användas för Myndigheten för stöd till trossamfunds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 16 782 000 kronor. Anslaget räknas upp med 650 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska öka med 1,6 miljoner kronor för en särskild satsning på försäkringsfrågor gentemot trossamfunden.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 19 032 000 kronor för 2025 till anslaget.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får även användas för utgifter för Skatteverkets avgiftshjälp.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 81 100 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1,6 miljoner kronor för att justera neddragningen på anslaget som en del av den generella besparingen i statsförvaltningen i budgetpropositionen för 2024. Avsikten var att den generella besparingen endast skulle beröra myndigheters förvaltningsanslag.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 82 700 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vänsterpartiet föreslår en sänkning av medlemsgränsen för trossamfund som söker statligt stöd till 1 000 medlemmar i stället för dagens 2 500 medlemmar.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Film
Anslaget för får användas för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film, samt till filmkulturell verksamhet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 554 444 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 554 444 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 70 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser kompensation för kostnadsökningar för bl.a. inflation och höjd hyra. Motionärerna föreslår därför en uppräkning av anslaget till Svenska Filminstitutet för arbetet med att tillgängliggöra, bevara och utveckla det svenska filmarvet.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 55 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet och stärka biografsektorn. Motionärerna tillför också 100 miljoner kronor till produktionsincitament för film under anslaget 1:2.
Medier
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sverigefinska Riksförbundet för sändningar av TV Finland.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 574 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 574 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionen
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 97 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
Anslaget får användas för utgifter för förmedling av forskningsresultat om svensk och internationell medieutveckling, för sammanställning av mediestatistik och för dokumentation av ägar- och marknadsförhållanden på den svenska mediemarknaden av Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom).
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 3 491 000 kronor. Anslaget räknas upp med 40 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 3 531 000 kronor för 2025 till anslaget.
11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 633 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 100 000 kronor fr.o.m. 2025 för ökade kostnader för Sveriges avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 733 000 kronor för 2025 till anslaget.
11:4 Stöd till taltidningar
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 51 456 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 8 050 000 kronor för 2025 för omprioriteringar inom statens budget.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 43 406 000 kronor för 2025 till anslaget.
Ungdomspolitik
12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Anslaget får användas för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF) förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 60 734 000 kronor. Anslaget räknas upp med 2 071 000 kronor i pris- och löneomräkning. Vidare ökas anslaget med 4 kronor fr.o.m. 2025 för att stärka MUCF:s arbete med att stötta och bidra med kompetens till bidragsgivande aktörer.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 66 805 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser införande av trygghetszoner för att stärka tryggheten i samhället och i politiskt eftersatta områden. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet genom bl.a. ett ökat socialt engagemang. Satsningen innebär att medel också fördelas på utgiftsområdena 4, 9 och 16.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med sammanlagt 150 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa medel vill motionärerna avsätta 50 miljoner kronor till ungdomsorganisationer för att fler ska få tillgång till en meningsfull fritid och 100 miljoner kronor för att utöka den öppna fritidsverksamheten i form av fritidsgårdar, ungdomens hus och aktivitetshus i hela landet.
12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdomspolitikens genomförande. Anslaget får också användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 290 680 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 290 680 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 212 miljoner kronor 2026.
Motionerna
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser bidrag till den ökning som enligt motionärerna de facto skett inom verksamheten.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Anslaget får även användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 22 miljoner kronor. Anslaget minskas med 20 miljoner kronor till följd av att tidsbegränsade medel upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 miljoner kronor för 2025 till anslaget.
Politik för det civila samhället
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till specialidrott inom gymnasie-skolan, kunskapsstöd och forskning samt insatser mot dopning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 2 116 811 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2025 för att öka motståndskraften mot idrottsrelaterad brottslighet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 126 811 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3110 yrkandena 1, 66, 68 och 69 att anslaget ska öka med sammanlagt 645 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa medel utgör 345 miljoner kronor ökat stöd till idrotten till framför allt, men inte enbart, barn och unga i utsatta områden och t.ex. även på landsbygden. Ökningen avser även 100 miljoner kronor för idrottande barn och unga med funktionsnedsättning. Vidare avser ökningen en höjning av anslaget med 200 miljoner kronor till en ledarsatsning, där ambitionen långsiktigt är att utbilda och arvodera 1 000 ungdomar. Även Anna Wallentheim (S) föreslår i motion 2024/25:173 åtgärder för att få fler barn och ungdomar att börja idrotta, särskilt i utsatta områden.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget sammanlagt ska öka med 425 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en höjning med 175 miljoner kronor för en satsning på parasporten, för att starta nya grupper med parasport inom ett stort antal specialidrottsförbund. Ökningen avser även en höjning av anslaget med 225 miljoner kronor för att delvis klara av dagens ekonomiska läge och för att möjliggöra en satsning på idrott i idrottssvaga områden. Vidare avser ökningen en höjning av anslaget med 25 miljoner kronor till Center för idrotts- och friluftsanläggningar för att bidra med nationellt ekonomiskt stöd till lokala byggprojekt. Även Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) föreslår i kommittémotion 2024/25:1933 yrkande 4 en höjning av det generella anslaget till idrotten i syfte att möjliggöra en extra satsning på idrott i socioekonomiskt svaga områden.
Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2024/25:2152 att anslaget ska öka med sammanlagt 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels 100 miljoner kronor för upprustning av idrottsanläggningar, dels 100 miljoner kronor för stöd till idrott i utsatta områden och dels 50 miljoner kronor för att stödja jämlikt idrottande ur bl.a. jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med sammanlagt 410 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en höjning med dels 100 miljoner kronor för att stärka satsningen på att få fler att idrotta i områden med lägre socioekonomisk status, dels 30 miljoner kronor för att stärka parasporten, dels 100 miljoner kronor för att stärka elitidrotten, särskilt inom mindre sporter, dels 50 miljoner kronor för att utbilda fler ledare över hela landet och dels 130 miljoner kronor för att starta en anläggningsfond för att kunna ta emot fler barn, ungdomar och vuxna som vill börja idrotta.
13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning, utvecklingsarbete och arbete som rör ansökningar om statligt stöd.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 52 164 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 52 164 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2026–2028.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3110 yrkandena 1 och 65 att anslaget ska öka med sammanlagt 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för en satsning på allmänna samlingslokaler runt om i Sverige.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för utveckling av mötesplatser och aktiviteter på landsbygden.
Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2024/25:2152 att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att förbättra infrastrukturen för mötesplatser i hela landet.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att möjliggöra fler mötesplatser i hela landet.
13:3 Stöd till friluftsorganisationer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 97 785 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 7 miljoner kronor 2025 för att fler äldre ska få möjlighet att utöva friluftsliv.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 104 785 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3110 yrkandena 1, 74 och 77 att anslaget ska öka med 75 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska gå till barn och unga med funktions-nedsättning så att de kan få möjlighet att utöva friluftsliv på sina villkor. Bland annat krävs ledare som är utbildade för denna målgrupp.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för en generell höjning av anslaget.
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 132 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att fler ska kunna ta del av vår natur. Även i kommittémotion 2024/25:3068 yrkande 33 föreslår Mats Berglund m.fl. (MP) en höjning av anslaget till friluftsorganisationerna. I partimotion 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 168 anges att av dessa medel ska 3 miljoner kronor användas för särskilda informationssatsningar till det båtburna friluftslivet.
13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer i enlighet med lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 15 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor 2026.
13:5 Insatser för den ideella sektorn
Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 223 758 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor 2025 för stöd till civilsamhället för att minska ofrivillig ensamhet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 273 758 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 89 miljoner kronor 2026.
Motionen
Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Motionen
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3110 yrkande 1 att 4 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för en nationell samordning av utlåning av utrustning för idrotts- och friluftsliv.
Folkbildning
14:1 Statsbidrag till studieförbund
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till studieförbund och för utgifter för Folkbildningsrådets kostnader för att fördela statsbidrag i enlighet med förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för det särskilda verksamhetsstödet till Sisu Idrottsutbildarna och för utgifter som rör utvärdering av folkbildningen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 741 023 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 100 miljoner kronor 2025.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 641 023 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3110 yrkandena 1 och 75 att anslaget ska öka med 350 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att studieförbunden inte ska nedmonteras. Ett liknande förslag förs fram i motion 2024/25:2491 yrkande 4 av Linus Sköld (S).
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med 350 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 100 miljoner kronor avser en avvisning av regeringens förslag på minskat statsbidrag till studieförbunden.
Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2024/25:2152 att anslaget ska öka med 350 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att återställa medlen till studieförbunden.
Amanda Lind m.fl. (MP) vill i partimotion 2024/25:3217 yrkande 2 i denna del se ett ökat stöd till studieförbunden. Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med sammanlagt 510 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet återför därmed 350 miljoner kronor som regeringen dragit in för studieförbunden, stärker anslaget med ytterligare 100 miljoner kronor samt ökar anslaget med 60 miljoner kronor till Sisu Idrottsutbildarna. Ett liknande förslag förs fram i kommittémotion 2024/25:3068 yrkande 27 av Mats Berglund m.fl. (MP).
14:2 Statsbidrag till folkhögskolor
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkhögskolor. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till studerandeorganisationer inom folkhögskolan och för utvärdering av folkhögskolan.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 2 446 760 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 446 760 000 kronor för 2025 till anslaget.
Motionerna
Lawen Redar m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2024/25:3110 yrkandena 1 och 62 att anslaget ska öka med 75 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att utbilda fritidsledare för att stärka Sveriges fritidsgårdar. Motionärerna påpekar att fritidsledare spelar en viktig roll för att skapa meningsfulla aktiviteter och stötta ungdomar på deras väg mot vuxenlivet.
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att anslaget ska öka med sammanlagt 380 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels 220 miljoner kronor för en satsning på fler platser på folkhögskolan, dels 160 miljoner kronor för ett förstärkt bidrag per årsplats.
Amanda Lind m.fl. (MP) vill i partimotion 2024/25:3217 yrkande 2 i denna del skapa fler platser på folkhögskolorna, öka ersättningen per plats samt öka andelen generellt stöd i stället för projekt och riktade bidrag. Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2024/25:3033 att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
14:3 Bidrag till tolkutbildning
Anslaget får användas för statsbidrag till tolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas för utgifter för administration, utveckling, validering, utvärdering och rekryteringsfrämjande insatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 55 331 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor 2025.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 57 331 000 kronor för 2025 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 miljoner kronor 2026–2029.
14:4 Särskilt utbildningsstöd
Anslaget får användas för utgifter för särskilt utbildningsstöd som ges till folkhögskolor och universitet och högskolor samt för analyser av och utveckling av folkhögskolornas och lärosätenas lärmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 202 158 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor 2025 för en förstärkning av det särskilda utbildningsstödet till folkhögskolor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 227 158 000 kronor för 2025 till anslaget.
99:3 Särskilda insatser inom folkbildningen (förslag om nytt anslag)
Motionen
Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2024/25:1936 att 106 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag. Motionärerna vill ha ett riktat stöd för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare, samt flyktingar från Ukraina.
Spelmarknaden
Anslaget får användas för Spelinspektionens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 90 410 000 kronor. Anslaget räknas upp med 2 722 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 4,8 miljoner kronor 2025 för att förstärka myndighetens tillsyn och arbete mot olicensierat spel och matchfixning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 97 932 000 kronor för 2025 till anslaget.
Utskottets ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Utskottet finner att regeringens förslag om anslag för 2025 är väl avvägt. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområde 17 och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till bemyndiganden.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Riksdagen godkänner vidare regeringens förslag till medelstilldelning för 2025 från public service-kontot till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
Propositionen
Regeringen föreslår att en ändring görs i 4 § lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, med den innebörden att public service-avgift ska betalas med 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till en inkomst som motsvarar 1,55 inkomstbasbelopp för beskattningsåret. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och bestämmelsen i den nya lydelsen föreslås tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024.
Public service-avgiften för 2024 är 1 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till en inkomst som motsvarar 1,60 inkomstbasbelopp för beskattningsåret. När det nya finansieringssystemet infördes konstaterade regeringen att avgiftsintäkterna från public service-avgiften i så hög grad som möjligt bör följa riksdagens beslut om tilldelning av medel till public service-företagen (prop. 2017/18:261 s. 36). Avgiften bör därför justeras om det blir stora skillnader mellan hur mycket medel som kommer in i systemet och tilldelningen till public service-företagen. I Kammarkollegiets åter-rapportering av utvecklingen på public service-kontot (Ku2024/00353) framkommer att det vid årets slut kommer att finnas ett överskott på public service-kontot. Överskottet beror delvis på att de sänkningar som gjordes av avgiften 2023 och 2024 ännu inte slagit igenom på kontot. Avgiften bör dock justeras ytterligare för att undvika ett alltför stort överskott på kontot. Tilldelningen till public service-bolagen påverkas inte av avgiftsjusteringen.
Propositionen
Regeringen föreslår att de tre programföretagen, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, för 2025 tilldelas sammanlagt 9 454 700 000 kronor från public service-kontot. Enligt förslaget ska medlen fördelas med 3 397 400 000 kronor till Sveriges Radio AB, med 5 565 900 000 kronor till Sveriges Television AB och med 491 400 000 kronor till Sveriges Utbildningsradio AB.
Utskottet har tidigare betonat vikten av att intäkterna från public service-avgiften i så hög grad som möjligt följer tilldelningen av medel till programföretagen samt att avgiften bör justeras om det blir för stora skillnader mellan hur mycket medel som kommer in i systemet i relation till beslut om medelstilldelning till programföretagen (bet. 2018/19:KrU2, bet. 2018/19:KrU14, bet. 2019/20:KrU11, bet. 2022/23:KrU1 och bet. 2023/24:KrU1). Utskottet välkomnar att regeringen återigen balanserar tillgångarna på public service-kontot genom att föreslå en sänkning av public service-avgiften.
Enligt lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst fattar riksdagen fr.o.m. tillståndsperioden 2020–2025 beslut om tilldelning av avgiftsmedel för hela perioden. Syftet är att ge programföretagen tydliga och stabila planeringsförutsättningar. Enligt riksdagens beslut ska medelstilldelningen till respektive företag höjas med 2 procent per år under tillståndsperioden 2020–2025 (prop. 2018/19:136, bet. 2019/20:KrU2, rskr. 2019/20:20).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om sänkt public service-avgift genom ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till medelsfördelning till programföretagen för 2025.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att tidigare ställningstagande i fråga om statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken inte längre ska gälla.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken inte längre ska gälla.
Enligt förordningen (2018:66) om statsbidrag till folkbibliotek kan en kommun bl.a. beviljas statsbidrag för folk- och skolbibliotekens inköp av litteratur. Statsbidrag ska användas för inköp av främst barn- och ungdomslitteratur, men också för inköp av vuxenlitteratur som främjar barns och ungdomars intresse för läsning. Delar av den aktuella bidragsgivningen har varit föremål för riksdagens ställningstagande (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Genom riksdagens beslut slogs det bl.a. fast att en ny stödform för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken skulle inrättas.
För att öka möjligheten att utveckla och bedriva en effektiv bidragsgivning för folk- och skolbibliotekens inköp av litteratur bör det finnas en handlingsfrihet för regeringen i fråga om hur inköpsbidraget ska kunna fördelas. Frågor om fördelning av stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken ligger inom regeringens kompetens. Det är inte ändamålsenligt att förutsättningarna för denna bidragsgivning i detalj är bundna med riksdagen. Den tidigare riksdagsbindningen bör därför upphävas.
Utskottet delar regeringens bedömning om upphävande av riksdagsbindningen när det gäller inköpsstöd till folk- och skolbibliotek. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken inte längre ska gälla.
|
1. |
|
|
|
Lawen Redar (S), Lars Mejern Larsson (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Kristoffer Lindberg (S) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 16 861 894 000 kronor 2025 (bet. 2024/25:FiU1). Eftersom Socialdemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Socialdemokraternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Socialdemokraternas politik inom utgiftsområde 17. Socialdemokraternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:3199. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2023/24:3110. Sammantaget anvisar vi 1 696 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2025.
Det är halvtid i mandatperioden. Sverige kommer ur kostnadskrisen fattigare än vi hade behövt göra. När svenska folket vill ha åtgärder för att ta tag i de problem de möter i sin vardag väljer regeringen att låna pengar för att sänka skatten för dem som tjänar allra mest. Sverige kan bättre än såhär. I Socialdemokraternas budgetförslag visar vi att det finns ett tydligt alternativ till regeringens passivitet. Regeringens kulturpolitiska budget präglas av en oförståelse inför stundande utmaningar. När de antidemokratiska tendenserna ökar vill vi socialdemokrater stärka demokratins ideal. Kultur och bildning handlar för oss om människans personliga frihet och samhällets utveckling. Vi socialdemokrater har ett fast förankrat mål om att bryta segregationen i Sverige och därmed öka tillgängligheten och delaktigheten i kulturen. Därför behövs målinriktade insatser för att stärka bildningen, estetiken och det kulturella deltagandet för våra barn och unga. Att sänka trösklar och tillgängliggöra kultur för fler är viktiga politiska prioriteringar för oss socialdemokrater.
På en del platser i vårt land är studieförbundens lokaler den enda samlingsplats som finns för kommunens invånare. Verksamheterna syftar till att förena människor i samtal, studier, språkinlärning, yrkesförberedande program och fortbildande kurser. Studieförbunden har starka band till hela det svenska civilsamhället, såsom fackförbund, idrottsrörelsen, kulturlivet och rättighetsorganisationer. Folkbildningen är en grundpelare i den demokratiska kulturpolitiken där människans fria och frivilliga organisering och bildning tar plats och ges utrymme.
Vi socialdemokrater prioriterar barnen. Vi vill öka finansieringen av idrotten, paraidrotten och kulturskolan. Vi vill höja anslaget till den regionala kulturen, införa fri entré på statliga museer och skydda våra världsarv. Vi vill satsa på ledare inom idrotten och på Sveriges fritidsgårdar. Vi vet att verksamheterna är nödvändiga för barns pedagogiska och positiva utveckling. Vi ser däremot hur avgifterna för verksamheterna ökar på grund av bristande stöd i regeringens budget till kommuner och regioner. Det är inte barnen som ska bära konsekvenserna av regeringens bristande insatser och därför lägger vi fram ett förslag till en annan kulturbudget.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Socialdemokraterna föreslår en höjning av anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 192 miljoner kronor. Höjningen avser en ökning av det statliga utvecklingsbidraget till kulturskolan med 177,5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Med anledning av kommunernas ansträngda ekonomi råder stor skillnad i kulturskolans utbud, vilket leder till ojämlika förutsättningar för barn och unga. Vi vill utöka förutsättningarna för fler barn och unga att hitta fram till kulturskolans fantastiska verksamhet. Det är också i överensstämmelse med vår ambition att bryta segregationen och öka delaktigheten i samhället. Vi motsätter oss även regeringens ospecificerade neddragning med 14,5 miljoner kronor till övriga verksamheter under detta anslag.
Socialdemokraterna vill öka anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 200 miljoner kronor för att säkerställa att kultursamverkansmodellen bidrar till ett rikt kulturliv i hela landet, också utanför storstadskommunerna.
Kulturmiljö
Socialdemokraterna menar vidare att staten behöver ta ett större ansvar för att stärka den allmänna medvetenheten om de världsarv som utses av FN-organet Unesco. Världsarven har en stor betydelse för kunskap identitet och sammanhållning. Världsarven ska inte bara bevaras utan också göras kända och vara en del av samhällets utveckling, exempelvis som besöksmål. Vi föreslår därför att anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård tillförs 5 miljoner kronor när det gäller de svenska världsarven.
Museer och utställningar
Socialdemokraterna vill återinföra fri entré på statliga museer. Fri entré-reformen möjliggjorde för många fler att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Vi anser att det är mycket viktigt att fler grupper än de museivana besöker våra museer. Vi föreslår därför att fri entré på statliga museer återinförs och att anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Politik för det civila samhället
Socialdemokraterna vet att idrotten har en positiv och integrerande effekt på samhället. Inom idrotten träffas människor med olika bakgrund för gemensamma uppgifter och utmaningar. Ytor som bryter segregation är något vi behöver mer av och vi ser ett fortsatt behov av ytterligare insatser för idrottande, inte minst för unga. Vi vill därför att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ska öka med 645 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa medel utgör 345 miljoner kronor ökat stöd till idrotten till främst barn och unga i utsatta områden och på landsbygden. Ökningen avser även 100 miljoner kronor för idrottande för barn och unga med funktionsnedsättning. Vidare avser ökningen en höjning av anslaget med 200 miljoner kronor för att genomföra en ledarsatsning, där ambitionen långsiktigt är att utbilda och arvodera 1 000 ungdomar.
Socialdemokraterna vill även värna de allmänna samlingslokalerna runt om i vårt land och föreslår därför en ökning av anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler med 50 miljoner kronor. De föreningsdrivna samlingslokalerna har en avgörande roll för civilsamhällets förutsättningar att verka, inte minst i glesbygds- och landsbygdsområden, där samlingslokalerna på många platser är navet för bygden. Samlingslokalernas funktion som mötesplatser gör dem även till en viktig resurs i samhällets krisberedskap och civilförsvar.
Socialdemokraterna vill även att barn och unga med funktionsnedsättningar ska få möjlighet att utöva friluftsliv på sina egna villkor. Det krävs ofta mer insatser och ledare som är utbildade för denna målgrupp. Vi föreslår därför en ökning av anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer med 75 miljoner kronor.
Folkbildning
Under 2024 har det rapporterats om hur minskningen av studieförbundens anslag har fått negativa verkningar: färre samlingslokaler, mindre verksamhet och något som särskilt sticker ut – radikalt minskad tillgång till replokaler för unga som spelar i band. Regeringens stora nedskärningar för studieförbunden slår också mot all kulturell verksamhet i glesbygds- och landsbygdsområden. Vi föreslår därför att anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund förstärks med 350 miljoner kronor för 2025 för att studieförbunden inte ska nedmonteras.
Fritidsledare spelar en otroligt viktig roll för att skapa meningsfulla aktiviteter och stötta ungdomar på deras väg mot vuxenlivet. Fritidsledare utbildas på folkhögskolor, och Socialdemokraterna vill öka anslaget till folkhögskolorna så att fler utbildade fritidsledare kan finnas ute i kommunernas verksamheter. Vi föreslår därför att anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor ökas med 75 miljoner kronor för att möjliggöra en satsning på fritidsledarutbildningar.
Nytt anslag
Socialdemokraterna föreslår vidare att 4 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för en nationell samordning av utlåning av utrustning för idrotts- och friluftsliv (anslaget 99:1).
Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 16 861 894 000 kronor 2025 (bet. 2024/25:FiU1). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 17.
Vänsterpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:1924. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i partimotion 2024/25:1936. Sammantaget anvisar vi 2 367 000 000 kronor mer än regeringen till utgifts-område 17 för 2025.
Efter två år vid makten är regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar tydliga. I stället för att underlätta för hushållen, vården, skolan och äldreomsorgen satsar de på skattesänkningar för de rika. Vänsterpartiet konstaterar att regeringen på punkt efter punkt misslyckas med att hantera de allvarliga samhällsproblem vi står mitt uppe i. Stora grupper tycks osynliga för regeringsunderlaget när man helt bortser från de problem som drabbar dem som har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar ojämlikheten, den växande arbetslösheten lämnas utan åtgärd och klimatomställningen får vänta. Dessutom fortsätter nedskärningarna inom välfärden. Vänsterpartiets budgetförslag står i stället för en politik som på riktigt hanterar samhällsproblemen och som skyddar dem som har det sämst ställt.
Vänsterpartiet konstaterar att regeringens förslag för kommande år inte på långa vägar möter de behov som finns inom kultur, folkbildning, idrott, friluftsliv och annat föreningsliv om vi menar allvar med att kunna erbjuda alla invånare i hela landet en rik fritid och ett levande kulturliv. Vänsterpartiet menar att både kommuners och regioners ekonomi hade behövt stärkas rejält för att undvika nedskärningar. Vi föreslår därför både höjda generella statsstöd och en stor mängd riktade satsningar på den statliga politiken.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 1:1 Statens kulturråd med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att utreda förutsättningarna för att låta en nationell samlande aktör erbjuda barn och unga högkvalitativa scenkonstföreställningar, liknande den norska skolesekken.
Vänsterpartiet föreslår vidare att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ska öka med sammanlagt 390 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Jag anser att det ska ske en ökning med 10 miljoner kronor för stöd till de nationella minoriteternas kultur för att möjliggöra satsningar på språk-revitalisering genom kultur, litteraturutgivning, resursbibliotek m.m. Jag anser också att stödet till det ideella kulturlivet ska öka med 25 miljoner kronor eftersom stödet har legat på samma nivå trots att organisationerna och de aktiva medlemmarna blivit fler. Vidare anser jag att stödet till kultur-allianserna bör stärkas med 30 miljoner kronor så att fler kulturskapare kan antas. Allianserna är i dag en tredje anställningsform särskilt utformad för att kunna erbjuda en tryggare inkomst för kulturskapare. Jag vill också se fler lokala kulturprojekt och föreslår därför att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor för ett stöd till paraplyorganisationer att sedan fördela vidare till deras medlemmar. Stödet syftar till att stärka och möjliggöra för ideella krafter på lokal nivå. Jag vill även se en förstärkning av det nationella stödet till kulturskolan med 100 miljoner kronor för att öka tillgängligheten. Slutligen vill jag se ökade resurser för att kunna genomföra den nationella biblioteksstrategin och föreslår därför en ökning av anslaget med 210 miljoner kronor.
Vänsterpartiet föreslår att anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ska öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Jag vill att Riksantikvarieämbetet ska få i uppdrag att dokumentera och kartlägga romers och resandes bosättningar i syfte att synliggöra dem som en viktig del av vårt svenska kulturarv.
Jag anser att det är centralt att hela landet har tillgång till kulturella mötesplatser. Såväl föreningar som kommunala och regionala institutioner behöver ett utökat stöd för att upprätthålla en god standard och tillgänglighet. Vänsterpartiet anser att anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler för detta ändamål bör öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vänsterpartiet anser att anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet bör öka med 35 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget fördelar pengar till kultursamverkansmodellen och är statens stöd till regional kulturverksamhet. I dessa för regionerna ekonomiskt hårda tiderna anser jag att det är viktigt att staten bidrar till en kvalitativ kultursektor i hela landet. Det behövs resurser till exempelvis länsmusik, länsteatrar och länsmuseer.
Teater, dans och musik
Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Den här delen av sektorn står för en stor andel av utbudet av kultur riktad till barn och unga. Många aktörer turnerar och står därmed också som garant för att kulturen når utanför storstäderna. Efter pandemin och det höga kostnadsläget lider många av de fria aktörerna av höga kostnader och färre i publiken. Jag anser att stärkt stöd behövs till det fria kulturlivet inom flera kulturyttringar.
Litteraturen, läsandet och språket
Distributionskostnader och papperspriser pressar bokförlag och tidnings-utgivare. Genom ett höjt stöd kan t.ex. utgivning på mindre språk öka och fler tidskrifter än i dag få stöd från Kulturrådet. Jag anser att anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter ska öka för detta ändamål med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Bildkonst, arkitektur, form och design
Vänsterpartiet anser att anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor ska öka med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. I väntan på beslut om flytt av nämndens verksamhet anser jag att det behövs en resursförstärkning. Jag anser att det är viktigt att man kan kanalisera ett starkt stöd till såväl de ideella som de yrkesverksamma inom sektorn
Vänsterpartiet föreslår vidare en höjning av anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att se till att avtalet om upphovspersoners rätt till medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet) följs. Jag anser att det är viktigt att konstnärer får betalt för hela processen som rör en utställning och vill därför rikta ett utökat stöd till dem.
Konstnärernas villkor
Vänsterpartiet anser att anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för en ökning av den individuella visningsersättningen. Det generella konstnärsstödet är viktigt för att kompensera konstnärer för den inskränkning som görs i upphovsrättslagen.
Arkiv
Vänsterpartiet anser att anslaget 6:1 Riksarkivet ska öka med sammanlagt 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en höjning med dels 10 miljoner kronor för arbetet med den nationella arkivdatabasen, dels 30 miljoner kronor för omläggning av Riksarkivets finansieringsmodell. Omläggningen innebär att Riksarkivet får en direkt finansiering i stället för att fakturera andra myndigheter som använder sig av arkivets tjänst i efterhand. Den nuvarande modellen försvårar planeringen av lokaler och utgör ett ekonomiskt risktagande för myndigheten.
Kulturmiljö
Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet med sammanlagt 9 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels en höjning med 4 miljoner kronor för att täcka ökade kostnader för arkeologiska fynd som uppkommit under senare år, dels ett särskilt sökbart stöd på 5 miljoner kronor för museer, institutioner och organisationer som arbetar med återförandet av samiska föremål och kvarlevor.
Vänsterpartiet föreslår vidare en höjning av anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen syftar till att förstärka länsstyrelsernas möjlighet att skydda, bevara och tillgängliggöra kulturmiljöer och kulturarv.
Anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning har inte höjts sedan 2009 och behoven är i dag stora. Vänsterpartiet föreslår att en trappmodell införs som innebär en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens anslag 2025 och därefter ytterligare höjningar stegvis.
För en uppräkning av anslaget till arbetslivsmuseerna anser Vänsterpartiet att anslaget 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer ska öka med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Museer och utställningar
Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med sammanlagt 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Jag anser att 40 miljoner kronor av dessa medel ska gå till att förbättra arbetet med att bevara samlingarna eftersom många museer har flaggat för stora problem, vilket innebär en stor risk för vårt gemensamma kulturarv. Vänsterpartiet vill vidare återinföra fri entré för vuxna på statens museer och avsätter 90 miljoner kronor för detta ändamål.
Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser med sammanlagt 55 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av medlen ska 40 miljoner gå till Stiftelsen Tekniska museet för att kunna erbjuda barn och unga i åldern 7–19 år fri entré och för att kunna utvidga sin turnéverksamhet. 15 miljoner kronor ska gå till Skansen för det specifika ändamålet underhåll och bevarande av de kulturhistoriska miljöerna.
Trossamfund
Vänsterpartiet sänker medlemsgränsen för trossamfund som söker statligt stöd till 1 000 medlemmar i stället för dagens 2 500. Som en följd av detta ökar Vänsterpartiet anslaget 9:2 Stöd till trossamfund med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Film
Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 10:1 Filmstöd med 70 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget till Stiftelsen Svenska Filminstitutet har under flera år legat fast samtidigt som kostnadsökningarna varit stora. För att Filminstitutet ska kunna fortsätta sitt arbete med att tillgängliggöra, bevara och utveckla det svenska filmarvet behöver anslaget omgående uppräknas.
Ungdomspolitik
Vänsterpartiet avsätter 50 miljoner kronor under anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor utöver regeringens förslag. Vi vill införa trygghetszoner för att stärka tryggheten i samhället och i politiskt eftersatta områden. I en trygghetszon ska skolor, socialtjänst, polis och andra myndigheter och civila organisationer få extra resurser under en längre period. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet genom bl.a. ökad närvaro och ett ökat socialt engagemang för att bygga lokalt förtroende tillsammans med och för människorna i området. Satsningen innebär att medel också fördelas på utgiftsområdena 4, 9 och 16.
Vänsterpartiet föreslår även en höjning av anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med hänsyn till att anslaget inte följt den ökning som skett inom verksamheterna.
Politik för det civila samhället
Vänsterpartiet föreslår att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ska förstärkas med sammanlagt 425 miljoner konor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en höjning av anslaget med 225 miljoner kronor för att delvis klara av dagens ekonomiska läge och för att möjliggöra en satsning på idrott i socioekonomiskt utsatta områden. Ökningen avser även en höjning med 175 miljoner kronor för en satsning på parasporten för att starta nya grupper med parasport inom ett stort antal specialidrottsförbund och för särskilda anpassningar för att kunna inkludera flera. Vidare avser ökningen en höjning av anslaget med 25 miljoner kronor till Center för idrotts- och friluftsanläggningar för att bidra med nationellt ekonomiskt stöd till lokala byggprojekt.
Anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler bör enligt Vänster-partiet öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Många förenings- och samlingslokaler är i dag eftersatta. Folkets Hus och Parker, Våra Gårdar, bygdegårdarna och hembygdsföreningarna är de stora samlingsorganisationerna för den här typen av samlingsplatser och betyder mycket för landsbygdens civilsamhälle. På mindre orter och på landsbygden är de föreningsdrivna mötesplatserna garanten för att det ska finnas ett kulturutbud.
Friluftsorganisationer gör ett stort och viktigt jobb för att erbjuda människor en gemenskap som rör friluftslivet. Jag ser att det finns en stor potential att nå ut till fler barn och pedagoger genom de skolprojekt som finns i dag. Behoven av att utveckla it-strukturerna är dessutom stora och det saknas ledare inom många organisationer. Regeringens satsning är riktad till aktiviteter för äldre, men Vänsterpartiet vill se en generell höjning och ökar därför anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Folkbildning
Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund med sammanlagt 350 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Studieförbunden är en viktig plattform för människors möjlighet till bildning och utveckling under hela livet. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens förslag på minskat statsbidrag med 100 miljoner kronor till studieförbunden. Utöver detta föreslår vi en ökning av anslaget med 250 miljoner kronor.
Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor med sammanlagt 380 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Folkbildningsanslaget har ingen pris- och löneuppräkning och har därför urholkats över tid. Folkhögskolan har heller inte ingått i Lärarlyftet. Samtidigt är en allt större andel av deltagarna i behov av särskilt stöd. Jag konstaterar att läget på landets folkhögskolor blir mer och mer akut. Vänsterpartiet vill därför se ett förstärkt bidrag per årsplats och föreslår en ökning av anslaget med 160 miljoner kronor för detta ändamål. Folkhögskolorna fyller vidare en viktig roll vid hög arbetslöshet, och är bra på att nå dem med kort utbildning som står långt ifrån arbetsmarknaden. I dag är det ett ökat antal sökande och behovet av dessa utbildningssatsningar är stort. Vänsterpartiet föreslår därför en särskild satsning med 2 000 extra platser på folkhögskolorna 2025–2027 och avsätter därför 220 miljoner kronor för ändamålet 2025.
Nya anslag
Det finns i dag många kulturarvsinstitutioner och enskilda arkiv som är i stort behov av digitalisering men som saknar resurser. En digitalisering tryggar delvis kulturarvet men öppnar även för större möjligheter att använda arkiven i landet. Utöver det skapas arbetstillfällen i en sektor som verkligen behöver det. Vänsterpartiet föreslår att arkivsektorn under tre års tid tillförs extra pengar i syfte att finansiera digitaliseringsprojekt. Vi avsätter 100 miljoner kronor för ändamålet 2025 (anslaget 99:2).
Folkbildningsrådet hade tidigare regeringens uppdrag att lämna statsbidrag för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända. Satsningen minskade dock kraftigt mellan 2022 och 2023, för att helt försvinna 2024. Studieförbunden har fyllt en annan roll än svenska för invandrare (sfi) när det kommer till utbildningsinsatser för dessa grupper – verksamheter som varit både uppskattade och framgångsrika. Vänsterpartiet föreslår därför ett riktat stöd för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare, samt flyktingar från Ukraina. För detta avsätter vi 106 miljoner kronor (anslaget 99:3).
Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 16 861 894 000 kronor 2025 (bet. 2024/25:FiU1). Eftersom Centerpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet och därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Centerpartiets politik inom utgiftsområde 17.
Centerpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:2962. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2024/25:2152. Sammantaget anvisar vi 745 miljoner kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2025.
Sverige är i behov av en stark vision för en ekonomi som kan växa igen, där växande företag kan anställa fler. Där skolan och vidareutbildningen är så stark att den lyfter barn och ungdomar ur utanförskap och gör att deras kompetens kan bygga Sverige. Där klimatomställningen kan omfatta alla och är en konkurrensfördel för innovativa gröna företag. Där grundläggande samhällsservice och infrastruktur fungerar i hela landet. Ett Sverige som fungerar. I stället står svensk ekonomi inför 2025 med tre allvarliga kriser: arbetslösheten, klimatomställningen och elektrifieringen samt den samhälls-farliga kriminaliteten – i synnerhet bland unga. Samtidigt ser vi att en stor orättvisa just nu splittrar vårt land. I Sveriges gles- och landsbygdsområden, där skattetrycket är som allra störst, fungerar infrastruktur, vård, skola och omsorg som allra sämst. Det är genom kloka reformer, inte populism, som svensk ekonomi tagit sig igenom tidigare kriser. Men det kräver att det finns någon kraft inom politiken som står upp för grundläggande principer som att det ska löna sig att arbeta, att skola och utbildning är grunden för välstånd i hela landet, att vi inte kan börja öka utsläppen och att företagen är vår tillväxtmotor. Centerpartiet tar upp stafettpinnen från tidigare framgångsrika ekonomiska reformer för att föra in dessa perspektiv i debatten igen.
Kultur, medier, idrott och civilsamhälle behöver finnas tillgängliga för alla i hela landet. Alla dessa områden har stor betydelse för att ta till vara och säkra möjligheterna till ett starkt demokratiskt samhälle. Staten behöver bidra med att skapa goda förutsättningar. Hur deltagande kan värnas för framför allt barn och ungdomar på dessa områden behöver följas noga. Sverige måste som land se kraften i den fria kulturen. Ett starkt föreningsliv inom kultur, idrott, friluftsliv samt den fria och frivilliga folkbildningen skapar alltid ett mervärde för vårt samhälle.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Ett brett och fritt kulturliv i hela landet underlättar för alla att kunna ta del av det. För att lyfta kulturlivet i hela landet och för att regionerna ska få ett större inflytande anser jag att kultursamverkansmodellen bör stärkas. Centerpartiet föreslår därför en ökning av anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 100 miljoner kronor.
Museer och utställningar
Centerpartiet föreslår en minskning av anslaget med 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av att Centerpartiet avvisar den höjning av anslaget som regeringen föreslår för att inrätta magasinslokaler för den nationella fordonssamlingen.
Politik för det civila samhället
Centerpartiet föreslår att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ska ökas med sammanlagt 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels 100 miljoner kronor som stöd för upprustning av idrottsanläggningar, dels 100 miljoner kronor för stöd till idrott i utsatta områden och dels 50 miljoner kronor för att stödja jämlikt idrottande ur bl.a. jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv. Ökad fysisk aktivitet är avgörande för bättre folkhälsa och påverkar den enskildes hälsa i positiv riktning. Idrotten behöver bli tillgänglig för fler och därför föreslår Centerpartiet en särskild satsning för att rusta upp idrottsanläggningar. Idrott spelar en viktig roll inte minst för lokal sammanhållning och engagemang, för en lyckad integration och som en gemensam arena oavsett socioekonomiska skillnader. Centerpartiet anser att ett brett idrottsliv bör främjas i hela landet och föreslår därför ett särskilt stöd till idrotten i utsatta områden. Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet. Jag anser därför att det är viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar idrotta tidigare, så att effektiva åtgärder kan sättas in. Personer med funktionsnedsättning idrottar i lägre utsträckning än andra. Centerpartiet vill tillsammans med idrotten och funktionshindersrörelsen ta fram en konkret plan för att undanröja praktiska och strukturella hinder för deltagande i parasport på olika nivåer. Jag anser att utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att åstadkomma större tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bl.a. jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv.
Centerpartiet föreslår en ökning av anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska bidra till att förbättra infrastrukturen för mötesplatser i hela landet.
Folkbildning
Centerpartiet föreslår en ökning av anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund med 350 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att återställa medel till studieförbunden.
Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2024 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 16 861 894 000 kronor 2025 (bet. 2024/25:FiU1). Eftersom Miljöpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Miljöpartiets politik inom utgiftsområde 17. Miljöpartiets förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2024/25:3220. Motionen behandlas i betänkande 2024/25:FiU1. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2024/25:3033. Sammantaget anvisar Miljöpartiet 2 892 902 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 17 för 2025.
Sverige är ett land med enorma möjligheter. Vi är ett av världens rikaste och mest jämställda länder med väl utbyggda system för välfärd och trygghet. Vi är en industrination som historiskt legat i framkant av utvecklingen. Det finns mycket bra att bygga vidare på. I stället väljer den här regeringen att använda en stor del av reformutrymmet till att sänka skatten för rika. Det löser inga samhällsproblem. För samtidigt som Sverige är starkt står vi inför stora utmaningar. Effekterna av klimatförändringarna syns allt tydligare, Putins krig mot Ukraina fortgår, otryggheten och klyftorna växer.
I en tid när demokratin hotas får kulturfrågorna spela en allt större roll. Kultursverige står just nu vid en kritisk punkt. Ett trefaldigt slag mot kulturen har lett till att situationen hotar att utarma ett redan skakat Kultursverige. Det första slaget kom med spridningen av covid-19 och utbredningen av pandemin som innebar en kraftig och oväntad inbromsning. Nästa slag kom med lågkonjunkturen och den höga inflationen som fick verksamhetskostnaderna att rusa. Det tredje slaget kom med den nuvarande regeringens kraftiga åtstramningar som på bred front har drabbat hela kultursektorn. Vi ser att verksamheter tvingas dra ned och hotas av nedläggning. Det är djupt beklagligt att regeringen låtit kulturen fastna i den långa kurvan som inleddes med pandemins restriktioner.
I Miljöpartiets skuggbudget resonerar vi på ett annat sätt och i stället för att stå på bromsen vill vi låta kulturlivet växla upp och gasa ut ur kurvan för att skapa goda förutsättningar för ett starkt och oberoende kulturliv i hela Sverige, med hållbara förutsättningar för kulturarbetare. Vi vill därför permanenta återhämtningsstöden till arrangörsledet och bild- och formområdet, återinföra pris- och löneomräkningen till regional kultur och statliga scenkonstinstitutioner samt stödja kulturen genom breda satsningar. Kultursamverkansmodellen, kulturskolan, det fria och ideella kulturlivet och filmsektorn är några av de områden som vi stärker i vårt budgetförslag.
Vi vill vidare genomföra ett civilsamhälleslyft och stärka de lokalhållande organisationerna med långsiktiga verksamhetsstöd. Den sjunkande läsförmågan behöver mötas med breda insatser i litteraturens hela ekosystem från författare, förlag och översättare till bokhandlare och folkbibliotek. Beredskapen för skydd av vårt kulturarv har aktualiserats med krigen i vår närhet. Utöver regeringens otillräckliga budgetinsatser på området vill Miljöpartiet skjuta till ytterligare medel till digitalisering, de centrala minnesvårdande institutionerna och den kyrkoantikvariska ersättningen.
Regeringens kraftiga nedskärningar av medlen till studieförbunden har fått stora negativa konsekvenser över hela landet. Miljöpartiet avvisar därför de fortsatta neddragningarna och föreslår i stället att det skjuts till ytterligare medel till folkbildningen för att återbygga de kulturella ekosystem som på många orter nu är i full gång att kollapsa. Likaså avvisar vi idén med ett fritidskort, som riskerar att få en problematisk socioekonomisk fördelning och höga administrativa kostnader. I stället menar vi att medlen bör fördelas direkt till centrala bidragsgivare inom idrotten, kulturlivet och föreningslivet.
Miljöpartiet de grönas budgetmotion visar vägen till ett annat samhälle. Ett som genomför den gröna omställningen, stärker konkurrenskraften, skapar nya jobb och samhällsutveckling i hela landet. Kulturen blir här det som får individen och samhället att växa i stället för att krympa.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Miljöpartiet föreslår att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ska öka med 745 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska möjliggöra ett permanent återstartsstöd på 75 miljoner kronor för att stärka arrangörsledet och möta andra behov. Fristadssystemet behöver förstärkas med 30 miljoner kronor för att fler hotade journalister, konstnärer och författare ska kunna verka fritt i Sverige och stödet till konstnärsallianserna bör öka med 30 miljoner kronor. Miljöpartiet vill vidare öka bidraget till amatörkultur och lokalhållande organisationer med 100 miljoner kronor. Miljöpartiet vill även öka det statliga anslaget till kulturskolan med 200 miljoner kronor samt avsätta ytterligare 150 miljoner kronor till satsningen Stärkta bibliotek och 30 miljoner kronor till ett läsfrämjandelyft. Miljöpartiet vill även öka anslaget med 100 miljoner kronor som produktionsincitament för filmskapande och även 30 miljoner kronor till nationella minoriteters kultur, varav 8 miljoner kronor till Giron Sámi Teáhter och 5 miljoner kronor till ett permanent stöd till språksamarbetet Sámi Giellagáldu.
Miljöpartiet vill även att anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler ska öka med 99 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att förbättra förutsättningarna för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av kulturlokaler. Miljöpartiet vill även att anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet ska öka med 130 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet vill med höjningen möjliggöra en automatisk pris- och löneomräkning för anslaget och även en reell ökning av anslaget med 100 miljoner kronor.
Teater, dans och musik
Miljöpartiet föreslår att anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner ska öka med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att kunna återställa pris- och löneomräkningen för de statliga scenkonstinstitutionerna samt kompensera för neddragningar av anslaget. Anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål bör vidare öka med 50 miljoner kronor för att kunna bidra till basfinansiering, kontinuitet och långsiktigt hållbar social och ekonomisk utveckling av musik- och scenkonstfältet. Anslaget 2:3 Statens musikverk bör även öka med 3 miljoner kronor för ökat stöd till digitalisering.
Bildkonst, arkitektur, form och design
Miljöpartiet föreslår vidare att anslaget 4:1 Statens konstråd ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet bör vidare öka med 22 461 000 kronor för att göra tidigare återstartsstöd permanenta.
Konstnärernas villkor
Miljöpartiet vill öka anslaget 5:1 Konstnärsnämnden med 245 000 kronor i förhållande till regeringens förslag och tillföra anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer ytterligare 30 miljoner för att främja den fria kulturen.
Arkiv
Miljöpartiet vill gå vidare med Återstartsutredningens förslag om en storskalig digitalisering och vill därför öka anslaget 6:1 Riksarkivet med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Kulturmiljö
Miljöpartiet föreslår att anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att stärka myndighetens digitaliseringsarbete. Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård bör vidare öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som ett permanent återstartsstöd. Miljöpartiet vill även öka anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att bättre bevara det kyrkliga kulturarvet. Miljöpartiet menar även att anslaget bör ökas successivt kommande år.
Museer och utställningar
Miljöpartiet vill vidare öka anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 60 miljoner kronor ska gå till att stärka verksamheten och utföra nödvändiga lokalanpassningar och 20 miljoner kronor till att genomföra digitaliseringssatsningar. Anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser bör öka med 5 miljoner kronor av motsvarande skäl. Även anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer bör öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att möjliggöra en digitaliseringssatsning. Miljöpartiet vill även att anslaget 8:4 Forum för levande historia ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att möjliggöra ett uppdrag till Forum för levande historia att öka medie- och informationskunnigheten och att ytterligare motverka ökad rasism och hatbrott.
Trossamfund
Miljöpartiet vill öka anslaget 9:2 Stöd till trossamfund med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att möjliggöra fler mötesplatser i hela landet.
Film
Miljöpartiet föreslår vidare att anslaget 10:1 Filmstöd ska öka med 55 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet och stärka biografsektorn. Miljöpartiet vill även som beskrivits ovan tillföra 100 miljoner kronor till anslaget 1:2 som ett sökbart produktionsincitament för film.
Ungdomspolitik
Miljöpartiet föreslår vidare att anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska öka med sammanlagt 150 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet vill avsätta 50 miljoner kronor av dessa medel till ungdomsorganisationer för att fler ska få tillgång till en meningsfull fritid och 100 miljoner kronor för att utöka den öppna fritidsverksamheten i form av fritidsgårdar, ungdomens hus och aktivitetshus i hela landet. Miljöpartiet vill även att anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Politik för det civila samhället
Miljöpartiet vill öka anslaget 13:1 Stöd till idrotten med sammanlagt 410 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska få fler att idrotta i områden med lägre socioekonomisk status, stärka parasporten och elitidrotten och möjliggöra att fler ledare utbildas över hela landet. Miljöpartiet vill även som en del av satsningen avsätta 130 miljoner kronor för att starta en anläggningsfond för att möjliggöra att ta emot fler barn, ungdomar och vuxna som vill börja idrotta.
Miljöpartiet vill även öka anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att skapa fler mötesplatser i hela landet.
Miljöpartiet vill vidare att anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer ska öka med 132 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet vill att fler ska kunna ta del av naturen och menar att naturens starkaste skydd är människorna som älskar den. Miljöpartiet föreslår även att anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Folkbildning
Miljöpartiet vill se ett ökat stöd till studieförbunden och föreslår att anslaget 14:1 Statsbidrag till studieförbund ska öka med sammanlagt 510 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet vill därmed återföra de 350 miljoner kronor som regeringen dragit in för studieförbunden, stärka anslaget med ytterligare 100 miljoner kronor samt öka anslaget med 60 miljoner kronor till Sisu Idrottsutbildarna.
Miljöpartiet vill vidare skapa fler platser på folkhögskolorna, öka ersättningen per plats samt öka andelen generellt stöd i stället för projektstöd och riktade bidrag. Miljöpartiet föreslår därmed att anslaget 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2024/25:1 Budgetpropositionen för 2025 utgiftsområde 17:
1. Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.1 och 14.6.5).
2. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar som följer av renovering och ombyggnad av operahuset som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 130 000 000 kronor (avsnitt 5.5.1).
3. Riksdagen godkänner att tidigare ställningstagande i fråga om statligt stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken inte längre ska gälla (avsnitt 6.5.4).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 besluta att Stiftelsen Skansen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för underhåll och utveckling av fastigheter och kulturhistoriska byggnader samt tillgänglighetsanpassning som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 80 000 000 kronor (avsnitt 11.5.2).
5. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2025 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i byggnationen av en visualiseringsdom som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 95 000 000 kronor (avsnitt 11.5.2).
6. Riksdagen godkänner medelstilldelningen för 2025 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 397 400 000 kronor, till Sveriges Television AB med 5 565 900 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 491 400 000 kronor (avsnitt 14.6.5).
7. Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2025 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt tabell 1.1.
8. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2024/25
2024/25:173 av Anna Wallentheim (S):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi kan få fler barn att idrotta, med extra fokus på barn i särskilt utsatta områden, och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP):
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta återhämtningsstöden efter pandemin och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra den automatiska pris- och löneomräkningen (PLO) av det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter (1:6 utg.omr. 17) samt av 2:1 (utg.omr. 17), Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:1933 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V):
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en höjning av det generella anslaget till idrotten i syfte att möjliggöra en extra satsning på idrott i socioekonomiskt svaga områden och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:1936 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2024/25:2152 av Catarina Deremar m.fl. (C):
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabellen i motionen.
2024/25:2491 av Linus Sköld m.fl. (S):
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återföra folkbildningsanslagen och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:3033 av Mats Berglund m.fl. (MP):
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen.
2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP):
168. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslaget 13:3 Stöd till friluftslivsorganisationer, som administreras av Svenskt Friluftsliv, bör öka med 3 miljoner kronor per år under tre år för särskilda informationssatsningar till det båtburna friluftslivet och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:3068 av Mats Berglund m.fl. (MP):
27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avbryta nedskärningarna i anslagsgivningen till studieförbunden och återställa samt stärka finansieringen till den samlade folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja det statliga anslaget till friluftsorganisationerna och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S):
1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabellen i motionen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kulturskolans anslag och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa nedskärning på 14,5 miljoner kronor på anslaget 1:2 och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regional kultur och tillkännager detta för regeringen.
43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra fri entré på vissa statliga museer och tillkännager detta för regeringen.
45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om världsarven och tillkännager detta för regeringen.
62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat stöd till utbildning av fritidsledare och tillkännager detta för regeringen.
65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om allmänna samlingslokaler och ökat anslag och tillkännager detta för regeringen.
66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat stöd till idrotten och tillkännager detta för regeringen.
68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om parasport för unga och tillkännager detta för regeringen.
69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ledarsatsning och tillkännager detta för regeringen.
74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om friluftslivspolitik och ökade anslag och tillkännager detta för regeringen.
75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bidrag till folkbildningen/studieförbunden samt ökade anslag och tillkännager detta för regeringen.
77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fritidsledarutbildningen och ökande anslag och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP):
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för folkbildning genom ökat stöd till studieförbunden, fler platser på folkhögskolorna samt högre ersättning per plats och en större andel generella stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2025 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
||||
|
|
|
S |
V |
C |
MP |
|
|
1:1 |
Statens kulturråd |
76 668 |
±0 |
3 000 |
±0 |
±0 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
454 582 |
192 000 |
390 000 |
±0 |
745 000 |
|
1:3 |
Skapande skola |
226 464 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
45 153 |
±0 |
1 000 |
±0 |
±0 |
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 753 |
±0 |
10 000 |
±0 |
99 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 689 455 |
200 000 |
35 000 |
100 000 |
130 000 |
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
20 318 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 134 044 |
±0 |
±0 |
±0 |
60 000 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
249 098 |
±0 |
50 000 |
±0 |
50 000 |
|
2:3 |
Statens musikverk |
105 775 |
±0 |
±0 |
±0 |
3 000 |
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
203 678 |
±0 |
8 000 |
±0 |
±0 |
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
150 931 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
3:3 |
Institutet för språk och folkminnen |
76 566 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
4:1 |
Statens konstråd |
12 096 |
±0 |
±0 |
±0 |
5 000 |
|
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
42 518 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
11 947 |
±0 |
3 000 |
±0 |
±0 |
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
45 608 |
±0 |
30 000 |
±0 |
22 461 |
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
24 829 |
±0 |
±0 |
±0 |
245 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
558 530 |
±0 |
5 000 |
±0 |
30 000 |
|
6:1 |
Riksarkivet |
509 579 |
±0 |
40 000 |
±0 |
25 000 |
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
325 784 |
±0 |
9 000 |
±0 |
30 000 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
299 782 |
5 000 |
20 000 |
±0 |
5 000 |
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
490 000 |
±0 |
30 000 |
±0 |
20 000 |
|
7:4 |
Bidrag till arbetslivsmuseer |
8 000 |
±0 |
2 000 |
±0 |
±0 |
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 556 061 |
100 000 |
130 000 |
−5 000 |
80 000 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
275 714 |
±0 |
55 000 |
±0 |
5 000 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
79 218 |
±0 |
±0 |
±0 |
5 000 |
|
8:4 |
Forum för levande historia |
64 036 |
±0 |
±0 |
±0 |
50 000 |
|
8:5 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
80 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
9:1 |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
19 032 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
82 700 |
±0 |
5 000 |
±0 |
20 000 |
|
10:1 |
Filmstöd |
554 444 |
±0 |
70 000 |
±0 |
55 000 |
|
11:1 |
Sändningar av TV Finland |
9 574 |
±0 |
±0 |
±0 |
97 |
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
3 531 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
733 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
11:4 |
Stöd till taltidningar |
43 406 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
66 805 |
±0 |
50 000 |
±0 |
150 000 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
290 680 |
±0 |
10 000 |
±0 |
50 000 |
|
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
2 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
2 126 811 |
645 000 |
425 000 |
250 000 |
410 000 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
52 164 |
50 000 |
40 000 |
50 000 |
100 000 |
|
13:3 |
Stöd till friluftsorganisationer |
104 785 |
75 000 |
10 000 |
±0 |
132 000 |
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
273 758 |
±0 |
±0 |
±0 |
100 000 |
|
14:1 |
Statsbidrag till studieförbund |
1 641 023 |
350 000 |
350 000 |
350 000 |
510 000 |
|
14:2 |
Statsbidrag till folkhögskolor |
2 446 760 |
75 000 |
380 000 |
±0 |
100 000 |
|
14:3 |
Bidrag till tolkutbildning |
57 331 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
14:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
227 158 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
15:1 |
Spelinspektionen |
97 932 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
Förslag till anslag utöver regeringens förslag |
|
|
|
|
|
|
|
99:1 |
Nationell samordning av utlåning av fritidsutrustning till barn och unga |
±0 |
4 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
99:2 |
Digitaliseringssatsning för kulturarvsinstitutioner |
±0 |
±0 |
100 000 |
±0 |
±0 |
|
99:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
±0 |
±0 |
106 000 |
±0 |
±0 |
|
Summa anslag inom utgiftsområdet |
16 861 894 |
1 696 000 |
2 367 000 |
745 000 |
2 892 902 |
|
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndiganden för 2025 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Tidsperiod |
|
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
236 000 |
2026–2028 |
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
11 000 |
2026–2027 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
60 000 |
2026–2027 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
183 000 |
2026 |
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
44 300 |
2026–2027 |
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
35 000 |
2026 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
259 500 |
2026–2035 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
90 000 |
2026–2028 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
212 000 |
2026 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
40 000 |
2026–2028 |
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
2026 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
89 000 |
2026 |
|
14:3 |
Bidrag till tolkutbildning |
120 000 |
2026–2029 |
|
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet |
1 394 800 |
|
|
Bilaga 4
